Denna rapport är utförd på uppdrag av Post- och telestyrelsen.

November år 2001

Denna rapport är utförd på uppdrag av Post- och telestyrelsen. Rapporten har utförts av: Jörgen Ahlström HiQ Data AB Tel: 08-588 900 00 Peter Händig HiQ Data AB Tel: 08-588 900 00 Annika Järvebro A-focus Tel: 070-329 28 66 Göran Hedström AB Stelacon Tel: 08-587 120 00

Sammanfattning Post- och telestyrelsen (PTS) har ansvaret för den svenska nummerplanen för telefoni (E.164), och fördelningen av nummerresurser till teleoperatörerna på telemarknaden. PTS arbetar med ett projekt där målet är att ta fram ett förslag till en långsiktigt hållbar övergripande struktur för nummerplanen samt förslag till tidplan för eventuella förändringar i den nuvarande strukturen. Projektet kring en ny nummerplan omfattar ett flertal delprojekt där bland annat det framtida nummerbehovet för teletjänster behöver utredas. Företagen HiQ Data AB, AB Stelacon och A-focus (med HiQ Data AB som projektledare) fick i uppdrag av PTS att utreda detta framtida behov. Syftet med uppdraget var att undersöka på vilket sätt framtida teletjänster, exklusive taltelefonitjänster, kommer att namnges och adresseras samt i vilken utsträckning nummerplanen för telefoni, eller andra nummerplaner och adresseringsmetoder, kommer att användas för detta ändamål. Bedömningen omfattar den framtida utvecklingen på tre, fem och tio års sikt och har beskrivits i rapporten som tre olika scenarior. Med namn avses en kombination av tecken (siffror eller bokstäver) som används för att identifiera en slutanvändare eller en teletjänst. En adress används för att peka ut en nätanslutningspunkt och används för dirigeringen i telenätet. Studien är baserade på dels sekundär information från rapporter, undersökningar, artiklar, tekniska specifikation etc, samt från PTS befintliga material inom området, dels intervjuer med aktörer på marknaden. De intervjuade företagen har valts i syfte att få så mycket information, inom ramen för uppdraget, som möjligt. Totalt har 25 intervjuer genomförts på 21 olika företag. Idag används E.164 främst för abonnemang för fasta och mobila teletjänster, men även för särskilda tjänster såsom betalteletjänster, frisamtalstjänster, personsökningstjänster etc. E.164 används både som namngivare och för adressering. Under det senaste året har E.164 främst använts för tillväxt i antal abonnemang (företrädesvis mobilteleabonnemang) och för betalteletjänster. Med den takt som telemarknaden utvecklar sig är det i princip omöjligt att göra säkra prognoser så långt fram i tiden som tio år. Utifrån den insamlade material av både sekundär och primär information har vi dock skapat oss en bild över vad vi anser vara en trolig utveckling av framtida teletjänster samt nummer- och adresseringsbehov. Att nya tjänster kommer att utvecklas är att förvänta, frågan är dock i vilken utsträckning, nya tjänster kommer att behöva använda nummer ur E.164. Den allmänt rådande inställningen är att konvergensen mellan telekommunikation, datakommunikation, underhållning och informationsteknologi medför att det i framtiden sker en övergång till Internetnamn och IP-adresser. Frågan är dock när detta inträffar och i vilken utsträckning den utvecklingen medför ett minskat behov av E.164-nummer. Det finns en mängd tekniska förutsättningar som påverkar detta, direkt eller indirekt, bland annat det arbete som sker inom standardiseringsprojektet 3GPP, migreringen från IPv4 till IPv6 samt användning av dynamiska och/eller statiska IP-adresser. De trender som vi bedömer kommer att få störst påverkan på behovet av E.164-nummer för nya teletjänster är;

En tydlig utveckling mot allt mer (och fler) intelligenta terminaler, primärt för mobil kommunikation, vilket medför att användarna har möjlighet att få tillgång till ett större och mer avancerat utbud av tjänster. En utveckling mot att befintliga telenät ersätts med, eller utvecklas till, nya nät som på ett mer fördelaktigt sätt kan hantera överföring av både tal och data och därmed kan en mängd nya tjänster utvecklas, bl a inom området infotainment. En utbredd användning av IP-adressering som kan leda till antingen en ökning eller en minskning av behovet av E.164-nummer, beroende på hur och när IP-adressering införs helt ut. Allt billigare terminaler blir, trots utökad funktionalitet, allt billigare att tillverka vilket i sin tur ökar genomsnittligt antal terminaler per person och att förutsättningarna för att bygga in telekommunikationstekniken direkt i fler terminaler och elektronisk utrustning förbättras. Användarnas invanda beteende och innehav av terminaler utan intelligens gör att användarna kommer att behöva använda E.164 längre än vad som styrs av de tekniska förutsättningarna. Vår bedömning är att förbättrad nätteknik, bättre och fler terminaler och användarnas mognad gynnar tjänsteutvecklingen. Denna utveckling gynnar i sin tur antalet tjänste- och innehållsleverantörer som får ett växande och mer varierande kundunderlag att erbjuda sina tjänster till. Det är dock långt ifrån alla tjänster som kommer att kräva E.164 för att kunna erbjudas. Vår bedömning är att de områden som har störst påverkan på behovet av E.164, förutom tillväxt i antal abonnemang, är tillväxten i betalteletjänster inom infotainmentområdet och telematiktjänster. Under de kommande tre till fem åren kommer E.164 fortfarande att vara den dominerande namngivnings- och adresseringsmetoden. Antalet terminaler per individ ökar vilket i sin tur medför en viss tillväxt i antalet abonnemang. De nya tjänster som kommer att erbjudas abonnenterna, med hänsyn tagen till nummerplanen, kommer främst att vara betalteletjänster, både telefonibaserade betalteletjänster som kan nås från både det fasta och de mobila telenäten och SMS-baserade betalteletjänster som enbart nås via de mobila telenäten. Det sistnämnda genom en utökning av de så kallade infotainmenttjänsterna. På längre sikt, sex till tio år, kommer IP-adressering och Internetnamn att få allt större betydelse. E.164 kommer dock att användas för taltelefoni under överskådlig framtid. Genom att användarnas beteende och vana har utvecklats och att IP-terminaler ökar kommer tillväxten av de telefonibaserade betalteletjänsterna att mattas av. Övriga innehållstjänster namnges och adresseras med hjälp av IP. På kort sikt kommer telematiktjänster som utnyttjar det publika telenätet att öka i en konstant, relativt måttlig, takt. En viss ökning kommer att ske inom produktionsindustrin och genom förekomsten av E.164 inbyggt i olika system. Den främsta ökningen står dock fordonsindustrin samt styr- och reglertekniken för. I slutet av perioden har förekomsten av telematiktjänster ökat avsevärt men då också användningen av IP-adresser. Utvecklingen medför också att terminaler endast för paketförmedlad trafik kommer att utvecklas och därmed behövs inte E.164 i alls samma utsträckning. Vidare är det möjligt att utvecklingen av inbyggda system expanderat kraftigt och därmed också behovet av E.164, detta förutsätter dock att kostnaderna för terminaler

och transmission sjunker. Viss tillväxt sker under perioden för frisamtalstjänster, som dock minskar om fem till tio år till förmån för webbaserade gränssnitt, personliga nummer och on-site -transaktioner. Förutom ovanstående områden finns det särskilda behov av nummer för vissa typer av tjänster. Dessa faktorer påverkar endast i viss utsträckning det totala antalet nummer som behövs då tillgången till sådana nummer kan öka intresset för tjänsteleverantörerna något. Den största konsekvensen blir istället att den befintliga nummerplanen kan behöva ändras för att tillgodose dessa områden. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ny teknik sannolikt medför att behovet av E.164 minskar framförallt för andra tjänster än den traditionella taltelefonitjänsten. Historiskt sett vet vi också att den tekniska utvecklingen inte alltid får det snabba genomslag i verkligheten som förutspås. Vad gäller E.164 är det mycket som skall ske innan behovet avtar såsom migrering till ny teknik, byte av stödsystem, användarnas beteende, stora investeringar etc vilket gör att gammal teknik ändå uppfattas som det bästa alternativet och får leva en lång tid framöver. Vidare bidrar lågkonjunkturen givetvis negativt på utvecklingstakten för framtida tjänsteutbud och antalet aktiva tjänsteleverantörer. Det mest sannolika är att IPadresser och E.164 kommer att leva parallellt under många år framöver.

Innehållsförteckning 1. INLEDNING...6 1.1 BAKGRUND...6 1.2 SYFTE...7 1.3 AVGRÄNSNINGAR...7 1.3.1 Definitioner...8 1.4 UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE...9 1.5 DISPOSITION...10 2. REGULATORISKA OCH TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...11 2.1 REGULATORISKA ASPEKTER...11 2.2 TEKNISKA ASPEKTER...12 2.2.1 3GPP...12 2.2.2 Betydelsen av IPv4 och IPv6...13 2.2.3 Dynamiska/statiska IP-adresser...14 2.3 SUMMERING...15 3. FRAMTIDA TELETJÄNSTER...15 3.1 ANVÄNDNING AV E.164 IDAG...15 3.2 ANVÄNDNING AV E.164 I FRAMTIDEN...16 3.2.1 Fler abonnemang...17 3.2.2 Tjänster och innehållsleverantörer...19 3.2.3 Betalteletjänster...20 3.2.4 Frisamtalstjänster...22 3.2.5 Personliga nummer...22 3.2.6 Telematik...23 3.3 SUMMERING...26 4. INDIREKT PÅVERKANDE FAKTORER...26 4.1 MARKNADSFÖRINGS-/VARUMÄRKESVERKTYG...26 4.2 KORTA NUMMER...27 4.3 SIGNIFIKANTA NUMMER...27 4.4 INTERNATIONELLA NUMMER...27 4.5 SUMMERING...28 5. BEDÖMNING OCH SCENARIO...29 5.1 TRE SCENARIER OM UTVECKLINGEN...31 5.1.1 Scenario 1 - Allt har sin tid...31 5.1.2 Scenario 2 - En lugn och sansad utveckling...34 5.1.3 Scenario 3 - Massiv utveckling...35 BILAGA 1 - KÄLLFÖRTECKNING

Framtida nummerbehov för teletjänster 6 1. Inledning Post- och telestyrelsen (PTS) är den instans som ansvarar för den svenska nummerplanen för telefoni och fördelningen av nummerresurser till teleoperatörerna på den svenska telemarknaden. Teleoperatörerna ansvarar i sin tur för att strukturera och fördela de tilldelade telefonnummerna till sina abonnenter. Den svenska nummerplanen följer den internationella nummerplanen, E.164. PTS arbetar för närvarande med ett projekt där målet är att ta fram ett förslag till en långsiktigt hållbar övergripande struktur för nummerplanen för teletjänster samt förslag till tidplan för eventuella förändringar i den nuvarande strukturen. Projektet kring en ny nummerplan omfattar ett flertal delprojekt där bland annat det framtida nummerbehovet för teletjänster behöver utredas. 1.1 Bakgrund Strukturen för den nuvarande svenska nummerplanen för telefoni fastställdes den 25 november, 1994, och har sedan dess kompletterats med ett antal beslut. Nummerplanen har utformats och utvecklats med hänsyn till rådande regler på telemarknaden i Sverige samt överenskommelser inom EU (Europeiska unionen), CEPT (European Conference of Postal and Telecommunications Administrations) och ITU (International Telecommunication Union). ITU ansvarar för den befintliga internationella nummerplanen, E.164, som beskriver uppbyggnaden och funktionen av nummer. Dessutom arbetar ITU med att ta fram internationella rekommendationer för hur den internationella nummerplanen skall användas. Strukturen av den svenska nummerplanen har historiska och tekniska orsaker. Förutom de tekniska orsakerna till riktnummerindelningen bygger den svenska nummerplanen på en ambition att telefonnumret skall innehålla information som är användbar för användarna. Vilka nummer som tagits i bruk för olika teletjänster beror ofta på samtalstaxan och den information numret ger användaren om förväntad samtalstaxa. I den svenska nummerplanen finns också en mängd nummer som användaren aldrig kommer i kontakt med. Dessa används i huvudsak för dirigering av teletrafiken i telenäten (t ex roamingnummer). Den svenska nummerplanens 1 övergripande disposition är enligt följande: 00 internationellt prefix 01-06 riktnummer, frisamtalstjänster samt analoga mobiltelefonitjänster 07 digitala mobiltelefonitjänster, personsökningstjänster, personliga nummertjänster, betalteletjänster, tjänster med delad kostnad och massanropstjänster samt teleoperatörsspecifika tjänster 08-09 riktnummer och betalteletjänster 10 abonnentnummer 11 korta servicenummer; tjänster av samhällsintresse t.ex. 112 (nödnummer), 118 XYZ (nummerupplysningstjänst) 12-19 abonnentnummer 1 Aktuell plan finns på PTS hemsida http://www.pts.se/

Framtida nummerbehov för teletjänster 7 2-8 abonnentnummer 90 korta nummer, bl.a. 90 000 91-94 abonnentnummer 95 teleoperatörsprefix 96-99 abonnentnummer Den befintliga nummerplanen är således i stor utsträckning belagd och utrymme för nummer till nya teletjänster är begränsad 2. Telekommunikationsområdet utvecklas snabbt och ny nätteknik, nya nät och terminaler samt nya teletjänster, tas fram för att möta marknadens behov. Med den nya generationens mobiltelenät kommer vi förmodligen att se ett betydligt större utbud av olika teletjänster. Det är t ex också troligt att det i framtiden kommer att erbjudas ännu fler olika integrerade tekniska lösningar där data, telefoni och olika teletjänster blandas. Det kommer även in nya teleoperatörer på den svenska marknaden som har behov av egna nummerserier. De möjligheter som ges av teknikutvecklingen bör ges motsvarande möjligheter, avseende nummer, så att nummerplanen inte begränsar tjänsteutvecklingen. För PTS del betyder det att nummerplanen kan behöva förändras för att skapa utrymme för nya nummer och därigenom möjliggöra access till nya typer av teletjänster. Företagen; HiQ Data AB, AB Stelacon och A-focus har fått i uppdrag av PTS att granska detta område. 1.2 Syfte Syftet med uppdraget är att undersöka på vilket sätt framtida teletjänster (exklusive rena taltelefonitjänster) kommer att namnges (identifikation av tjänsten) och adresseras (dirigering i telenäten) samt i vilken utsträckning E.164, eller andra nummerplaner och adresseringsmetoder, kommer att användas för detta ändamål. För de teletjänster som bedöms kommer att namnges med telefonnummer skall en uppskattning avseende mängden nummer, numrets längd, signifikans och nåbarhet inkluderas. 1.3 Avgränsningar I denna utredning arbetar projektet utifrån följande avgränsningar: Arbetet fokuserar i första hand på namngivning och i andra hand på adressering. Fokus är på de tjänster som kommer att använda den svenska nummerplanen. Rena taltelefonitjänster kommer ej att beröras. E.164 används även, i viss utsträckning, för roaming i mobiltelenäten (MSRN 3 ). Detta område omfattas ej i denna studie då mängden nummer är mycket liten. Uppdraget omfattar ej någon bedömning av de problem som kan uppstå genom att avtal mellan berörda parter behöver tecknas. I uppdraget har vi nämnt begreppet ENUM 4 men ej inkluderat någon bedömning av konsekvensen om ENUM börjar användas. Detta då det ännu inte är möjligt att bedöma följderna av ett eventuellt införande av ENUM. 2 T ex finns det inom 0X00 vissa reserverade nummerserier för framtida teletjänster. 3 Mobile Station Roaming Number Samma struktur som E.164, en del av teleoperatörens tilldelade E.164- nummer används. 4 ENUM står för Telephone Number Mapping men även Electronic Numbering, Electronic Number och Telephone Number URI Mapping finns som förkortningar.

Framtida nummerbehov för teletjänster 8 Prognoser och scenarier görs på tre, fem och tio års sikt. Uppdragets genomförande har avgränsats till tidsperioden 24 september till och med den 12 november år 2001. PTS har givit projektet i uppdrag att under denna tid sammanfatta så mycket relevant information som möjligt och stämma av detta vid fastställt slutdatum. Uppdragets bredd och komplexitet medför att ytterligare tid skulle behövas för att ge en komplett bild. 1.3.1 Definitioner Med teletjänster avses i detta uppdrag de teletjänster som inte är rena taltelefonitjänster. Definition av teletjänst och telefonitjänst följer telelagen. I definitionen teletjänster ingår befintliga betaltele- och frisamtalstjänster. Nedan följer en sammanställning av förklaringar till ord och begrepp som används i denna rapport. Definitionerna är hämtade från Telelagen (1993:597) samt från PTS material rörande nummerplanen om inte annan källa angivits. Abonnent motsvarar den som har ingått avtal med en teleoperatör om tillhandahållande av en teletjänst inom ett allmänt tillgängligt telenät. Abonnemang är det avtal som abonnenten ingått med en teleoperatör som tillhandahåller teletjänst inom ett allmänt tillgängligt telenät. Teletjänst är förmedling av telemeddelande för någon annan. Telefonitjänst är teletjänst bestående i överföring av tal och som medger telefaxmeddelanden samt datakommunikation via låghastighetsmodem. Namn kan sägas utgöra en kombination av tecken (siffror eller bokstäver) som används för att identifiera en slutanvändare eller en teletjänst. Adress används för att peka ut en nätanslutningspunkt och används för dirigeringen i telenätet. Nummer utgör ett namn eller en adress som endast består av siffror. Internetnamn är ett sätt att identifiera användare eller tjänst i IP 6 -världen, har formen användare@domän. Multimedia sammanhållna, datorstödda presentationer eller produkter, baserade på kommunikationsformerna text, grafik, animation, ljud och bild/video. 7 Nätintern tjänst är en teletjänst som bara tillhandahålls inom en teleoperatörs allmänt tillgängliga telenät för dennes direktanslutna abonnenter/användare. Nätinternt nummer är ett accessnummer utanför nummerplanen (E.164) som används i en teleoperatörs interna nummerplan för nätinterna tjänster. SMS 8 -accessnummer är ett accessnummer utanför nummerplanen (E.164) som används i en teleoperatörs interna nummerplan för nätinterna tjänster. Vissa SMS-accessnummer är gemensamma hos operatörerna och kan således nås från samtliga mobilteleoperatörers nät. 6 Internet Protocol 7 Källa: Nationalencyklopedin 8 Short Message Service

Framtida nummerbehov för teletjänster 9 1.4 Uppdragets genomförande Uppdraget har genomförts i två faser, en förstudie och en kvalitativ studie. Arbetet i förstudien har fokuserat på inhämtande av sekundär information från rapporter, undersökningar, artiklar etc samt från PTS befintliga material inom området. Syftet med förstudien har varit att ta fram vilka regulatoriska och standardiseringsbetingade ramverk, som påverkar nummerplanen E.164, kommer att användas samt att ge en övergripande bild av hur olika aktörer ser på framtiden. Antalet tjänsteleverantörer och deras tjänsteutbud är mycket omfattande och varierande. För att få en helhetsbild över vilka aktörer som berör PTS uppdrag delades aktörerna in i sex grupper utifrån värdekedjan. 1. Terminal- och nätutrustningsleverantörer 2. Nätoperatörer 3. Tjänsteutvecklare 4. Tjänsteleverantörer 5. Innehållsleverantörer 6. Användare En kartläggning av samtliga grupper hade givetvis varit önskvärd men den begränsade tidsramen för uppdraget medförde behov av avgränsningar. Tillsammans med PTS beslöts att fokuseringen skulle ligga på de fyra första grupperna och att kontakt med aktörer i grupp fem Innehållsleverantörerna skulle göras i begränsad omfattning och att grupp sex, Användare, uteslöts helt. Detta av följande anledningar: Det stora antalet innehållsleverantörer hade kunnat medföra en för stor koncentration till denna del av marknaden. Tillsammans kan de ge väldigt bred information om framtida tjänster. Innehållsleverantörernas kontroll över namngivning och adressering är dock begränsad. Vanligtvis är innehållsleverantören ansluten till någon teleoperatör som i sin tur ansvarar för de tekniska lösningarna och de nummer som behövs för tjänsten. Då det var viktigt att söka intervjuer som kunde ge svar på vad som kommer att påverka nummerbehovet gjordes bedömningen att den betydande delen av denna information även skulle kunna erhållas från övriga aktörer. Några intervjuer var emellertid nödvändiga för att dels få ta del av deras tankar kring tjänsteutveckling, dels få möjlighet att stämma av information erhållen från andra aktörer. Användare har inte intervjuas. Nämnas kan att PTS, genom undersökningsföretaget TEMO, genomfört en undersökning av slutanvändare i mars år 2001, Ny nummerplan. TEMOs undersökning omfattar dock inte framtida tjänster och eventuellt behövs en särskild kundundersökning avseende detta göras. I den kvalitativa studien har primär data samlats in vid 25 intervjutillfällen på 21 företag, se bilaga 1. Företagen har valts för att få med åsikter från innehållsleverantörer, tjänsteleverantörer, tjänsteutvecklare, teleoperatörer och utrustningsleverantörer. Företagen har inte valts ut slumpvis utan valdes i syfte att få så mycket information som möjligt, inom ramen för uppdraget. Intervjuerna har genomförts med stöd av en intervjuguide. Både företagen som intervjuats och intervjuguiden har fastställts i samråd med PTS.

Framtida nummerbehov för teletjänster 10 Intervjuerna har kompletterats med kvantitativt underlag bl a om utvecklingen av antal mobilterminaler, antal nyregistrerade fordon och antal hushåll. Med dessa data som bakgrund har det framtida behovet av antalet nummer för olika ändamål uppskattats. Vidare har information stämts av och kunskap inhämtats löpande från sekundära källor och experter inom området. Löpande avstämningar av erhållen information och slutsatser med PTS har genomförts. Arbetet har bland annat stämts av med PTS fyra gånger, 2001-10-08, 2001-10-15, 2001-10-29 och 2001-11-07. Vid dessa tillfällen har erhållen information och slutsatser diskuterats. Skriftlig sammanfattning av iakttagelserna under förstudien har redovisats. Projektledare för uppdraget har varit HiQ DataAB vilka genomfört uppdraget tillsammans med analysföretagen AB Stelacon och A-focus. Kontaktperson på PTS har varit Sofia Norlin, avdelning Telefrågor. 1.5 Disposition Nedan följer resultatet av vår bedömning avseende det insamlade materialet. I avsnitt 2 går vi igenom de regulatoriska och tekniska förutsättningarna som vi bedömer har störst påverkan på antalet nummer. I avsnitt 3 beskrivs användningen av E.164 idag och vilka tjänster som vi anser kan behöva ett stort antal E.164 i framtiden. Förutom dessa tjänster finns det faktorer som indirekt påverkar behovet av E.164 vilka beskrivs i avsnitt 4. Avslutningsvis sammanfattas vår bedömning om den framtida utvecklingen av nummerbehovet i både kvalitativa och kvantitativa termer i avsnitt 5.

Framtida nummerbehov för teletjänster 11 2. Regulatoriska och tekniska förutsättningar Ramverket för vilka typer av tjänster som är möjliga att erbjuda, samt hur det är möjligt att erbjuda dessa, fastställs bland annat av regulatoriska aspekter samt av utvecklingen av nättekniker. Det innebär att en viktigt faktor i det framtida utbudet av tjänster och hur tjänsterna kan/kommer att användas styrs till viss del av den tekniska utvecklingen och standardiseringen. 2.1 Regulatoriska aspekter ITU ansvar för E.164. Förutom ITUs övergripande ansvar för den internationella nummerplanen har CEPT/ECTRA 9 gett ett antal rekommendationer som kan inverka på hur tjänster namnges och adresseras: Recommendation of 10 December 1998 on Guidelines for fundamental changes to National Numbering and Dialling Plans. Denna rekommenderar: - att antalet geografiska områden minskar. - att nummer som börjar med siffran 1 skall användas för speciella tjänster, t ex nödnummer och nummerupplysning. - att åtminstone en första siffra (mest signifikanta) i nummerplanen lämnas öppen för att öka flexibiliteten för framtida ändringar. CEPT/ECTRA har även gett en rekommendation 10 till dess anslutna länder om att utreda behovet av ENUM vilket PTS har fått i uppdrag att göra. Kortfattat om ENUM enligt PTS utredning, ENUM-funktion som översätter telefonnummer till Internetbaserade adresser En beskrivning samt möjligt införande i Sverige. ENUM är ett protokoll och en databas som översätter telefonnumret till Internetdomännamn. Domännamnet som motsvarar telefonnumret kommer att vara skrivet i omvänd ordning och finnas under en speciellt avsedd huvuddomän. ENUM kan möjliggöra olika kommunikationslösningar där telefonnumret används som enda anropsidentitet. ENUM kan ses som ett medel för tjänste- och nätkonvergens. Det är ännu inte möjligt att bedöma följderna av ett införande av ENUM eller om användningen kommer att bli en marknadsmässig succé. 9 European Committee of Telecommunications Regulatory Affairs 10 Recommendation of 4 July 2001 on Harmonised European implementation of ENUM numbering / naming databases

Framtida nummerbehov för teletjänster 12 För ytterligare fördjupning hänvisas till PTS utredning. Begreppet ENUM är omnämnd på ett fåtal ställen i denna rapport även om konsekvenserna av ENUM inte är inkluderat i uppdraget. 2.2 Tekniska aspekter Det finns en mängd tekniska förutsättningar som styr den framtida tjänsteutvecklingen. I denna studie har vi tagit upp de områden som vi anser har mest inverkan på behovet av nummer från E.164-nummerplanen. Då den direkta utvecklingen och standardiseringsarbetet av det fasta telenätet idag inte genomgår några stora förändringar är det framförallt för de mobila telesystemen som utvecklingen sker. Vi kommer här att behandla de utvecklingsområden som för närvarande uppfattas få en stor påverkan, direkt eller indirekt, på namngivning och adressering, bland annat det standardiseringsarbete som bedrivs inom projektet 3GPP 11, användningen av IPv4 och utvecklingen mot IPv6, samt dynamiska och statiska IP-adresser. 2.2.1 3GPP Idag bedrivs arbetet med standardisering av GSM och UMTS 12 inom 3GPP. Det är således också inom 3GPP som de tekniska ramarna för framtida teletjänster i mobiltelenäten bestäms. 3GPP består av representanter från tillverkare, teleoperatörer och andra intressenter som vill, och kan, bidraga till standardiseringsarbetet. Nedan följer några intressanta reflektioner från studierna av 3GPPs arbete: Enligt 3GPP 13 är det obligatoriskt att tilldela MS 14 ett MSISDN 15. Detta innebär att samtliga abonnemang i UMTS-nätet kommer att behöva (minst) ett E.164-nummer per MS. Adresseringsformen kommer att skilja mellan den kretskopplade och den paketförmedlade domänen. I den kretskopplade kommer E.164 att användas och i den paketförmedlade kommer IP-adresser att användas. Idag tyder det mesta på att E.164, inkluderat MSRN, kommer att användas som namngivare och för adressering för taltelefonitjänster inom överskådlig tid, d v s inom den tidshorisont vi studerar. I den paketförmedlade domänen kommer E.164 att användas för namngivning av vissa tjänster. IP-adresser kommer dock att användas för adressering även i de fall E.164 används för namngivning. Multimediatjänster kommer, fr o m UMTS Release 5, att erhållas över det paketförmedlade nätet. UMTS Release 5 kommer troligen att användas hos operatörerna tidi- 11 Third Generation Partnership Project 12 Universal Mobile Telecommunications System 13 3GPP Specifikation TS 23.003 14 Mobile Station består av MT (Mobile Terminal) och TE (Terminal Equipment). 15 Mobile Subscriber ISDN Number Tilldelas från E.164.

Framtida nummerbehov för teletjänster 13 gast år 2003/2004. Multimediatjänster i realtid kommer inte att fungera tillfredsställande förrän IPv6 har implementerats. EUs önskemål 16 är att EU-länderna skall ha konverterat till att använda IPv6 vid slutet av år 2005. Det faktum att det enligt befintliga standarder är obligatoriskt att varje MS innehar ett E.164-nummer kan på sikt utgöra ett problem om antalet MS blir stort, t ex inom telematik området. Problemet är emellertid känt och UMTS-forum 17 poängterar vikten av att stöd för terminaler avsedda endast för paketdata studeras (så kallade data only terminaler), d v s terminaler som inte behöver E.164-nummer. 2.2.2 Betydelsen av IPv4 och IPv6 Idag används IPv4 för adressering i IP-näten. Även i GPRS, UMTS Release 99 och 4, kommer IPv4 att användas (även om standarderna tillåter IPv6). IPv4-adressen har en fast längd på 32 bitar vilket på några års sikt kommer att innebära problem med allokeringen av nya IPv4-adresser. Bedömare tror att antalet IPv4-adresser, p g a ineffektiv tilldelning, kommer att räcka i tre till fem år. Notera dock att det sannolikt är så att all kommunikation inte nödvändigtvis behöver ha en unik internationell adress genom att alla inte behöver nås av alla. Detta skulle kunna innebära att IPv4 lever kvar längre än vad som idag anses som troligt. IPv6 är en ny version av existerande adressarkitektur. Längden på IPv6-adresserna är 128 bitar och antalet tillgängliga adresser kommer därmed att vara tillräckligt för det behov som kan förutses inom en överskådlig framtid. Andra fördelar med IPv6, förutom det större antalet adresser, är ökad säkerhet och bättre förutsättningar att hantera realtidstjänster. Att migrera från IPv4 till IPv6 är dock inte utan problem. Då IPv6 introduceras uppstår viss kompatibilitetsproblematik eftersom olika IP-versioner kommer att användas i olika delar av näten. Det kan också vara så att olika IP-versioner används i samma delar av nätet fast på olika protokollnivåer. Hur detta skall lösas då IPv6 introduceras är en fråga som måste besvaras och planeras för men som i sig inte har någon inverkan på behovet av antal E.164-nummer. Från och med UMTS release 5 kommer IPv6 att användas i det paketförmedlade nätet för UMTS. Det är också i release 5 som all IP -arkitekturen kommer att implementeras. Förutsättningarna för att erbjuda realtidstjänster blir därmed bättre genom att QoS 18 -klasserna kan användas i nätet. IPv6 förbättrar därmed möjligheterna till mer kvalitativa tjänster i näten. Behovet av E.164 kommer inte direkt att påverkas nämnvärt av introduktionen av IPv6. De nya tjänsterna som kommer att introduceras i och med att IPv6 införs kommer att vara nya tjänster som inte är tillgängliga i IPv4 nät (d v s GPRS, UMTS release 99 eller i UMTS release 4). Detta p g a att tjänsten kräver funktioner som finns tillgängliga först i IPv6. 16 Erkki Liikanen, EUs Enterprise and Information Society Commissioner 17 UMTS Forum Repport No. 12, december 2000 18 Quality of Service

Framtida nummerbehov för teletjänster 14 Tillgången till ett större antal tillgängliga IP-adresser, i och med införandet av IPv6, kommer däremot att göra det möjligt att tilldela terminaler/användare statiska IP-adresser vilket skulle kunna minska behovet av E.164-nummer. 2.2.3 Dynamiska/statiska IP-adresser När GPRS och tredje generationens mobilsystem, d v s UMTS, diskuteras kommer ofta frågan upp huruvida statiska eller dynamiska IP-adresser kommer att användas. I fallet med dynamisk IP-adress tilldelas en IP-adress vid aktiveringen av en session. En statisk IPadress förändras ej beroende på session utan är densamma över tiden (kan likställas med befintliga telefonnummer). Idag används dynamiska IP-adresser i GPRS (IPv4), adresser som tilldelas användaren av GGSN 20. I de första UMTS systemen (UMTS release 99 och release 4) kommer samma tillvägagångssätt att användas som i GPRS. I och med UMTS release 5, då IPv6 kommer att användas och IP-mobilitet (Mobile IP) introduceras, finns det dock fördelar med att använda statiska IP-adresser. Flera av fördelarna med IPv6 kommer inte att kunna implementeras om dynamiska IP-adresser används, detta gäller t ex de säkerhetsfunktioner som finns i IPv6. I och med att statiska IPadresser införs finns det en klart förbättrad möjlighet att erbjuda så kallade push -tjänster som är mindre lämpliga med dynamiska IP-adresser. Med statiska IP-adresser kommer det dock, p g a den tekniska komplexiteten, att bli svårt att få den IP-mobilitet som önskas. Den övervägande uppfattningen är att dynamiska IP-adresser, även framöver, kommer att användas i UMTS. Vissa anser emellertid att en lösning kan vara att användaren tilldelas en statisk IP-adress men att det samtidigt också finns möjlighet att använda dynamisk IPadressallokering. Beträffande de mobila telenäten är det inte troligt att E.164 (MSISDN) kommer att försvinna även om statiska IP-adresser tilldelas användarna. Teknologin möjliggör att skicka tal över IP-nät men troligen kommer talet fortfarande att hanteras i det kretskopplade delen av mobilnätet. Dessutom skulle en övergång från E.164 som en identifierare i befintliga system innebära stora investeringar för teleoperatörerna varför det inte är troligt att IP-adressering kommer att ersätta E.164 fullt ut. Inom den aktuella tidsperioden kommer det dessutom att finnas kvar system som helt och hållet är uppbyggt på E.164 adressering. Det är troligt att det inom tioårsperioden kommer att utvecklas tekniker för att hantera terminaler som endast används för att skicka och ta emot paketdata. Enligt befintliga standarder (3GPP) behöver sådana terminaler tilldelas ett E.164-nummer för att identifieras i nätet, för kommunikationen används emellertid inte E.164. Då antalet adresser ökar, i och med IPv6, finns möjligheten att tilldela varje terminal/användare en unik statisk IP-adress som istället för E.164 skulle kunna användas för att identifiera terminalen/användaren. Möjligheten att i större omfattning tilldela statiska IP-adresser kan därför bidraga till att behovet av E.164 blir mindre än om dynamiska IP-adresser används. Det område där vi tror att statiska IP-adresser framför allt kan komma att användas är inom telematik. Förekomsten av statiska IP-adresser i det fasta telenätet har betydelsen att nätet kan identifiera och nå användaren utan att användaren givit sig tillkänna. Huruvida statiska eller 20 GPRS Gateway Support Node

Framtida nummerbehov för teletjänster 15 dynamiska IP-adresser används i det fasta nätet har dock, enligt vår bedömning, ingen inverkan på behovet av antalet nummer från E.164. 2.3 Summering Behovet av E.164 inom den mobila världen påverkas till väldigt liten del av om IPv4 eller IPv6 används. I det korta perspektivet påverkas behovet inte heller av användandet av statiska eller dynamiska IP-adresser eftersom samtliga terminaler behöver ett E.164. På lång sikt är det emellertid möjligt att terminaler som ej behöver E.164 kommer att finnas, framför allt för telematiktillämpningar. Möjligheten att tilldela terminalerna statiska IP-adresser kan bli en bidragande faktor till att dessa terminaler kommer att utvecklas. 3. Framtida teletjänster Av flera anledningar är det givetvis en svår uppgift att skapa sig en bild över hur framtiden kommer att se ut. Telemarknaden utvecklar sig i en sådan takt att det i princip är omöjligt att göra prognoser så långt fram i tiden som tio år, detta inkluderar att förutse behovet av namn- och adresseringsprinciper. Denna studie har till syfte att försöka beskriva utvecklingen de kommande tre, fem och tio åren. Med hänsyn till osäkerheten rekommenderar vi därför PTS att göra kontinuerliga uppföljningar av utvecklingen för att se om verkligheten överensstämmer med studiens resultat, och om så behövs revidera den i ett tidigt skede. Med insamling av både sekundär och primär information har vi dock skapat oss en bild över vad vi anser vara en trolig utveckling av framtida teletjänster och dess nummerbehov. Den information som inhämtats för denna studie, skrivet material och genomförda intervjuer, har samtliga varit fokuserade på de mobila telenäten och IP-tekniken. Detta baseras på att inom det fasta nätet kommer nya tjänster att utvecklas baserat på IP teknologi vilket inte påverkar användandet av nummer ur den svenska nummerplanen. Detta har i sin tur fått följden att studiens resultat också kan anses ha en tonvikt mot dessa områden. 3.1 Användning av E.164 idag E.164 används främst för fasta och mobila teleabonnemang, men har även utrymme för särskilda tjänster såsom betalteletjänster, frisamtalstjänster, personsökningstjänster etc, se avsnitt 1.1. Enligt teleoperatörerna själva har de nya nummer som använts från E.164 under det senaste året använts för tillväxt i antal abonnemang, främst mobilteleabonnemang tillhörande de befintliga mobilteleoperatörerna och Service Providers. Antalet abonnemang för fast telefoni har varit relativt konstant de senaste åren med en begränsad tillväxt av E.164- nummer. Utifrån inhämtad information har E.164 använts i det fasta nätet för tjänster som röstringning, telematiktjänster och Internetaccess (både för nya Internetabonnemang och accessnummer till teleoperatörens modempool). Tillväxten i antalet abonnemang för mobila teletjänster har genererat en stark tillväxt i behovet av E.164-nummer. För varje abonnent har två E.164-nummer använts, ett för individens identitet och ett för att identifiera mervärdestjänster som t ex röstebrevlådefunktion.

Framtida nummerbehov för teletjänster 16 Ibland har även ett tredje (dataabonnemang) och fjärde nummer använts (faxbrevlåda) men dessa har låg nyttjandegrad. Användandet av flera telefonnummer för samma abonnemang kommer troligen att förändras allt eftersom stöd i signaleringen införs för att indikera de olika trafikfallen (tal eller data). Idag behövs ett separat nummer (E.164) för röstbrevlåda per abonnemang eftersom det skall vara möjligt att nå röstbrevlådan även internationellt. Från andra länder fungerar inte de nätinterna kortnumren som används av teleoperatörerna såvida inte avtal finns mellan operatörerna i de olika länderna. Enligt beslut av PTS skall de nummer som tidigare använts för röstbrevlådor återkallas inom två år och istället skall respektive operatör tilldelas ett NDC 21 för dirigering av trafik till röstbrevlåda. Notera att med det tjänsteutbud som följer ett abonnentnummer idag kan detta nummerbehov i stort sätt likställas med behovet av E.164-nummer för taltelefonitjänsten. Vidare har det varit en viss tillväxt i nummer som använts för betalteletjänster, företrädesvis för SMS-baserade betalteletjänster. De SMS-baserade tjänsterna använder idag SMSaccessnummer för att nås. Det är troligt att så kommer att ske även i den närmaste framtiden. Att nya tjänster kommer att utvecklas är att förvänta, frågan är dock i vilken utsträckning, nya tjänster kommer att kräva en stor mängd nya nummer ur E.164. 3.2 Användning av E.164 i framtiden Det råder en övertygelse bland aktörer på marknaden att konvergensen mellan telekommunikation, datakommunikation, underhållning och informationsteknologi medför att namngivning, adressering och numrering kommer att förändras och anpassas för att gynna utvecklingen av multimediatjänster. På sikt finns det en övertygelse om att allt blir IP-baserat och därmed en övergång till Internetnamn och IP-adresser. Konsekvensen av att IPbaserad trafik ökar blir ett ökat behov av Internetnamn och IP-adresser. Frågan är dock när det ökade antalet Internetnamn och IP-adresser eventuellt medför en minskning i behovet av E.164-nummer. En förändring av användningen av E.164 sker dock, bland annat som en följd av införande av IP-teknik i den mobila världen. E.164-nummer har hittills använts både för att namnge tjänsten och/eller individen samt som adresseringsfunktion. I och med införandet av andra adresseringsfunktioner, som exempelvis IP-adressering, minskar behovet av E.164 för adressering alltmer. Istället används E.164 främst för att namnge tjänsten eller individen oberoende av adresseringsmetod. Utvecklingen av de mobila telenäten har också medfört att telefonnumret blir alltmer individanpassat än geografiskt anpassat. Denna individualisering medför en större möjlighet och intresse för aktörer att utveckla tjänster riktade till en specifik individ eller grupper av individer, under förutsättning att det är tekniskt möjligt att göra en sådan avgränsning. Vilken nätteknik som kommer att utvecklas och användas styr också vilka tjänster och terminaler som marknadens aktörer kan, eller väljer, att satsa på. Oberoende av tjänsteleverantörernas kreativa idéer är det tekniken som sätter gränserna för vad som är praktiskt genomförbart. Efterfrågan på antalet E.164 styrs i stor utsträckning av hur den tekniska lösningen kommer att se ut och på hur tjänsterna kommer att nås, och i mindre utsträckning av vilka tjänster som kunden har tillgång till. För närvarande finns det en gemensam uppfattning på telemarknaden att det är utbredningen av mobil kommunikation som primärt kommer att påverka tjänste- och marknadsutvecklingen och att det också är det området som kommer att ge ett ökat behov av nummer. Ur ett användarperspektiv är telefonnumret laddat med mer information och värden än enbart namngivning till ett abonnemang, t ex pris, tjänst och typ av nät (mobilt eller fast). 21 National Destination Code

Framtida nummerbehov för teletjänster 17 För ett företag är numren av stor betydelse och betydande summor läggs på att informera och inarbeta numrena hos kunderna, i viss utsträckning kan samma sak sägas gälla även för individer, både privat och som anställda. I takt med att de mer intelligenta terminalerna, mobiltelefoner och datorer, i allt större utsträckning används har många personer idag lagrat telefonnumrena och namn i samma enhet. Detta har medfört att alfanumeriska namn har kopplats till nummer, vilket ur ett användarperspektiv reducerar betydelsen av numret. I förlängningen öppnar detta för att telefonnummer får en helt underordnad betydelse utom för eventuell användning för adressering i näten, vilket i sin tur på sikt kan ersättas av IP-adressering. Användningen av telefonnummer och terminaler utan intelligens (vanliga fasta telefoner) är dock så utbredd att det kommer att ta längre tid än den närmaste tioårsperioden innan detta sker fullt ut. Det sker även arbeten med användargränssnittet inom ETSI HF (Human Factors) kommitté och genom initiativ inom industrin. Tjänster som underlättar namngivning av individer och tjänster i näten standardiseras och utvecklas. De framtida teletjänster som utvecklas är omfattande till antalet, för att nämna några; sända och ta emot MMS 22, positioneringstjänster, spel, trådlösa larm, trådlös VPN 23, trådlösa transaktions- och betalningstjänster, realtidstjänster (TV, musik, video, interaktiva spel), telematik, integrerade lösningar, portaler, nya varianter av informationstjänster, nya kundservicetjänster, telemedicin, Unified Messaging, UPT 24, globala nummer. För att få en uppfattning om framtida tjänsters nummer- och adresseringsbehov av E.164 låter sig dock inte en analys av tjänsterna på en så detaljerad nivå att göras. Vi har därför valt att diskutera tjänsterna på en nivå som överensstämmer med ett eventuellt utökat behov av nummer. Av de intervjuer som genomförts har vi identifierat följande områden som kan generera ett utökat behov av E.164. Tillväxt i antal nya abonnemang till följd av fler terminaler och tjänsteleverantörer Tillväxt i antal tjänster och tjänsteleverantörer Tillväxt i marknaden för betalteletjänster Tillväxt i marknaden för frisamtalstjänster Användning av personliga nummer Utveckling och tillväxt i telematiktjänster 3.2.1 Fler abonnemang Som vi tidigare nämnt har tillväxten i antalet abonnemang främst kommit av utvecklingen på mobiltelemarknaden. Att antalet abonnemang till följd av fler användare kommer att fortsätta växa är att förvänta, dock i minskad takt. En viss ökning kommer sannolikt att ske till följd av; utbyggnaden av UMTS-näten, utbyggnaden av Tetra, att fler företag som Service Providers erbjuder abonnemang, abonnemang för tillfälliga abonnenter såsom utländska besökare mm. Förekomsten av multimediatjänster och användarnas utnyttjande av många olika tjänster medför att en abonnent kan ha flera tjänster kopplade till detta abonnemang. Tillsammans kommer dessa områden att generera ett visst ökat behov av E.164-nummer. 22 Multimedia Messaging Service 23 Virtual Private Network 24 Universal Personal Telecommunication

Framtida nummerbehov för teletjänster 18 Även IP-telefoni kan påverka behovet av E.164-nummer men den utveckling som väntas få störst behov av fler nummer är en förväntad ökning av antalet terminaler per användare (privat/arbete). 3.2.1.1 IP-telefoni IP-telefoni, eller VoIP 25 som det också kallas, ställer krav på att kretskopplade nät kan kommunicera med paketförmedlade nät. Detta åstadkoms genom en översättning av E.164 till SIP 26 -URI 27. I det paketförmedlade nätet används SIP-adresser för att identifiera/adresssera abonnenterna. För att kunna nå en IP-terminal i det paketförmedlade nätet från en terminal i det kretskopplade nätet krävs att IP-terminalen har ett E.164-nummer. Detta E.164 översätts (omvandlas) i en Gateway (protokoll omvandlare) mellan det publika telenätet och IP-nätet (lokalt eller publikt IP-nät) till en SIP-adress som sedan används för att hitta till användaren i det paketförmedlade nätet. IP-telefoni införs företrädesvis på företagsmarknaden med en tillväxt som successivt ökar i takt med att företag behöver byta ut eller uppgradera sina befintliga företagsväxlar. Denna marknad kommer dock inte att påverka antalet E.164 då företagen fortfarande måste kunna nås av alla. Inte heller på privatmarknaden är det troligt att antalet E.164 kommer att öka dramatiskt p g a IP-telefoni då abonnenten som använder IP-telefoni med största sannolikhet inte kommer att behålla sitt traditionella abonnemang men kommer att behålla sitt E.164-numret för IP-telefoniabonnemanget. Den ökning som kan ske är de fall där familjer kompletterar sitt traditionella abonnemang med ett IP-telefoniabonnemang åt t ex sina surfande tonårsbarn. 3.2.1.2 Terminaler I och med utvecklingen av, och tillgången till, ny teknik utvecklas ständigt nya och mer avancerade tjänster. Tjänsterna utvecklas alltmer oberoende från nätet och transmissionen, fast eller mobil, fungerar som accessväg till tjänsten. Med detta följer också ett förändrat behov av hur olika tjänster skall nyttjas. För att tillgodose denna utveckling blir terminaler med utökad intelligens och förbättrad funktionalitet en förutsättning. Nya terminaler, anpassade för nya tjänster och särskilda marknadssegment, har redan börjat utvecklas såsom nya och mer avancerade handdatorer, mobiltelefoner med utvidgad knappsats, SMS-terminaler, multimediatelefoner, ungdomsterminaler etc. Notera att det har sålts över en halv miljon handdatorer i Sverige sedan år 1998. 28 Sannolikt är att antalet olika terminaler för olika ändamål ökar och med det en allt större grupp som har fler än en terminal. Åsikterna är att det inte är en orealistisk bedömning att varje individ kommer att ha två till tre mobila terminaler, i genomsnitt, i slutet av den kommande tioårsperioden. Att det utökade antalet terminaler påverkar behovet av E.164 är att 25 Voice Over IP 26 Session Initiated Protocol protokoll som används för VoIP 27 Uniform Resource Identifier 28 Källa: IT-research

Framtida nummerbehov för teletjänster 19 förvänta. Detta skulle, i värsta fall, kunna innebära ett ökat nummerbehov i samma utsträckning som försäljning av terminaler. Det mest troliga är dock att behovet är mindre än antalet terminaler. Motiveringen är att anledningen till att användaren behöver fler än ett abonnemang styrs av hur abonnenten kommer att använda sina olika terminaler och således om den vill bli nådd på flera terminaler samtidigt eller ej. Vår bedömningen är att terminalerna på kort sikt kommer att användas främst för att nå befintliga teletjänster genom de mobila telenäten, d v s att användargränssnitten har anpassats för mobiltelefoner, handdatorer etc. I diskussionerna om antalet terminaler uppstår även frågan om statiska IP-adresser i terminalerna och om E.164 kan frångås helt och hållet. Även om statiska IP-adresser kommer att användas så motverkas övergången till bara IP i terminalerna av förekomsten av äldre terminaler samt av användarnas invanda beteende att använda E.164. Det medför att E.164-nummer måste kunna användas som namngivning för att nå en IP-terminal. Vår bedömning är att E.164 kommer att vara den nummerplan som används för identifiering av individens terminaler under tioårsperioden. Det större antalet terminaler per individ kommer att ha en betydande påverkan av antalet E.164 genom att antalet abonnemang också ökar. På lång sikt kommer sannolikt användarnas beteende, nya tjänster och IP att medföra att det växande behovet av E.164 avtar, vilket i sig inte medför att E.164 försvinner som namngivare men att IP-adresser och E.164 sannolikt fungerar parallellt med varandra. 3.2.1.3 Interaktiv broadcast Utvecklingen kan komma att leda till att medier som idag är av broadcast -karaktär (TV och radio) konvergerar med medier av dubbelriktad karaktär, t ex telefoni. I det digitala marksända TV-nätet kan vi redan idag se tecken på att till Televisionen, som tidigare enbart varit av broadcast -karaktär, adderas interaktivitet. Detta sker genom att ansluta DigitalTV-boxarna till det fasta telenätet och det ger i normalfallet inte upphov till något extra PSTN-abonnemang eller E.164-nummer. I förlängningen kan DigitalTV-boxarna för både marksänd och satellit digitaltv, i syfte att uppnå interaktivitet, komma att paketeras med ett teleabonnemang. För television kan detta teleabonnemang vara av typen fast- eller mobilabonnemang och för radio sannolikt enbart mobilabonnemang. I det korta perspektivet (tre år) kommer ovanstående område sannolikt inte att ha någon betydande påverkan på behovet av E.164-nummer. På längre sikt kan teleabonnemangen komma att helt integreras och paketeras med broadcast -tjänsterna och att varje DigitalTV-box då kan ge upphov till ett nytt E.164-nummer. Således kan ovanstående område i ett längre perspektiv komma att ha en betydande påverkan på behovet av E.164- nummer. 3.2.2 Tjänster och tjänsteleverantörer Med tjänsteleverantörer avses i detta sammanhang de företag och organisationer som tillhandahåller och/eller erbjuder olika mervärdestjänster (ej taltelefoni). Främst ser vi en expansion inom detta område för informations- och underhållningstjänster, så kallade infotainmenttjänster, som är avsedda att användas från mobiltelefoner och

Framtida nummerbehov för teletjänster 20 andra likartade intelligenta terminaler med display/skärm. Värt att notera är att det sannolikt råder en ganska stor likhet mellan dessa tjänster och det utbud vi idag ser på Internet. Det faktum att de nås via terminaler som använder E.164 för adressering gör dem, till skillnad mot Internettjänster, intressanta i detta sammanhang. Överlappningen mellan utbudet på Internet och de mobila datatjänsterna kommer dock inte att vara fullständig men det ger oss ändå indikationer på dess framtida omfattning. En stor skillnad är också möjligheten att erbjuda tjänster baserade på lokalisering av abonnenten, så kallade positioneringstjänster. I vilken utsträckning som dessa tjänster kommer att nås via telefonnummer eller inte är inte helt klart för de intervjuade aktörerna. De tjänster som idag är SMS-baserade använder nätinterna nummer (SMS-access nummer) för namngivning medan WAP 29 -tjänsterna använder adressering av webbkaraktär t ex http://wap.yahoo.co.uk eller liknande. Värt att notera är också att samma tjänst ofta erbjuds via både SMS och WAP och att tjänsteleverantörerna ofta enbart är anslutna till de mobila telenäten via Internet. Då GPRS nu har introducerats i GSM-näten kan abonnenten vara ständigt uppkopplad mot sin mobila ISP 30 men bara betala då olika tjänster används. I och med att abonnenten är ständigt uppkopplad blir hela processen för att nå olika tjänster enklare. På sikt kommer GPRS och UMTS att bli den vanligaste accessmetoden för mobila tjänster (gäller ej taltelefoni). Trots den snabba tekniska utvecklingen inom mobil kommunikation bedöms SMS-baserade tjänster att ha en fortsatt stark tillväxt under flera år framöver. Det globala utbudet av tjänster, intelligensen i de mobila terminalerna och konvergensen mellan telefoner och datorer talar dock stark för att E.164 i allt mindre utsträckning kommer att användas för namngivning av de aktuella tjänsterna. Detta kommer sannolikt också att medföra att inte heller tjänstetillhandahållarnas sajter och portaler kommer att använda E.164 för adressering utan helt använda IP-adresser. Genom att erbjuda tjänster som nås från mobiltelefoner via URL:er kan en tjänsteleverantör nå en i det närmaste global marknad, vilket ej kan uppnås med SMS-baserade tjänster. Långt ifrån alla har dock idag terminaler och abonnemang som kan hantera t ex WAP. SMS-baserade tjänster kan emellertid den absoluta merparten av alla mobilanvändare i Sverige nå. Vår samlade bedömning är att, mätt i antal tjänster, SMS-baserade tjänster mycket väl kan komma att stå för merparten av det nationella utbudet under upp till fyra år framöver. 3.2.3 Betalteletjänster Betalteletjänster har tilldelats utrymme i nummerplanen i 09XX-serien, notera att de tidigare använda 071 och 072-serierna skall tas tillbaka av PTS. Idag används serierna 0900, 0939, 0944 med 0+10 siffror, vilket ger totalt 30 miljoner nummer. Drygt 4,6 miljoner nummer har tilldelats teleoperatörerna och vid årsskiftet 2000/2001 användes mindre än en procent av de tilldelade numrena. Betalteletjänsten är uppbyggd på att användaren skall ha informationen om att detta är ett dyrare samtal än övriga samtal. 29 Wireless Application Protocol 30 Internet Service Provider