Dagordning De nya föreskrifterna Miljörapportering för avloppsreningsverk Begreppet Max GVB och dess betydelse EU-rapportering Aktuella prövningar Behov av återkommande träffar? 1
Ny föreskrift NFS 2016:6 1990:14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla 2017-01-01 2016:6 började gälla 2017-01-01 2
Nyheter i NFS 2016:6 Generellt krav på inkommande provtagning för alla avloppsreningsanläggningar med anslutning 2000 pe. Utökad provtagning för avloppsreningsanläggningar med anslutning från 10 000 pe till 20 000 pe (pga. att storleksgränsen 20 000 pe tas bort). Den utökade provtagningen omfattar fler prover på utgående COD Cr, BOD 7, totalfosfor, totalkväve och ammoniumkväve samt tillkommande provtagning av metaller. Veckoprover på P-tot, COD Cr och metaller (förändring för verk mellan 10 000 och 20 000 pe). Kontrollen styrs av anslutning medan utsläppskraven styrs av Max- GVB Tas veckoprover Värt att följa upp-hur veckoprov bereds provtagningsschema 3
Nyheter i NFS 2016:6, fortsättning Krav på flödesviktad beräkning av utsläpp. Allt ska flödesviktas, beräkning av årsmedelvärden mm, Addering av utgående vatten och bräddat vatten från avloppsreningsverket Kontroll av bräddat avloppsvatten vid eller i avloppsreningsanläggning. Provtagning av bräddat vatten, vanliga brister-ingen provtagning sker-stickprov-manuell start av automatisk provtagning Detaljerade krav på hur flödesmätning skall gå till har tagits bort Dispens från föreskrifterna gällande kontroll kan ges av tillsynsmyndigheten (tidigare Naturvårdsverket) i det enskilda fallet om det finns särskilda skäl (ej i strid med direktivet). 4
Nyheter i NFS 2016:6, fortsättning Krav på kontroll av bräddat avloppsvatten på ledningsnät: - Skyldighet till kontroll för utövare av verksamhet gällande avloppsledningsnät som är allmänna enligt Lagen om allmänna vattentjänster och som är anslutna till en avloppsreningsanläggning som är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen. - För bräddning på ledningsnät ska kontroll omfatta bestämning av bräddad volym med hjälp av mätning eller beräkning. För rapporteringen av bräddningar på ledningsnät ska följande rapporteras: Antal bräddningar, plats och totalflöde (1 000 m 3 ). Viktigt att punkter som bräddar regelbundet mäts 5
Alternativa sätt att uppfylla reningskraven enligt NFS 2016:6 6
Alternativa sätt att uppfylla reningskraven enligt NFS 2016:6 7
Alternativa sätt att uppfylla reningskraven enligt NFS 2016:6 8
Alternativa sätt att uppfylla reningskraven enligt NFS 2016:6 9
Miljörapportering Regler om miljörapportering för avloppsreningsverk återfinns numera i bilaga 6 i Naturvårdsverkets föreskrift om miljörapport, NFS 2016:8. Bedömningsunderlaget för Max-GVB ska redovisas Säg till verksamhetsutövarna att de ska beräkna Max-GVB 10
Rapportering av bräddningar på nätet Kan bli nödvändigt att lägga upp nya objekt för avloppsledningsnät i Miljöreda/SMP 11
12
Ny vägledning av Max-GVB Gavs ut av Naturvårdsverket 2017-10-13 13
Max-GVB, forts Max gvb är den parameter som avgör vilka krav som utifrån avloppsdirektivet (91/271/EEG) ska ställas på ett reningsverk. Att fastställa max gvb inte helt enkelt. För många verksamhetsutövare är det något som mäts varje år. Det är inte avsikten! Det är snarare en parametrar som ska beräknas och ska ligga fast under många år. 14
Max-GVB, forts Max gvb utgår från tätbebyggelsen och inte anslutningen till ARV. Ofta samma men inte alltid! 15
Max- GVB, forts Den maximala genomsnittliga veckobelastningen ska representera ett uppskattat veckomedelvärde för belastningen från tätbebyggelsen när den är som högst. Den ska således inte baseras på årliga medelvärden av den anslutna eller inkommande belastningen eller på uppmätta maxdygnsvärden. Provtagning av inkommande vatten kan vara ett stöd vid den bedömning som behöver göras Det är alltså inte lämpligt att utifrån provtagning räkna fram det värde för max gvb som ska gälla utan det är en parameter som bör uppskattas. 16
Faktorer som ska ingå i beräkningen av Max- GVB bofast befolkning, icke-bofast befolkning (turister etc.) inklusive arbetspendling samt avloppsvatten från industrier, företag och ekonomisk verksamhet som är anslutna till det allmänna ledningsnätet. Säkerhetsmarginal för planerad/förväntad ökad belastning Områden som inte betjänas av reningsverket ännu 17
18
EU-rapportering Sommaren 2018 ska 2016 års data avseende Sveriges avloppsreningsverk rapporteras till EU-kommissionen. Det är viktigt att underlagen håller hög kvalitet vilket kommer att kräva aktiva insatser av både verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter. 19
EU-rapportering, forts Det finns kvalitetsbrister i rapporteringen och det har medfört att EU har fått ögonen på Sverige. Krav på ytterligare redovisning Undantag för kallt klimat I direktivet används BOD5 och COD. I Sverige används BOD7 och CODCr Årsmedelvärde för BOD och COD inte ok, alla analyser måste redovisas 20
Prövningar Har kommunen tagit över tillsynen lämnar länsstyrelsen vanligen inget yttrande. Viktigt att tillsynsmyndigheten är aktiv i prövningen. Tillsynsmyndigheten ansvarar för att fortlöpande bedöma om villkoren är tillräckliga. Tillsynsmyndigheten initierar omprövningen. 21
Nyligen avslutade prövningar Karlstad Sjöstadverket, ökad mottagning av externt organiskt material, max-gvb 97 000, BOD 10 mg/l kvartalsmedelvärde, 0,3 mg/l Ptot Kils avloppsreningsverk Filipstads avloppsreningsverk, Helt nytt tillstånd 2016-12, togs i anspråk januari 2017, oprövad förbehandlingsanläggning, P-tot 0,2 mg/l. Prövotider förbättrad BOD-rening (10 resp 12), rötning av slam 22
Pågående prövningar Ransby avloppsreningsverk Vidöns avloppsreningsverk (Skoghall) Molkoms avloppsreningsverk (villkorsändring) 23
Kommande prövningar Årjängs avloppsreningsverk Kristinehamns avloppsreningsverk 24
Kort om studiebesöken, Vidön Gammalt verk med omodern utrustning Mycket inläckage Stor kapacitet Okonventionell slamhantering Försedimentering, aktiv slamrening med kvävesteg, mellansed, kemisk fällning och slutsed Lite styrning 25
Kort om studiebesöken, Sättersviken Nytt verk med modern utrustning Flera steg som inte fungerat som avsett Aktiv slamanläggning med biologisk fosforrening (anaerob-aerob) kompletterat med kemisk rening Våtkompostreaktor ej tillräcklig temperatur för att hålla igång en biologisk process Vassbädd. Slammet kommer att förtjockas och skickas till Vidön för centrifugering Våtmark 26