Uppföljningsrapport 2016 Uppföljning av Renare luft i Umeå, kommunens åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid
Sammanfattning När miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid överskrids behöver ett åtgärdsprogram upprättas. Umeå kommun har klarat årsmedelvärdet för kvävedioxid sedan 2012. Men på grund av överskridande av miljökvalitetsnormerna för tim- och dygnsmedelvärden på Västra Esplanaden så har tidigare åtgärdsprogram från 2009 reviderats och kompletterats. Det nya åtgärdsprogrammet fastställdes 2015 och arbetet med de nya åtgärderna har påbörjats. Effekterna av åtgärderna är svåra att mäta så nära inpå ett genomförande men uppföljningen visar på en snabbt växande kollektivtrafik, bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik och ett ökat hållbart resande till följd av de mobility management åtgärder som genomförts. Utbyggnad av laddinfrastruktur för elfordon har skapat förutsättningar för en utökad elbilsanvändning och genom inköpet av sex nya elbussar under 2016 så har kommunen tagit ytterligare ett steg mot en fossilfri kollektivtrafik. Dessutom har 25 bussar i kollektivtrafiken bytts ut till nya bussar i miljöklass Euro 6 som släpper ut betydligt mindre NOx (kväveoxid) än tidigare. Mätningar av luftkvaliten visar att årsmedelvärdet för kvävedioxid klarades år 2015 medan miljökvalitetsnormerna för tim- och dygnsmedelvärden överskreds. Ambitionen är att kommunen ska klara årsmedelvärdet även detta år, dessvärre så har tim- och dygnsmedelvärden redan överskridits. Men arbetet med det nya åtgärdsprogrammet pågår och målsättningen är att kommunen ska klara samtliga miljökvalitetsnormer. Avgörande för att kommunen ska lyckas är framförallt färdigställandet av ringleden och ombyggnationen av de statliga trafiklederna innanför ringen till stadsgator med kompletterande bebyggelse. För att uppnå en god luftkvalitet så är genomförandet av samtliga åtgärder avgörande. Varje åtgärd kan ses som en pusselbit i ett stort pussel och när samtliga pusselbitar är lagda har samtliga miljökvalitetsnormer uppfyllts och vi har fått en god luftkvalitet i Umeå. De flesta åtgärder förväntas få full effekt 2021. 2
Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 1.2 Luftmätningar... 5 1.3 Förutsättningar... 5 2. Effekter av genomförda åtgärder... 6 2.1 Årsmedelvärde... 6 2.2 Antal timmar över 200 µg/m3... 7 2.3 Dygnsmedelvärde... 8 2.4 Antal timmar över 90 µg/m3... 9 2.5 Årsdygnstrafik... 9 2.6 Tung trafik... 10 2.7 IKEA- effekt?... 11 2.8 Partiklar... 11 3. Åtgärder... 12 3.1 Fysisk planering... 13 3.1.1 Färdigställa ringleden... 13 3.1.2 Omvandla trafikleder innanför ringen... 13 3.1.3 Översyn av trafiksignaler på Västra Esplanaden... 14 3.1.4 Gång- och cykeltrafikprogram... 14 3.1.5 Cykelbro mellan Lundåkern och Bölesholmarna... 16 3.2 Beteendepåverkan... 16 3.2.1 Mobility management... 16 3.2.2 Kollektivtrafikstrategi/program... 17 3.2.3 Öka andelen hållbara resor inom kommunkoncernen... 19 3.2.4 Översyn av snöhanteringen... 21 3.2.5 Genomförande av parkeringsprogram... 21 3.3 Renare resor... 23 3.3.1 Elbussar... 23 3.3.2 Information om tomgångskörning... 23 3.3.3 Utredning och utbyggnad av laddinfrastruktur för elfordon... 24 3.4 Önskvärda åtgärder... 24 3.4.1 Gemensam pendlingsstrategi för Umeåregionen... 24 3.4.2 Forskning om luftkvalitet och hälsa... 24 3.4.3 Utbyggd järnvägsinfrastruktur... 25 3.4.4 Påverkansarbete... 25 3.4.5 Teknikutveckling... 25 3.4.6 ITS Umeå... 25 Bilagor... 26 3
1. Inledning Umeå är en kommun med stark tillväxt. Idag bor det drygt 122 363 invånare i kommunen och visionen är att växa till 200 000 invånare till år 2050. Tillväxten förutsätter en attraktiv stad med en god livsmiljö för de som lever och verkar i staden. Men idag är luften i Umeå inte så bra som vi skulle önska. Uppmätta halter av luftföroreningar överskrider angivna gränsvärden i delar av centrala staden. En dålig luftkvalitet innebär negativa konsekvenser för människors hälsa, både på kort och på lång sikt. Framförallt har kvävedioxid (NO 2 ) varit ett problem i Umeå. NO 2 har en negativ effekt på hälsan i form av försämrad lungfunktion och förvärrade astma- och allergireaktioner. Tidvis har kommunen även haft problem med partiklar (PM 10 ). Som ett riktvärde för minsta godtagbara nivå finns miljökvalitetsnormer som anger hur höga halterna får vara. På grund av att Umeå överskrider gällande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid så fick Umeå kommun år 2006 ett uppdrag av Länsstyrelsen att utarbeta ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet antogs av Umeå kommunfullmäktige 2007 och fastställdes av Länsstyrelsen 2009. Genomförandet av åtgärderna tillsammans med kommunens strategiska arbete för att minska bilanvändningen gav positiv effekt på luftkvaliten. Trafikflödet minskade och miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet för kvävedioxid klarades 2012, 2013 och 2014. Men på grund av att miljökvalitetsnormerna för tim- och dygnsmedelvärden fortfarande överskreds beslutades det att tidigare åtgärdsprogram skulle revideras och kompletteras med fler åtgärder. Det nya åtgärdsprogrammet, Renare luft i Umeå, togs fram och fastställdes av länsstyrelsen 2015-10-07. Även år 2015 klarades årsmedelvärdet likt tidigare år medan tim- och dygnsmedelvärden överskreds. Åtgärdsprogrammet för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid följs upp varje år och rapporteras till Länsstyrelsen i Västerbotten. Årets rapportering baseras på åtgärderna i det nya åtgärdsprogrammet. Bakgrundsbeskrivningar och information om genomförda åtgärder finns i tidigare års rapporteringar samt i åtgärdsprogrammet Renare luft i Umeå (Se www.umea.se/luft). Bild 1.1. Centrala Umeå. Fotograf: Fredrik Larsson 4
1.2 Luftmätningar Luftkvaliteten i Umeå mäts kontinuerligt. Det finns en fast mätstation vid Västra Esplanaden utmed väg 503, tidigare E4:an, i centrala Umeå som genomför luftmätningar dygnet runt. Mätstationen mäter halten kvävedioxid (NO 2 ) och halten partiklar (PM 10 och PM 2,5 ) i gaturummet. Utöver dessa mätningar mäter IVL Svenska Miljöinstitutet urban bakgrundsnivå av PM 2,5 i taknivå på förskolan Uven, Skolgatan Öst på stan. Umeå universitet har även genomfört korttidsmätningar av NO 2 och NOx de senaste åren som har delfinansierats av Umeå kommun. Mätplatsen på Västra Esplanaden är placerad i det område som har högst koncentrationer av luftföroreningar och representerar de platser där befolkningen i allmänhet är utsatt för luftföroreningar. Mätplatsen uppfyller mätkrav i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet. Utöver kontinuerliga mätningar på Västra Esplanaden kommer beräkningar att genomföras med modelleringsverktyget Simair för att följa upp luftsituationen på fler platser i staden. En översyn av luftkartan som togs fram 2011 för Umeå tätort med beräknade halter av NO 2 och PM 10 planeras. Under 2015 har kommunen tagit fram ett vägledningsdokument för användning av beräkningsprogrammet Simair i Umeå kommun. Syftet har varit att kvalitetssäkra beräkningarna. 1.3 Förutsättningar Meteorlogiska förhållanden Både NO 2 och PM 10 genereras främst av utsläpp från trafiken. För Umeås del varierar dock halterna i luften i starkt samband med vädret. Vid kalla dagar med låga vindhastigheter skiktar sig luften och lägger sig som ett lock över staden, så kallad inversion. Detta gör att luftomblandningen blir liten och att föroreningarna koncentreras på samma ställe. Särskilt problematiskt för Umeås del är situationen vid Västra Esplanaden som är hårt trafikerad. På grund av den skiktade luften under vintern och det trånga gaturummet får föroreningarna svårt att omblandas och höga halter av kvävedioxid uppstår. Dessutom ökar antalet bilister under vinterhalvåret då förhållandena för luftkvaliten är som värst och då bilarna har högre utsläpp på grund av kylan. Infrastrukturella åtgärder Förtätningen av de centrala delarna av Umeå är en del av lösningen på luftproblematiken långsiktigt. Det möjliggör en stad som gynnar gång- och cykeltrafik och skapar en hög tillgänglighet utan att för den skull vara transportintensiv. Kortsiktigt har byggnationer av bostäder och verksamheter i Umeå påverkat trafikflödet i centrumfyrkanten. Vägar har blivit svårframkomliga på grund av byggprojekt och byggtrafiken har bidragit till en ökad tung trafik på Västra Esplanaden. Trafikflödet har även påverkats av etableringen av Ikea och Avion shopping under 2016. Men när ringleden är på plats kan åtgärder vidtas innanför ringen för att tvinga ut trafiken från Västra Esplanaden. Detta tillsammans med resterande åtgärder i åtgärdsprogrammet förväntas leda till en minskad biltrafik till förmån för gång- och cykeltrafikanter samt kollektivtrafik. Varje åtgärd kan ses som en del av ett långsiktigt pussel som tillsammans när samtliga pusselbitar är lagda kommer att bidra till en renare luft i Umeå. 5
2. Effekter av genomförda åtgärder Sedan 2012 underskrids årsmedelvärdet för kvävedioxid (NO 2 ) samt EU:s gränsvärde för antal tillåtna timmar över 200 µg/m3. Det kan tolkas som att luften i Umeå har blivit bättre och att det pågående omfattande arbetet med åtgärder i enlighet med åtgärdsprogrammen har börjat ge resultat. Förutom genomförda åtgärder och ökade krav på avgasrening för fordon kan trafikminskning anses vara en bidragande orsak till de lägre halterna de senaste åren. I Figur 2.1 presenteras kopplingen mellan kvävedioxidhalter och trafikflöden på Västra Esplanden. ÅDT 24 000 23 500 23 000 22 500 22 000 21 500 21 000 20 500 20 000 19 500 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 ÅDT Årsmedelvärde i µg/m3 MKN 40 µg/m3 NO 2 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Figur 2.1. Västra Esplanaden i Umeå. Kopplingen mellan kvävedioxidhalter och trafikflöden (ÅDT, årsdygnstrafik). Resultatet visar på en nedgående trend på lång sikt av både trafikflöden och halterna av kvävedioxid på Västra Esplanaden. Halterna av kvävedioxid var betydligt högre år 2013 och 2014 än under 2015 trots att trafiken var lägre under dessa två år jämfört med 2015. En förklaring till det kan vara de meteorologiska förhållandena. Vädret varierar mycket år från år och påverkar halterna av luftföroreningar i gaturummet, särskilt vintertid. Luftkvaliteten har förbättrats i Umeå men då miljökvalitetsnormerna för dygn och timmar överskrids är fortsatt arbete med åtgärder i enlighet med programmet nödvändigt. Under nästgående rubriker presenteras mätresultatet närmare. 2.1 Årsmedelvärde Årsmedelvärdet för kvävedioxid får inte överstiga 40 µg/m3 enligt EU:s miljökvalitetsnormer. På Västra Esplanaden så har årsmedelvärdet för kvävedioxid varierat mellan som högst 45 µg/m3 2010 och som lägst 31,2 µg/m3 2015 (tabell 2.1). Årsmedelvärdet har underskridits varje år sedan 2012. Om årsmedelvärdet kommer att underskridas även år 2016 går inte att avgöra fören efter årsskiftet då de meteorologiska faktorerna inte går att förutse och har stor påverkan. Trenden visar att årsmedelvärdet för kvävedioxid minskar (figur 2.2). 6
50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* Årsmedelvärde i µg/m3 MKN 40 µg/m3 Figur 2.2 Trend för kvävedioxid på Västra Esplanaden, årsmedelvärde 2007-2016 * Värdet för 2016 grundar sig på mätningar från januari till 13 oktober 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 (jan- 13 okt) Årsmedelvärde 45* 40,3* 32,4 34,5 39,3 31,2 31,4 (µg/m3) Tabell 2.1 Årsmedelvärde för kvävedioxid, 2010-2016. * Överskridande av årsmedelvärde 2.2 Antal timmar över 200 µg/m3 Enligt EU:s miljökvalitetsnormer får antalet timmar över 200 µg/m3 inte överstiga 18 timmar. Sedan 2012 har normen underskridits på Västra Esplanaden. Mellan den 1 januari och 13 oktober 2016 har 14 timmar över 200 µg/m3 uppmätts jämfört med 12 timmar under 2015 (tabell 2.2). Som högst har det varit 80 timmar över 200 µg/m3 2011 och som lägst inga timmar 2012. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* Antal timmar över 200 µg/m3 MKN 18 timmar Figur 2.3 Trend för kvävedioxid på Västra Esplanden, antal timmar över 200 µg/m3, 2007-2016 * Värdet för 2016 grundar sig på mätningar från januari till 13 oktober 7
Antal timmar över 200 µg/m3 (högst 18) Tabell 2.2, Antal timmar över 200 µg/m3 (högst 18), 2010-2016. * Överskridande av antalet timmar över 200 µg/m3 2.3 Dygnsmedelvärde 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 (jan- 13 okt) 15 80* 0 9 2 12 14 Dygnsmedelvärdet för kvävedioxid får inte överstiga 60 µg/m3 fler än 7 dygn per år. På Västra Esplanaden har inte miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet klarats sedan 2003. Stora variationer har dock uppmätts mellan olika år, som lägst har 13 dygn överskridits 2005 och som högst 67 dygn 2010. Från 1 januari till den 13 oktober 2016 så har dygnsmedelvärdet överskridits med 22 dygn av 7 tillåtna för ett kalenderår (tabell 2.3). Mätresultaten från 2010 visar att trenden är att dygnsmedelvärdet minskar (figur 2.4). 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* Antal dygn över 60 µg/m3 MKN 7 dygn Figur 2.4 Trend för kvävedioxid på Västra Esplanaden, antal dygn över norm, 2007-2016 * Värdet för 2016 grundar sig på mätningar från januari till 13 oktober Antal dygn över 60 µg/m3 (högst 7) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 (jan- 13 okt) 67* 64* 26* 37* 57* 25* 22* Tabell 2.3 Antal dygn som överskrider 60 µg/m3 (högst 7) * Överskridande av antal tillåtna dygn 8
2.4 Antal timmar över 90 µg/m3 Mellan 2003 och 2015 så har miljökvalitetsnormerna för antalet tillåtna timmar över 90 µg/m3 överskridits på Västra Esplanaden. Mätningar av kvävedioxid mellan januari och 13 oktober 2016 visar att timmedelvärdesnormen har överskridits även detta år med 256 timmar av 175 tillåtna på ett kalenderår (tabell 2.4). Men trenden är att antalet överskridande timmar över 90 µg/m3 minskar (Figur 2.5). 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* Antal timmar över 90 µg/m3 MKN 175 timmar Figur 2.5 Trend för kvävedioxid på Västra Esplanden, antal timmar över 60 µg/m3, 2007-2016 * Värdet för 2016 grundar sig på mätningar från januari till 13 oktober Antal timmar över 90 µg/m3 (högst 175) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 (jan- 13 okt) 609* 747* 253* 415* 515* 289* 256* Tabell 2.4, Antal timmar över 90 µg/m3 (högst 175), 2010-2016. * Överskridande av antalet timmar över 90 µg/m3 2.5 Årsdygnstrafik Årsdygnstrafiken (ÅDT), det vill säga antalet fordon per dygn, har minskat på Västra Esplanaden sedan år 2007 (Se tabell 2.6). År 2007 så var det 23 522 fordon per dygn på Västra Esplanden medan det år 2015 var 21 508 fordon. ÅDT för 2016 ligger i dagsläget på 21 208 fordon per dygn men det baseras enbart på mätningar från 18 mars till 7 november. Den långsiktiga trenden visar på en minskning av årsdygnstrafiken på Västra Esplanaden. 9
24 000 23 500 23 000 23 522 22 869 22 928 22 802 23 288 22 500 22 250 22 000 21 500 21 000 20 500 20 000 19 500 21 394 21 508 21 208 21 041 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* ÅDT Figur 2.6. ÅDT (Årsdygnstrafik) på Västra Esplanaden 2007-2016. * ÅDT 2016 grundar sig på mätningar från 18 mars till 7 november 2.6 Tung trafik Andelen tung trafik minskade mellan 2012 och 2013, vilket troligtvis är en effekt av genomfartsförbudet som infördes för tung trafik på Västra Esplanaden den 7 oktober 2013. Året därpå låg andelen tung trafik procentuellt på ungefär samma nivå för att sedan öka igen från 8,6 % år 2014 till 9,7 % år 2015 (Se tabell 2.5). År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 ÅDT (fordon per dygn) 23 522 22 869 22 928 22 802 23 288 22 250 21 394 21 041 21 508 ÅDT lastbil 1 839 1 844 2 088 2 354 2 469 2 367 1 859 1 810 2 076 Andel tung trafik (%) 7,8 % 8,1 % 9,1 % 10,3 % 10,6 % 10,6 % 8,7 % 8,6 % 9,7 % Tabell 2.5. Andelen tung trafik från 2007 till 2015 på Västra Esplanaden Den 3 december 2015 byttes mätutrustningen ut och mätsensorerna var trasiga i norrgående riktning från 5 januari till den 17 mars 2016. Tidigare mätutrustning överskattade andelen tung trafik eftersom klassificeringarna av vad som räknades som lastbil inte fungerade fullt ut. Men med den nya mätenheten är tekniken bättre och resultatet säkrare angående uppgifter om fordonstyp. På grund av förändringarna och avsaknad av data blir andelen tung trafik 2016 svår att jämföra med tidigare års mätningar. Troligtvis så kommer andelen tung trafik se ut att ha minskat jämfört med tidigare år, men inte för att det har skett en faktisk minskning utan på grund av den nya mätenheten. 10
2.7 IKEA- effekt? Den 26 februari 2016 öppnades Ikea i Umeå. Månaden efter, den 17 mars 2016, öppnades Avion shopping, ett shoppingcenter i nära anslutning till Ikea. Invigningen av dessa varuhus är en bidragande orsak till den trafikökning som har skett från april 2015 till september 2016. I genomsnitt så har trafiken ökat med 710 fordon per dygn under denna period. I detaljplanen var beräknad trafikökning 2000 fordon per dygn till följd av de nya varuhusen. Färdigställandet av ringleden och ombyggnationen av väg 503 till stadsgata med kompletterande bebyggelse är avgörande för att minska trafiken på Västra Esplanaden. En busslinje har anpassats så att besökare ska kunna åka buss till varuhusen. Målsättningen är att Ikea- besökare ska ta ringleden istället för att åka genom centrum, alternativt åka kollektivt eller cykla i större utsträckning än idag. 2.8 Partiklar I åtgärdsprogrammet hanteras inte partiklar eftersom miljökvalitetsnormen för dessa inte har överskridits, förutom för ett år 2013. Men en kortfattad lägesbild presenteras då åtgärder vidtas kontinuerligt av kommunen för att minska halterna av partiklar. De högsta halterna av partiklar uppmäts oftast på våren och hösten. Den främsta orsaken är att mycket damm virvlar upp från torra vägbanor och dubbdäcken bidrar genom ett ökat slitage på vägbanan. Miljökvalitetsnormen för partiklar (PM 10 ) har sedan 2003 endast överskridits under ett år (2013) på Västra Esplanaden. Åtgärder med dammbindning med kalciumklorid i 10 % saltlösning genomfördes vid flera tillfällen under 2015 vilket resulterade i att halterna var mycket låga. Åtgärden har haft en positiv effekt sedan metoden infördes november 2013 (Figur 2.7). Andra åtgärder, som bättre gatuunderhåll och spolning i samband med sopning, är också viktiga för att hålla nere partikelhalterna i centrum. Under våren och hösten 2016 så har dammbindningsåtgärder vidtagits av Trafikverket och Umeå kommun i centrala Umeå för att sänka partikelhalterna. Det som också har gjorts för att minska halterna i luften är att snö har körts bort från gator direkt efter plogning. De åtgärder som har genomförts under 2016 har resulterat i att halten av partiklar hittills endast har överskridit MKN 50 ug/m3 vid ett dygn. 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 39 34 33 25 28 26 28 17 3 5 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antal dygn över 50 µg/m3 MKN: Antal dygn över 50 µg/m3 får överskridas höst 35 ggr år Figur 2.7. Trend för partiklar (PM10) på Västra Esplanaden, antal dygn över 50 ug/m3 11
3. Åtgärder Åtgärdsprogrammet för att uppfylla miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, Renare luft i Umeå, innehåller 13 olika åtgärder av olika omfattning och karaktär. Åtgärderna är indelade i tre huvudkategorier: fysisk planering, beteendepåverkan och renare resor. Utöver dessa presenteras ett antal önskvärda åtgärder som inte är bindande men som kommunen vill arbeta vidare med. I tabell 1 presenteras samtliga åtgärder och i vilket skede arbetet med respektive åtgärd befinner sig. Huvudkategori Åtgärd Status Fysisk planering Färdigställa ringleden Pågående till 2021 Omvandla trafikleder innanför ringen Påbörjas 2021 Översyn av trafiksignaler på Västra Esplanaden Genomfördes 2015 Gång- och cykeltrafikprogram Förberedande arbete pågår Cykelbro mellan Lundåkern och Bölesholmarna Pågående till 2017 Beteendepåverkan Mobility management Pågående till 2021 Kollektivtrafikprogram Pågående till 2021 Öka andelen hållbara resor inom kommunkoncernen Pågående till 2021 Översyn av snöhanteringen Pågående till 2021 Genomförande av parkeringsprogram Pågående till 2021 Renare resor Elbussar Pågående till 2021 Information om tomgångskörning Pågående till 2021 Utredning och utbyggnad av laddinfrastruktur för elfordon Pågående till 2021 Önskvärda åtgärder Gemensam pendlingsstrategi för Umeåregionen Pågående till 2021 Forskning om luftkvalitet och hälsa Pågående Utbyggd järnvägsinfrastruktur Påverkansarbete Teknikutveckling ITS Umeå Pågående Pågående Pågående Pågående Tabell 3.1 Sammanställning av åtgärder 12
Sammanfattningsvis kan det konstateras att majoriteten av åtgärderna är påbörjade. Eftersom det inte har gått så lång tid sedan åtgärdsprogrammet fastställdes så har få åtgärder avslutats. Effekterna av åtgärderna är svåra att mäta så nära inpå ett genomförande och genomförandetiden sträcker sig i många fall fram till 2021. Det betyder att det kan dröja innan utsläppen minskar i den utsträckning som förväntas och åtgärdernas fulla effekt på luftkvaliteten kan först uppnås 2021. Flera av åtgärderna samverkar och är beroende av varandra, exempelvis kan omvandlingen av trafikleden innanför ringen inte genomföras förrän ringleden är färdigställd. Det är även svårt att avgöra vilken åtgärd som bidragit med vilken effekt på luftkvaliten. Fokus ligger därför på att följa upp den totala effekten av samtliga genomförda åtgärder i programmet (se ovan). För att underlätta uppföljningsarbetet så pågår ett arbete med att ta fram riktlinjer som visar ansvarsfördelningen av uppföljningen av åtgärderna. För att ge en indikation på hur arbetet med varje enskild åtgärd går så planerar kommunen även att ta fram nyckeltal som ska följas upp årligen. Under nästgående rubriker redogörs det arbete med åtgärderna som har genomförts det senaste året. 3.1 Fysisk planering Fysisk planering handlar om både infrastruktur och bebyggelsestruktur och är åtgärder som i första hand påverkar det fysiska rummet. Det handlar om att nyproducera, modifiera eller på annat sätt förändra förutsättningarna i det befintliga infrastrukturnätverket för att förbättra luftmiljön. Åtgärder som berörs inom området är: färdigställa ringleden, omvandla trafikleder innanför ringen, översyn av trafiksignaler på Västra Esplanaden, gång- och cykeltrafikprogram samt cykelbro mellan Lundåkern och Bölesholmarna. 3.1.1 Färdigställa ringleden Projektet med att bygga en ringled runt Umeå inleddes 1997 med huvudsyfte att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå där miljökvalitetsnormerna överskrids. Projektet syftar även till att förbättra trafiksäkerheten, öka framkomligheten och verka för tillväxt och stadsutveckling. Två av tre länkar i ringledssystemet färdigställdes och invigdes hösten 2012. Västra länken som är den sista och för luftkvaliteten viktigaste pusselbiten har ännu inte kunnat påbörjas. Vägplanen för den sista delen av Umeåprojektet, Västra länken, har skickats till Trafikverkets centrala funktion Juridik och planprövning för fastställelseprövning. Fastställelseprövning innebär att projektets påverkan på miljö, hälsa, intrång och olägenheter med mera prövas i sin helhet. Planen fastställs om vägplanen för Västra länken kan godtas och fördelarna för allmänheten överväger de olägenheter projektet orsakar enskilda intressen. Vägplanen för Västra länken inkom till Juridik och planprövning den 18 maj 2016 och prövningen beräknas ta 6 18 månader. Det är först när hela ringleden är färdigställd som trafiklösningen ger full effekt på luftmiljön. Västra länken blir en alternativ väg för genomfartstrafik i västra Umeå och möjliggör att åtgärden innanför ringen kan vidtas. Framförallt skapas förutsättningar för en omfördelning av trafikflödet för den tunga trafiken som står för en stor andel av utsläppen. Trafikverket äger vägen tills ringleden är färdigställd och det är först när kommunen tar över ansvaret som ytterligare åtgärder kan vidtas för att minska biltrafiken på Västra Esplanaden. När åtgärden är genomförd förväntas trafikvolymen längst Västra Esplanaden minska med cirka 13 procent färre fordon per dygn. Byggnationen av Västra länken beräknas kunna påbörjas under 2018 och färdigställas under 2021. 3.1.2 Omvandla trafikleder innanför ringen När Umeåprojektet är färdigställt och kommunen tar över ägandeskapet från Trafikverket kan de gamla 13
trafiklederna byggas om till stadsgator och kompletteras med ny bebyggelse. Det skapar även möjligheter för kommunen att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik i de centrala stråken genom Umeå. Kommunen arbetar nu med ett stadsutvecklingsprogram som ska ange de övergripande riktlinjerna för omvandlingen av trafiklederna och förtätningen med ny bebyggelse. Ambitionen är att programmet ska ut på samråd under 2017. Programmet ska ge förutsättningar för att påbörja detaljplanering och projektering så att åtgärden ska kunna påbörjas när ringleden är färdigställd. Syftet med åtgärden är framförallt en förbättrad luftkvalitet, ökad trafiksäkerhet, minskade barriäreffekter och stadsutveckling. Trafikdämpande åtgärder i centrum har beräknats minska antalet fordon på Västra Esplanaden med 20 %. 3.1.3 Översyn av trafiksignaler på Västra Esplanaden Trafikverket gjorde en översyn av trafiksignalerna längs Västra Esplanaden under 2014 som var klar hösten 2015. Syftet var att justera inställningarna på trafiksignalerna utifrån vad som gav störst trafikdämpande effekter och därmed skapa en överförflyttning av trafik från centrum/väg 503 till den nya ringleden. Men också att begränsa framkomligheten för personbilstrafik samt tunga transporter utmed Västra Esplanaden utan att försämra framkomligheten för kollektivtrafiken. Åtgärden genomfördes 2015-11-19 samt justerades 2015-11-25. För att åstadkomma detta ändrades tidsplanerna för trafikljusen på Västra Esplanaden så att omloppstiderna kortades ned. Förändringen innebar att färre bilar hinner passera trafikljusen innan det blir rött igen. Skilda tidsplaner gjordes sedan för olika tidpunkter på dygnet beroende på trafikmängd. Det som eftersträvades var att köer skulle bildas innan rödljusen på Tegsbron och norr om trafikljusen istället för att trafiken skulle bli stillastående mitt på vägen där halterna av kvävedioxid är som högst. Genom att inte släppa in för många bilar samtidigt kunde de som kom in i systemet släppas igenom snabbare och bilarna på tvärgatorna kunde lättare ta sig därifrån. Funktionen fungerade bra och de kortare omloppstiderna gav mindre luckor i trafiken och köerna upplevs ha minskat på tvärgatorna. Åtgärden bidrog till en bättre kapacitet och kortare väntetider. Det blev grönt ett ökat antal gånger per timme och fler fordon kom igenom de mest trafikerade delarna av Västra Esplanden än tidigare. Väntetiderna blev även kortare för de som ville korsa E4:an. Dock så kommer åtgärdens fulla effekt först uppnås då Västra länken är färdigställd då det skapar en alternativ väg för biltrafiken på Västra Esplanaden. 3.1.4 Gång- och cykeltrafikprogram Målet är att andelen resor som görs med kollektivtrafik, cykel eller till fots tillsammans ska utgöra minst 65 procent av alla resor för boende inom Umeå tätort 2022. För att uppnå detta ska cykeltrafikprogrammet revideras och fotgängarna ska behandlas som ett eget trafikantslag. Viktiga frågor att se över är behov och utformning av nya gång- och cykelvägar, separering av gång- och cykeltrafikanter, utbyggnad av cykelparkeringar i attraktiva lägen samt utredning av lokaliseringar för cykelmotorvägar/snabba cykelstråk. De nya programmen har ännu inte kunnat tas fram men förberedande arbete pågår för att ha ett bra underlag. Planen är att påbörja programmen under hösten 2017 och förhoppningsvis tas de politiska besluten under 2018. Utöver revideringen av gång- och cykeltrafikprogrammet så arbetar kommunen årligen med att öka antalet cyklister. Under 2016 har dessa åtgärder genomförts: 14
Cykel- och trafiksäkerhetsutbildning erbjuds till alla i årskurs 4. Syftet är att öka elevernas trafikkunskap och därigenom få dem att agera säkrare i trafiken. Under 2016 deltog 87 % av alla elever i årskurs 4, jämfört med 85 % år 2015. Under 2016 färdigställdes Umeås första lådcykelparkering med ramställ som är anpassade för lådcyklar. Cykelparkeringen finns vid det nya badhuset Navet. Kommunen tittar på möjligheten att hyra ut lådcyklar till allmänheten. Det är ett pågående projekt, försök till upphandling har gjorts men ingen har lämnat anbud. Kommunen ser över frågan med ett antal intressenter. Umeås första cykelöverfart invigdes den 28 oktober 2016 på Västra Kyrkogatan. Vid en cykelöverfart har korsande fordon väjningsplikt och ska släppa fram cyklisten. Under 2017 kommer fler cykelöverfarter att skapas. Under 2016 så har nya gång- och cykelvägar byggts på Mariehamsgatan och Glaciärgatan, Liljansvägen- Petrus Laestadius väg. En breddning av Akademileden, Ålidhem- Universitet, är genomförd men det återstår asfaltslager och separering i form av vägmarkering som beräknas vara klart till hösten 2017. Ytterligare ett antal gång- och cykelvägar på Skärvstensgatan, Istidsgatan och Östra Prinsgatan kommer att färdigställas under hösten 2017. Flera av de mobility management åtgärder som beskrivs under 3.2.1 bidrar till att öka andelen cyklister, exempelvis cykelkampen och kollvisionen. Umeå hamnade på en andraplats i kategorin Bästa cykelstad i Cykelkampen 2016, en förbättring från förra året då Umeå hamnade på 3:e plats. Kommunen följer årligen upp cykeltrafikprogrammet genom ett cykelbokslut, se bilaga 2. Förutom att ovanstående aktiviteter bidrar till att öka andelen cyklister så syftar de även till att öka trafiksäkerheten. Det kontinuerliga arbete som har bedrivits av Umeå kommun för att öka säkerheten har bland annat lett till att fler har på sig hjälm när de cyklar och att ett större antal bilister följer hastighetsbegränsningarna. Som ett resultat av detta så uppnådde Umeå redan år 2015 målet att minska antalet allvarligt skadade och dödade med 39 % från år 2007 till 2020. Antalet skadade cyklister har minskat från 397 personer år 2010 till 265 personer år 2015 och olyckor där fotgängare och cyklister har omkommit efter att ha blivit påkörda av motorfordon är ytterst ovanligt idag. Fler och fler väljer att cykla i Umeå. Under en åttaårig period fram till 2015 så har cykelandelarna ökat i tätorten från 22 % till 29 %. År 2015 hade 90 % av Umeåborna tillgång till cykel och 29 % gjorde sina vardagsresor med cykel (Se bilaga 2, Cykelbokslut 2015). För att ge en indikation på antalet cyklister i Umeå och hur de rör sig i stadsrummet har ett snitt tagits fram av antalet förbipasserande cyklister på 3 olika platser i Umeå från 2008 och framåt (Se tabell 3.2). Dock är det för få mätplatser för att kunna ge ett representativ bild av antalet cyklister men det kan användas som ett komplement till annan information. År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nygatantunneln Gamla bron 3 856 4 020 3 692 3 645 i.u 3 326 2 969 3 227 3 952 5 027 3 655 3 615* 3 516 3 799 4 231 3 467 Svingen 5 445 5 744 5 715 5 218* 5 415 5 987 7 546 6 705 15
Totalt 13 253 14 791 13 062 12 478* 8 931 13 112 14 746 13 399 Tabell 3.2. Snitt över antalet förbipasserande cyklister mellan 2008 och 2015 på tre platser i Umeå: Nygatan- tunneln, Gamla bron och Svingen (i.u= inga uppgifter). * Gator har byggts om i närheten av platsen som kan ha påverkat resultatet 3.1.5 Cykelbro mellan Lundåkern och Bölesholmarna För att öka tillgängligheten för cykeltrafiken så planerar Umeå kommun att bygga en cykelväg över Umeälven mellan Lundåkern och Bölesholmarna. Sammankopplingen av de två stadsdelarna möjliggör fler hållbara resor och skapar ett alternativ till arbetspendling med bil för västra och södra delarna av Umeå. Namnet på bron blir Lundabron och byggstarten kommer att ske före årsskiftet 2016/2017. Byggnationen beräknas ta ett år och invigningen förväntas ske i januari 2018. 3.2 Beteendepåverkan För att få ut önskad effekt av den fysiska planeringen och för att optimera det befintliga transportsystemet är det viktigt att arbeta med beteendepåverkan och trafikstyrning i olika varianter för att kunna öka andelen hållbara transporter och därigenom förbättra luftkvaliteten. De åtgärder som berörs inom området är mobility management, kollektivtrafikprogram/strategi, öka andelen hållbara resor inom kommunkoncernen, översyn av snöhanteringen samt genomförande av parkeringsprogram. 3.2.1 Mobility management Umeå kommun började arbeta med mobility management redan år 2008. Att arbetet påbörjades så pass tidigt är en stor fördel eftersom beteendeförändringar vanligtvis tar lång tid att åstadkomma. Mellan 2008 och 2015 genomfördes ett flertal mobility managementåtgärder i projektform. Det senaste projektet finansierades med EU- medel och gick under namnet Green Citizens of Europe/ Be green Umeå. I mars 2015 tog projektet slut och arbetet har integrerats i ordinarie organisation. Genomförda åtgärder inom mobility management under året: Bussig resenär Två Bussiga resenärs -aktiviteter har genomförts, en i november 2015 och en under februari och mars 2016. Aktiviteten bussig resenär innebär att ett flertal bilister får åka gratis med Ultras lokalbussar under 30 dagar i utbyte mot att de lämnar bilen hemma minst 3 arbetsdagar per vecka. Syftet är att inspirera fler att välja kollektivtrafiken framför personbilen för att bidra till ett mer hållbart sätt att resa. De 159 bussiga resenärerna som medverkade i projektet i november 2015 upptäckte många fördelar med att åka buss och 89 procent uppgav att de kommer att åka buss i större utsträckning än tidigare. Tack vare aktiviteten började 79 personer fundera över sitt bilinnehav och 4 personer uppgav att de tänkte sälja sin bil. Flera av de medverkande ansåg även att de hade påverkat sina familjemedlemmar till att resa mer hållbart. När projektet genomfördes mellan februari och mars 2016 så var det 43 personer som deltog och 86 % uppgav att de kommer att åka buss oftare efter aktiviteten än de gjorde innan. Av de som medverkade tyckte 86 % att det fungerade bra eller mycket bra att åka buss, 14 personer började fundera över sitt bilinnehav och 1 person bestämde sig för att sälja bilen tack vare aktiviteten. De bussiga resenärerna har inte bara sparat pengar genom att vara med i projektet utan de har även besparat miljön från koldioxidutsläpp. Under projektet 2016 så gjorde en bussig resenär koldioxidbesparingar på i genomsnitt 30 kg CO 2 och totalt så bidrog de bussiga resenärerna till koldioxidbesparingar på 1410 kg CO 2. Det betyder att aktiviteten har bidragit till minskade utsläpp av NOx på 2,23 kg. 1 1 Trafikverket. 2015-12-04. Handbok för vägtrafikens luftföroreningar. Bilaga 6:1. 16 Emissionsfaktorer, bränsleförbrukning och trafikarbete för år 2014.
Cykelkampen European cycling challenge, Cykelkampen som vi kallar den här i Umeå, genomfördes under maj 2016. Det är en cykeltävling där europeiska städer tävlar mot varandra om vem som kan cykla mest under maj månad. Syftet är att uppmuntra till cykling under en tid på året då många tar fram sin cykel efter vinteruppehållet. Det var 52 städer/kommuner som deltog i tävlingen och Umeå hamnade på en femte plats i totalt antal cyklade kilometer bland de lag som deltog i Europa. Totalt så cyklade Umeå 173 079 km vilket är en förbättring med 80 % jämfört med förra årets 96 332 km. 1249 personer anmälde sig till tävlingen och 63 lag deltog, en ökning från tidigare år då 46 lag deltog. Umeå hamnade på en andraplats i kategorin Bästa cykelstad och fick ta emot ett pris för det under Civitas Forum Conference 2016 i Gdynia. Kollvisionen Kollvisionen är en kampanj som syftar till att ändra beteenden hos alla trafikanter för att på så sätt förbättra trafiksäkerheten. Kampanjens ledord är ögonkontakt, visa hänsyn och följ trafikreglerna. Kollvisionen genomfördes första gången 2015 och har under året följts upp med trafiklöftesträdet, ett digitalt trafiklöftesträd där du kan avge ditt trafiklöfte. Om du lämnar ett löfte har du möjlighet att vinna priser och om du vill kan du få en återkoppling om hur det har gått med löftet efter ett halvår. Aktiviteter har även genomförts på såväl universitet som i Umeå centrum, exempelvis har aktiviteter ägt rum på gågatan i centrala Umeå. Information har spridits om gågatans regelverk och utdelning har gjorts av cykellysen, reflexer, vattenflaskor och tablettaskar på Rådhustorget. Kommunen planerar att genomföra kampanjen årligen. Parkera Schyst Parkera Schyst är en kampanj som genomfördes under september 2016 där kommunen fokuserade på att informera om nya cykelsymboler samt var och hur man ska parkera. Genom att parkera schyst blir det lättare att ta sig fram och det ser trevligare ut i Umeå centrum. Kampanjen syftar till att vi alla ska visa hänsyn till varandra och i stadsmiljön. Trafikantveckan/SEE Hållbarhetsveckan Kommunen har även deltagit i Trafikantveckan/SEE Hållbarhetsveckan med en aktivitet på Renmarkstorget. Besökare i centrum fick då information om Kollvisionen, Parkera schyst och Gågatan. Det fanns även möjligheter att delta i en tipsrunda med trafikrelaterade frågor samt tillgång till gratis cykelservice. 3.2.2 Kollektivtrafikstrategi/program För att öka andelen resor med kollektivtrafik kommer en kollektivtrafikstrategi/program att tas fram. Umeå kommuns mål är att andelen resor som görs med kollektivtrafik, cykel eller till fots tillsammans ska utgöra minst 65 procent av alla resor för boende inom Umeå tätort år 2022. För att nå denna målsättning är det av stor vikt att kollektivtrafikens kokurrenskraft stärks och att det sker på bekostnad av icke hållbara färdmedels bekostnad. Nedan redogörs det arbete som har genomförts med respektive delåtgärd det senaste året: 1. Införa realtidssystem på Ultrabussarna så att resenärerna kan se var bussen befinner sig. Syftet med åtgärden är att underlätta informationsinhämtande för kommuninvånarna, vilket ökar kollektivtrafikens användarvänlighet och i kombination med högre turtäthet minskar behovet av att anpassa sina resor efter tidtabellen. Realtidssystemet infördes under 2015 men det har visat sig att systemet har varit behäftat med ett antal brister. Länstrafiken i Västerbotten har lagt ned mycket kraft och resurser för att lösa driftstörningen men fortfarande är realtidssystemet inte tillförlitligt. 17
2. Underlätta betalning för snabbare ombordsstigning. Genom att snabba på ombordsstigningen kan kollektivtrafiken bli mer effektiv. Arbetet med att påskynda ombordsstigningen sker löpande. Biljettautomater har exempelvis placerats ut vid hållplatser och man har utrett möjligheten att släppa in passagerare vid alla dörrar på fordonet för att påskynda ombordsstigning. Dock har man kommit fram till att nackdelarna väger över fördelarna vid ett införande av påstigning vid alla dörrar, exempelvis anses passagerare som inte betalar för sig öka. Istället har en differentierad taxa införts i syfte att minska biljettköpen i bussen så att ombordsstigningen effektiviseras. Alla bussar har idag QR-läsare för bussbiljetter i mobilen. I detta system viseras mellan 50 000 och 60 000 biljetter per månad. I närtid ska försäljning av alla lokaltrafikens biljetter i mobiltelefonen möjliggöras. Detta kommer att förändra försäljningsstrukturen och skapa den enkelhet som eftersträvas vid försäljning av biljetter. Alla med en mobiltelefon blir på så vis sitt eget försäljningsställe. 3. Samordna kollektivtrafikens tidtabeller och biljettsystem för att underlätta byten mellan lokalbussar, regionbussar och tåg. Det är ett arbete som har genomförts kontinuerligt sedan 2010. En ökad samordning av skolskjutsar och den allmänna kollektivtrafiken har ägt rum. Som en konsekvens av en samordningssatsning i Holmsund och Obbola har även kostnaderna för skolskjutsarna i området halverats. Ett nytt betalsystem som infördes 2013 har förenklat övergången mellan lokalbussar och den regionala busstrafiken. Anpassningar har även gjorts till ankomster och avgångar i de större regionala knutpunkterna. Resandet med lokaltrafiken i Umeå kommun har utvecklats positivt under de senaste åren. Sedan 2005 har resandet ökat med nära 2 900 000 resor. Drygt sju miljoner resor genomfördes under 2015 och uppskattningsvis kommer det att ske 900 000 till 1 miljon ytterligare resor år 2016 (Se tabell 3.2). Stark tillväxt i Umeå tätort, synergier från Botniabanans tillkomst samt stora satsningar på en utvecklad och samordnad kollektivtrafik i Umeå kommun har bidragit till den positiva reseökningen. I figur 3.1 presenteras antal resande med kollektivtrafiken relaterat till befolkningsökningen. År Antal bussresor 2010 5 543 000 2011 5 945 000 2012 6 498 000 2013 6 382 000 2014 6 617 000 2015 7 021 000 2016 7 950 000* Tabell 3.2 Antal registrerade bussresor. * Antalet bussresor år 2016 är en spekulativ siffra 18
9 000 000 8 000 000 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 124 000 122 000 120 000 118 000 116 000 114 000 112 000 Antal registrerade bussresor Befolkningsmängd Figur 3.1 Antal registrerade bussresor relaterat till befolkningsmängd 3.2.3 Öka andelen hållbara resor inom kommunkoncernen Åtgärden syftar till att öka andelen hållbara resor inom kommunkoncernen. Umeå kommun inklusive de kommunala bolagen är en av stadens största arbetsgivare. Förutom att aktivt verka för en förbättrad luftmiljö så är det viktigt att Umeå kommun agerar som ett gott föredöme. Genom ett åtgärdspaket med 8 olika delåtgärder kommer ett helhetsgrepp att tas kring tjänsteresorna. De olika delåtgärderna är: 1. Uppdatera och tillse att riktlinjerna för tjänsteresor följs. Kommunens riktlinjer för tjänsteresor har utretts och uppdaterats med en tydligare inriktning mot mer hållbara resealternativ. Vad som har genomförts är: Beskrivning av nuläge och problematiken i en kartläggning Förslag på eventuella revideringar av riktlinjerna Process för att få nya riktlinjer beslutade och kommunicerade Det framtagna förslaget till nya riktlinjer har beslutas av Personalutskottet och informationen på intranätet har fått ny struktur för att bli mer överskådlig. 2. Utreda möjligheten att erbjuda kollektivtrafikkort och cykel som löneförmån. Detta är en möjlighet för kommunen att vara ett gott föredöme för andra och öka andelen hållbara resor for de anställda. Alternativ för såväl kollektivtrafik som cykel har analyserats och konsekvenser för både anställda och arbetsgivare har bedömts ur ett antal perspektiv. Nu kvarstår ett konkret alternativ för förmånscykel som är under utvärdering av upphandlingsbyrån. 3. Befintlig öppen bilpool kompletteras/ersätts av elbilar En ny parkeringsplats för 12 bilpoolsbilar har iordningsställts inne på stadshusområdet. Av dessa är fyra försedda med så kallad semisnabbladdning. Planen var till en början att det skulle vara sex platser men det visade sig att strömförsörjningen inte gick att lösa utan stora ombyggnationer. Bilpoolen består nu av två 19
elbilar och en laddhybrid. Fordonleverantören var inte beredd att sätta in mer än två rena elfordon innan ordentlig testperiod. 4. Införa ekonomiska styrmedel som gör att tjänsteresor sker på ett mer hållbart sätt En lösning med intern miljöavgift har tagits fram. För att minimera administrationen ska detta hanteras via upphandlad resebyrå vilket kräver att man redan i upphandlingen av resebyråtjänsten lägger in krav på denna funktionalitet. Beslut har tagits om att inte införa den nya modellen i dagsläget. 5. Införa ett centraliserat ansvar och ägande av kommunens fordonspark Kommunen har ett stort antal långtidshyrda bilar som i viss mån är samlade i bilpooler för olika funktioner i verksamheten. Genom att samordna de långtidshyrda fordonen, i första hand inom den kommunala verksamheten, kan utnyttjandet bli effektivare med lägre kostnader som följd. En samordning med de kommunala bolagen där så är lämpligt kan ge ytterligare möjlighet till effektivisering. Fordonen kan i större utsträckning lokaliseras dit det finns behov och spridas till fler platser i kommunen. Nedanstående punkter ingår i analysen: Kartläggning av nuläget. o Nyttjandegrader på fordonsparken o Stilleståndsanalys o Körsträckor o Laddningskapacitet Förslag på fordonsbehov (antal, modell, ägande ) utifrån nuläget Förslag på fordonsvariant (främst drivmedel) utifrån nuläget Förslag på ny organisatorisk lösning o Konsekvens bemanning/ansvar Kravspec. på systemstöd o Fordonsregister o System för bokning/samnyttjande o Systemstöd för uppföljning Arbetet pågår och den organisatoriska lösningen är en kärnfråga som ännu inte hittat någon lösning. Ett alternativ med bibehållen organisation måste därför utvärderas. 6. Upprätta och implementera policy för inköp och användning av fordon Policyn ska inkludera vilka miljökrav som ska ställas på de fordon, transporttjänster och entreprenader som upphandlas. Riktlinjer för vilken typ av fordon och drivmedel som kommunen ska köpa, leasa eller hyra som ska tillhandahållas till kommunkoncernens verksamheter ska ingå. Det ska anges hur personalen kan minska sin miljöpåverkan genom att exempelvis utbildas i Eco Driving. Nedanstående punkter ingår i arbetet. Ett förslag på en policy innehållande o Fordonskrav vid upphandlingar o Riktlinjer runt fordonstyper i den egna verksamheten o Riktlinjer runt drivmedel o Riktlinjer runt hur fordon ska framföras o Nya punkter som får utvecklas efter hand 20
Samtliga punkter är under arbete och görs i två steg där första steget är att få föreslagen policy antagen. Därefter utformas mer detaljerade riktlinjer med policyn som underlag. 7. Kartlägga behovet av cykelparkeringar och dusch/ombytesmöjligheter för anställda i centrala stan. Genom att ha god tillgång till dessa faciliteter i nära anslutning till arbetsplatsen ökar möjligheterna att använda cykel som ett färdmedel och därmed minskar utsläppen. Kartläggning av parkeringsmöjligheter på 25 arbetsplatser i centrala Umeå har genomförts. Vad som återstår är att kartlägga tillgång/behov av ombytesmöjligheter. 8. Upprätta en handlingsplan för logistik inom hemstjänsten Hemtjänst och hälso- och sjukvård i hemmet är en transportintensiv verksamhet. För att minska transportarbetet och utsläppen ska ruttplanering, logistiksystem, användande av andra fordonstyper och drivmedel ses över. Arbetet sker löpande fram till 2020. 3.2.4 Översyn av snöhanteringen Vintertid är snöhanteringen en stor process som genererar många transporter i Umeå. I medeltal transporteras cirka 400 000 m3 snö till de fyra snötipparna som finns i staden, vilket motsvarar cirka 20 000 lastbilslass. Åtgärden som syftar till att minska transportbehovet innebär en översyn av: Lokalisering av snöupplag Ingen översyn av ny placering av permanenta snötippar har skett. Huvuddelen av alla snötransporterna från centrum sker längs väg 507 och väg 503. Tider för bortforsling i förhållande till tider med höga luftföroreningshalter Snö har körts bort från gator direkt efter plogning för att minska partikelhalterna i luften. På väg 503 utförs transporter av snö av Trafikverket under natt och tidig morgon efter utförd plogning. Det innebär ett rationellt och tidsbesparande arbete vilket i sin tur innebär en så låg miljöpåverkan som möjligt. Arbetet har genomförts under flera år men mer frekvent sedan 2012. Behov av utrymmen för snöupplag i en förtätad stad En inventering av tillfälliga snöupplag, det vill säga snöhögar i väntan på borttransport, har skett inom centrumfyrkanten. Platserna är lokaliserade så att så korta transporter som möjligt sker för att transportera dit snön och samtidigt en så rationell borttransport som möjligt. 3.2.5 Genomförande av parkeringsprogram Utifrån de strategier som beslutats i de fördjupade översiktsplanerna har ett parkeringsprogram fastställts. Parkeringsprogrammet består av olika delåtgärder som syftar till att påverka transportsystemet i en hållbar riktning i centrala Umeå. Uppföljning av parkeringsprogram skedde 2013 (noll- läge) och genomförs hösten 2016 (pågår). De två huvudsakliga delåtgärder som anges i åtgärdsprogrammet är grönt parkeringsköp och utvecklingen av ett parkeringsledningssystem. Arbetet med respektive delåtgärd presenteras nedan. Utveckling av grönt parkeringsköp Grönt parkeringsköp är ett verktyg som ger fastighetsägare i centrumfyrkanten möjlighet att ta ansvar för det transportbehov som fastigheten ger upphov till genom att möjliggöra åtgärder som främjar gång- cykel och kollektivtrafikanvändande. Det gröna parkeringsköpet innebär en reducering av parkeringsnormen för anställdas parkeringar i utbyte mot ett ökat ansvarstagande hos fastighetsägaren i att åstadkomma ett förändrat resebeteende. Utvecklingen av grönt parkeringsköp pågår. Under perioden 2014-2016 så har fem avtal om parkeringsköp tecknats. Av 21
dessa har två varit så kallade grönt parkeringsköp, vilket motsvarar 40 % av periodens parkeringsköp. Ser man till antalet köpta p-platser i parkeringsköp är närmare 53 % gjorda inom grönt parkeringsköp. Parkeringsledningssystem Ett parkeringsledningssystem kommer att införas i samband med byggnationer av större parkeringsanläggningar. Syftet är att ge stöd för trafikanter att direkt hitta ledig parkering för att på så vis minska onödig söktrafik. Arbetet med åtgärden pågår. Trafikverket, Umeå kommun samt Upab har gemensamt undersökt lämpliga platser. Indikatorer för uppföljning av parkeringsprogrammet presenteras i tabell 3.3. Ytterligare information om åtgärderna finns i parkeringsprogrammet från 2013 som du finner här på Umeå kommuns hemsida. Indikatorer 2013 2016 1 Antal pendlarparkeringar (ytor) för cykel vid bytespunkter/busshållplatser, exkl Umeå C, Umeå Ö och Vasaplan (målet är att öka) 2 Antal pendlarparkeringar (ytor) för bil vid bytespunkter/busshållplatser/noder (målet är att öka) 3 Antal uppställningsplatser för bil respektive cykel vid respektive pendlarparkering 4 Antal uppställningsplatser för bil på tomtmarksparkering i markplan inom de centrala stadsdelarna(målet är att minska) 5 Antal uppställningsplatser för bil för besökande i parkeringshusen inom centrumfyrkanten (målet är att öka) 6 Antal uppställningsplatser för bil för anställda inom centrumfyrkanten (målet är att minska) 7 Antal uppställningsplatser för bil för anställda i parkeringsanläggningar (inte i markplan) inom de centrala stadsdelarna exkl. centrumfyrkanten (målet är att öka) 8 Söktrafiken efter lediga parkeringsplatser ska minska genom utbyggnad av ett parkeringsledningssystem 5 5 st Inkl. Umeå C, Umeå Ö och Vasaplan: 10 st 6 st 6 st Bil: 1026 st Cykel: 1601 st Cirka 17300 Centrumfyrkanten 2 : 1347 st 6 st Inkl. Umeå C, Umeå Ö och Vasaplan: 11 st 1 Bil: 1026 st 800 st 925 st Cykel: 1631 st 1556 st 1586 st Dragonskolans garage, 345 platser med 71 st sålda månadskort 3 Cirka 15600 Centrumfyrkanten: 1201 st (exkl. Skuld 4 och Ran 7) Dragonskolans garage, 345 platser med 44 st sålda månadskort 4 - Påbörjat. Under 2016 installerades de två första delarna av Umeås nya parkeringsledningssystem 6 9 Andelen parkeringsköp vid ny- och 0 Under perioden 2014-2016 1 Pendelparkering på Umedalen kommer eventuellt tillkomma under 2016. 2 För centrumfyrkanten ingår endast uppställningsplatser på tomtmark i markplan utomhus, det saknas uppgifter om de som är inomhus (det vill säga, ungefärlig siffra) 3 Beräknat på i snitt sålda månadskort för månaderna dec 2013, feb 2014 samt maj 2014 4 Beräknat på i snitt sålda månadskort för månaderna januari-maj & september-november 2014, 2015, 2016. Bättre underlag pga. fler månader att ta snitt från. 5 Behandlas inte i den här rapporten 6 Det rör sig om två skärmar längs östra kyrkogatan vilka navigerar trafiken till parkeringshuset Nanna respektive Navet. 22