Arbetsmiljölagen De grundläggande reglerna! Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rä9 a9 ge ut föreskri:er
ARBETSMILJÖLAGEN Lagens sy)e: - A9 förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet - A9 även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö
ARBETSMILJÖLAGEN När gäller lagen? Gäller vid allt arbete!
ARBETSMILJÖLAGEN säger Arbetsförhållandena ska anpassas Oll människors olika fysiska och psykiska förutsä9ningar
ARBETSMILJÖLAGEN Arbetsmiljön ska vara Ollfredsställande Fysisk miljö Lu:, ljud, ljus, vibraooner mm Maskiner, redskap och tekniska anordningar. Skyddsåtgärder mot bl a fall, el, brand och explosion. Psykisk miljö Möjlighet Oll variaoon, sociala kontakter, personlig och yrkesmässig utveckling, självbestämmande och yrkes- mässigt ansvar.
ARBETSMILJÖLAGEN
ARBETSMILJÖLAGEN Arbetstagarens ansvar Medverka i arbetsmiljöarbetet FÖLJA föreskri:er Delta i genomförandet av åtgärder ANVÄNDA skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning Påtala brister i arbetsmiljön
ARBETSMILJÖLAGEN SAM SystemaOskt ArbetsMiljöarbete Arbetsgivaransvar för a9 förebygga! Riskbedömningar Utreda ohälsa, olycksfall, allvarliga Ollbud Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Fördela arbetsmiljöuppgi:er
ARBETSMILJÖLAGEN Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare Skyddsombud (om minst 5 arbetstagare sysselsä9s) Huvudskyddsombud (om flera skyddsombud finns) Regionalt skyddsombud (om skyddskommi9é saknas) Skyddskommi9é (om minst 50 arbetstagare finns)
Belastningsergonomi AFS 2012:2
2 Tillämpningsområde gäller verksamhet där arbetstagare kan utsä9as för belastningar eller andra förhållanden som direkt eller indirekt kan påverka rörelseorganen (muskler, leder etc) negaovt.
Ergonomi innefabar samspelet mellan människa, teknik och organisagon i sy)et ab opgmera hälsa och välbefinnande samt prestanda, vid ulormning av produkter och system! (Arbetsmiljöverket) Skador i rörelseorganen är en av den vanligaste orsaken Oll frånvaro från arbetet (Alexanderson & Norlund, 2004). Både fysisk och psykisk exponering i arbetsmiljön kan ligga Oll grund för muskuloskeletala besvär (Toomingas m fl., 2008). Ergonomi innefa9ar samspelet mellan människa, teknik och organisaoon i sy:et a9 opomera hälsa och välbefinnande samt prestanda (Dul m fl., 2012).
När skall belastningsergonomiska riskbedömningar genomföras? Det är arbetsgivarens skyldighet a9 regelbundet undersöka arbetsförhållanden, bedöma risker och vidta åtgärder för a9 minska risken för belastningsbesvär. Den belastningsergonomiska riskbedömningen är en del av den kononuerliga systemaoska arbetsmiljöarbetet, vilket regleras i Arbetsmiljöverkets förfa9ningssamling om systemaoskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och i Belastningsergonomi (AFS 2012:2 4 ).
Vilka belastningsergonomiska risker är vanligast på din arbetsplats?
Hur vet man om det finns risk? Bedöma arbetsmoment - riskbedömningar Mäta besvärsförekomst - MEBA
Vad kan Din FHV hjälpa Gll med? Ergonomirond Screening/ inventering av aktuella ergonomiska risker! Riskbedömningar! Ergonomisk utbildning i grupp! + Teori Hur fysisk belastning påverkar oss i arbetet hur gör jag för a9 undvika besvär / varför signalerar kroppen smärta? + PrakOskt kunskap om gynnsamma arbetsställningar och rörelser! Individuell ergonomisk åtgärd personliga resurser på arbetet!
Vad kan Din FHV hjälpa Gll med? Ergonomirond Screening/ inventering av aktuella ergonomiska risker! Riskbedömningar! Ergonomisk utbildning i grupp! + Teori Hur fysisk belastning påverkar oss i arbetet hur gör jag för a9 undvika besvär / varför signalerar kroppen smärta? + PrakOskt kunskap om gynnsamma arbetsställningar och rörelser! Individuell ergonomisk åtgärd personliga resurser på arbetet!
Arbetsplatsnära stöd.
Hur vet man om det finns risk? Bedöma arbetsmoment - riskbedömningar Mäta besvärsförekomst - MEBA
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Hänvisning Oll AFS: 2005:6 Medicinska kontroller
AFS 2005:6 MEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET 3 När en riskbedömning enligt Arbetsmiljöverkets föreskri:er om systemaoskt arbetsmiljöarbete, visar a9 det är mooverat a9 genomföra medicinska kontroller av arbetstagarna skall sådana kontroller erbjudas dem av arbetsgivaren.
Sy:e: - a9 upptäcka Odiga tecken på ohälsa/ skydda känsliga individer - a9 upptäcka skadliga arbetsmiljöer
. Strukturerad undersökning med en screeningdel och en fullständig undersökning. Screening: Besvär senaste 12 mån/ senaste 7 dagarna görs på samtliga i arbetsgruppen Fullständig undersökning om besvär senaste 7 dagarna görs på de som har besvär
MEBA leder Oll förbä9ringar av arbetsmiljön! Specifik kartläggning som t ex kan resultera i : - Förändringar i rotaoonssystem, inte gå från e9 axelbelastande moment Oll e9 annat axelbelastande. - UtbildningsOllfällen ang ergonomi/ materialhantering/ arbetsteknik. - Riskanalyser vid arbetsstaooner där flest har diagnos.