SOM CHEFEKONONOM ANSVARIG FÖR BUSINESS SWEDENS ANALYS AV TRENDER I MAKRO OCH GLOBALISERING

Relevanta dokument
EN SVAG PERIOD FÖR VÄSTVÄRLDENS EKONOMI

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT DECEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

Investment Management

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Vart tar världen vägen?

VECKOBREV v.18 apr-15

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

VECKOBREV v.19 maj-13

Konjunkturutsikterna 2011

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016

VECKOBREV v.23 jun-14

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Makrokommentar. April 2016

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

BUSINESS SWEDEN DJUPDYKNING FÖR ASIEN

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

VECKOBREV v.5 jan-14

Inledning om penningpolitiken

30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Fortsatt skakig global konjunktur

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Småföretagsbarometern

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor

VECKOBREV v.44 okt-13

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget

Makrokommentar. November 2013

Vart tar världen vägen?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

2015 börjar positivt för transportnäringen

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA

Småföretagsbarometern

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Småföretagsbarometern

Makroanalys januari-mars 2012

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

VECKOBREV v.20 maj-13

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Småföretagsbarometern

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

VECKOBREV v.3 jan-15

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal

Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Småföretagsbarometern

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Verkligheten på väg ikapp svensk ekonomi

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk

Transkript:

BUSINESS SWEDEN

SOM CHEFEKONONOM ANSVARIG FÖR BUSINESS SWEDENS ANALYS AV TRENDER I MAKRO OCH GLOBALISERING Marknadsöversikt från Business Sweden görst 3 ggr per år Analys av efterfrågan och prognoser för nära 40 länder Erbjuds prenumeranter Enkät till exportföretagen: Export Manager s Index fyra ggr per år. På www.business-sweden.se Ad hoc analyser av svensk export och intressanta marknader samt trender i internationalisering Medlem av Industrins Ekonomiska Råd som gör analyser på uppdrag av de avtalsslutande parterna i Industriavtalet. BUSINESS SWEDEN

2014 BLEV ETT SVAGT ÅR 2,6 % TILLVÄXT GLOBALT Svensk export klockades som en konsekvens för ytterligare ett svagt utfall Låt oss backa, till början av året Ett nytt konjunkturmönster stagnation och deflation Exportchefsindex signalerade uppgång i feb 2014 Dock splittrat mönster (som alltid ) USA på väg upp liksom UK i Västeuropa. Svagt i Japan och Eurozonen Stora skillnader i tillväxtländerna: Ryssland och Brasilien i kris men en hel del länder växte ganska bra. Det lägre oljepriset en boost för större delen av världsekonomin Övergången till expansiv penningpolitik i Västeuropa BUSINESS SWEDEN 2 23 APRIL, 2015

USA LEDER DEN INTERNATIONELLA KONJUNKTUREN KALL VINTER SÄNKTE BNP Q1. STARKA Q2 OCH Q3 OCH EN LUGNARE AVSLUTNING GAV 2,4 % 2014 BUSINESS SWEDEN 3 23 APRIL, 2015

ÄNDÅ LÅNGSAMMASTE ÅTERHÄMTNINGEN I MANNAMINNE 2,2 % ÄR DEN GENOMSNITTLIGA ÅRSFÖRÄNDRINGEN SEDAN ÅTERHÄMTNINGEN INLEDDES 2010 BUSINESS SWEDEN 4 23 APRIL, 2015

USA FORTSATT TILLVÄXT Ökade inkomster och sysselsatta driver den privata konsumtionen som står för 70 % av den amerikanska ekonomin. Nära 12 milj jobb har adderats sedan botten 2010. Bostadsmarknaden har stadigt varit på väg upp. Såväl bostadsbyggande som antalet sålda hus på väg upp. Huspriserna på väg upp sedan en tid. Takten har dock avtagit. Hög total avkastning i amerikanskt näringsliv. Å andra sidan har produktivitetsutvecklingen flackat av. För 2014 beräknas den ha legat på 0,7 %. (2013: 0,85 %). Därmed har den långsiktigt uthålliga tillväxten sänkts. Fundamenta talar för fortsatt uppgång tills outputgapet stängs. Den extremt expansiva penningpolitiken går mot sitt slut. De kvantitativa lättnaderna upphörde i oktober 2014. längre fram 2015 kommer första räntehöjningen. Euron har fallit med 20 % mot euron sedan botten. Bra för Europa, bra för svensk export. BUSINESS SWEDEN

LÅNGSAM ELLER INTE, NÄRA 12 MILJ NYA JOBB NETTO HAR SKAPATS SEDAN BOTTEN 2010 HELT ANNAN UTVECKLING ÄN I EUROPA. ARBETSLÖSHETEN HAR GÅTT FRÅN 10,0% TILL 5,5%! BUSINESS SWEDEN 6 23 APRIL, 2015

KINA INTE LÄNGRE SAMMA DRAGLOK FÖR VÄRLDSEKONOMIN Tillväxten har successivt saktat in och blev 7 % Q1 2015 y-o-y eller 5,3 % från föregående kvartal i årstakt. Officiell statistik dock osäker. Statistik över inrikesfrakt och elkonsumtion tyder på större inbromsning. Man håller på att ombalansera den kinesiska ekonomin från en investeringsledd utveckling i industri och infrastruktur till en större vikt för privat konsumtion. Det tar tid. Konsumtion (inkl offentlig) nu 50 % av BNP, det har varit under 40 %! Detaljhandelsförsäljningen ligger på årliga ökningar kring 11 % i löpande priser, inflationen under 2 %. Industriproduktionen årliga ökningstakt bara 5,6 % y-o-y i mars. Lågt för Kina! Den kinesiska regeringen vågade länge inte möta den lägre tillväxten med penningpolitiska lättnader på grund av oro över skuggbanksystemet. Nu har man gått in med sänkningar av reservkassakvoterna och räntorna. Stora utmaningar om Kina ska växa i kapp USA: finansmarknad, privatiseringar.. Den nya politik som nu aviseras efter CK:s tredje plenum förra året talar om ökad marknadsstyrning. Privata banker ska växa och utmana. Hukou-systemet ska luckras upp. Fortfarande utrymme för catching up: Fler kan flytta från landsbygden till städerna. BNP/capita högt över u-länder men långt under väst. 100 miljoner landsortsbor ska får urbana pass fram till 2020! Det kommer att gynna konsumtionsefterfrågan. Glöm inte att lägre tillväxt i fasta priser matchas av en real appreciering av valutan. Kina har blivit en större ekonomi i absoluta tal.

JAPAN - ABENOMICS GAV INITIALA FRAMGÅNGAR MEN SEN KOM DET AV SIG Politiken lades om i slutet av 2012. Abenomics. Inflationsmålet ändrades från 1 till 2 %. Bank of Japan påbörjade aggressiva köp av statspapper. Starkt första halvår 2013 följdes av mattare andra halvår. BNP-tillväxt för 2013 1,5 %. Ändå en framgång. Men 2014 ny nedgång till negativ tillväxt 0,1 %.. Sales tax höjdes för att få balans i budgeten före räntebetalningar. Stora underskott efter räntebetalningar och världens högsta statsskuld 200 % av BNP. Privat Konsumtion föll kraftigt. Hushållens sparkvot steg. Men inkomstutvecklingen motiverade bättre konsumtion. Vi fick också en återhämtning i PCE Q4. Men svag början av 2015 för detaljhandeln. Yenen backade initialt med över 20 % (mot dollarn). Därefter en platå och rasade ytterligare totalt 35 % mot USD sedan sommaren 2012. I år i stället en rekyl och nu är yenen starkare än i början av 2014. Exporten har påverkats positivt. Japan inte så beroende av export det är den inhemska efterfrågan som är viktig! Tankan, den japanska mätningen av företagens förtroende visar på relativt goda tal. Det bör bli svag tillväxt 2015 men lägre oljepriser bör bidra till ett bättre 2016. BUSINESS SWEDEN

TYSKLAND VÄNDE UPP FJÄRDE KVARTALET TYSKLAND FICK EN NY RECESSION 2012/13 TRE ÅR EFTER FINANSKRISEN OCH EN NY SVACKA Q2-3 2014 INNAN DET VÄNDE BUSINESS SWEDEN 9 23 APRIL, 2015

KONFIDENSINDIKATORN FÖR TILLVERKNINGSINDUSTRIN, DETALJ OCH PARTIHANDEL HAR VÄNT UPP LITEN REKYL I NOVEMBER BUSINESS SWEDEN 10 23 APRIL, 2015

TYSKLAND DET FINNS UNDERLIGGANDE STYRKOR BNP lyfte Q4 med 0,7 % från föreg. kvartal (2,8 % i årstakt). Därmed1,6 % tillväxt för helåret 2014. Privat konsumtion har tills lut vänt upp. Hushållens inkomster och sysselsättningsutvecklingen har länge motiverat högre konsumtionssiffror. Inflationen ned. Konsumentförtroendet på väg upp. Detaljhandelsförsäljningen upp 4 % jan-feb i fasta priser jfr med i fjol. Exporten upp Q4. Exportorder har dock flackat av lite senast. Inköpschefindex för industrin 52,8 i mars. Positivt men ingen indiktation på någon större vändning för industrin. Investeringarna lite tröga. Orderingång för investeringsvaror avvaktande. Finanspolitiken för stram. Siktar på litet överskott i statens finanser 2015. 11

STORBRITANNIEN FORTSATT UPP Expansionen fortsätter. Q4 starkt 2,5 % tillväxt i årstakt. Helåret 2014 BNP upp 2,8 %. Privat konsumtion driver ekonomin. Detaljhandelsförsäljningen fortsatt upp i år. Hushållen skuldsatta. Husmarknaden fortsatt på väg upp. Huspriserna upp 7 % i februari y-o-y. Subventioner till förstagångsköpare satte fart på husköpen. Inflationen på väg ned och det stärker realinkomsterna. Liksom den ökade sysselsättningen. Den starka tillväxten har lett till att UK tagit igen nedgången efter finankrisen. Sverige och Tyskland gjorde dock detsamma långt tidigare. Inköpschefindex för tjänstenäringarna ligger högt men även industrin bra med 54,4. Konsolideringen av statsfinanserna utmaning under lång tid framåt. Fortsatt tillväxt!. BUSINESS SWEDEN

FRANKRIKE STAGNATION, MARGINELL BNP-ÖKNING Q4 0,4 % tillväxt i ekonomin 2014 Privat konsumtion driver den franska ekonomin och är lite upp. Svag men ändå positiv real inkomstutveckling. Svag arbetsmarknad. Svagare konsumentförtroende än i de andra större länderna men på väg upp de senaste månaderna. Infltation under noll. PMI manufacturing klart under 50 ett tag och nådde 48,2 i mars. PMI tjänster steg i mars till 52,8. Svaga investeringar som dock steg något Q4. Förbättrad export Q4. Vikande bostadsinvesteringar! Stram finanspolitik som ändå inte når underskottsmålet. EU kommer att kräva ytterligare åtgärder. Det finns ingen trigger förutom exporten som inte väger så tungt, inget talar för att den franska ekonomin skulle vända ned å andra sidan. Frankrike relativt sluten ekonomi, inte så omvärldsberoende. 13

ITALIEN LÅNGVARIG RECESSION FÖRMODLIGEN ÖVER Fjorton kvartal i rad med negativ eller obetydlig tillväxt. Q4 minskade BNP med 0,1 % från föregående kvartal. Negativ tillväxt ändå inte värre än -0,4 % 2014. Privat konsumtion är sänket. Hushållens disponibla inkomster har backat. Hushållens sparkvot hög. En buffert mot ytterligare försämring. I år har konsumentförtroendet tagit ett kliv uppåt. Bilförsäljningen upp 13 % första kvartalet. Trots höjda relativkostnader (gentemot Tyskland m.fl.) har exporten varit styrkefaktorn och det gällde också Q4. Exportorder positiva senaste månaderna. Inköpschefindex för industrin upp till 53,3 i mars. Räntorna på statsskulden har fortsatt att falla tillbaka. Man har refinansierat sig ständigt till lägre räntor. Men Greklandsoron senaste veckorna har tillfälligt? vänt trenden. En exportledd återhämtning verkar vara på väg. 14

KONSUMENTFÖRTROENDE I VÄSTEUROPA HAR ÅTER VÄNT UPP TREDJE GÅNGEN GILLT? BUSINESS SWEDEN

INDUSTRIFÖRETAGEN INTE UPP MEN DÄR VÄNDE DET ALDRIG NED 2014, DET VAR EKONOMIN SOM VÄNDE NED 16

FINLAND UTDRAGEN KRIS BNP minskade Q4 med 0,2 % från föregående kvartal. Helåret gav därmed negativ tillväxt -0,1 %. Privat konsumtion avslutade året negativt och de första månadernas detaljhandelsförsäljning tyder på att trenden inte vänt. Arbetslösheten har stigit och uppgick till 9,2 % i februari. Ingen trigger just nu för den privata konsumtionen. Industriproduktionen faller. Orderingången för tillverkningsindustrin ner 1 % jan-feb jfr med föreg år. Orderingången för pulp&paper dock +3 %. Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin har förbättrats något. Finland drabbat av svag utveckling på stora exportmarknader: EU, Ryssland Också strukturkris orsakad av något snabb lönekostnadsutveckling på senare år. Beroende av att den europeiska efterfrågan tar fart. Vi räknar med svag tillväxt 2015. Bättre utsikter 2016. BUSINESS SWEDEN 17 23 APRIL, 2015

DEN RYSKA EKONOMIN ALLT SÄMRE Tillväxttakten bättre än väntat 2014 med en tillväxt på 0,7 %. Nedgången var bredbaserad. Privat konsumtion driver fortfarande tillväxten men ökningen var på den lägsta nivån sedan krisåret 2009. Centralbanken chockhöjde basräntan till 17 % i december för att stötta rubeln och stävja den massiva kapitalflykten. I år har man kunnat lätta till 14 %. Inflationen nar fortsat uppåt till höga 16,9 % i mars. Industriproduktionen upp 1,7 % 2014. Rubelns fall gynnar inhemsk produktion visavi import. Västvärldens sanktioner har minskat tillgången till krediter. I år har IP däremot minskat 0,4 % för jan-mars. (y-o-y) Vi kommer att få en nedgång i den ryska ekonomin 2015. Ekonomin är inne i en nedåtgående spiral av strukturella problem, sjunkande världsmarknadspris för olja, dyrare import och fortsatta sanktioner kommer att slå hårt mot Ryssland under 2015. De militära kostnaderna för fortsatta äventyr i Ukraina kan dessutom bli betydande. Det är inte troligt med en återhämtning så pass tidigt som 2016 även om vi skulle få en politisk avspänning. BUSINESS SWEDEN

INDIEN NYA NATIONALRÄKENSKAPER HAR GJORT LANDET Åter på väg TILL upp? SNABBVÄXARE BNP-tillväxten 7,2 % 2014 sedan NR grundligt reviderats. Framför allt omviktning där tillverkningsindustrin fått större vikt. Även bakåt i tiden har tillväxten höjts. Bättre stämningar i näringslivet sedan Modi tog över. Det var offentlig konsumtion som drog upp 2014 års siffror. Investeringarna ändå inte så höga och måste upp om tillväxten ska bli högre framöver. Exporten blev en tillväxtfaktor efter rupiens fall men har sedan dämpats. Väger inte så tungt i ekonomin. PMI för manufacturing i mars 52,1. Knappast kännetecknande för en ekonomi med hypertillväxt. PMI tjänster 53,0 också beskedliga tal. Svag importutveckling heller ingen indikation på att det växer så det knakar. Starka förhoppningar på en reformagenda som öppnar upp ekonomin. En del har kommit men inte tillräckligt om man ska kunna attrahera utländska investeringar i större utsträckning och bredare inriktning. Inflationen har kommit ned. Bank of India har kunnat sänka styrräntan till 7,5 %. Lägre oljepriser gynnar Indien. Neddragna subventioner gynnar också statsfinanserna. Resurserna ska användas för infrastruktursatsningar. Bra! Tillväxten framöver? Ja, ett stort frågetecken. Många trissar upp förväntningarna på Indien. BUSINESS SWEDEN 19 2015-04-23

FUNDAMENTA BAKOM OLJEPRISFALLET Utbudsstörningar orsaken till att det inte skett tidigare Överutbud på oljemarknaden bakom prisnedgången OPECs andel av oljeproduktionen ungefär 40 % - medlemmarna dessutom inte lojala mot fattade beslut. Saudi gjorde ett strategiskt val: Från swing producer till marknadsledare som försvarar marknadsandelen. Saudi förlorar på prisnedgången men kommer inte byta fot om inte priset faller drastiskt. Polen, Indien, Indonesien, Thailand, Filippinerna, Chile, Colombia, Turkiet, Sydafrika vinnare på lägre oljepris. Norge, Ryssland, Saudi, Iran, Venezuela, Nigeria förlorare. USA stor vinnare, dock i mindre grad Västeuropa. I grunden en tajt marknad. En utbudsstörning kan skicka priset uppåt igen. BUSINESS SWEDEN