DigiLitt kursen 20/4 ARBETSMILJÖHÖGSKOLAN
Eftermiddagens innehåll Olika sorters literacy i teori och praktik Att medverka i vuxnas lärande Hur förbereds anställda för digitala arbetsplatser Enkätresultat utbildningsinsatser
Olika sorters literacy
Litteracitet (av engelska literacy läs- och skrivkunnighet ) Begrepp använt för verksamheter som är relaterade till läsande och skrivande. Innebörden har genom forskningsutvecklingen på området förändrats från att vara enbart kognitivt och utvecklingspsykologiskt förankrat till att mer betona de sociala och kulturella aspekterna av läsning och skrivning. Den vidare innebörden av begreppet litteracitet ger utrymme åt språk och kommunikation och inkluderar, förutom läs- och skrivaktiviteter, också berättande, symboler och bilder. Litteracitet i denna utvidgade form går att iaktta bland små barn långt innan formell undervisning sker.. litteracitet uppstår och pågår i sociala sammanhang, och som följd av det medieras (förmedlas) samhällets attityder och värderingar. www.ne.se
Health Literacy En av de många faktorer som påverkar vilka hälsobeslut en person tar är kopplat till hälsolitteracitet Vi fattar dagligen en mängd individuella beslut som handlar om vår hälsa. Vilket beslut vi fattar kan hänga samman med vår förmåga att förvärva, förstå och använda information om hälsa (vår hälsolitteracitet) När vi blir sjuka handlar det om att veta vart vi skall vända oss för att få hjälp, att avgöra hur allvarliga symptomen är, om vi behöver stanna hemma från arbete eller skola osv.
Health Literacy Funktionell Läs-och räkneförmåga för att förstå information, hantera läkemedel Interaktiv Förmåga att förvärva (uppfatta, känna igen och förstå), analysera, välja, värdera och utnyttja hälsoinformation Kritisk Förmåga att använda ny terminologi, tillämpa ny kunskap genom målsättningar och i problemlösning, dela med sig nyförvärvad kunskap Översatt från Nutbeam, 2008
ehealth Literacy Digitalisering ehealth Literacy ehealth Literacy avser individens förmåga att leta, hitta, förstå och bedöma hälsoinformation i digitala medier och omsätta dessa kunskaper till sin egen situation (Norman & Skinner, 2006). Personer med hög grad av ehealth Literacy använder sig av flera sökstrategier på Internet, de söker information från olika källor och de utvärderar informationen från Internet i större utsträckning än personer med en låg grad av ehealth Literacy (Neter & Brainin, 2012).
Digital Literacy i ansökan Med digital litteracitet avses en medvetenhet, en attityd hos en människa och hennes förmåga att på ett lämpligt sätt använda digitala verktyg för att identifiera, hantera, integrera, utvärdera och analysera digitala resurser, bygga ny kunskap, skapa mediala uttryck samt kommunicera med andra i specifika situationer (t.ex. Grudziecki & Martin, 2006).
Digital Literacy NHS NHS & Health Education England The term digital literacy is in widespread use but there hasn t been an agreed definition that could be used throughout the health and social care landscape. 40 definitioner Digital literacies are the capabilities which fit someone for living, learning, working, participating and thriving in a digital society (NHS, 2016).
Digitally Literate NHS Being digitally literate is an ongoing process. Becoming more confident and proficient over time, digital literacy becomes simply about efficient and effective use of technologies in everyday life so that being digitally literate is an intrinsic part of who we are in both our personal and professional lives (NHS, 2016).
Digitally Literate NHS Increasingly, we are becoming digitally-enabled to be active in our own health, wellbeing and care through wearable technologies, online tools and apps. Technology is enabling increased and improved collaboration between individuals and those caring for them with better outcomes as a result (NHS, 2016).
Literacy i teori och praktik Vad finns det för skillnader mellan dem i teori och praktik? Vad har de gemensamt?
Att medverka i vuxnas lärande
Kunskap Vad är viktig kunskap och hur skall den förvärvas? Finns det olika sorters kunskap?
5 Fyra kunskapsbegrepp Begrepp Innebörd Man får genom att Fakta Veta att Information Memorera Förståelse Veta varför Mening Tolka/analysera innebörd Färdighet Veta hur Förmåga Öva/göra Förtrogenhet Veta vad Omdöme Delta/ få erfarenhet Källa; Pedagogiska grunder. Försvarsmakten 2000 (sid. 376)
Lärande Berör frågor om den pedagogiska processen Hur går lärande till och vad påverkar viljan till lärande?
Vad, hur och varför Didaktikens kännetecken Didaktisk kompetens De didaktiska valen
Didaktiska val Vad man skall lära sig Hur man skall lära sig Varför man skall lära sig När man skall lära sig Vem som skall lära sig Med vem man skall lära sig Var man skall lära sig
Två pedagogiska synsätt En pedagogisk kärnfråga som ständigt är aktuell Relationen mellan subjektet (den som lär) och objektet (det som skall läras) Vilket synsätt är bäst?
Förmedlingspedagogik Lång tradition En kunskapsmassa kan förmedlas vidare Kan innebära problem vid ett kunskapsgap Lärarcentrerat lärande
Progressiv pedagogik Kopplar lärande till individens egna erfarenheter, studentcentrerat lärande Uppsving under 70-talet Kan upplevas som flummig och ostrukturerad Comeback i form av bland annat PBL
Förberedelse för digital arbetsplats
Det är ju bara en ny teknisk lösning Arbetsmiljöhögskolan Behovet av förändringsledning Förändrade relationer Gränser mellan vård/omsorg och deras omgivning blir otydligare Behovet av utbildning, information och kommunikation
Utmaningar enligt NHS Barriers that prevent health and social care staff from accessing technology in the workplace identified three key areas of challenge: Human behaviours and attitudes around digital literacy (lack of confidence and unwillingness) Technical factors (lack of investment in technology and access to WiFi) Collaboration and information exchange (problems with file sharing and exchange between different actors) NHS, 2016
Nyckelfaktor 1 enligt NHS Leadership is vital. Leaders need to clearly express the importance of digital literacy, to encourage all staff to develop their digital capabilities and to ensure that there is appropriate access and resources to support that development.
Nyckelfaktor 2 enligt NHS Organisations need to learn from the ways in which informal and social learning happen in today s digital world and employ these in the work environment. In addition to recognising and utilising existing skills, organisations need to be identifying skills gaps and to be recruiting for digital skills.
Nyckelfaktor 3 enligt NHS Improving access to digital, allowing time for the development and improvement of digital capabilities, ensuring access to digital resources and tools and rewarding learning are all essential to improving digital literacy within a workforce. A partnership learning approach which recognises the role of both individuals and employers was also found to be significant to success.
Nyckelfaktor 4 enligt NHS The most significant success factor identified across all sectors is the role of digital champions. There can be different approaches towards this type of role, formal roles, informal or simply recognising and rewarding those who offer spontaneous, ad hoc championing of digital, but all appear significant in seeing higher levels of digital literacy developed.
Enkätresultat - utbildningsinsatser
Användning av enkätresultat Före och efterenkät Index Vilka frågor i enkäterna kan användas för att planera utbildningsinsatser? LIKA och Individuell utvärdering