JOURNAL OF CURRICULUM STUDIES

Relevanta dokument
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Religionskunskap för lärare 1 2

LRE110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Ämnesblock Religion 142,5 hp

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

Lägesrapport delprojekt IV

LRE 110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi 15 högskolepoäng

Samhällskunskap II Demokrati som idé och praktik - 15 hp - Kursplan

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Engelska för ämneslärare III, årskurs 7-9 och gymnasiet

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

LMA110, Matematik för lärare 1 30 högskolepoäng

Tema: Didaktiska undersökningar

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Jag skulle vilja vara med under en fredagsbön, göra ett hembesök hos någon elevs familj och besöka moskéer.

Undervisning för hållbar utveckling (UHU) Hur har implementeringen av UHU påverkat undervisningen och ungdomars medvetande?

Studiebesök i religionskunskapsundervisningen.

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science education

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

LAU110 Allmänt utbildningsområde 1, Lärandets villkor och process: ur den lärandes perspektiv, 15 högskolepoäng.

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Kursplanen är fastställd av Styrelsen för centrum för mellanösternstudier att gälla från och med , höstterminen 2018.

Samhällskunskap AV, Samhällskunskap för gymnasiet, 90 hp ( hp). Ingår i lärarlyftet II, 90 hp

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Ämne Religionskunskap

LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng

Studiebesök i! religionskunskapsundervisningen.

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Personnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.

Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN)

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap. Mål Efter avslutad kurs (1 30 hp) ska den studerande kunna:

Religionsvetenskap II, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Journal of Religious Education Australian Catholic University

Del II Teori och perspektiv - För en målmedveten religionsundervisning 31

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Lärarutbildningskonventets alumnenkät

Idrott och hälsa I med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Samhällskunskap GR (C), Samhällskunskap för lärare som undervisar i åk 7-9, hp. Ingår i Lärarlyftet II, 30 hp

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

EXAMENSARBETE. Att stöta på hinder i religionsundervisning. En litteraturstudie om problematik och förbättringsförslag för lärare och lärarstudenter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Fristående matematikkurser vid LHS Alla är på grundnivå och har högskolepoäng enligt Bologna (5p motsvarar 7,5 HP)

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

Kursplanen är fastställd av Styrelsen för centrum för mellanösternstudier att gälla från och med , vårterminen 2018.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Källor i historieundervisningen, en lathund

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Samhällskunskap (61-90 hp)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

Religionsdidaktik Didaktiska möjligheter och utmaningar i att undervisa om religion

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

LKE210, Kemi för lärare 2, 30 högskolepoäng

Grundnivå 2 En inkluderande religionsundervisning i ett mångkulturellt klassrum

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare

Övergripande planering Reviderad:

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG200. SO för grundlärare 4-6: Historia och religion, 15 högskolepoäng

Religionsdidaktik : mångfald, livsfrågor och etik i skolan PDF ladda ner

Läroböcker i matematikundervisningen

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

Grupp 3 Vad är ett ämesdidaktiskt examensarbete?

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LME 110, Mediekunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete)

Engelska. Programkurs 15 hp English 972A01 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Transkript:

JOURNAL OF CURRICULUM STUDIES Johan Liljestrand

HUR KAN RELIGIONSDIDAKTISKA KÄRNOMRÅDEN FÖRSTÅS UTIFRÅN DET AKTUELLA MATERIALET? Inte en religionsdidaktisk tidskrift Sökning på religion respektive religious gav (endast) fem artiklar: 1997, 2006, 2010, 2011, 2015 Inte så religionsdidaktiska artiklar = sätter inte ett religionsämne, elever i RE eller utbildning av religionslärare i fokus. Vad är då syftet med JCS?

OM TIDSKRIFTEN Översättning: JCS publicerar begreppsligt väl underbyggda bidrag inom alla läroplans- (hädanefter: skolkunskaps)teorins områden, med empiriska, filosofiska, sociologiska eller policyrelaterade studier. Tidskriften välkomnar innovativa bidrag som analyserar de sätt på vilka sociala och institutionella förutsättningar inom utbildning och skola formar skolkunskap och inbegriper studier av politik, samhälle och kultur; utbildningspolicy, skolreformer och skolledning, undervisning, lärarutbildning, läroplansutveckling, samt bedömning och utvärdering. JCS är inte riktad mot någon särskild metodologi eller teori. Som den främsta internationella källan för skolkunskapsforskning publicerar tidskriften bidrag tillgängliga för alla de nationella, kulturella och disciplinära grupperingar som utgör dess läsare (Mina kursiveringar och parenteser)

ARTIKLARNA Tan (1997) The Rise and Fall of religious knowledge in Singapore secondary school hur regeringen försökte implementera religion som motkraft till västerländska värderingar, top-down, och analys av hur detta misslyckas. Exempel på komplexiteten i utbildningsreformer i relation till kultur och samhällsstrukturer i Singapore Lester (2006) [Recensionsessay av In Good faith Parker Jenkins et al] Education, religion and deliberative democray. Skolans roll som formare av deliberativ demokrati. Behov av utbildningspolitik där den sociala sammahållningen och meningsutbyte mellan elever med olika religiös bakgrund, gynnas. Religion och religiösa olikheter bör ingå i deliberativ utbildning

Durrani & Dunne (2010) Curriculum and national identity: exploring the link between religion and nation in Pakistan. Hur nationalistisk skolkunskap i (klassrummet och läromedel) konstruerar enhetlig Islam/Pakistanidentitet vs. Dem andra/hinduer. Diskursanalys Foucault > konflikter ökar i samhället Burke & Segali (2011) Christianity and its legacy in education. Religionens, läs kristedomens, outtalade närvaro i US-skolor. Även om religion inte undervisas kultur och diskurser varigenom eleven blir elev kalendern (organisering av kristen tid, t ex jul); ord fyllda med innebörder; disciplin/bikt. Poäng: De naturalisering av religionens specifika närvaro

Al-Fartousi (2015) Enhancing contextualized curriculum: integrated identity in young Sh i Muslim Arabic-Canadian students social worlds. Unga shiitiska kvinnors erfarenheter av att vara kulturell minoritet i det kanadensiska skolsystemet(s kultur), t ex kalendern. Att omformulera skolkunskapen och lärarutbildningen genom inkludering, där religionen är närvarande men inte hegemonisk.

VETENSKAPLIGA BIDRAG UTIFRÅN AKTUELLA KÄRNOMRÅDEN Kärnoråden i RE som berörs, utan att adresseras: kultur, t ex didaktiska vem-frågor; religionen i skolan som nationsprojekt, t ex medborgarskap kopplat till kristendom och pluralism (se BJRE-diskussioner) Religionens kulturella närvaro utanför RE som implicit men stark (starkare än RE?) utbildning/edukation Den kultur som eleverna REDAN är en del av genom sociala krafter som överskrider skolämnet och enskilda lärares val, t ex kalender-tid; reaktioner på moskébyggen vs kyrkbyggen eller halalmat i skolan, slöjor på rasten Syftet inte att informera om religion, jfr mediers eller RE s roll för s.k. kunskap om religion

RELIGIONSLÄRAREN OCH DET STÖRRE KUNSKAPSSAMMANHANGET Synen på den sekulära eleven som religiöst icke literat var börja? Vilket kunskapsinnehåll/val i RE inom ramen för kursplanen? Hur kan svensk RE bli allsidig, som policy hävdar, om vi inte förstår dess kulturella inbäddning i hegemonier utanför skolämnet? Jenny Berglunds forskning: synliggörande genom tjeckisk katolsk student; lokal etnografi Egen forskning om elevers syn på Sverige och religion Diskursen om immigranter som religiösa utmaningar (Andersson & Sander 2015)

RELIGION SOM DEL AV DEN ALLMÄNNA DIDAKTIKEN För alla lärare som vill förstå betydelsen av genus, klass etc., OCH religionens kulturella och sociala betydelse..