Fastighet och service, Region Uppsala Styrande dokument

Dnr LSU2018-0168 Fastighet och service, Region Uppsala Styrande dokument Upprättat av: Fastighet och service Region Uppsala 1

1. Inledning Fastighet och service strävar efter att bygga och förvalta fastigheter för en läkande miljö. God innemiljö är ett grundläggande krav för en byggnad vars syfte är att skydda människan från yttre påverkan och skapa en miljö att trivas i. Förvaltningen av fastigheter ska präglas av hållbarhetstänkande, klimateffektivitet och långsiktighet. Region Uppsala är miljöcertifierat enligt ISO 14 001 och denna miljöhandbok är ett styrande dokument i miljöledningssystemet för Fastighet och service. Fastighet och service miljöhandbok innefattar Region Uppsalas miljöpolicy, Fastighet och service miljömål och miljövision samt riktar sig mot byggprojekt. Till miljöhandboken finns även bilagor med rutiner för miljöarbete i byggprojekt samt specifika rutiner för kemikaliehantering, materialval, avfallshantering, avvikelser och uppföljning i byggprojekt, etc. Övergripande miljöprogram Region Uppsala Fastighet och service miljöhandbok- Hållbart byggande 2

Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Region Uppsalas - miljöpolicy... 5 3. Fastighet och service vision och strategi för miljöarbetet... 6 4. Fastighet och service miljömål år 2015 2018... 7 5. Miljömål och åtgärder för enskilda projekt 2015 2018... 7 5.1 Energi... 7 5.2 Miljöbyggnad... 8 5.3 Byggprodukter och installationer samt kemikalier... 9 5.4 Avfallshantering i byggprojekt... 10 5.5 Transporter och fordon... 10 6. Miljöstyrning i projekt... 11 6.1 Definition av projekt och nyproduktion, större ombyggnation... 11 6.2 Projektplan... 11 7. PROJEKT... 14 7.1 Planering... 14 Steg 1 Miljö och fuktinventering av befintlig fastighet... 14 Steg 2 Riskanalys miljö... 14 Steg 3 Miljökrav mini... 14 Steg 4 Identifiera tillstånd och anmälan... 14 Steg 5 Administrativa föreskrifter och förfrågningsunderlaget... 15 Steg 6. Upprättande av projektspecifikt Miljöprogram Mini i excel... 15 Steg 7 Rivning... 15 Steg 8 Skicka in tillstånd och anmälan... 15 Steg 9 Miljöplan för projektörer... 16 Steg 10 - Styrning av projektering... 16 Steg 11 Sundahus registrering av byggmaterial och tekniska installationer (byggprodukter)... 16 Steg 12 - Slutdokumentation projektering... 16 7.2 Genomförande produktion... 16 Steg 1 Miljöplan för entreprenör... 16 Steg 2 Styrning av produktionen... 17 7.3 Avslut... 17 8. STORA PROJEKT NYPRODUKTION OCH/ELLER STÖRRE OMBYGGNADER... 18 8.1 Förstudie... 18 Steg 1 Miljö och fuktinventering av befintlig fastighet... 18 Steg 2 Översiktlig riskanalys... 18 Steg 3 Kundkrav från projektbeställning... 19 3

Steg 4 - Specifika miljömål för projektet... 19 Steg 5 - Projektets miljökrav... 19 Steg 6 Konsekvensanalys av installationer och system... 19 Steg 7 Identifiera tillstånd och anmälan... 19 Steg 8 Miljöbyggnad totalbetyg och indikatornivåer... 20 Steg 8 Administrativa Föreskrifter... 21 8.2 Program - Projektering... 21 Steg 1 - Detaljerad riskanalys av projektets miljöfrågor och hur de ska hanteras... 21 Steg 2 Projektspecifikt Miljöprogram inklusive kundkrav och projektspecifika miljömål... 21 Steg 3 - Tillsätt miljö- och energisamordnare samt diplomerad fuktsakkunnig... 22 Steg 4 Rivning... 22 Steg 5 Miljöplan för projektörer... 22 Steg 6 - Styrning av projektering och fuktsäkerhet... 23 Steg 7 Kvartalsrapport till miljöansvarige... 23 Steg 8 Skicka in ev. tillstånd och anmälan... 23 Steg 9 Miljöbyggnadscertifiering... 23 Steg 10 Sunda hus... 23 Steg 12 - Slutdokumentation projektering... 24 8.3 Genomförande - produktion... 24 Steg 1 Följ upp riskminimeringsåtgärder... 24 Steg 2 Följ upp Projektspecifikt Miljöprogram... 24 Steg 3 Miljöplan för entreprenör... 24 Steg 4 Eventuell tillsyn från kommunen... 25 Steg 5 Fukt- och miljöronder... 25 Steg 6 Revisioner... 25 Steg 7 Fukt- och Miljöavstämning... 25 Steg 8 Kvartalsrapportering... 26 Steg 9 Samordnad provning och besiktning... 26 Steg 10 Miljöbyggnad verifiering... 26 8.4 AVSLUT... 26 8.5 Garanti... 27 8.6 Bilagor (styrande dokument)... 27 4

Dnr LSU2018-0168 2. Region Uppsalas - miljöpolicy Genom hälso- och sjukvård, habilitering och tandvård bidrar Region Uppsala till att främja god hälsa och välmående hos invånarna i länet. Region Uppsalas verksamhet omfattar också kultur, kollektivtrafik och fastighetsförvaltning. All verksamhet påverkar miljön, både lokalt och globalt. Utsläpp till luft, mark och vatten, en minskad biologisk mångfald och störda ekosystem ger på sikt hälsorisker. För att ständigt minska vår miljöpåverkan bedriver Region Uppsala ett förebyggande och systematiskt miljöarbete som bland annat fokuserar på minskade utsläpp, resurshushållning och kretsloppstänkande. Utöver de grundläggande myndighetskraven och miljölagstiftningens krav, bygger miljöarbetet på de tre övergripande miljömålen; Minskad klimatpåverkan, Hälsosam och giftfri miljö, samt Hållbar och effektiv resursanvändning. Vi minskar vår klimatpåverkan genom att exempelvis välja kollektiva transporter som använder fossilfria drivmedel och produktion av energi från förnyelsebara resurser. Vi hushållar med energi och väljer varor med låg klimatpåverkan. Vi minimerar våra utsläpp av farliga ämnen till luft, mark och vatten genom att exempelvis inte sprida läkemedel och kemikalier som är skadliga för miljö och hälsa. Vi väljer ekologiskt producerade livsmedel och textilier. Vi använder resurserna effektivt under hela deras livscykel. Vi ställer hållbarhetskrav vid upphandling, ser över användningen av olika produkter och har ett kretsloppstänkande i avfallshanteringen. Vi värnar den biologiska mångfalden som är grunden för livsviktiga processer som rening av luft och vatten och pollinering av växter. 5

3. Fastighet och service vision och strategi för miljöarbetet Fastighet och service ska verka för en god och hälsosam livsmiljö, där miljöhänsyn ska vara en naturlig del i vårt arbete med fastigheter och hyresgäster. Fastighetsförvaltningen ska präglas av hållbarhetstänkande, klimateffektivitet och långsiktighet. Fastighet och service förvaltar ca 600 000 kvadratmeter och verksamhetens betydande miljöpåverkan kommer från användningen av värme, el, kyla, byggmaterial, vattenförbrukning, köldmedia, gas, användningen av kemikalier samt avfall och transporter (emissioner). Fastigheter har en stor miljöpåverkan i både byggnads- och förvaltningsskede. Därför ska byggnader och anläggningar lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt samt bidra till långsiktigt god hushållning av mark, vatten och andra resurser. Vi ska uppnå ständig förbättring genom utbildning av våra medarbetare och kontinuerlig utvärdering av miljöarbetet. Strategin för miljöarbetet är att vi: Hushålla med energi och övriga resurser. Skapar förutsättningar för en god inomhusmiljö. Ställer miljökrav vid materialval och byggtekniska konstruktioner. Arbetar för återanvändning, återvinning och minskat byggavfall. Minskar transportflöden genom effektivisering och planering. Tar hänsyn till hyresgästernas behov och önskemål i miljöfrågor. Arbetar för en minskad kemikalieanvändning och utfasning av farliga ämnen. Värnar om den biologiska mångfalden vid underhåll och fastighetsbeståndets utveckling. Beaktar klimatavtrycket vid val av konstruktion och byggnadssätt. 6

4. Fastighet och service miljömål år 2015 2018 Inför varje mandatperiod fastställs ett landstingsgemensamt miljöprogram för Landstinget i Uppsala län. Följande mål berör direkt Fastighet och service verksamhet. Övergripande miljömål vilket gäller för perioden år 2015 2018: Energi Energianvändningen (värme, el, ånga och kyla) i Region Uppsala ska vara minst 10 procent lägre per kvadratmeter än 2014. Den egna produktionen av förnybar elenergi ska motsvara två procent av den totala mängden inköpt elenergi år 2018. Miljöbyggnad Nyproducerade och större ombyggnationer av Region Uppsalas fastigheter som sker mellan åren 2015 2018 ska vara certifierade och verifierade enligt Miljöbyggnad. o För nyproduktion gäller kravet på totalbetyget Guld enligt Miljöbyggnad. o För större ombyggnationer gäller kravet på totalbetyget Silver enligt Miljöbyggnad. Kemikalier & byggmaterial 10 procent av de farliga ämnen som landstinget ska fasa ut, ska vara avvecklade. Andelen A- och B-klassade 1 byggmaterial per projekt ska vara minst 90 procent. Avfall Andelen material återvunnet avfall 2 ska vara minst 35 procent av den totala avfallsmängden. Landstingets totala mängd avfall ska vara lägre än 2014. 5. Miljömål och åtgärder för enskilda projekt 2015 2018 Avsteg från nedan miljömål för enskilda projekt ska godkänns av projektchef. 5.1 Energi Generella krav Energieffektiva system ska väljas som förser byggnadens energibehov på det mest ekonomiskt lönsamma och miljömässiga sättet. Beakta möjlighet till fastighetsnära förnybar energi såsom solvärme, fri kyla och bergvärme. Använd passiva metoder för att förbättra inomhusklimatet, t.ex. effektiv solavskärmning och lämplig placering av värmealstrande utrustning. Belysningsarmaturer ska vara energieffektiva med ljuskällor som har ett högt ljusutbyte, lång livslängd och minimerad värmeavgivningen. Hissar ska vara regenerativa och energieffektiva. Vid val av system ska LCC- kalkyl ligga som grund för beslut Energianvändning Energianvändning ska klara minst Silver för indikator 1 i Miljöbyggnad, gäller för både nyproduktion och ombyggnad. 1 Enligt den klassificeringsdatabas som används inom Landstinget är A-klassade byggnadsmaterial det bästa miljöalternativet och B-klassade det näst bästa. 2 Med material återvunnet avfall avses de avfallsslag som återanvänds till nya produkter genom materialutnyttjande. 7

Energianvändningen i den färdiga byggnaden ska kunna följas upp för verifiering av Miljöbyggnad per byggnad och med tydlig åtskillnad mellan fastighet och verksamhet. Energislag ska klara minst Silver för indikator 4 i Miljöbyggnad, gäller både för nyproduktion och ombyggnad. 5.2 Miljöbyggnad Generella krav Nivå på enskilda indikatorer ska godkännas av Fastighet och service miljöansvarige så att rätt miljömässig och vårdvärdeskapande nivå väljs utifrån enskilda projekts förutsättningar. Ansvaret för enskild indikator, inklusive certifiering och verifiering ska fördelas mellan Fastighet och service projektorganisation och anlitade projektörer eller entreprenörer, vilket beskrivs i AF-del. Val av nivå på indikator (riktlinje) Miljöbyggnad 3.0 Värmeeffektbehov bör klara Silver för indikator 1 i Miljöbyggnad för nyproduktion och Brons för ombyggnad. Solvärmelast bör klara Silver för indikator 2 i Miljöbyggnad för nyproduktion och Silver för ombyggnad. Energianvändning bör klara Silver för indikator 3, nyproduktion. Andel förnybar energi bör klara Silver för indikator 4, nyproduktion. Ljudmiljö ska klara Silver för indikator 5 i Miljöbyggnad för nyproduktion och minst Brons för ombyggnad. Radon bör klara nivå Guld för indikator 6, nyproduktion. Ventilation bör klara nivå Silver för indikator 7, nyproduktion. Fuktsäkerhet ska klara Guld för indikator 8 i Miljöbyggnad för nyproduktion och ombyggnad. Termiskt klimat vinter/sommar bör klara nivå Silver för indikator 9 i Miljöbyggnad för nyproduktion och ombyggnad. Dagsljus ska klara brons för indikator 10 i Miljöbyggnad för nyproduktion och ombyggnad. Legionella ska klara Guld för indikator 12 i Miljöbyggnad för nyproduktion och Silver för ombyggnad av vårdlokaler. Loggbok byggvaror bör klara Guld för indikator 13 i Miljöbyggnad för nyproduktion. Utfasning av farliga ämnen bör klara nivå Silver för indikator 14 i Miljöbyggnad, nyproduktion. Indikator 15 Stommens och grundens klimatpåverkan bör klara nivå Silver för indikator 15, nyproduktion. 8

5.3 Byggprodukter och installationer samt kemikalier Generella krav produkter och installationer Välj i möjligaste mån miljö- och hälsoanpassade byggmaterial och som går att återanvända eller återvinna. Undvik användning av byggprodukter som innehåller PRIO, -hormonstörande, - riskminskning- ämnen. Minimera uppkomsten av avfall genom att t.ex. måttbeställa och använd prefabricerat. Återanvänd byggmaterial i det möjligaste mån om tekniken tillåter. Hänsyn ska tas till Miljöbyggnad kriterier² för val av byggprodukter. Alltid det hårdaste krav som gäller. Byggprodukter ska miljöbedömmas av SundaHus och registreras med mängd/antal och plats. OBS: Mer detaljer i byggprodukterstyrande dokument se bilaga 1. Miljökrav på byggprodukter, Fastighet och service Miljöhandbok Avsteg från miljökrav Byggprodukter som inte uppfyller Fastighet och service miljökrav skall rapporteras till miljöansvarige (Fastighet och service) och de får inte användas utan godkännande. Vid rapportering av avvikelser och ansökan om godkännande av avvikelser skall mall för avvikelserapportering användas. (se projekthandbok) Projektledare ansvarar för att all miljödokumentation erhålls efter avslutat byggprojekt Dokumentation av byggmaterial och installationer Alla använda byggprodukter ska dokumenteras i Sunda Hus. Kemikalier och dess hantering Val av kemikalier Icke miljöfarliga och icke hälsofarliga kemiska produkter ska alltid prioriteras (försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen, i enlighet med Miljöbalken). Riskbedömningar ska göras och hållas uppdaterade för särskilt farliga kemiska produkter som ska användas i projektet. Hantering av kemikalier Hantering av kemiska produkter på byggarbetsplatsen ska ske enligt gällande lagkrav och lokala föreskrifter. Förteckning över kemiska produkter ska finnas på arbetsplatsen. Tillhörande säkerhetsdatablad (SDB), ska finnas tillgängliga och uppdateras kontinuerligt, där kemikalier förvaras och hanteras. Kemiska produkter ska förvaras i lämpligt utrymme och i säker förpackning så att risk för läckage, spill, reaktion med andra kemiska produkter samt andra risker minimeras. Exempelvis kan det finnas behov av invallning, brandskåp, ventilation och liknande. Information om detta hittas i respektive, SDB. Alla kemiska produkter ska vara märkta med produktnamn och eventuella piktogram. De personer som hanterar kemiska produkter eller arbetar där kemiska produkter finns ska ha kunskap om säker hantering och använda skyddsutrustning samt tillvägagångssätt vid olycka eller nödsituation. Förteckningen över alla använda kemiska produkter i projektet ska vid avslut lämnas över till beställaren. 9

Avfallshantering av restkemikalier Kemiska produkter ska hanteras som farligt avfall. Transportör med tillstånd för hämtning av farligt avfall kontaktas för hämtning. Vid olycka eller nödläge orsakade av kemikalier Vid eventuell olycka eller nödläge som kan påverka människors hälsa eller miljö ska räddningstjänst (tfn 112), kommunens miljökontor samt beställarens driftcentral kontaktas 018-611 50 00. Beredskapsplan för nödläge och material för sanering vid olycka eller nödläge ska finnas på arbetsplatsen. Beställare ska alltid kontaktas vid eventuellt spill eller olycka. 5.4 Avfallshantering i byggprojekt Generella krav Projektet ska arbeta aktivt för att öka återvinningsgraden av avfall och verka för att minimera andelen avfall som går till förbränning och deponi i enlighet med EU-direktivet för avfallshierarkin. Projektet ska också vid utförandet av uppdraget följa alla avfallsrelaterade lagar, ordningar, förordningar samt föreskrifter som utfärdats av statliga och kommunala myndigheter och verk samt Landstingets i Uppsala läns egna riktlinjer som från tid till en annan är tillämpliga på uppdraget. Rivningsarbeten Vid rivningsarbeten är Fastighet och service minimikrav att projektet ska sortera och skylta fraktioner enligt Sveriges Byggindustriers basnivå för rivning. Projektets miljösamordnare ansvarar för att dela upp basnivån i ytterligare fraktioner om det finns större mängder av något avfallsslag. Vid byggproduktion är Fastighet och service minimikrav att projektet ska sortera och skylta fraktioner enligt Sveriges Byggindustriers basnivå för byggproduktion. Projektets miljösamordnare ansvarar för att dela upp basnivån i ytterligare fraktioner om det finns större mängder av något avfallsslag. Målet är att max 5 % av den totala mängden uppkommit avfall går till deponi och vid nyproduktion går max 10 % som blandat för eftersortering. Avfallsredovisning Projektet ska vid projektslut redovisa avfallsmängder enligt bilaga 2 Avfallsredovisning rivning och byggproduktion. 5.5 Transporter och fordon Generella krav Hänsyn ska tas till om transporter sker inom yttre, på gränsen till inre, skyddszon för vattentäkt samt inom område med hög sårbarhet enligt sårbarhetskartan. Minimera antalet transporter till och från, samt inom arbetsplatsen genom god samordning. Fordon & maskiner Vid användande av tunga lastbilar inom uppdraget ska fordon nyttjas som lägst uppfyller kraven i Euro IV (emission standard). Dieselbränsle och bensin ska uppfylla kraven för miljöklass 1 eller likvärdigt, (förnybara drivmedel förordas). Maskiner ska ha katalytisk avgasrening, partikelfilter och vara kopplade till motorvärmare om nödvändigt. Endast hydraul vätska som uppfyller svensk standard SS 15 54 34 skall användas. Dieselmotordrivna arbetsmaskiner: - Maskinens ålder får ej överstiga 8 år. 10

Maskiner ska uppfylla bullerkrav enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser. Arbetsmaskiner ska genomgå regelbunden service. Maskiner ska kontrolleras innan brukstagande (läckagekontroll, översyn av maskin, eventuella spill, mm). Spillberedskap ska finnas. Fordon Använd i största möjliga mån transportfordon som drivs med ickefossila bränslen. Vid användande av tunga lastbilar inom uppdraget ska fordon nyttjas som lägst uppfyller kraven i Euro IV (emission standard). 6. Miljöstyrning i projekt Det är projektledarens ansvar att identifiera och åtgärda projektets miljörisker och miljökrav, implementera dessa i projektets styrande dokument samt följa upp att de efterlevs. 6.1 Definition av projekt och nyproduktion, större ombyggnation Skillnad görs mellan projekt och nyproduktion och/eller större ombyggnader (se nedan). En ombyggnad definieras som större ombyggnad då något av nedanstående kriterier är uppfyllda: kan medföra stor miljöpåverkan, (stor miljörisk) Projekt som inte är nyproduktion och inte större ombyggnad definieras som projekt, enligt projekthanbokens definition. (Budget < ca: 5 mkr, enklare omfattning, möjligt att uppskatta totalkostnad ca: +/- 30%). Översiktbilder för miljöstyrning i projekt har tagits fram för att ge ett överskådligt visuellt hjälpmedel till projektledare och andra berörda parter mellan stora och små projekt. Se bild 1 och 2, nedan. 6.2 Projektplan En stor del av Region Uppsalas totala miljöpåverkan kommer ifrån från bygg- & fastighetssektorn. Därför är det av stor betydelse att miljöaspekten beaktas i samtliga projekt för att uppnå våra högt ställda miljöambitioner inom Region Uppsala. För att uppnå detta finns det en rad olika moment som Projektledaren ska beakta vid projektgenomförandet. Grunden i detta arbete är projektplanen och det projektspecifika miljöprogrammet. Vid upprättande av projektspecifikt miljöprogram, som kan vara en del av projektplanen, ska följande miljöparametrar beskrivas och belysas: betydande miljöaspekter (förteckning) samt hur dessa styrs och följs upp (egenkontroll plan) projektets miljömål inklusive kravnivåer på enskilda indikatorer Miljöbyggnad miljö- och nödlägesorganisation risker (miljö) 11

vilka miljö- och fuktinventeringar av befintlig fastighet (inklusive byggnad och mark) som ska genomföras eventuell tillståndsprövning samt upprättande av miljökonsekvensbeskrivning, (MKB). miljönödläge och dess rutiner miljökrav på projektör och entreprenör 12

Bild 1 visar översiktligt flödet för miljöstyrningen i projekt. 13

7. PROJEKT 7.1 Planering Syftet med förstudien är att identifiera, åtgärda och implementera miljörisker och miljökrav i projektets styrande dokument. Projektledaren är ansvarig. Steg 1 Miljö och fuktinventering av befintlig fastighet Om projektet inkluderar en ombyggnad eller rivning, ska sannolikt en Miljö- och/eller fuktinventering av fastigheten (inklusive byggnad och mark) göras. I syfte för att ge underlag som beskriver fastighetens status. Framförallt vid kända problem med arbetsmiljön, då frågan kan vara en avgörande faktor för projektets genomförande och för kostnadsuppskattning, är detta viktigt och kan alternativt ge underlag till rivningsplan. Mall miljö- och/eller fuktinventering. Steg 2 Riskanalys miljö Värdera projektets miljörisker i riskanalysmall. Om projektledaren anser att det är några betydande risker ska åtgärder vidtagas för att reducera eventuell risk. Inkludera underlag från eventuell miljö- och fuktinventering av befintlig fastighet, se mall för riskanalys. Mall miljöriskanalys flik 1 projektspecifikt Miljöprogram Mini (excel). Steg 3 Miljökrav mini För att upprätthålla en miniminivå över hur alla projekt ställer krav på miljö, styr och följer upp dessa krav finns det för små projekt en checklista Miljökrav Mini framtagen. Inkludera eventuella miljökrav från kunden, se beställning. Här ingår Region Uppsalas miljömål samt utrymme för projektets hantering av specifika förutsättningar. Miljökrav Mini är grunden för projektets miljöprogram och utgörs av en Excell mall som fylls i och ägs av projektledaren. Projektets miljöprogram förankras vid behov hos miljöansvarig, Fastighet och service. flik 2 projektspecifikt Miljöprogram Mini (excel) Steg 4 Identifiera tillstånd och anmälan Inom projektet ska tillräcklig kunskap finnas för hur miljön och människors hälsa påverkas och skyddas (2 kap 2 Miljöbalken). Försiktighetsprincipen ska tillämpas om det finns skäl att anta att projektet/verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (2 kap 3 Miljöbalken). Inför uppstarten av ett projekt är det viktigt att fundera på om projektet kommer att tex innebära grävning i förorenad mark, installation eller ändring av anläggning som hanterar dagvatten, 14

anmälningspliktig miljöfarlig C-verksamhet som laboratorium eller hantering av fastighetsföroreningar som PCB, mm. Ta hjälp av miljöenheten vid Fastighet och service för stöd och starta en tidig dialog med relevant miljöinspektör i kommunen så att rätt tillstånd och anmälningar planeras för. Akademiska sjukhuset och Enköpings Lasarett är inom primärt vattenskyddsområde. Det är därmed mycket viktigt att beakta skyddsföreskrifter som finns för de kommunala grundvattentäkterna samt Miljökontorens lokala regler för byggprojekt inom primärt vattenskyddsområde Detta då områdena har hög sårbarhet vilket innebär att risken är stor att ett farligt ämne snabbt kan nå grundvattnet. Vid tillståndspliktiga och anmälningspliktiga aktiviteter kan det finnas krav på upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB). För goda exempel se Uppsala kommun https://www.uppsala.se/foretag-och-arbete/tillstand-och-regler--miljö-och-natur/ Steg 5 Administrativa föreskrifter och förfrågningsunderlaget Om miljökrav inkluderas i AF-delar kan det underlätta uppföljning och implementering av kraven i projektet. Förslag finns på texter som kan användas för utförande- och totalentreprenad. Förankra miljö- och fuktrelaterade avsnitt i AF-del miljöansvarig fastighet och service. Förslag på allmän miljö text till AF Steg 6. Upprättande av projektspecifikt Miljöprogram Mini i excel Fyll i flik 1 Miljöprogram Mini (Excel), där flik 2 redan är klar från planeringsfasen med projektets totala miljökrav, med information om projektet samt ansvariga. Miljöprogrammet ska ingå som underlag för kravställning i avtal med projektör och entreprenör och följs upp under projektets gång. Miljöprogrammet används också som checklista för slutdokumentation. flik 1 projektspecifikt Miljöprogram Mini Syfte med planeringen är att identifiera miljökrav och bedömning om möjlig implementering av dessa krav in i projektering, som sedan följs upp och verifieras. Projektledaren är miljöansvarig. Projektledare ska informera samtliga inblandade (konsulter/entreprenörer) i projektet om dess miljökrav (presentation av planering och genomförande). Steg 7 Rivning Om projektet inkluderar rivning måste en kontrollplan för rivning inklusive miljöinventering tas fram och lämnas in. Använd underlag i steg 1. Beakta krav på hur entreprenören ska hantera avfall från rivning. (Anmälan till byggnadsnämnden). Steg 8 Skicka in tillstånd och anmälan Skicka in de identifierade tillstånd och/eller anmälan enligt steg 4. 15

Steg 9 Miljöplan för projektörer Det är projektledarens roll att se till att varje projektör ansvarar för att miljölagstiftning efterlevs och att krav i det projektspecifika Miljöprogram Mini uppfylls. Projektörer ska följa upp sina miljöplaner kontinuerligt genom dokumenterad egenkontroll. Steg 10 - Styrning av projektering Projektledaren ansvarar för att ställda miljökrav enligt projektspecifikt Miljöprogram Mini projekteras efter och att erforderlig dokumentation kontinuerligt upprättas. Fuktsäkerhetsprojektering sker enligt rutin i Bilaga 8 samt enligt checklista i Bilaga 9. Steg 11 Sundahus registrering av byggmaterial och tekniska installationer (byggprodukter) Fastighet och service har tecknat en verksamhetslicens för SundaHus Miljödata. Det innebär att SundaHus är Fastighet och service:s miljöhanteringssystem för byggmaterial och installationer och att alla i projektet ska ha tillgång till databasen. Projektledaren registrerar projektet i SundaHus genom att lämna projektuppgifter till SundaHus. - Anmälan till Sunda hus: www.sundahus.se/ru-projektanmalan, vid avslut av projekt, (maila info med projekt nr. projektnamn samt ev datum), projektadmin@sundahus.se. Steg 12 - Slutdokumentation projektering Dokumentationen ska finnas digitalt i enlighet med projektavdelningens krav på dokumentation för framtida förvaltning av objektet och projektledaren är ansvarig. Slutdokumentationen redovisas i flik 3 i det projektspecifika Miljöprogram Mini upprättat under planeringsskedet. : flik 3 Slutdokumentation miljö (inkluderat i det projektspecifika Miljöprogram Mini 7.2 Genomförande produktion Syfte med genomförande/produktionen är att identifierade och implementerade miljökrav förs in i produktionen, följs upp och verifieras. Projektledaren är miljöansvarig. Projektledare ska informera samtliga inblandade (konsulter/entreprenörer) i projektet om dess miljökrav (presentation av program, krav och genomförande). Steg 1 Miljöplan för entreprenör Det är projektledarens roll att se till att entreprenören ansvarar för att miljölagstiftning efterlevs och att krav i det projektspecifika Miljökrav Mini efterlevs. Entreprenören ska följa upp sin miljöplan kontinuerligt genom dokumenterad egenkontroll. 16

Steg 2 Styrning av produktionen Projektledaren ska följ upp åtgärder för eventuell riskminimering enligt framtagen riskanalys. Om åtgärder behöver förändras eller vidtas implementera dessa i dialog med entreprenören. Projektledaren eller dennes representant ska delta i tillsynsinspektioner från kommunen, tillsammans med entreprenören, och ta del av skrivna protokoll. Projektledare ansvarar för att miljöronder genomförs med avseende på miljörisker, val av byggmaterial, hantering och förvaring av kemikalier, avfallshantering, nödlägesberedskap och avvikelser. Genomföra revisioner vid behov och be Fastighet och service (miljöansvarig) att genomföra en sådan. Projektledare är ansvarig för att följa upp projektets miljöarbete tillsammans med entreprenörens miljöansvariga och berörd person vid miljöenheten Fastighet och Service vid t.ex startmöte, mittavstämning och slutmöte. Till mötena inkluderas uppföljningen av riskanalys, avvikelser, olyckor, tillbud samt hantering av observationer från ronder och materialdokumentation. : flik 2 projektets Miljökrav Mini 7.3 Avslut Dokumentationen ska finnas digitalt i enlighet med projektavdelningens krav på dokumentation för framtida förvaltning av objektet och projektledaren är ansvarig. Slutdokumentationen redovisas i flik 3 i det Projektspecifika Miljöprogrammet upprättat under produktions skedet. : flik 3 Slutdokumentation miljö (inkluderat i det projektspecifika Miljöprogram Mini) 17

8. STORA PROJEKT NYPRODUKTION OCH/ELLER STÖRRE OMBYGGNADER 8.1 Förstudie Syftet med förstudien är att identifiera, åtgärda och implementera miljörisker och miljökrav i projektets styrande dokument och organisation. Projektledaren är miljöansvarig för projektet. Steg 1 Miljö och fuktinventering av befintlig fastighet Om projektet inkluderar en ombyggnad eller rivning, ska sannolikt en miljö- och/eller fuktinventering av fastigheten (inklusive byggnad och mark) göras. I syfte för att ge underlag som beskriver fastighetens status. Framförallt vid kända problem med arbetsmiljön, då frågan kan vara en avgörande faktor för projektets genomförande och för kostnadsuppskattning, är detta viktigt och kan alternativt ge underlag till rivningsplan. Mall miljö- och/eller fuktinventering. Steg 2 Översiktlig riskanalys Upprätta en översiktlig analys av vad projektet kan medföra för miljörisker, dvs (Hur stor sannolikhet är det att miljörisken inträffar och vad blir konsekvensens om den inträffar) = total risk i den ordinarie riskanalysmallen. Om projektledaren anser att det är några betydande risker ska åtgärder vidtagas för att reducera eventuell risk. Inkludera underlag från eventuell miljö- och fuktinventering av befintlig fastighet i riskanalysen. Projektledaren ska informera styrgruppen om betydande miljörisker när de har identifierats. 18

Steg 3 Kundkrav från projektbeställning Undersök om kunden, via förvaltaren, har några specifika miljökrav som ska integreras i den totala miljökravlistan för projektet via projektbeställning. Steg 4 - Specifika miljömål för projektet Anordna en workshop med inblandade parter i projektet och för en dialog om vilka möjliga miljökrav som skulle kunna gynna projektet både miljö-, energi och kostnadsmässigt. Kan gröna lösningar väljas genom att skapa energieffektivare byggnad, bra inomhusmiljö, resurssnålhet eller klimatsmarta transporter och konstruktioner. Var tydliga med att målen ska vara kvantifierbara, attraktiva och uppföljningsbara. Koppla målen till krav som läggs till i flik 1 projektets Miljökrav. Steg 5 - Projektets miljökrav För att tydliggöra och förenkla översiktligheten av vilka miljökrav som ställs på stora projekt är dessa sammanställda i flik 1 Projektets miljökrav. Här ingår Region Uppsalas miljömål samt utrymme för projektets hantering av specifika förutsättningar enligt steg 1, kundkrav enligt steg 3, risker enligt steg 2 och specifika miljömål för projektet steg 4. Flik 1 Checklistan Miljökrav är grunden för projektets miljöprogram och utgörs av en Excell mall som fylls i och ägs av projektledaren. Projektets Miljöprogram förankras och godkänns hos miljöansvarig, Fastighet och service. flik 1 - projektets Miljökrav, Miljökrav & checklista för nyproduktion och större ombyggnation Steg 6 Konsekvensanalys av installationer och system En konsekvensanalys innebär att man försöker förutspå effekten eller följden av en viss åtgärd eller ett visst handlande. Analysen kan sedan användas som underlag vid beslutsfattande. Vid system- eller installations val ska LCC ligga som grund för beslut av föreslagna alternativ. Vid förändring uppdatera flik 1 Checklistan Miljökrav med de nya förutsättningarna. Steg 7 Identifiera tillstånd och anmälan Inom projektet ska tillräcklig kunskap finnas för hur miljön och människors hälsa påverkas och skyddas (2 kap 2 Miljöbalken, MB). Försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen ska tillämpas om det finns skäl att anta att verksamheten/projektet medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (2 kap 3 Miljöbalken, MB). Inför uppstarten av ett projekt är det viktigt att fundera på om projektet kommer att tex innebära grävning i förorenad mark, installation eller ändring av anläggning som hanterar dagvatten, anmälningspliktig miljöfarlig C-verksamhet som laboratorium eller hantering av fastighetsföroreningar som PCB, eller hantering av petroleumprodukter, kemikalier. Vid tillståndspliktiga och anmälningspliktiga aktiviteter kan det finnas krav på upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ta hjälp av miljöansvarige vid Fastighet och service för stöd och starta en tidig dialog med relevant miljöinspektör i kommunen så att rätt tillstånd och anmälningar planeras för. 19

Akademiska sjukhuset och Enköpings Lasarett är inom primärt vattenskyddsområde. Det är därmed mycket viktigt att beakta skyddsföreskrifter som finns för de kommunala grundvattentäkterna samt Miljökontorens lokala regler för byggprojekt inom primärt vattenskyddsområde, etc. Detta då områdena har hög sårbarhet vilket innebär att risken är stor att ett farligt ämne snabbt kan nå grundvattnet. För Uppsala kommun https://www.uppsala.se/foretag-och-arbete/tillstand-och-regler--miljö-och-natur/ Steg 8 Miljöbyggnad totalbetyg och indikatornivåer Enligt Region Uppsalas miljömål 2015 2018 ska större nyproduktion och ombyggnadsprojekt certifieras samt verifieras enligt Miljöbyggnad. För nyproduktion gäller kravet på totalbetyget Guld och för större ombyggnation totalbetyget Silver. Rekommenderade kravnivåer på följande enskilda indikatorer, Miljöbyggnad 3.0: Indikator 1 Energianvändning ska klara minst Silver för både nyproduktion och ombyggnad. Indikator 4 Energislag ska klara silver för både nyproduktion och ombyggnad. Indikator 2 Värmeeffektbehov bör klara silver för nyproduktion och brons för ombyggnad. Indikator 3 Solvärmelast bör klara silver för nyproduktion och Silver för ombyggnad. Indikator 5 Ljudmiljö ska klara Silver för nyproduktion och minst Brons för ombyggnad. Indikator 9 Fuktsäkerhet bör klara Guld för nyproduktion och ombyggnad. Legionella bör klara Guld för indikator 13 i Miljöbyggnad för nyproduktion och Silver för ombyggnad av vårdlokaler. Indikator 14 Dokumentation av byggvaror ska klara Guld för nyproduktion och ombyggnad. Indikator 15 Byggkonstruktion, nivå silver Nivå på respektive indikatorer sätts i dialog med Fastighet och service, teknikchef. Använd betygsverktyget från SGBC, https://www.sgbc.se/docman/499-betygsverktyg. Det är viktigt att projektet låser sig till en manualversion och registrerar projektet hos SGBC. Projektledaren uppdrar till miljöansvarige vid Fastighet och service att registrera projektet i Green Building Online. Projektets miljösamordnare är Miljöbyggnadssamordnare om inget annat anges och ska tillhandahållas underlag från Entreprenörens miljösamordnare. För att effektivt genomföra certifiering och verifiering enligt Miljöbyggnad ska ansvaret för detta arbete fördelas mellan Beställare och Entreprenör. Ansvarsfördelningen sker enligt bifogad fördelning. Energianvändningen i den färdiga byggnaden ska kunna följas upp för verifiering av Miljöbyggnad per byggnad och med tydlig åtskillnad mellan fastighet och verksamhet. De satta nivåerna för respektive indikator ska dokumenteras och föras in under flik 1 Projekts miljökrav så att det är tydligt vilken nivå som ska projekteras och produceras efter. 20

flik 3 Ansvarsfördelning Miljöbyggnad mellan B och E, Miljökrav & checklista för nyproduktion och större ombyggnation Steg 8 Administrativa Föreskrifter Om miljökrav inkluderas i AF-delar kan det underlätta uppföljning och implementering av kraven i projektet. Förslag finns på texter som kan användas för utförande- och totalentreprenad. Förankra miljö- och fuktrelaterade avsnitt i AF-del med Fastighet och services miljöchef. Här är det speciellt viktigt att Miljöbyggnadscertifieringen och verifieringen inkluderas samt Ansvarsfördelning Miljöbyggnad mellan B och E. Förslag på allmän miljö text till AF 8.2 Program - Projektering Syfte med projekteringen är att identifierade och implementerade miljökrav förs in i projektering, följs upp och verifieras. Projektledaren är miljöansvarig men kan i större projekt tillsätta en miljösamordnare som stöd. Projektledare ska informera samtliga inblandade (konsulter/entreprenörer) i projektet om dess miljökrav (genomgång av program och genomförande), speciellt avseende valda nivåer på respektive indikator Miljöbyggnad. Indikatorerna Energianvändning, Värmeeffektbehov, Solvärmelast, Ventilation, Termiskt klimat och Dagsljus är nära förknippade och kan både ge fördelar samt motarbeta varandra. Huvudaktiviteter är att hantera och minimera miljörisker, ta fram projektspecifikt miljöprogram samt tillsätta miljö-, energi- och fuktresurser. Beroende på vald entreprenadform kan även styrning och kontroll av projektörer samt deras egenkontroll och eventuell certifiering enligt Miljöbyggnad ingå under programarbetet. Förankra miljö- och fuktrelaterade avsnitt i AF-del med Fastighet och service miljöansvarige där framförallt krav på material, verifiering, slutdokumentation och Miljöbyggnad är viktiga moment. Steg 1 - Detaljerad riskanalys av projektets miljöfrågor och hur de ska hanteras Gå igenom den översiktliga analysen i steg 2 förstudien och komplettera den med en detaljerad riskanalys och implementera åtgärder i detalj för projektering samt översiktligt för produktion. Exempel: I översiktlig riskanalys har arbete i område som utgör vattentäkt lyfts fram som en risk, nu ska en detaljerad beskrivning för hur projekteringen tar hänsyn till detta och minimerar risker för skador. Steg 2 Projektspecifikt Miljöprogram inklusive kundkrav och projektspecifika miljömål Ta fram ett projektspecifikt Miljöprogram genom att utgå ifrån Word-mallen, (bilaga) Mall projektspecifikt Miljöprogram för nyproduktion och större ombyggnation och komplettera med projektspecifika uppgifter. Bifoga Excell-filen projektets Miljökrav från förstudien. 21

Miljöprogram och bilaga med projektets Miljökrav ska ingå som underlag för kravställning i avtal med projektör och entreprenör och följs upp under projektets gång samt används som checklista för slutdokumentation. Mall projektspecifikt Miljöprogram för nyproduktion och större ombyggnation. flik 1 - Miljökrav & checklista för nyproduktion och större ombyggnation, Steg 3 - Tillsätt miljö- och energisamordnare samt diplomerad fuktsakkunnig I större projekt rekommenderas det att projektledaren tillsätter samordnare för miljö, Miljöbyggnad och energi. Miljö- och miljöbyggnadssamordnare är lämpligen en och samma person då frågorna går ihop och enklast samordnas via en och samma person. Framgent benämns den personen som beställarens miljöledare. Projektledaren kan lämpligen delegera granskning och styrning av miljöfrågorna till denna person. Energisamordnare kan tillhöra Fastighet och service eller den projektör som genomför energiberäkningarna. För att få Guld på indikator Fuktsäkerhet i Miljöbyggnad certifieringen krävs att beställaren utser en Diplomerad fuktsakkunnig. Steg 4 Rivning Om projektet inkluderar rivning måste en kontrollplan för rivning inklusive miljöinventering tas fram och lämnas in. Använd underlag i steg 1 - Förstudie. Beakta krav på hur entreprenören ska hantera avfall från rivning. (anmälan till byggnadsnämnden, mm) Steg 5 Miljöplan för projektörer Det är projektledarens roll att se till att varje projektör ansvarar för att miljölagstiftning efterlevs och att krav i det projektspecifika miljöprogrammet uppfylls. Projektörer ska följa upp sina miljöplaner kontinuerligt genom dokumenterad egenkontroll. Projektledaren ansvarar för att alla projektörer har en granskad, godkänd projektanpassad miljöplan med tillhörande egenkontroller innan uppdraget påbörjas. Miljöplanen och tillhörande dokument ska lämnas in och vara godkänd innan start av projektering. Planen ska vara daterad med version och ansvarig samt signerad. Finns en Miljösamordnare kan denne granska och godkänna projektörernas miljöplaner. Krav på projektörers miljöplan - Organisation och namn på miljöansvariga. - Miljökompetens och miljöutbildning. - Identifiering och kontroll av miljö- och fuktrisker. - Egenkontrollplan (när, var och hur) om hur miljö- och fuktkraven ska följas och säkras. - Rutiner för avvikelsehantering, rapportering och överlämning av dokumentation. - Hur kraven på material ska uppfyllas och dokumenteras. - Beredskapsplan för miljönödläge 22

flik 1 - Miljökrav & checklista för nyproduktion och större ombyggnation Steg 6 - Styrning av projektering och fuktsäkerhet Projektledaren ansvarar för att ställda miljökrav enligt projektets flik 1 Miljökrav projekteras efter och att erforderlig dokumentation kontinuerligt upprättas. Fuktsäkerhetsprojektering sker enligt teknikförvaltarnas styrande dokument. flik 1 - Miljökrav & checklista för nyproduktion och större ombyggnation Steg 7 Kvartalsrapport till miljöansvarige Projektledaren, eller tillsatt miljö- och miljöbyggnadssamordnare, ska skicka en kvartalsrapport till miljöansvarig (Fastighet och service) enligt nedan mall. Huvudfokus är framdriften av certifieringen enligt Miljöbyggnad och dess olika indikatorer samt eventuella framgångar eller svårigheter med miljökraven under flik 1 Projektets miljökrav. Miljökrav & checklista för nyproduktion och större ombyggnation Steg 8 Skicka in ev. tillstånd och anmälan Skicka in de identifierade tillstånd och/eller anmälan till berörd myndighet. Steg 9 Miljöbyggnadscertifiering När Bygghandlingarna är färdiga kan certifiering enligt Miljöbyggnad ske. Det är projektledarens ansvar att certifieringen skickas in och att projektörerna förser Miljöbyggnadssamordnare med korrekt underlag inklusive ifylld egenkontroll enligt Miljöbyggnad. Miljöbyggnadssamordnare ansvarar för att ansökan fylls i online och dokument laddas upp som beskriver byggnaden och hur den uppfyller Miljöbyggnad betygskriterier. Ansökan granskas och revideras genom att en oberoende granskare bedömer om betygskriterierna är uppfyllda genom att gå igenom uppladdat underlag och ansökan. Om ansökan behöver förtydligas, korrigeras eller kompletteras skickas den tillbaka till sökanden för revidering. Steg 10 Sunda hus Fastighet och service har tecknat en verksamhetslicens för SundaHus Miljödata. Det innebär att SundaHus är Fastighet och service:s miljöhanteringssystem för byggmaterial och installationer och att alla i projektet ska ha tillgång till databasen. Projektledaren registrerar projektet i SundaHus genom att lämna projektuppgifter till SundaHus projektadministratör 23

samt säkerställer att projektet registrerar byggmaterial och installationer i Sundahus, enligt gällande riktlinjer. Anmälan till Sunda hus: www.sundahus.se/ru-projektanmalan, Vid avslut av projekt, (maila info med projekt nr. projektnamn samt ev datum), projektadmin@sundahus.se Steg 12 - Slutdokumentation projektering Dokumentationen ska finnas digitalt i enlighet med projektavdelningens krav på dokumentation för framtida förvaltning av objektet och projektledaren är ansvarig. Slutdokumentationen redovisas i flik 2 i det Projektspecifika Miljöprogrammet upprättat under projekteringsskedet. : flik 2 Slutdokumentation miljö, Miljökrav & checklista för nyproduktion och större ombyggnation (inkluderat i det projektspecifikt Miljöprogram 8.3 Genomförande - produktion Syfte med projekteringen är att identifierade och implementerade miljökrav förs in i produktionen, följs upp och verifieras. Projektledaren är miljöansvarig. Steg 1 Följ upp riskminimeringsåtgärder Följ upp åtgärder för eventuell riskminimering enligt den enkla riskanalysen som genomfördes i steg 1 - Program. Om åtgärder behöver förändras eller vidtas implementera dessa i dialog med entreprenören. Komplettera miljöriskanalysen om nya risker har identifierats. Steg 2 Följ upp Projektspecifikt Miljöprogram Följ upp miljökraven i det projektspecifika miljöprogrammet under flik 1 Projektets miljökrav. Om åtgärder behöver förändras eller vidtas implementera dessa i dialog med entreprenören. Steg 3 Miljöplan för entreprenör Det är projektledarens roll att se till att entreprenören ansvarar för att miljölagstiftning efterlevs och att krav i det projektspecifika miljöprogrammet följs. Entreprenören ska följa upp sin miljöplan kontinuerligt genom dokumenterad egenkontroll. Projektledaren ansvarar för att alla entreprenörer har en granskad, godkänd projektanpassad miljöplan med tillhörande egenkontroller innan uppdraget påbörjas. Miljöplanen och tillhörande dokument ska lämnas in och vara godkänd innan start av produktion. Planen ska vara daterad med version och ansvarig samt signerad. Finns en Miljösamordnare kan denne granska och godkänna entreprenörers miljöplaner. 24

Entreprenörens fuktsäkerhetsansvarige ska utarbeta en plan för fuktsäkerproduktion som inkluderar fuktsäkerhetsåtgärder under byggskedet som exempelvis väderskydd och fuktmätningar. Uppfyllande av miljö- och fuktkrav följs upp med hjälp av ronder och avstämningar. Krav på entreprenörens miljöplan - Organisation och namn på miljöansvariga. - Identifiering och kontroll av miljö- och fuktrisker. - Hur miljökraven och arbetsplatsens miljörutiner ska följas. - Hur egenkontrollen ska utföras och dokumenteras (var, när och hur). - Miljökompetens och miljöutbildning. - Rutiner för avvikelsehantering, rapportering och överlämning av dokumentation inklusive verifiering av Miljöbyggnad. - Hur kraven på material ska uppfyllas och dokumenteras. - Projektets fuktsäkerhetsplan ska följas och styrkande dokumentation inklusive mallar och rutiner för egenkontroller ska överlämnas. Exempel på dokumentation är foto av väder skyddat material, mottagningskontroll och egenkontroll. - Hur entreprenören omhändertar ett miljönödläge, (beredskapsplan för miljönödläge). Steg 4 Eventuell tillsyn från kommunen Delta i tillsynsinspektioner från kommunen och ta del av skrivna protokoll. Rekommendationen är att ha en proaktiv dialog med kommunen i tidigt skede så att en resultatinriktad och positiv anda kan råda i tillsynsarbetet. Steg 5 Fukt- och miljöronder Skydds- och miljöronder genomförs kontinuerligt under produktionen i syfte att bevaka de miljömål som påverkas av produktionen samt områden angivna i riskinventeringen som kan påverka eller orsaka miljötillbud eller miljöolyckor. Som minst ska Entreprenören genomföra en fukt- och miljörond varannan vecka. Vad som kontrolleras och vilken notering som gjorts för det kontrollerade ska dokumenteras. Beställarens miljöledare och fuktsakkunnig bör göra en miljörond respektive fuktrond en gång per månad. Entreprenören ska medverka på dessa ronder. Avvikelser avseende miljö-, fukt- och hälsokrav ska protokollföras på byggmöten och godkännas av Fastighet och service, projektchef alt. miljöansvarige. Steg 6 Revisioner Genomför revisioner vid behov och be miljöenheten Fastighet och service att genomföra en sådan. Kan inkludera fukt. Steg 7 Fukt- och Miljöavstämning Genomför Fukt- och Miljöavstämning med projektansvarig, miljöansvarig samt fuktsakkunnig varje kvartal. Följ upp uppkomna avvikelser avseende fukt och miljö samt om några nya miljörisker identifierats. 25

Steg 8 Kvartalsrapportering Projektledaren, eller tillsatt miljö- och miljöbyggnadssamordnare, ska skicka en kvartalsrapport till miljöansvarig, (Fastighet och service) enligt nedan mall. Huvudfokus är framdriften av Miljöbyggnadscertifieringen och dess olika indikatorer samt eventuella framgångar eller svårigheter med miljökraven under flik 1 Projektets miljökrav. Miljökrav & checklista för nyproduktion och större ombyggnation Steg 9 Samordnad provning och besiktning Projektets totala miljökrav återfinns i flik 1 Projektets miljökrav och flera av dessa krav harmoniserar med de provningar som ändå normalt genomförs i ett projekt. För att utnyttja synergier ska ansvariga för samordnad provning och besiktning gå igenom projektets miljökrav tillsammans med beställarens miljöledare för att se vad som kan samordnas mellan normal provning och besiktning och ställda miljökrav. Vanliga exempel är ljudmätningar och luftflödesmätningar. Fördela ansvaret för verifiering av miljökrav till berörda personer i flik 2 Slutdokumentation miljö. flik 2 Slutdokumentation miljö (inkluderat i det projektspecifikt Miljöprogram Steg 10 Miljöbyggnad verifiering Entreprenören är ansvarig för att skicka in identifierade indikatorer för förhandsgranskning som förberedelse inför verifieringen av Miljöbyggnad. Detta sker när Relationshandlingarna är klara. Identifierade indikatorer enligt steg 8 Förstudie och ansvarsfördelningen enligt flik 1 Miljökrav. Det är projektledarens ansvar att förhandsgranskningen skickas in och att entreprenörerna förser Miljöbyggnadssamordnare med korrekt underlag inklusive ifylld egenkontroll. Miljöbyggnadssamordnare ansvarar för att ansökan om förhandsgranskning fylls i korrekt och skickas in till SGBC. Ansökan om förhandsbesked kan göras med eller utan möjlighet till revidering. Det är giltigt så länge förutsättningarna för beskedet inte ändrats. När förhandsgranskningen av berörda indikatorer är godkänd ser Miljöbyggnadssamordnaren till att inskickade dokument laddas upp online hos SGBC. 8.4 AVSLUT Slutdokumentation från entreprenad avseende miljö ska godkännas av miljösamordnare och fuktsäkerhetsdokumentation för byggnaden ska godkännas av fuktsakkunnig men Projektledare är ansvarig. I projekt med Miljöbyggnad certifiering ska entreprenören ta ansvar för tillämpbara delar i verifiering som i samband med avslut ska skickas in för förhandsgranskning. Slutdokumentationen ska följa projekthandbokens krav på dokumentation. Flik 2 Checklista slutdokumentation Miljökrav och Miljöbyggnad 26

8.5 Garanti Projektledaren är ansvarig för att ta fram en plan för verifieringen av Miljöbyggnad som inkluderar mätningar, insamling av underlag från drift, hantering och dokumentation av eventuella fuktrelaterade skador samt genomförande av enkätundersökning. Inkludera redan förhandsgodkända indikatorer i steg 10 Genomförande. Verifiering av Miljöbyggnad 8.6 Bilagor (styrande dokument) Mallar och krav 1. Mall projektspecifikt Miljöprogram Mini, Excelfil 2. Mall projektspecifikt Miljöprogram för nyproduktion och större ombyggnation, 2.1 Miljökrav & checklista för nyproduktion och större ombyggnation, Excelfil Bilagor Bilaga 1. Miljökrav på byggprodukter Bilaga 2. Avfallsredovisning vid rivning och byggproduktion (mall) Bilaga 3. Miljö- och fuktinventering (mall) Förslag Förslag på allmän miljö text till AF 27