Utvärdering Tillväxt Lidköping April 2018 Björn Jansson Evald Nalin 1
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Uppdrag, metod och genomförande... 5 Uppdrag... 5 Metod... 5 Genomförande... 5 Referensram... 6 3. Noteringar... 9 Inledning... 9 Tillväxt Lidköping AB bakgrund och bildande... 9 Tillväxt Lidköping AB organisation och verksamhet... 10 Lokalt företagsklimat och ranking mm... 10 Övriga noteringar från intervjuerna... 11 4. Vårt svar på utvärderingsfrågorna... 12 Inledning... 12 Utvärderingsfråga 1:... 12 Utvärderingsfråga 2:... 15 Utvärderingsfråga 3:... 15 Utvärderingsfråga 4:... 16 Utvärderingsfråga 5:... 17 Bilagor... 18 Bilaga 1 Resultat av telefonundersökning... 18 2
1. Sammanfattning Vår samlade bedömning av Tillväxt Lidköping AB (TLAB) är att bolaget fungerar väl och bolagets verksamhet svarar upp mot det uppdrag som formuleras i bolagsordningen. TLAB arbetar effektivt och resurserna svarar mot det nuvarande uppdraget. Att bolaget ägs av kommunen och delar av näringslivet tillsammans bedömer vi vara en styrka. Denna konstruktion ger ett större engagemang från näringslivet än om TLAB endast vore en funktion i kommunen, vilket var den tidigare ordningen för näringslivsfrågor. En nackdel kan vara att det finns aktörer som uppfattar att näringslivet styr över kommunen i näringslivsfrågor, men sammantaget menar vi att rädslan för detta är obefogad. Tillväxt Lidköping AB ska verka för hela näringslivet i Lidköping och ge samma service till alla företag. Det finns hos en del företagare en bild av att Tillväxt Lidköping AB bara ger service åt sina medlemsföretag 1. Uppdraget i bolagsordningen är bl a allmänt näringsfrämjande åtgärder och stärka Lidköpings attraktionskraft vilket betyder att bolaget är till för hela kommunen och inte speciellt för företag som är medlemmar. Det är viktigt att Tillväxt Lidköping AB utåt klart kommunicerar att man är till för alla företag i kommunen. Här finns definitivt stort utrymme för bättre kommunikation från Bolaget men också vad gäller de signaler styrelse som uppdragsgivare, kommun och bolagsrådet ger. Vår bedömning är att den negativa uppfattningen om Tillväxt Lidköping, som ett fåtal ger uttryck för, hänger samman med uppfattningen att vissa favoriseras genom bolaget. Den s.k. lotsfunktionen, dvs att företagen har en väg in till kommunen genom TLAB är viktig och har fungerat allt bättre över tiden. Det har tidigare funnits en viss spänning mellan avdelningen för samhällsbyggnad och Tillväxt Lidköping AB men förutsättningarna för bättre samarbete har ökat bl a pga personalförändringar. Tillväxt Lidköping AB kan inte belastas för att företag eventuellt är missnöjda med hur förvaltningen hanterar t ex bygglovsansökningar. Men det återstår arbete att göra på detta område. Men alla inblandade verkar medvetna om behovet av ytterligare förbättring. Tillväxt Lidköping AB är ett litet bolag, i praktiken 2,5 tjänster, och synes enligt vår bedömning vara väl dimensionerat efter det uppdrag man har. Det finns inget tryck för vare sig minskade eller ökade ekonomiska ramar för Tillväxt Lidköping AB. Ägandemodellen, att kommunen äger 40 procent av Tillväxt Lidköping och att Bolagsrådet står för 60 procent, ser vi ingen anledning att ifrågasätta. Att Bolagsrådet har majoritet bidrar till att näringslivet är starkt engagerat i bolagets verksamhet. Men i samklang med vad vi sagt ovan kräver den valda 1 Vi använder här begreppet medlemmar i TLAB. Detta är oegentligt då konstruktionen är utformad så att medlemskap avser Föreningen Bolagsrådet för Lidköpings näringsliv (ideell förening)som äger näringslivets 60 % i TLAB. 3
modellen att man tydligt kommunicerar att Tillväxt Lidköping AB är till för alla företag och hela kommunen. Finansieringsmodellen som bygger på att kommunen matchar näringslivets satsning upp till ett tak fungerar väl. Vi noterar en uttalad strävan att bli inkluderande fler kvinnliga företagare, fler invandrare, fler branscher etc. Vi ser positivt på en sådan utveckling och bedömer att det skulle kunna bidra till att minska känslan av utanförskap från vissa företag/aktörer. Vi noterar vidare att under intervjuerna från företrädare för näringslivet synpunkter framförts på kommunens hantering av ärenden som berör företagen, främst gäller detta frågor kring byggande. Synpunkter framförs främst från mindre företag som inte bygger så ofta och därför inte är insatta i kommunens hantering av ärenden kring byggande. Större företag med mer frekventa ärenden kring fastigheter och byggande har lättare att hantera samverkan med kommunen. Ett förslag som framförts är att en samordnad beredning införs av alla ärenden som berör byggande, särskilt mindre ärenden. Det skulle då kunna omfatta alla frågor bl a kring bygglov, miljö, räddning/säkerhet och teknisk försörjning. En modell skulle kunna vara att en särskild tjänsteman för respektive myndighet fick rätt att på delegation besluta i ärendet för respektive myndighet och att tjänstemännen gemensamt bereder ärendet. Möjligheter till förbättringar Av slutsatserna presenterade ovan följer som vi ser det att det finns områden för förbättringar. Vi vill lyfta fram följande: 1. Det är viktigt att Tillväxt Lidköping AB utåt klart kommunicerar att man är till för alla företag i kommunen. Här finns definitivt stort utrymme för bättre kommunikation från Bolaget men också vad gäller de signaler styrelse som uppdragsgivare, kommun och bolagsrådet ger. 2. Tillväxt Lidköping AB och Bolagsrådet bör sträva efter att bli mer inkluderande (småföretag, kvinnor, invandrare). Ändrad sammansättning av styrelsen för att reflekterande ökat inkluderande är definitivt något att fundera på. 3. Kommunen kunde överväga åtgärder som underlättar kommunens hantering av ärenden som berör företagen. En modell skulle kunna vara att en särskild tjänsteman för respektive myndighet fick rätt att på delegation besluta i ärendet för respektive myndighet och att tjänstemännen gemensamt bereder ärendet. Detta är en modell som med fördel kan användas när det gäller frågor kring byggande och kombineras med samordnad beredning. 4
2. Uppdrag, metod och genomförande Uppdrag Uppdraget har definierats av Lidköpings kommun i offertförfrågan 2017-11-24. Uppdraget kan sägas bestå av följande punkter ( utvärderingsfrågor ) som utvärderingen skall besvara/belysa: Utvärderingen ska; ge grund för att värdera bolagets verksamhet utifrån bolagsordningen, ge grund för slutsats om bolaget och dess verksamhet är ett effektivt sätt att arbeta med det kommunala näringsfrämjande arbetet, belysa bolagets verksamhet utifrån olika perspektiv. Prioriterat: o företagare (såväl medlemmar som icke-medlemmar), o kommunen som uppdragsgivare/finansiär och o den kommunala förvaltningen som samarbetspart, om behov finns, ge rekommendation inom vilka områden bolagets verksamhet bör stärkas/utvecklas, om behov finns, ge rekommendation om hur kommunens styrning av uppdrag och penningflöden till bolaget behöver förändras. Metod Vår arbetsmodell vid granskning av myndigheter eller som i det här fallet ett offentligt företag är uppbyggd kring följande analysmoment: Vilka är bolagets uppdrag, resurser och mål? Extern styrning. Hur tolkar bolaget sitt uppdrag? Vilken verksamhet/aktivitet bedriver bolaget? Vilka resultat uppnår bolaget? Resultat ställs mot resurser. Vilka utvecklingsfrågor kommer att vara särskilt viktiga för bolaget framöver? Eventuella förslag till förändringar av extern och/eller intern styrning" Genomförande Informationsinsamlingen genomfördes i form av genomgång av skriftliga dokument, djupintervjuer samt en telefonundersökning. 5
Bland dokument som analyserats märks Bolagsordning för Tillväxt Lidköping AB, Protokoll KF 60 2012 (Bildandet av gemensamt näringslivsbolag med Näringslivet i Lidköping), Protokoll från bildandet av Föreningen Bolagsrådet för Lidköpings näringsliv 2012, Tjänsteskrivelse 2012-02-24 Kenth Lindström Bildandet av gemensamt näringslivsbolag med Näringslivet i Lidköping, Aktieägaravtal mellan aktieägarna i Näringslivsbolaget (utkast), årsredovisningar för Tillväxt Lidköping AB (2012-07-02 2013-12-31, 2014, 2015, 2016), protokoll från bolagsstämma Tillväxt Lidköping AB (2015-05-29) protokoll från styrelsemöte Tillväxt Lidköping AB (bl a 2015-02-24, 2015-04-15, 2015-06-24, 2015-09-17, 2015-10-22, 2015-12-08), Lokalt företagsklimat 2017 (Svenskt Näringsliv, Ranking 2017), Protokoll KF 17 2016-02-29 (Svar på motion (M) fortsatt utveckling av Tillväxt Lidköping AB), Företagsklimat 2016 (En servicemätning av kommunernas myndighetsutövning, Öppna Jämförelser, Sveriges Kommuner och Landsting, 2017), statistik över nya företag i Lidköpings kommun 2015, 2016, 2017 (Källa UC), Handlingsplan 2016 (Tillväxt Lidköping) Djupintervjuer har genomförts med 19 personer, företrädare för Lidköpings kommun (5 personer), företrädare för och verksamma inom Tillväxt Lidköping AB (5 personer) samt företagare i Lidköpings kommun (9 personer, både medlemmar och icke medlemmar ). Vidare har en telefonundersökning genomförts med företrädare för företag i Lidköpings kommun (100 personer, både medlemmar och icke medlemmar ). Avstämning har skett med företrädare för uppdragsgivaren. Referensram Vi vill här redogöra för de grundläggande synsätt vi har på tillväxt och på kommunens möjlighet att påverka tillväxt och företagsklimat. Det har forskats och skrivits en hel del, både i Sverige och internationellt, om vad som utgör ett bra lokalt näringslivsklimat och i vilken utsträckning detta kan påverkas på kommunal nivå. En översyn av denna forskning gjordes 2013 av Tillväxtanalys i rapporten Lokalt näringslivsarbete förutsättningar och begränsningar. Rapporten går igenom vad man kan göra och gör på kommunal nivå. Tillväxtanalys konstaterar inledningsvis att ekonomisk tillväxt är mer sannolik i vissa geografiska områden än andra, en faktor som det uppenbart inte går att påverka. Det finns ett starkt samband mellan befolkningskoncentrationer och ekonomisk tillväxt. Större kommuner, eller kommuner som ligger inom pendlingsavstånd till en större stad, har generellt bättre förutsättningar än en kommun som har ett mer perifert läge. Av Sveriges 72 FA-regioner uppvisade 27 regioner en positiv befolkningsförändring under perioden 2000 2010. Det är framför allt regioner med fler än 100 000 invånare som växer. Det finns dock stora inomregionala skillnader och exempel på växande orter även utanför storstadsregionerna. Litteraturen identifierar dock flera andra faktorer som påverkar det lokala näringslivsklimatet och som kommunen kan påverka. 6
En utgångspunkt är att det finns en ändamålsenlig offentlig service av tillräckligt bra kvalitet. Detta kan sägas utgöra en grundförutsättning för att leva och verka i en kommun och påverkar därmed även näringslivsklimatet. Därutöver påverkas näringslivsklimatet av den kommunala organisationens inställning till näringslivet och hur frågor som berör näringslivet hanteras. En särskilt betydelsefull del av den offentliga servicen avser tillgången till infrastruktur, inte minst transporter och kommunikationer. Tillgången till infrastruktur berör lokal, regional, nationell och internationell nivå och är av stor betydelse för det regionala näringslivsklimatet. Sammantaget pekar Tillväxtanalys rapport på att följande faktorer är av stor betydelse för det lokala näringslivsklimatet: Kvaliteten på offentlig service och myndighetsutövning Tillgången till infrastruktur Inställningen till entreprenörskap och möjligheterna att utveckla affärsidéer Utbildning och humankapital Näringslivets sammansättning och förekomsten av kunskapsspridning Kommunerna kan påverka vissa av de faktorer som är betydelsefulla för det lokala näringslivsklimatet menar Tillväxtanalys. Andra är mindre påverkbara. Ett av de områden som kommunerna kan påverka i stor utsträckning är den offentliga servicen, den offentliga miljön och den kommunala myndighetsutövningen. Detsamma gäller utbildningsverksamheten, som kan bidra till att utrusta individer med kunskaper och färdigheter som kan bidra till att utveckla det lokala näringslivsklimatet Infrastrukturen förefaller vara en av de mest betydelsefulla faktorerna som påverkar det lokala näringslivsklimatet. Tillgången till ändamålsenlig infrastruktur ligger på det lokala planet inom kommunernas handlingsområde, men viktig regional och nationell infrastruktur har kommunerna ett begränsat inflytande över. Det lokala näringslivsklimatet har inte minst visat sig främjas av att det finns ett starkt humankapital. I någon mån kan kommunerna skapa förutsättningar för att attrahera människor med starkt humankapital genom att skapa en god levnadsmiljö. I största utsträckning ligger trots allt utbudet av arbetstillfällen utanför kommunernas direkta handlingsområde. Kommunerna har också vissa möjligheter att påverka attityderna och förutsättningar för entreprenörskap. Kommunen kan fungera som sammanlänkande part mellan olika aktörer inom näringslivet samt underlätta kunskapsutveckling och kunskapsutbyte. Dessutom kan kommunerna bidra till att utveckla den lokala marknaden och ett diversifierat näringsliv. Det görs till exempel genom utformning av offentliga upphandlingar som tillåter mindre entreprenöriella företag med innovativa affärsidéer, men också genom att bedriva en generell näringslivspolitik som understödjer hela näringslivet. Sammantaget kan kommunernas möjligheter att påverka det lokala näringslivsklimatet delas in i tre kategorier enligt nedan. Som synes är de flesta betydande faktorer som påverkar det lokala näringslivsklimatet utanför kommunernas direkta handlingsutrymme, även om flera i någon mån kan påverkas. 7
Mycket påverkbara Offentlig service, utbildning Kommunal infrastruktur Sammanhållen aktör som främjar utveckling Något påverkbara Infrastruktur för digital kommunikation Humankapital Attityder & förutsättningar för entreprenörskap Lokal marknad & diversifierat näringsliv Begränsat påverkbara Nationell infrastruktur Ovanstående är en viktig del av den analytiska ramen för vårt upplägg av utredningen av Tillväxt Lidköping. Av de faktorer kommunen kan påverka enligt ovan ligger bara en del inom verksamhetsutövningen för ett bolag som Tillväxt Lidköping. Vi har i våra uppdrag ofta funnit att det lokala näringslivsklimatet i en kommun påverkas mycket av det vi kallar organisationskultur eller lokal tillväxtkultur. Här spelar samverkan mellan kommun och företag samt mellan företag och företag en stor roll men även samverkan mellan företag, kommun och ideella strukturer har stor betydelse. Faktorer som avses här är hur företag litar på kommunen och hur samverkan fungerar när det gäller att lösa uppkommande frågor. Litar företagen på att kommunen samverkar med företagen för att lösa frågor som dyker upp? Är företagen vana att samverka mellan sig för att göra affärer och lösa frågor som dyker upp? Svaren på dessa frågor har ofta stor betydelse för företagens framtidstro samt satsningar på investeringar och utveckling av företag och produkter/tjänster. Konstruktionen med TLAB där kommunen äger 40 % och näringslivet 60 % bedömer vi vara ett bra sätt att bygga förtroende för samarbete och utveckling gemensamt med företagen. 8
3. Noteringar Inledning Vi redovisar här noteringar avseende såväl sakuppgifter som uppfattningar kring Tillväxt Lidköping AB (TLAB) som framkommit i analyserade dokument eller genomförda intervjuer. Uppgifterna presenteras utan någon värdering eller bedömning från vår sida. Syftet här är att uppgifter och synpunkter som kan vara av vikt i debatten skall redovisas. Tillväxt Lidköping AB bakgrund och bildande Tidigare hade Lidköpings kommun en traditionellt organiserad näringslivsverksamhet med en kommunal tjänsteman som ansvarig. Samverkan med näringslivet organiserades genom en näringslivskommitté (senare ett näringslivsråd). Samverkan förekom med övriga kommuner i Västra Skaraborg. Från kommunens sida upplevdes flera problem med arbetet och kommunen sjönk i ranking av företagsklimat. Bland de problem som noterades var att kommunen och näringslivet kom att fungera som motparter ställda mot varandra och inte som ingående i en samverkan för att utveckla näringsliv och företagsklimat. Detta sammanfattades i en intervju: kontakterna med företagen kännetecknades av kravställande från företagen. Mot denna bakgrund och att kommunens näringslivstjänsteman skulle gå i pension sökte kommunen en annan modell för arbetet med näringslivsfrågor. En faktor var också att man noterade att det höll på att ske ett generationsskifte inom ledningen för flera tongivande företag, vilket öppnade för att etablera ett nytt och bättre samarbetsklimat mellan kommunen och företagen. Till bilden hörde också att kommunen upplevde den låga rankingen av företagsklimatet som ett växande problem samtidigt som man tog till sig att en viktig faktor bakom detta var problem med bemötande och kultur inom samhällsbyggnadsområdet. Detta senare problem förstärktes av bemanningsproblem som ledde till långa handläggningstider. Lidköpings kommun sökte därför en ny modell för arbete med näringslivsfrågorna. Viktigt i en sådan modell var att mjuka upp relationen kommun företag och inte se dem som motparter utan snarare åstadkomma en situation i vilken kommun och näringsliv krokar arm för att tillsammans och gemensamt främja tillväxt och företagande. Man sökte då kommuner med andra sätt att organisera näringslivsarbetet och besökte bl a Nässjö som hade ett näringslivsbolag samägt av kommunen och företagen. Denna modell med samägt näringslivsbolag konkretiserades och förankrades inom näringslivet i Lidköpings kommun vilket 2012 ledde till bildande av Tillväxt Lidköping AB för det operativa näringslivsarbetet. Kommunen skulle äga 40 % och näringslivet 60 %. Finansieringen skulle ske genom att kommunen matchade näringslivets insats upp till ett tak om 1 500 000 kr (i 2012 års prisläge). Tillväxt får idag 1 800 000 kr av kommunen för allmän näringslivsutveckling och för handelsutveckling. 9
Till de bakomliggande tankarna hörde också att det operativa näringslivsarbetet inom näringslivsbolaget skulle kompletteras med en resurs för det strategiska och visionära utvecklingsarbetet. En resurs som skulle ligga i kommunen och nära kommunledningen. Olika kommuner har således valt olika organisationsformer för sitt näringslivsarbete. Många kommuner har en näringslivschef som arbetar i kommunen och denna form hade Lidköping tidigare. Men några kommuner hade valt en bolagsform, förutom Nässjö även bl a Skövde och Vårgårda, som verkade fungera väl och som såg som förebild av Lidköpings kommun. Att engagera näringslivet var ett viktigt skäl till att man i Lidköping bytte organisationsform. Tillväxt Lidköping AB ägs till 40 procent av Lidköpings kommun och till 60 procent av näringslivet genom Föreningen Bolagsrådet för Lidköpings näringsliv, med ca 180 medlemsföretag. Tillväxt Lidköping AB organisation och verksamhet Av bolagsordningen ( 7) framgår att styrelsen består av sju ledamöter varav tre utses av kommunfullmäktige i Lidköpings kommun och fyra utses av bolagsstämman. Av aktieägaravtalet (punkt 4.1) framgår att bland de ledamöter kommunfullmäktige utser till styrelsen ska kommunstyrelsens ordförande, andre vice ordförande (oppositionsråd) och kommundirektören ingå. Vidare regleras i aktieägaravtalet (punkt 4.2) att styrelsen inom sig utser ordförande samt att kommunens representanter förbinder sig att vid styrelsemöte rösta på den ordförande som de stämmovalda ledamöterna gemensamt nominerar. I bolagsordningen ( 3) anges bolagets verksamhetsföremål. Det anges att bolaget ska bedriva verksamhet bestående av allmänt näringslivsfrämjande åtgärder i Lidköpings kommun, allmänt marknadsföringsarbete för att utveckla Lidköpings kommun som etableringsort för näringsverksamhet. Vidare anges att bolaget skall fungera som en lots för företagare och företag som vill komma i kontakt med Lidköpings kommuns handläggare och beslutsfattare. Det anges också att bolaget ej får driva verksamhet eller vidtaga åtgärd som inte är förenlig med kommunal kompetens. I bolagsordningen ( 4) anges som ändamålet med bolagets verksamhet att bolaget ska arbeta med att stärka Lidköpings kommuns attraktionskraft som etableringsort för näringsverksamhet samt bidra till att förstärka kommunens position i regionen i dessa frågor. Lokalt företagsklimat och ranking mm Stor vikt läggs i intervjuerna vid Svenskt Näringslivs ranking av lokalt företagsklimat. Detta av företrädare för såväl uppdragsgivare, kommun och Bolagsrådet, som bolaget självt. Även företagen tillmäter det betydelse. Det uttalades i intervjuerna att såväl styrelsen för Tillväxt Lidköping AB som bolaget självt är frustrerade av att Lidköpings kommun ligger så lågt på rankingen. En inte ovanlig uppfattning är att det varit för långa handläggstider i kommunen. Flera lyfter också fram den negativa bild som tidigare etablerats av samhällsbyggnad och dess samarbete med företagen inom myndighetsområdet. Man menar då ofta att förändringsarbete nu pågår och att detta tillsammans med ny förvaltningsledning lett till en positiv utveckling som nu behöver stöd för att lyckas fullt ut. 10
Man har från kommunen också försökt vidta andra åtgärder för att få företagens attityder att bli mer positiva bl a genom att träffa företagen mer. Nu genomför t ex Tillväxt Lidköping AB tillsammans med politiker två företagsbesök i månaden. Mycket av det som ingår i rankingen kan dock inte påverkas av Tillväxt Lidköping AB eller ens lokalt i Lidköping 2. Man ska ej bedöma Tillväxt Lidköping AB efter Svenskt Näringslivs ranking enligt en av de intervjuade. Flera intervjuade lyfter också fram den mer positiva bild av Lidköping som noteras i SKL:s undersökning Företagsklimat 2016 (En servicemätning av kommunernas myndighetsutövning, Öppna Jämförelser, Sveriges Kommuner och Landsting, 2017). I intervjuerna betonas också att etablering av nya företag är god och ökande i Lidköpings kommun (2015 205 nya företag, 2016 224 och 2017 217 nya företag). Detta tas då som intäkt för att företagsklimatet i kommunen är bättre än vad Svenskt Näringslivs ranking antyder. Övriga noteringar från intervjuerna Flera intervjuade betonar betydelsen av att kommunen och företagen krokar arm och arbetar tillsammans framåt för att förbättra företagsklimat och förutsättningar för utveckling i Lidköping. Det betonas då också att kommunen var förutseende och lade grunden till ett bättre samarbetsklimat genom att ge företagen 60 % av ägandet och majoritet i styrelsen. Kommunen visade genom detta att man litade på företagen och menade allvar med gemensamma tag och samarbete. Det hade stor betydelse för att företagen också ställde upp. Flera intervjuade anger att en viktig fråga för företagsklimatet och samverkan mellan kommunen och företagen är kontakterna mellan företagen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Från kommunala företrädare anges att ett utvecklingsarbete har skett men att ytterligare förbättringar behövs. Det anges att tjänstemännen inte förstår företag och företagandets villkor eller hur det är att driva företag. Några intervjuade anger att detta beror på skillnader i kultur och bemötande. Några anger att utvecklingsarbetet behöver fortsätta inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Några anger att man borde hitta en modell där man samlat ser på frågor om byggande, miljö, teknisk service så att inte ett företag tror att en fråga är klar och sedan skickas vidare till andra enheter inom kommunen. Några anger i stället att TLAB:s lotsfunktion behöver förstärkas. I våra intervjuer noterar vi att mindre företag med begränsad erfarenhet och ingen egen organisation för byggande redovisar ett större missnöje med hanteringen än större företag som har egen kompetens och bättre känner till kommunens organisation och ärendehantering. 2 Se t ex Tillväxtanalys rapport Lokalt näringslivsarbete förutsättningar och begränsningar. Rapporten går igenom vad man kan göra och gör på kommunal nivå. En kort redogörelse se ovan i denna rapport. 11
Flera intervjuade anger att det är viktigt att fortsätta arbetet med mjuka upp relationen mellan kommunen och företagen så att man inte riskerar att återfalla i (mot)partsförhållande. Några intervjuade anger att när man bildade TLAB var syftet med bolaget att hantera operativa frågor kring näringsliv och företagande. När det däremot gällde strategiska utvecklingsfrågor var tanken att en särskild resurs skulle tillskapas inom kommunen och nära knuten till den politiska kommunledningen. Denna senare funktion kom sedan inte att förverkligas. I intervjuer med företrädare för kommunen anges att Tillväxt Lidköping AB nu fungerar väl och på ett bra sätt klarat sin uppstartsfas : det är bra fart på etableringar och marknadsföring och lotshjälpen fungerar bra. Nu gäller det att ta tag i den fortsatta utvecklingen. Till detta hör att det behöver bli fler medlemmar, inte minst för trovärdigheten på företagssidan. När det gäller näringslivsklimatet betonar flera intervjuade att det varit för lite kontakter och besök från kommunledningens sida när det gäller företagen. Man menar att detta nu är löst och att politiken nu engagerar sig på ett positivt sätt i dialogen med företagen, inte minst genom företagsbesök. Vid några intervjuer anges att TLAB:s mål är för otydliga och att man kommit att ägna sig för mycket åt kepsar och tröjor och för lite åt konkret arbete för att förbättra förutsättningarna för företagen. Några intervjuade har betonat att det krävs en öppning i TLAB mot fler nya branscher, nya typer av företagare (kvinnor, unga, invandrare) och fler företag på landsbygden inte bara i staden Lidköping. Dessa grupper borde, menar man också, involveras mer i TLAB och i bolagets arbete. 4. Vårt svar på utvärderingsfrågorna Inledning Vi redovisar här iakttagelser och bedömningar vad avser utvärderingsfrågorna. Med iakttagelser avses faktauppgifter som framkommit vid intervjuer och analys av dokument. Med bedömningar avses våra egna bedömningar och besvarande av respektive utvärderingsfråga. Utvärderingsfrågorna är i huvudsak deskriptivt formulerade men vi har valt att avsluta varje bedömning med att söka besvara frågan. Utvärderingsfråga 1: Ge grund för att värdera bolagets verksamhet utifrån bolagsordningen Iakttagelser: 12
Enligt bolagsordningen ska Tillväxt Lidköping AB (TLAB) bedriva allmänt näringslivsfrämjande åtgärder, fungera som lots för företagare och stärka Lidköpings attraktionskraft. Den verksamhet bolaget driver är av olika karaktär. Vi beskriver översiktlig verksamheten i det följande. Bolaget har en handelsutvecklare som är inriktad på detaljhandel, caféer, restauranger, hårfriseringar mm. Inom ramen för denna verksamhet anordnas evenemang, diverse möten med och mellan företag (det finns bland annat ett restaurangnätverk) mm. Tillväxt Lidköping AB är drivande kraft bakom en rad evenemang vars syfte är att främja näringslivet i kommunen. Man ordnar företagsbesök. Genom olika evenemang erbjuder man en plattform för möten mellan politiker, tjänstemän och företag och för möten mellan företag. Tillväxt Lidköping har en lotsfunktion. Företagen ska genom TLAB kunna lotsas in till kommunen genom en enda väg, dvs TLAB. Någon har menat att företagen lika gärna kan vända sig direkt till Kommunen likväl som att gå genom TLAB. Men TLAB har varit lite smidigare och haft större förståelse för företag och näringsliv kunna underlätta processen. Kommunen skulle dock kunna ha en egen företagslots. TLAB har hjälpt till att skapa fler arenor där olika aktörer för dialog kring vad var och en kan bidra med. Mindre av fester utan fler konkreta mötesforum är en synpunkt. Uppfattningen är att handlarna är mycket positiva till kommunen och Tillväxt Lidköping AB. Det framkommer också av intervjuerna att TLAB bidrar till ett bättre samtalsklimat mellan kommun och näringsliv. Många intervjuade menar att Tillväxt Lidköping AB är en av de bättre saker kommunen gjort för att främja näringsliv, företagande och tillväxt. Viktigt är att ledande politiker möter företagen och engagerar sig för tillväxt, det sänder viktiga signaler till hela den kommunala organisationen. Det har framkommit synpunkter att andra/nya nätverk borde skapas för andra företag än idag. Man borde involvera fler branscher. Medlemmar/icke-medlemmar Föreningen Bolagsrådet för Lidköpings Näringsliv har idag ca 180 medlemsföretag. Kommunen har sammantaget ca 4500 företag varav ca 1500 aktiebolag. Det är således bara en begränsad andel av företagen i Lidköping som är medlemmar. Frågan huruvida Tillväxt Lidköping AB ger och ska ge medlemsföretagen en högre grad av service än till övriga företag får lite olika svar i intervjuerna. Det råder delade meningar. Enligt bolagsordningen är bolagets mål allmänt näringsfrämjande åtgärder, fungera som lots för företagare och stärka Lidköpings attraktionskraft. Detta är allmänna mål och ger i våra ögon inte utrymme för att skilja på medlemmar och icke-medlemmar. Men, som nämns, råder på den här punkten olika uppfattningar såväl hos företrädare för kommun, bolagsrådet, företag och inom Tillväxt Lidköping AB självt. 13
En uppfattning som framförts är att Tillväxt Lidköping AB främjar all handel men att medlemmar behandlas extra väl. De som betalat måste få ut något av det. Ska man utnyttja Tillväxt ska man helst vara medlem. Tillväxt Lidköping AB är bra på att hjälpa medlemmar. Många företag vill inte vara med på grund av att bolaget ses som en klubb för vissa bolag. Vissa företag är kritiska då de menar att medlemmar behandlas bättre än icke-medlemmar. I intervjuerna har också framkommit synpunkten att Tillväxt Lidköping AB inte främjar näringslivet i stort och att TLAB styrs av ett fåtal bolag. Några intervjuade anger att TLAB jobbar smalt och att fastighetsägarna har relativt mycket inflytande i bolagsråd och styrelsen. Det finns vissa synpunkter över fördelningen av ägandet/aktier. Att företagen står för 60 procent, och kan skapa en viss misstänksamhet enligt vissa företrädare för kommunen. Det finns en viss risk för att man, rätt eller fel, uppfattar att Tillväxt Lidköping AB gynnar de bolag som är medlemmar i Bolagsrådet. I vår företagsenkät, som redovisas i Bilagan i slutet av denna rapport, framkommer t ex att icke-medlemmar har en mer negativ syn än medlemmar när det gäller frågan om samverkan mellan det egna företaget och Tillväxt Lidköping AB fungerar bra. På denna fråga svara 18 procent av icke-medlemmar inte alls jämfört med 6 procent för företag som är medlemmar. Flera intervjuade har angett att när TLAB skapades var syftet att renodla den operativa rollen inom arbetet med näringsliv och tillväxt medan en särskild resurs skulle skapas för det visionära utvecklingsarbetet. Tanken var då att det visionära utvecklingsarbetet skull ligga inom den kommunala organisationen och med nära koppling till den politiska kommunledningen. Av olika skäl kom detta arbete med en resurs för visionärt utvecklingsarbete inte att fullföljas. Bedömning: Bolagets verksamhet enligt bolagsordningen 3 vad avser allmänt näringslivsfrämjande åtgärder, allmänt marknadsföringsarbete för att utveckla Lidköpings kommun som etableringsort samt att bolaget ska fungera som lots för företagare och företag som vill komma i kontakt med Lidköpings kommun bedömer vi som väl fungerande. TLAB:s verksamhet enligt bolagsordningen 4 att stärka Lidköpings kommuns attraktionskraft som etableringsort bedömer vi som väl fungerande. Sammantaget bedömer vi att bolaget väl fullgör sina uppgifter enligt bolagsordningen. Vi bedömer vidare att frågan om en resurs för det visionära utvecklingsarbetet och med nära koppling till den politiska kommunledningen vore väl värd att pröva. Vi bedömer vidare att det är ett problem att det råder oklarhet huruvida TLAB ska gynna hela näringslivet eller mest är till för sina medlemmar (medlemmar i föreningen bolagsrådet). Det råder oklarhet såväl bland uppdragsgivare, själva bolaget som många företag. Vår bedömning är att det vore av värde med större tydlighet och information kring denna fråga. 14
Utvärderingsfråga 2: Ge grund för slutsats om bolaget och dess verksamhet är ett effektivt sätt att arbeta med det kommunala näringsfrämjande arbetet Iakttagelser: Det har framkommit synpunkter på själva bolagsformen för näringslivsfrågor. Vissa menar att det vore bättre att återgå till den gamla ordningen, dvs att näringslivsfrågorna bör införlivas i sin helhet i kommunens verksamhet. Kommunen skulle enligt denna uppfattning äga Tillväxt Lidköping AB i sin helhet. Det är inte möjligt att göra en rättvis bedömning av vilka resultat Tillväxt uppnår. Men vi tycker att det inte är helt rättvist att döma TLAB efter position på Svenskt Näringslivs ranking av lokalt företagsklimat. Det mesta i denna ranking kan inte bolaget påverka, många faktorer kan inte påverkas lokalt och många av de faktorer som kan påverkas lokalt råder inte TLAB över. Med de begränsade resurser TLAB har verkar man bedriva en ändamålsenlig verksamhet. Men resultat går inte beräkna i reda pengar. Hur ska man t ex värdera att Tillväxt bidrar till ett bättre samtalsklimat mellan kommun och näringsliv? Det framgår av intervjuerna att det ofta finns misstänksamhet mellan kommun och näringsliv och att Tillväxt Lidköping AB bidragit till att man kommer närmare varandra. Inte minst spelar det roll att näringsliv och kommun möts genom sina respektive representanter i TLAB:s styrelse. Tillväxt har en svår uppgift. Man kan inte begära så mycket av en så liten organisation. Det är enligt många av intervjuerna inte lätt att komma på vad Tillväxt skulle kunna göra istället för det man gör för närvarande. Bedömning: Vår samlade bedömning är att Tillväxt Lidköping AB bedriver en ändamålsenlig verksamhet och har ett bra sätt att arbeta med det kommunala näringsfrämjande arbetet. Tillväxt Lidköping AB bidrar till ett bättre samtalsklimat mellan kommun och näringsliv. Tillväxt Lidköping AB är ett effektivt sätt att arbeta med det kommunala näringslivsfrämjande arbetet. Utvärderingsfråga 3: Belysa bolagets verksamhet utifrån olika perspektiv. Prioriterat: företagare (såväl medlemmar som icke-medlemmar), kommunen som uppdragsgivare/finansiär och den kommunala förvaltningen som samarbetspart Iakttagelser: Företagare (såväl medlemmar som icke-medlemmar) Företagarna har en övervägande positiv bild av TLAB och samarbetet mellan företagen och TLAB. Synpunkter som framförts för fortsatt utveckling är bl a att det är otydligt om medlemmar och icke medlemmar får samma information och service. Synpunkter har också framförts att man borde 15
öppna upp och arbeta mer med och för fler nya branscher, nya typer av företagare (bl a kvinnliga företagare, unga företagare och företagare med internationell bakgrund). Frågan om att göra mer för företagare på landsbygden har vidare lyfts i intervjuerna. Kommunen som uppdragsgivare/finansiär Den övervägande delen av de intervjuade menar att modellen fungerar väl och ger en god grund för samverkan och förståelse. Viktigt anges också vara att kommunen genom modellen visat förtroende för företagen och därigenom lagt en god grund för samarbetet. Vid intervjuerna har enstaka företrädare för kommunen menat att det är olämpligt att kommunen släppt makten över TLAB till näringslivet genom att näringslivet äger 60 % och utser majoritet i styrelsen. Den kommunala förvaltningen som samarbetspart Den valda modellen med gemensamt bolag och med TLAB:s kontor i stadshuset anges i de flesta intervjuer fungera mycket bra. Modellen ger bra förutsättningar för samarbete mellan kommunens förvaltningar och TLAB:s personal. Några anger att samarbetet med Samhällsbyggnadsförvaltningen tidigare varit ansträngt men nu är bättre. Några anger att utvecklingsarbete för bättre samarbete mellan företagen och Samhällsbyggnadsförvaltningen behöver fortsätta och fördjupas. Förslag har framförts om en mer sammanhållen process när det gäller olika tillstånd och beslut kring byggande för företag (t ex genom en mer sammanhållen beredning för bygg, miljö teknisk försörjning mm). Bedömning: Vår sammanfattande bedömning av Tillväxt Lidköping AB:s verksamhet utifrån perspektiven företagare (såväl medlemmar som icke-medlemmar), kommunen som uppdragsgivare/finansiär och den kommunala förvaltningen som samarbetspart är att TLAB:s verksamhet utifrån dessa perspektiv fungerar väl. Fortsatt utvecklingsarbete skulle dock kunna ske inom samhällsbyggnadsområdet. Utvärderingsfråga 4: Om behov finns, ge rekommendation inom vilka områden bolagets verksamhet bör stärkas/utvecklas Iakttagelser: Vi noterar att Tillväxt Lidköping AB är en liten organisation med begränsade resurser. Bland noterade förslag till förstärkt/utvecklat arbete noterar vi främst; förstärkt information till företagen i Lidköping, tydlighet att både medlemmar och icke medlemmar har möjlighet till stöd av TLAB, satsningar på nya branscher och nya företagare (t ex kvinnor, unga, företagare med invandrarbakgrund) samt företag på landsbygden. 16
Bedömning: Vi noterar att Tillväxt Lidköping AB är en liten organisation med begränsade resurser och som vi ovan redovisat är vår bedömning att verksamheten bedrivs effektivt varför utvecklat eller förstärkt arbete kan kräva omprioriteringar eller förstärkta resurser. Vår bedömning är dock att inom ramen för befintliga resurser inte föreslå någon annan prioritering än den som idag görs. Utvärderingsfråga 5: Om behov finns, ge rekommendation om hur kommunens styrning av uppdrag och penningflöden till bolaget behöver förändras Iakttagelser: Av intervjuerna framgår att kommunens styrning av uppdrag och penningflöden anses fungera väl. Kommunens styrning av uppdraget till Tillväxt Lidköping AB sker i huvudsak genom bolagsordningen, aktieägaravtal samt kommunens representanter i TLAB:s styrelse. Bedömning: Vi bedömer sammantaget att kommunens styrning av uppdraget fungerar väl och att det inte i nuläget finns anledning att förändra penningflödet till bolaget. Målen för bolaget är förvisso allmänna men är väl avvägda. Tillväxt Lidköping AB är väl dimensionerat utifrån nuvarande uppdrag. 17
Bilagor Bilaga 1 Resultat av telefonundersökning För att få ett bredare underlag för vår bedömning av företagens syn på Tillväxt Lidköping har vi också som en del av utvärderingen gjort en telefonundersökning. Vi intervjuade totalt 100 företag. Av dessa 100 är 50 medlemmar i Bolagsrådet och 11 är medlemmar i Handelsrådet. Frågorna är utformades som påståenden och företagen ombads att ta ställning till dessa påståenden på en skala från 1 till 5 där 1 innebär att man inte alls instämmer och 5 innebär att man instämmer helt. De åtta frågorna löd enligt följande: Tillväxt Lidköping AB bedriver näringsfrämjande åtgärder som gynnar hela näringslivet i Lidköping. Samverkan mellan Tillväxt Lidköping AB och ditt företag fungerar bra. Tillväxt Lidköping AB är viktigt för ditt företags utvecklingsmöjligheter. Tillväxt Lidköping AB:s allmänt näringslivsfrämjande arbete är effektivt. Tillväxt Lidköping AB:s olika evenemang (t.ex. föredrag och galor) skapar en bra plattform för företag att mötas. Tillväxt Lidköping AB:s allmänna marknadsföringsarbete för att utveckla Lidköping som etableringsort är effektivt. Tillväxt Lidköping AB en effektiv aktör när det gäller lotsfunktion för företag som vill komma i kontakt med Lidköpings kommuns handläggare och beslutsfattare. Tillväxt Lidköping AB är en effektiv aktör när det gäller att utveckla samarbete och kontakter mellan företag för att lösa gemensamma frågor och behov. Resultaten framgår av nedanstående tabell. För varje fråga har ett genomsnittligt värde beräknats. Genomsnittet ligger för alla påståenden/frågor något över tre. Det är ingen stor skillnad mellan de tre grupperna av företag (medlemmar, icke-medlemmar och medlemmar i handelsrådet) även om medlemmar tenderar att vara lite mer positiva än icke-medlemmar. Om vi t ex ser på den första frågan, huruvida företagen anser Tillväxt Lidköping AB bedriver näringsfrämjande åtgärder som gynnar hela näringslivet i Lidköping, svarar två procent av företagen med en etta dvs att de inte alls instämmer medan 69 procent av företagen sätter betyget 3-5. Vår bedömning är att det är ett bra resultat. För påstående två råder en lite större skillnad mellan medlemmar och inte medlemmar än andra frågor. Påstående två handlar om företagen anser att Samverkan mellan Tillväxt Lidköping AB och ditt 18
företag fungerar bra. På denna fråga har 6 procent av medlemmarna svarat med en etta, dvs inte alls, medan andelen bland icke-medlemmar som svarar lika negativt är hela 18 procent. Detta skulle kunna stödja tesen att icke-medlemmar inte känner sig lika väl behandlade/bemötta som medlemmar. Det framgår dessutom att 68 procent av medlemmar sätter värdet 3 och däröver medan motsvarande siffra hos icke-medlemmar är 44 procent. Vår samlade bedömning är att det är ett bra resultat. Vi kan också notera svaren på fråga 3, Tillväxt Lidköping AB är viktigt för ditt företags utvecklingsmöjligheter. Här sätter 63 procent av företagen totalt siffran 3-5. Detta kan i våra ögon tolkas som att Tillväxt Lidköping AB gör skillnad för företagen. Bästa betyg ger företagen på påstående 5, Tillväxt Lidköping AB:s olika evenemang (t.ex. föredrag och galor) skapar en bra plattform för företag att mötas. Hela 83 procent har satt en 3 eller högre. Väldigt få är klart negativa. 1. Tillväxt Lidköping AB bedriver näringsfrämjande åtgärder som gynnar hela näringslivet i Lidköping 19 Urvalsgrupp Total Medlem Icke medlem Handelsrådet 1 Inte alls 2% 2% 3% 0% 2 24% 30% 21% 9% 3 32% 26% 33% 55% 4 22% 22% 23% 18% 5 Instämmer helt 15% 18% 10% 18% Vet ej, kan ej svara 5% 2% 10% 0% Total 100% 100% 100% 100% 100 50 39 11 mvf1 Mean 3,3 3,2 3,2 3,5 2. Samverkan mellan Tillväxt Lidköping AB och ditt företag fungerar bra 1 Inte alls 10% 6% 18% 0% 2 24% 26% 23% 18% 3 22% 16% 26% 36% 4 26% 34% 13% 36% 5 Instämmer helt 12% 18% 5% 9% Vet ej, kan ej svara 6% 0% 15% 0% Total 100% 100% 100% 100% 100 50 39 11 mvf2 Mean 3,1 3,3 2,6 3,4 3. Tillväxt Lidköping AB är viktigt för ditt företags utvecklingsmöjligheter 1 Inte alls 13% 14% 15% 0% 2 19% 18% 18% 27% 3 22% 26% 13% 36% 4 27% 24% 31% 27% 5 Instämmer helt 14% 18% 10% 9% Vet ej, kan ej svara 5% 0% 13% 0% Total 100% 100% 100% 100% 100 50 39 11 mvf3 Mean 3,1 3,1 3,0 3,2
4. Tillväxt Lidköping AB:s allmänt näringslivsfrämjande arbete är effektivt 1 Inte alls 3% 2% 5% 0% 2 22% 22% 21% 27% 3 37% 38% 33% 45% 4 24% 32% 15% 18% 5 Instämmer helt 6% 4% 8% 9% Vet ej, kan ej svara 8% 2% 18% 0% Total 100% 100% 100% 100% 20 100 50 39 11 mvf4 Mean 3,1 3,1 3,0 3,1 5. Tillväxt Lidköping AB:s olika evenemang (t.ex. föredrag och galor) skapar en bra plattform för företag att mötas 1 Inte alls 4% 2% 8% 0% 2 11% 12% 10% 9% 3 35% 34% 41% 18% 4 32% 36% 28% 27% 5 Instämmer helt 16% 16% 8% 45% Vet ej, kan ej svara 2% 0% 5% 0% Total 100% 100% 100% 100% 100 50 39 11 mvf5 Mean 3,5 3,5 3,2 4,1 6. Tillväxt Lidköping AB:s allmänna marknadsföringsarbete för att utveckla Lidköping som etableringsort är effektivt 1 Inte alls 3% 4% 3% 0% 2 18% 18% 13% 36% 3 35% 24% 49% 36% 4 32% 42% 23% 18% 5 Instämmer helt 7% 8% 5% 9% Vet ej, kan ej svara 5% 4% 8% 0% Total 100% 100% 100% 100% 100 50 39 11 mvf6 Mean 3,2 3,3 3,2 3,0 7. Tillväxt Lidköping AB är en effektiv aktör när det gäller lots-funktion för företag som vill komma i kontakt med Lidköpings kommuns handläggare och beslutsfattare 1 Inte alls 5% 6% 0% 18% 2 12% 14% 13% 0% 3 34% 26% 41% 45% 4 27% 32% 23% 18% 5 Instämmer helt 9% 12% 5% 9% Vet ej, kan ej svara 13% 10% 18% 9% Total 100% 100% 100% 100% 100 50 39 11 mvf7 Mean 3,3 3,3 3,3 3,0 8. Tillväxt Lidköping AB är en effektiv aktör när det gäller att utveckla samarbete och kontakter mellan företag för att lösa gemensamma frågor och behov 1 Inte alls 6% 6% 8% 0% 2 12% 10% 18% 0% 3 40% 34% 38% 73% 4 28% 40% 15% 18% 5 Instämmer helt 5% 4% 5% 9% Vet ej, kan ej svara 9% 6% 15% 0% Total 100% 100% 100% 100%
100 50 39 11 mvf8 Mean 3,2 3,3 2,9 3,4 Har du några övriga kommentarer du vill framföra som rör Tillväxt Lidköpings verksamhet?. Ja - svar 11% 16% 3% 18% Nej 89% 84% 97% 82% Total 100% 100% 100% 100% 100 50 39 11 21