Program för aktiva mötesplatser

Program för aktiva mötesplatser Strategi för utveckling av platser och strukturer för ökad fysisk aktivitet på allmän plats i Malmö JANUARI 2015

Program för aktiva mötesplatser har tagits fram av Gatukontoret 2011-2014. Projektgrupp Huvudansvariga Camilla Anderson Anna Krook Layout Hanna Smekal Medverkande i uppstartfasen Eva Delshammar Tina Giannopolou Mia Stendahl Olle Thor Erland Weerasinghe Håkan Berg Styrgrupp Agneta Sallhed Canneroth Linda Göransson Annika Larsson Fotografier Anges vid respektive foto. ILLUSTRATIONER Hanna Smekal KARTOR Anna Krook

Förord Hur mår Malmö? Malmökommissionens idag prisbelönta arbete, med ambitioner om ett Malmö där bland annat hälsoaspekten måste komma i ett nytt fokus, är sen dess publicering ett viktigt dokument för planering och programstrategier för stadens många förvaltningar. Gatukontoret har sedan många år planerat och byggt vår stadsmiljö med framgång. Dels i våra utbyggnadsområden, dels i den befintliga staden. En tredje viktig del har varit och är att även aktivera stadsmiljön. Egentligen har det handlat om aktivering av Malmöborna att i högre grad använda utemiljön på olika sätt. Satsningar har gjorts på arrangemang, medborgardialoger, musik och idrottsevents. Men även kvaliteten i både material och utformning har spelat en viktig roll i viljan att faktiskt ta sig utomhus för en mer aktiv hälsosam användning av staden. Att stoltheten och ansvarstagandet också ökat för våra välbyggda stadsrum är en synnerligen positiv bieffekt! Men har vi alltid lagt resurserna på rätt åtgärder? Används staden som vi tänkt oss? Vem använder vad och hur? Framför er har ni ett ytterst viktigt strategidokument som diskuterar förutsättningarna för malmöborna att vara fysiskt aktiva på allmän platsmark i Malmö, och ger en mängd konkreta förslag kring en jämlik och jämställd programmering av stadsmiljön. Ett program för aktiva mötesplatser, ett program för framtiden. Ola Melin Stadsträdgårdsmästare

INNEHÅLL Sammanfattning 1. Inledning bakgrund syfte utgångspunkter Vad är en bra aktivitetsyta? 2. Nuläge BEFINTLIgT UTBUD ANVÄNDNING UTVECKLINGSBEHOV KÄNNEDOM OCH ÖNSKEMÅL 3. Utveckling VISION STRATEGIER RIKTLINJER 4. Basutbud LOKALISERING Multifunktionella aktivitetsytor Motionsslingor Utegym ÖPPNA gräsytor 5. Variation LOKALISERING Vardagsplatser för bredd och variation profilanläggningar och investeringar 6. Flexibilitet och öppenhet arrangemang och aktivitet temporära platser och flexibel användning spontant uppkomna aktivitetsytor medborgarinitiativ, dialog och samarbete 7. Planeringsprocessen 8. Den aktiva staden - inspiration och exempel Begrepp Mer läsning 6 9 17 21 25 43 47 53 58 82 84

sammanfattning Program för aktiva mötesplatser föreslår strategier för utveckling av strukturer och platser som ska öka möjligheterna för malmöborna att vara fysiskt aktiva på allmän plats i Malmö. Ett jämlikt och jämställt utbud innebär att alla malmöbor, oavsett kön, ålder, funktionsförmåga, erfarenhet, ekonomiska förutsättningar och bostadsplats, får lika förutsättningar att röra på sig utomhus. Genom de föreslagna åtgärderna kan gatukontoret bidra till att utjämna de skillnader i hälsa som identifierats av Malmökommissionen. Aktiva mötesplatser bidrar dessutom till det goda stadslivet och till att profilera Malmö som en ung och aktiv stad. Aktivitetsytor på allmän plats är ett komplement till idrottsanläggningar och föreningslivet. Program för aktiva mötesplatser Kapitel 1 redogör för programmets bakgrund, syfte och utgångspunkter. Syftet är att visa hur fysisk aktivitet i stadens offentliga rum kan integreras i planeringen och hur vi kan skapa bättre aktivitetsytor utomhus. Det finns tre utgångspunkter för programmet som vardera väger lika tungt: folkhälsa, stadsliv och demokrati. Kapitlet beskriver också hur en bra aktivitetsyta planeras och utformas. I kapitel 2 ges en sammanfattning av nuläget. Till grund för programmet ligger en inventering av Malmös aktivitetsytor, både de anlagda och de spontant uppkomna, utförd 2011. Samma år gjordes en omfattande telefonintervju av tusen personer som visar hur, när och var malmöborna är spontant fysiskt aktiva, vilka aktiviteter man ägnar sig åt och vad man önskar, samt hur aktivitetsplatserna upplevs. Kaptitel 3 utgör programmets kärna med vision och strategier: Visionen är att Malmö ska erbjuda en inspirerande stadsmiljö, med ett lättillgängligt och varierat utbud av aktivitetsytor på allmän plats, som lockar till en mångfald av fysiska aktiviteter. Platserna ska vara gratis och öppna för alla. För att uppnå en god kvalitet och blandning ska staden tillhandahålla både enklare vardagsplatser och avancerade anläggningar som väcker internationell uppmärksamhet. För att kunna profilera Malmö som en aktiv stad måste vi ha ett öppet och nyfiket förhållningssätt till det nya och oprövade och våga testa olika grepp. Visionen förverkligas genom att: i alla projekt, oavsett vem som initierar det, integrera funktioner som främjar fysisk aktivitet, utveckla befintliga platser så att de håller en hög nivå och bra utbud jämnt fördelat över staden, anlägga nya aktivitetsplatser med hög nivå och bra utbud i exploateringsområden och områden med bristande tillgång, stödja initiativ från medborgare, vara flexibla i utformning och i förhållande till spontana initiativ samt satsa på stora investeringsprojekt som kan skapa identitet, hålla hög internationell kvalitet och positionera Malmö som en hälsosam stad för alla. 6

De övergripande strategierna konkretiseras i kapitel 4-6. I kapitel 4 behandlas basutbudet, som svarar mot grundläggande generella behov av vardagsfunktioner och platser för enkelt tillgänglig vardagsmotion. I kapitel 5 diskuteras den så viktiga variationen, som tillför den bredd och det djup som inte ryms inom basutbudet. I kapitel 6 behandlas stadens förhållningssätt gentemot idéer, behov och förändring. Kapitel 7 beskriver i korthet hur aktiva mötesplatser hanteras olika skeden i planeringen och hos vilka förvaltningar ansvaret ligger. I kapitel 8 presenteras ett stort antal inspirerande och goda exempel från Malmö, Köpenhamn, Berlin med flera platser som vi stött på i arbetet med programmet. Syftet är att vidga synen på vad fysisk aktivitet kan vara och på hur platser kan utformas och användas. Här presenteras också viktiga ledord att använda som stöd för planering och utformning. Som avslutning finns en förklaring av några viktiga begrepp samt en litteraturlista. I programmet finns också ett antal porträtt med korta citat. Dessa är hämtade från längre intervjuer med ett tiotal personer som berättat om hur de ser på sitt eget motionerande utomhus i Malmö. Program för aktiva mötesplatser 7

Program för aktiva mötesplatser 1. inledning 8

1. inledning bakgrund Tankarna om ett program för aktivitetsytor har funnits sedan 2007, då det var mycket stor efterfrågan på spontanidrottsplatser, från både allmänheten och de dåvarande stadsdelsförvaltningarna. Malmö hade då byggt fyra sådana anläggningar, som delvis hade finansierats genom Handslaget, en fyraårig satsning på idrottens barn- och ungdomsverksamhet, beslutad av riksdagen. Samtidigt kom rapporter som visade att spontanidrottsplatserna vars syfte var att göra fysisk aktivitet mer lättillgänglig och särskilt locka barn och unga som inte rör på sig till 80-100% användes av redan föreningsaktiva tonårskillar. Dessutom visade utvärderingarna att många upplevde det som svårare att våga ta plats på spontanidrottsplanen jämfört med de traditionella fotbollsplanerna. Den breda satsningen nådde alltså bara en ganska begränsad målgrupp. Snart insåg vi att synen på vad aktivitet och rörelse kan vara måste breddas och att ett program måste omfatta betydligt mer än bollplaner. Vem är det som nås av våra satsningar? Vem lämnas utanför? Hur fördelar vi våra resurser? Hur ska vi få malmöborna att röra på sig mer? Och hur skapar vi ett utbud som når alla? Detta är viktiga frågor som utgör grunden för arbetet med Program för aktiva mötesplatser. Gatukontorets vision är att skapa ett Malmö där man hellre är ute än inne. I våra mål står att vi ska driva en djärv och nytänkande utveckling och erbjuda banbrytande stadsmiljöer som är attraktiva, trygga, tillgängliga och säkra. Intresset för att röra på sig har aldrig varit större och det är stor efterfrågan från malmöborna på att träna utomhus hela året om. Det finns redan idag ett rikt utbud av aktivitetsytor på allmän plats, tack vare många års satsningar på att skapa intressanta mötesplatser och fylla stadens offentliga rum med ett attraktivt innehåll. När det gäller aktivitetsytor har inte minst skejten bidragit till att profilera Malmö som en ung, aktiv och tillåtande stad. Men det finns brister. Exempelvis har vi upptäckt att ytor för fysisk aktivitet är något som glömts bort i senare tids planering. Flera av Malmös exploateringsområden har brist på bollplaner och större gräsytor för fria aktiviteter. Program för aktiva mötesplatser Hellre ute än inne. I Malmö finns många möjligheter att vara fysiskt aktiv utomhus, både spontant och på anlagda ytor. Foto: Mats Persson 2012 Gatukontorets ansvar är att tillhandahålla aktivitetsytor som är öppna och gratis för alla att använda. Att skapa ett jämställt, jämlikt och inkluderande utbud som alla malmöbor har möjlighet att ta del av är en av programmets huvudfrågor som ligger väldigt nära Malmökommissionens slutsatser om en jämlikt fördelad hälsa och en demokratisk stad, där dess invånare känner sig delaktiga och kan göra sina röster hörda. syfte Programmets syfte är att visa hur fysisk aktivitet i stadens offentliga rum kan integreras i planeringen och hur vi kan skapa bättre aktivitetsplatser utomhus. En god bebyggd miljö med stödjande strukturer är direkt kopplat till hur många människor som är aktiva i en stad eller ett område. Programmet lyfter också fram de sociala dimensionerna i att utöva en aktivitet tillsammans med andra och hur aktivitet bidrar till både ett myllrande stadsliv och ökad trygghet. 9

Program för aktiva mötesplatser 1. inledning Utgångspunkter I sin rapport visar Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö att hälsan är strukturellt ojämnt fördelad i Malmö. God hälsa hos alla medborgare är en förutsättning för ett levande samhälle, för välfärd och för rättvisa. För att förbättra den strukturella hälsan krävs möjligheter till en aktiv livsstil, men också en känsla av tillhörighet och tillit. Det behövs ett offentligt rum som både erbjuder fysiska möjligheter att röra på sig, och som lockar till utevistelse. Allt detta kan gatukontoret bidra till, genom att arbeta med anläggning och utveckling av aktiva mötesplatser. Därför finns tre utgångspunkter till programmet, som vardera väger lika tungt: folkhälsa, stadsliv och demokrati. Folkhälsa Goda möjligheter till en aktiv fritid kan förbättra Malmöbornas hälsa och välbefinnande med mycket stora vinster för både den enskilde och för hela samhället. Särskilt är det viktigt för barn och unga att röra på sig, eftersom det grundlägger goda vanor och god hälsa för framtiden. På individnivå finns många fördelar, men lyfter vi blicken till en strukturell samhällsnivå finns ännu mer att hämta. Under 2010 tog kommunstyrelsen beslut om att tillsätta en kommission för ett socialt hållbart Malmö. Uppdraget var att ta fram strategier för vad Malmö stad kan göra för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i staden. Malmökommissionen slutrapport kom i mars 2013, och bestod av över 70 åtgärdsförslag inom olika områden. Idag skiljer det nästan sex år i medellivsländ mellan män i två av Malmös områden och sex år mellan hög- och lågutbildade. Skillnaderna har ökat under de senaste decennierna. Forskning visar att det går att minska skillnaderna genom att påverka de så kallade sociala bestämningsfaktorerna, alltså de livsvillkor som påverkar vår hälsa under hela livet. God hälsa är inte det samma som avsaknad av sjukdom. WHO definierar god hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Denna tolkning delas av Svenska Folkhälsokommittéen, som menar att hälsa förutom ett allmänt välbefinnande också innebär en känsla av sammanhang. Stress, belastning, socialt stöd och nätverk, självförtroende, förmåga att ha kontroll över sin tillvaro, framtidstro samt tillit till samhället och till sin egen förmåga att delta och påverka påverkar hälsan. Arbetet för en socialt hållbar utveckling innehåller mängder av processer på olika nivåer och involverar alla delar av kommunen och olika samverkansaktörer. Stort fokus ligger på att fler Malmöbor ska kunna försörja sig på arbete, klara sig bra i skolan och ha en god boendesituation. Att minska skillnaderna i hälsa är det gemensamma övergripande målet och då inte främst på ett individuellt plan. Vill man verkligen förändra måste man påverka de samhällsstrukturer, fysiska och sociala, som yttersta orsaker till de risker som orsakar ohälsa, skador och död i förtid, skriver kommissionens ordförande Sven-Olof Isacsson i sin inledning. Den byggda miljön påverkar vilket socialt liv som görs möjligt i staden. I mars 2013 fattade kommunstyrelsen i Malmö beslut om hur arbetet för en socialt hållbar utveckling och minskade skillnader i hälsa ska fortsätta. De övergripande rekommendationerna från Kommission för ett socialt hållbart Malmö ska nu genomsyra det fortsatta arbetet i alla förvaltningar och bolag. För gatukontorets del innebär detta att även fortsättningsvis arbeta med bra offentliga miljöer och platser för alla malmöbor men med ett ännu tydligare fokus på att alla, oavsett bakgrund, kön, ålder och bostadsområde, verkligen ska få tillgång till de platser vi ansvarar för. Vill man verkligen förändra måste man påverka de samhällsstrukturer, fysiska och sociala, som yttersta orsaker till de risker som orsakar ohälsa, skador och död i förtid 10

1. inledning Goda möjligheter till en aktiv fritid kan förbättra malmöbornas hälsa och välbefinnande. Med ett vardagsnära och varierat utbud får människor i alla åldrar möjlighet att vara fysiskt aktiva. Foto: Mats Persson 2010 Enligt Folkhälsoinstitutet bör alla helst vara fysiskt aktiva i minst 30 minuter varje dag. Barn bör vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag. De senaste decennierna har den dagliga fysiska aktiviteten minskat avsevärt. I norra Europa motionerar vi sannolikt mest i världen men vi sitter också mest stilla. En stillasittande livsstil ökar risken för alla stora folkhälsoproblem, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, ångest, depressioner, sömnlöshet, de vanligaste cancerformerna, bukfetma, högt blodtryck, höga blodfetter, benskörhet, KOL, demens och Alzheimers sjukdom. För mycket stillasittande orsakar för tidig död hos 10 % av befolkningen och är enligt nyare forskning en alldeles egen riskfaktor som inte kan kompenseras av hård träning. Trots att motionerandet ökar så kompenserar det alltså inte för den minskade rörelsen i vardagen. Enligt Folkhälsoinstitutet bör alla helst vara fysiskt aktiva i minst 30 minuter varje dag. Barn bör vara fysiskt aktivaminst 60 minuter per dag. Dansk forskning pekar mot att 80-90 minuter kan vara optimalt. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekter kan uppnås om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. Denna aktivitet når endast en liten del av befolkningen i sitt arbete. För andra, med stillasittande arbeten och fritid, måste möjligheter ges på annat sätt. Rörelse och fysisk aktivitet måste bli en naturlig del i vår livsstil genom ökad vardagsaktivitet. Det kan handla om bra möjligheter att t ex gå eller cykla till jobbet eller skolan, lek, trädgårdsarbete, odling eller hushållsarbete aktiviteter man gör utan att särskilt tänka på det. Det innebär också stödjande miljöer och strukturer i staden för att stimulera till fysisk aktivitet. Program för aktiva mötesplatser 11

Program för aktiva mötesplatser 1. inledning Stadsliv Rörelse och fysisk aktivitet utomhus har många fördelar. Stadens utemiljöer våra gemensamma ytor som parker, stränder, torg, naturområden, promenad- och cykelstråk och inte minst vattnet utgör en arena där en mängd aktiviteter utövas varje dag, gratis och tillgängligt för alla. Samtidigt som våra offentliga rum erbjuder goda möjligheter till fysisk aktivitet utgör de också platser där människor kan mötas, där staden kan utvecklas och broar byggas. Vad är intressantare än att titta på andra människor? Att se andra använda staden är lustfyllt och inspirerande och genererar nya upplevelser och rikare minnen av staden och kan sporra till att själv prova något nytt. Ett mål för gatukontorets verksamhet är att skapa så bra förutsättningar för det goda stadslivet att alla vill vara ute och umgås i parker och på torg, på cykelstråk och vid havet. Med attraktiva aktivitetsytor förbättras kvaliteten och upplevelsevärdena i stadens rum och känslan av delaktighet ökar när de spontana aktiviteterna ger möjlighet att själv ta plats. Bra aktivitetsytor bidrar till att befolka stadens gemensamma rum och kan användas för att vitalisera eller uppmärksamma en plats. Känslan av trygghet är ofta förknippad med andra människor. Genom att locka människor till vistelse utomhus under fler tider på dygnet och året kan trygghetskänslan förbättras. Aktivitetsplatser gör också att andra värden än de kommersiella tar plats i stadens rum, vilket i sig ger ett mer varierat stadsliv. Aktivitetsytor har visat sig betydelsefulla för att profilera Malmö som en attraktiv, ung och vital stad, vilket är något som bör utvecklas vidare. Sättet att vara aktiv på har också förändrats. De senaste 20 åren är trenden att allt fler väljer bort motion och idrott i föreningsform. Istället är det många som föredrar mer flexibla aktiviteter där de själva kan välja var, när och hur ofta kallat spontanidrott. Den ökande individualiseringen är en trend som har pågått under flera decennier, och har fått genomslag i hela samhället. Upplevelsen är en viktig del av den spontana fysiska aktiviteten. Den resultatinriktade idrotten som fokuserar på prestationen får stå tillbaka för upplevelsen och utforskandet av staden och rummet. För en del blir motionen en del av deras livsstil, och fungerar identitetsskapande. I en stad där en tredjedel av barnen lever i familjer under fattigdomsgränsen kan inte heller föreningsmedlemskap vara den enda vägen till en aktiv livsstil. Avgiftsfria platser för aktivitet av olika slag, där utrustning och förkunskaper inte är nödvändiga, möjliggör fysisk aktivitet för en större bredd och är ett sätt att ge alla samma förutsättningar. Sammantaget ger detta ett stort behov av goda platser i staden, för ett brett utbud av gratis, spontant tillgänglig fysisk aktivitet. Gatukontorets ansvarsområde är just att tillhandahålla goda offentliga platser för alla malmöbor, och skapa mötesplatser och ett inkluderande stadsliv. Denna erfarenhet av gratis och spontant tillgänga platser är en god grund för fortsatt arbete med aktiva mötesplatser, vilket kan komplettera andra förvaltningars och verksamheters arbete. Demokrati Det är viktigt att alla Malmöbor har möjlighet att ta plats i stadens rum. Alla aktivitetsytor kan inte passa alla, men det ska finnas något för var och en. Att lyhört fånga upp behov och ge malmöborna möjlighet att påverka utbudet är viktigt. Ett inkluderande stadsrum innebär att alla malmöbor, oavsett kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning och identitet kan känna sig bekväma och hitta platser att vara aktiva på i det offentliga rummet. Att de är 12

ju mer kontakt vi har med andra grupper, desto mindre blir vår misstänksamhet mot dessa. gratis innebär att inkomst inte ska vara ett hinder. Enkelhet och flexibel utformning gör att funktionsnedsättning eller bristande vana inte verkar exkluderande. Aktiva mötesplatser bidrar till ett mer demokratiskt och tolerant samhälle genom att öka tillit, deltagande och förståelse för medmänniskor. Undersökningar visar att ju mer kontakt vi har med andra grupper, desto mindre blir vår misstänksamhet mot dessa. Det gäller både rasism, homofobi och åldersdiskriminering. Vi ser helt enkelt varandra i vardagssituationer och upptäcker att vi alla egentligen har rätt mycket gemensamt. Därför är det viktigt att alla medborgare kan hitta platser i det offentliga rummet där de känner sig hemma, där de kan vara på egna villkor, och få ägna sig åt de aktiviteter de vill. 1. inledning I Malmö idag tar privilegierade grupper mer plats än andra. Pojkar och män tar mer plats än kvinnor och flickor. Klass och etnicitet påverkar också möjligheten att interagera med staden. Genom att arbeta aktivt med jämställd och jämlik tillgång till aktivitetsplatser, och med att öka underrepresenterade gruppers fysiska aktivitet i staden, bidrar vi till ett mer öppet och demokratiskt samhälle, där fördomar och stereotyper kan motverkas. Program för aktiva mötesplatser Med en målmedveten satsning på att utveckla platser och strukturer för fysisk aktivitet gynnas stadslivet och fler vågar synas och ta plats i det offentliga rummet. Foto: Kristian Klintbo/Mayhem workout 2013 13

Program för aktiva mötesplatser 1. inledning Vad är en bra aktivitetsyta? Enkelt, vardagligt och nära Spontan aktivitet måste, för att kunna locka så många som möjligt, vara enkel, tillgänglig och vardaglig. Att spontan aktivitet ska vara enkel innebär att platserna ska kunna användas utan förkunskap och gärna utan särskild utrustning. De ska vara lätta att använda och aktiviteten ska på ett lekfullt sätt kunna prövas och utföras även av ovana. Lättillgängliga platser är sådana som ligger nära bostäder, skolor eller arbetsplatser; i anslutning till rörelsestråk; som är gratis och trygga; och som inte kräver större ansträngning eller biltransport för att nå. Vardaglighet är viktigt för att locka nya användargrupper, och för att kunna möjliggöra fysisk aktivitet varje dag. För att främja fysisk aktivitet krävs stödjande strukturer. Dessa måste säkerställas i planeringsprocessen. Det behövs tillräckligt stora ytor för att inrymma aktivitetsytor. Goda geografiska samband och förbindelser är viktigt. Aktivitetsytor ska finnas nära bostaden och vara lätta att nå via promenadstråk och cykelstråk. Större anläggningar som drar besökare från ett större upptagningsområde ska vara lätta att nå med kollektivtrafik. Främja möten mellan människor Spontan fysisk aktivitet av olika slag kan samla människor med olika intressen, och få malmöbor att mötas. Ju fler som rör sig ute, desto fler har chans att se och interagera med varandra och med staden. Platser för spontan aktivitet kan med fördel lokaliseras i kluster. Att samla olika aktiviteter lek, odling, motion, grillplats osv har flera fördelar. Möten mellan unga och äldre, mellan personer med olika intressen samt mellan utövare av aktiviteter med olika intensitet främjas om man befinner sig nära varandra. Förståelsen för andras villkor ökar när man samsas. Dessutom kan åsynen av andra människor som utövar någon form av fysisk aktivitet inspirera till att själv pröva eller att utmana egna gränser. Ytterligare en fördel med att skapa aktiva och sociala mötesplatser är att steget mellan att vara åskådare och utövare blir enklare om man befinner sig nära i en vardaglig situation. Platser för umgänge bör därför finnas i anslutning till aktivitetsplatserna. För att främja fysisk aktivitet krävs stödjande strukturer. Genom arrangemang kan platser få liv, och nya aktiviteter kan prövas och introduceras. Med prova-på-verksamhet, instruktörer och uppvisningar av erfarna utövare kan nya grupper inspireras. För att locka till aktivitet måste staden erbjuda många olika sorters tillåtande miljöer, där användares intressen kan få komma till uttryck både för kortare arrangemang och för längre tid. Variation och flexibilitet Spontan aktivitet måste kunna erbjuda ett flexibelt och varierande utbud för att kunna förändras och passa många olika behov och önskemål. Självklart måste alla aktiva mötesplatser tillhandahållna av gatukontoret dessutom vara gratis och öppna för alla. Då kan både spontan fysisk aktivitet och sociala möten främjas. Där det är ont om plats krävs flexibilitet, kreativitet och nytänkande för att kunna använda ytor på olika sätt i tid och rum och för att enkelt kunna skifta innehåll beroende på behov. Tillfälliga lösningar, platser och aktiviteter kan användas för att testa nya aktiviteter, för att ge nytt liv åt slitna, oanvända platser eller för att sätta fokus på områden som ska byggas ut. Stadens befintliga element trappor, räcken, bänkar, murar och annan utrustning kan användas och utformas för att öka möjligheterna till spontan aktivitet. Skate, parkour, styrketräning, balansövningar och lek kan alla ta plats på platser som också tjänar andra syften. Genom att tänka på material och underlag kan också aktiviteter främjas, liksom genom att utnyttja de nivåskillnader som kan finnas. 14

I Sverige har vi fyra till sex kalla månader om året, och 4200 av årets totalt 8760 timmar är mörka. För att kunna stimulera malmöborna till utevistelse och aktivitet hela dygnet och hela året krävs god ljussättning och trygghet. Kvalitet, hållbarhet och flexibilitet går hand i hand för att skapa platser som kan användas av många och på många sätt. 1. inledning För alla? För vem? Alla malmöbor är unika. Alla har olika intressen, förmågor och behov. Vi måste kunna erbjuda möjligheter till fysisk aktivitet och spontana möten med sådan bredd, enkelhet och variation att alla kan inkluderas, över hela staden, oavsett kön och ålder. Ingen plats kan utformas så att alla vill vara där men vi måste tillhandahålla någonting för var och en. För att förbättra tillgången till fysisk aktivitet för alla ska det finnas aktivitetsplatser som ger faktisk möjlighet till fysisk aktivitet för pojkar och flickor, män och kvinnor, i alla åldrar. Självklart ska aktivitetsplatser också ha god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Vissa aktiviteter har mer jämlik och jämställd användning, och kan då prioriteras. Andra aktiviteter kan kompensera för brister som framkommit i analysen. För att kunna prioritera och rikta insatser mot underrepresenterade grupper är det viktigt att arbeta med målgrupper, och föra en dialog om erfarenheter och önskemål med dessa. Vi måste också ha lyhördhet för initiativ från malmöborna, och hitta nya former för samarbete med användargrupper. Idrott kan ibland uppfattas som väldigt seriöst. Med humor i utformningen kan vi signalera att fysisk aktivitet är roligt! Genom inspiration och kommunikation kan användare hitta nya aktiviteter, eller utmana sig själva till att ta aktiviteterna ett steg längre. Det finns många sätt att sprida information om vårt utbud. Med nya digitala forum kan vi nå fler grupper och även arbeta interaktivt. Malmö stads hemsida och befintliga app visar vägen till bland annat våra aktivitetsytor, och med en framtida interaktiv träningsapp kan malmöborna själva lägga in sina träningsrundor och andra tips. Program för aktiva mötesplatser Foto: Camilla Anderson 2012 15

Program för aktiva mötesplatser 2. nuläge 16

2. nuläge Till grund för Program för aktiva mötesplatser ligger en omfattande nulägesanalys. En inventering av alla anlagda aktivitetsytor på allmän platsmark genomfördes 2011. Denna visar inte bara placering och funktioner utan ger också viss information om användning. Dessutom har en stor intervjuundersökning utförts på uppdrag av gatukontoret, där tusen malmöbor i åldrar från 15 år och uppåt har bidragit med kunskap om var, när och hur malmöborna är spontant fysiskt aktiva, vilka aktiviteter man ägnar sig åt och vad man önskar, samt hur aktivitetsplatserna upplevs. Nulägesanalysen här nedan är en sammanfattning av kunskap från inventering och intervjuer. Mer ingående behandlas resultaten i kapitel 4-6. Befintligt utbud I Malmö finns ett stort utbud av aktivitetsplatser på allmän plats. De spänner över ett brett fält av aktiviteter och täcker in stora delar av stadens yta geografiskt. Vissa områden har sämre utbud, där gamla stadskärnan, Limhamns äldsta delar samt nybyggda områden generellt sett har lägst tillgänglighet till aktiva mötesplatser. Bäst tillgång till både anlagda platser och öppna ytor för flexibel användning finns i de områden som planerades under 1960- och 1970-talen. Nästan samtliga ca 300 anlagda ytor för fysisk aktivitet är tydligt programmerade, med en definierad användning och liten möjlighet till flexibilitet. Nästan hälften av ytorna utgörs av bollplaner, och dessutom finns ett stort antal boulebanor. Ett flertal ytor har kombinerade funktioner, som tennis, basket och bandy på samma plan. På allmän plats i staden finns också ett stort antal platser som anlagts i annat syfte, men som delar av året eller i vissa fall används för fysisk aktivitet. Exempel på sådana platser är pulkabackar och naturisar, men också torg och gång- och cykelvägar. Även havet och stränderna erbjuder många möjliheter till fysisk aktivitet. Program för aktiva mötesplatser I Malmö finns redan idag ett stort utbud av aktivitetsplatser på allmän plats, men det är en stor övervikt på bollplaner. Foto: Peter Kroon 2011 Användning Män och kvinnor ser sig själva som fysiskt aktiva i samma utsträckning, men ägnar sig delvis åt olika saker. Cykling och löpning har ganska jämn könsfördelning, men bollsport är mycket vanligare bland unga killar än bland andra grupper. Även bostadsområde och ålder spelar viss roll för hur aktiva malmöborna är. Det finns goda grunder att anta att inkomst spelar roll för användningen av aktiva mötesplatser, även om platserna är gratis att använda. Invånare i mer välbärgade områden tenderar att vara mer fysiskt aktiva och transporterar sig också längre sträckor för att utöva sina aktiviteter. Många av de ytor gatukontoret har anlagt lockar en begränsad användargrupp, framför allt unga killar. Detta speglas i ett stort antal tidigare studier som bl a visar att mellan 80 och 95% av bollplansanvändarna är killar, att en majoritet av utegymsbesökarna och ungefär 60% av dem som åker skridsko på naturisar är män. Även för sporter som i föreningslivet uppvisar helt jämn fördelning mellan tjejer och killar (bl a basket) står killar för ungefär 80% av den spontana användningen. 17

Program för aktiva mötesplatser 2. nuläge Spontanidrottsplatser, som under 2000-talets första år var så populära och som fortfarande efterfrågas i många medborgardialoger, visar högst andel killar av alla anlagda aktivitetsytor i vissa fall upp mot 100 % och fungerar dessutom utestängande för ovana utövare. Redan lagaktiva killar använder spontanidrottsplatserna mest, vilket är rakt motsatt den effekt som eftersträvades. Tjejer och kvinnor tar väldigt lite plats, och använder främst motionsplatser som inte är anlagda, för att t ex promenera, jogga och cykla. Utvecklingsbehov Inom de närmaste åren kommer gatukontoret att stå inför ett stort upprustnings- eller utvecklingsbehov vad gäller många av de aktivitetsytor som anlades på 60- och 70-talet, främst grusade bollplaner. Dessa platser ligger ofta bra placerade vid gång- och cykelstråk och i direkt anknytning till parker eller lekplatser. Även i de fall nuvarande funktion inte är optimal ska ytorna behållas, eftersom de med enkla medel ger möjlighet till annan användning. Upprustningen kan bli en möjlighet att anpassa funktion, form och flexibilitet efter nya behov och idéer, och skapa plats för att inkludera fler användargrupper. Kännedom och önskemål En omfattande intervjuundersökning visar att malmöborna generellt sett är nöjda med de platser som finns, och det utbud de erbjuder. De fkesta malmöbor upplever sig ha ganska god kännedom om vilka platser som finns, och ser en tydlig koppling mellan aktivitetsplatser och god hälsa. Dock anser bara hälften att det är lätt att hitta ytterligare information om platser och aktiviteter. Åtta av tio malmöbor anser att de utövar någon form av spontan fysisk aktivitet utomhus. Promenader, cykling och löpning är de tre klart dominerande aktivitetsformerna, vilket också speglas i önskemål om nya och bättre cykelvägar och slingor för promenad och löpning i staden. Användning och intresse hänger inte alltid direkt ihop med nya önskemål, vilket i flera fall gör att ytor som upplevs finnas i hög grad idag också är det som man upplever att det behövs fler av. Många malmöbor vet t ex var det finns fotbollsplaner, endast ett fåtal använder dem aktivt men samtidigt hör nya fotbollsplaner till de mest frekvent förekommande önskemålen. Av de aktiviteter som många önskar är utegym ett av få som inte är vanliga i befintligt utbud. Fler och bättre utegym är också det vanligaste önskemålet via gatukontorets kundservice. 18

I centrum finns det ont om platser som är avsedda för föreningsverksamhet. En lösning för vår förening FC Möllan är att vi tränar på allmän plats - på Arena Söderhavet. Platsen är till för flera sporter men är anpassad till fotboll då det är konstgräs. Barnen bor i det närliggande området så den geografiska närheten är viktig. Majoriteten har ofta inte möjlighet att få skjuts till platser utanför stadsdelen. Program för aktiva mötesplatser Johan Kindeberg, tränare för FC Möllans pojklag 19

Program för aktiva mötesplatser 3. utveckling 20

3. utveckling Utvecklingen av Aktiva mötesplatser i Malmö är i grund och botten en folkhälsofråga. Gratis och allmänt tillgängliga strukturer för ett aktivt vardagsliv och för spontan motion och möten bidrar till att minska de strukturella folkhälsoskillnaderna. Därför är det viktigt att stadens aktiva mötesplatser har god spridning i staden och svarar väl mot både befintliga och nya behov hos malmöborna. Inkluderande platser, där alla kan hitta något som inspirerar, utmanar och lockar, möjliggör ett aktivt vardagsliv och bättre hälsa för alla malmöbor. Utvecklingen av aktiva mötesplatser är en demokratifråga. Tydliga strukturella skillnader, både i användning och i folkhälsa, kan urskiljas vad gäller ålder, kön och bostadsområde. Därför är det viktigt att arbeta med inkluderande miljöer och strukturer, och arbeta tillsammans med malmöborna. Lyhördhet och öppenhet för nya idéer, samarbeten med malmöbor och andra aktörer, kan grunda för att fler erfarenheter och perspektiv kan rymmas i staden. Utvecklingen av aktiva mötesplatser är också en självklar stadsmiljöfråga. Med fler människor som rör sig och interagerar med och i det offentliga rummet, blir stadsrummet intressantare för alla både malmöbor och besökare. Platser och strukturer för fysisk aktivitet och möten kan höja kvaliteten på stadsmiljön, både ur funktionellt och estetiskt perspektiv. Med tydligt fokus på folkhälsa kan Malmö profilera sig som en spännande, levande och aktiv stad. Program för aktiva mötesplatser Malmö ska erbjuda en inspirerande stadsmiljö, med ett lättillgängligt och varierat utbud av aktivitetsytor och platser utomhus på allmän plats, som lockar till en mångfald av fysiska aktiviteter. Foto: Jacob Birgersson 2011 21

Program för aktiva mötesplatser 3. utveckling vision I Malmö ska alla medborgare kunna må bra. Visionen kring aktiva mötesplatser utgår därför från människorna, men rymmer också tankar om plats, funktion, struktur och förhållningssätt. Malmö ska erbjuda en inspirerande stadsmiljö, med ett lättillgängligt och varierat utbud av aktivitetsytor och platser utomhus på allmän plats, som lockar till en mångfald av fysiska aktiviteter. Platserna ska vara gratis och öppna för alla. För att uppnå en god kvalitet och blandning bör staden tillhandahålla både enklare vardagsplatser likväl som påkostade och avancerade anläggningar som väcker internationell uppmärksamhet. För att kunna profilera sig som en aktiv stad måste vi ha ett öppet och nyfiket förhållningssätt till det nya och oprövade och våga testa olika grepp för att erbjuda aktiva mötesplatser. 22

Strategi För att Malmö ska kunna erbjuda sina medborgare god tillgång till fysisk aktivitet och god hälsa måste vi arbeta på bred front med att skapa, utveckla och underhålla bra och användbara aktivitetsplatser. Att arbeta mot en komplex vision kräver ett samansatt arbetssätt, där konkreta åtgärdsplaner och mer övergripande strukturer kan samspela. 3. utveckling Utvecklingen av aktiva mötesplatser och folkhälsa är, i likhet med arbetet för att öka trygghet, aktiv transport, jämställdhet och tillgänglighet, inte något som kan drivas frikopplat från andra uppdrag. Snarare måste nya tankesätt och perspektiv rymmas i alla våra projekt och arbetsprocesser. Detta innebär ett strategiskt arbetssätt, med olika metoder och en samsyn inom organisationen. Det gör vi genom att i alla projekt, oavsett vem som initierar det, integrera funktioner som främjar fysisk aktivitet, utveckla befintliga platser så att de håller en hög nivå och bra utbud jämnt fördelat över staden, anlägga nya aktivitetsplatser med hög nivå och bra utbud i exploateringsområden och i områden med bristande tillgång, stödja initiativ från medborgare, vara flexibla i utformning och förhållande till spontana initiativ samt satsa på stora investeringsprojekt som kan skapa identitet, hålla hög internationell kvalitet och positionera Malmö som en hälsosam stad för alla. riktlinjer De övergripande strategierna konkretiseras i de tre följande kapitlen. Program för aktiva mötesplatser I kapitel 4 behandlas basutbudet, som svarar mot grundläggande generella behov av vardagsfunktioner och platser för enkelt tillgänglig vardagsmotion. Med ett basutbud som ser likadant ut över hela staden, och garanterar alla medborgare samma grundläggande tillgång till platser och strukturer för fysisk aktivitet kan vi tillgodose en rättvis fördelning och lika förutsättningar för folkhälsa. I kapitel 5 diskuteras den så viktiga variationen, som tillför den bredd och det djup som inte ryms inom basutbudet. Ett varierat utbud av små och stora platser enkla eller påkostade, smala eller breda, utflyktsmål eller pauser på skolvägen gör stadsmiljön mer intressant och ökar möjligheten för alla malmöbor att hitta något som lockar, inspirerar eller utmanar just dem. En god variation möter demokratiska mål, och möjliggör en inkluderande stad där många intressen kan rymmas sida vid sida. I kapitel 6 behandlas stadens förhållningssätt gentemot idéer, behov och förändring. Flexibla platser och strukturer lägger grund för en långsiktig och hållbar planering. Genom att vara öppna och lyhörda för vad som händer i staden kan vi fånga upp trender och erfarenheter, och möjliggöra att många intressen kan få göras synliga. Genom att låta malmöborna ta plats i planering och aktivering blir staden mer inkluderande och levande. 23

Program för aktiva mötesplatser 4. basutbud 24

4. basutbud Basutbudet ska erbjuda alla malmöbor en god möjlighet till bra vardagsaktivitet, att möta lika och olika, att umgås och vistas ute på bra mötesplatser i anslutning till aktivitetsplatserna. Oavsett kön, ålder, förmåga, inkomst, språk och bostadsområde ska alla kunna vara spontant fysiskt aktiva i stadens offentliga rum. Utbudet, liksom behoven, varierar på olika platser och med stadens demografi, men grunden ska ge alla möjlighet till de vanligast förekommande och efterfrågade aktiviteterna inom ett kort avstånd och på ett sätt som är enkelt att integrera i vardagslivet. Basutbudet ska dessutom kompletteras med en stor variation av andra aktivitetsmöjligheter, för att ge bästa möjliga förutsättningar för en aktiv livsstil och en attraktiv stad. Basutbudet täcker upp för några av de mest grundläggande och vardagliga behoven av fysisk aktivitet. Utbudets innehåll grundar sig dels i malmöbornas intressen och behov, dels i gatukontorets ambition att tillhandahålla vardagsplatser där aktivitet och socialt umgänge grundar för okomplicerade möten och förbättrad folkhälsa. En stor majoritet av vuxna malmöbor går, cyklar och springer för att få vardaglig motion. Även utegym efterfrågas av många som komplement till andra aktivitetsformer. Intervjuundersökningen visar ett stort intresse både av att behålla och utveckla bollplanerna. Ett basutbud bör därför tillgodose möjligheter att utöva spontan fysisk aktivitet som omfattar löpning, promenader och cykling, bollsporter av olika slag samt träning i utegym. Till detta kommer platser för socialt umgänge för att basutbudet ska kunna vara just aktiva mötesplatser, och därmed kunna ge både inspiration och ökad förståelse för andra människor i staden. Program för aktiva mötesplatser Basutbudet ger förvaltningen en möjlighet att budgetera och planera för en grundläggande fördelning av platser. För att staden verkligen ska kunna erbjuda möjlighet till en mängd olika spontana aktiviteter måste basutbudet kompletteras med en stor variation små och stora platser, och en öppet och flexibelt förhållningssätt mot nya idéer. Utvecklingen av ett gott basutbud bygger på närhet och tillgänglighet, och kan till största del utgå från befintliga ytor. Det finns en stor potential att utveckla Malmös äldre bollplaner till multifunktionella aktivitetsplatser. Foto: Anna Krook 2011 25

Program för aktiva mötesplatser 4. basutbud LOKALISERING Basutbudet ska lokaliseras så att det ligger nära platser där folk bor, vistas eller rör sig. Platser i anslutning till gång- och cykelstråk bör prioriteras då de dels är enkla att nå, dels syns av förbipasserande vilket både kan locka nya användare och skapa trygghet. Platser för spontan aktivitet kan också med fördel lokaliseras i kluster av olika typer av aktiviteter. En samling av olika aktiviteter har flera fördelar. Möten mellan unga och äldre, mellan personer med olika intressen samt mellan utövare av aktiviteter med olika intensitet främjas om man befinner sig nära varandra. Dessutom kan åsynen av andra människor som utövar någon form av fysisk aktivitet inspirera till att själv pröva eller att utmana egna gränser. Ytterligare en fördel med att skapa sociala och aktiva mötesplatser är att steget mellan att vara åskådare och utövare blir enklare om man befinner sig nära i en vardaglig situation. Därför ska platser för umgänge också finnas i anslutning till aktivitetsplatserna. Genom att kombinera platser och funktioner för olika målgrupper skapas möten som suddar ut gränserna mellan lek, motion och umgänge. Då blir fysisk aktivitet både enkelt, roligt och vardagligt. I basutbudet ingår fyra olika typer av platser som alla bidrar till enkel och nära vardagsaktivitet: Basutbud Inom 500 m från bostaden ska alla malmöbor ha tillgång till: En multifunktionell aktivitetsyta: bollplan med flexibla lösningar som gör att innehåll och form kan varieras, i kombination med fler/ andra aktiviteter i anslutning till vistelseyta och sociala funktioner. Ytbehov: 1000-4000 m² Markerade promenad- och löpslingor med km-markeringar, karta över rundan, belysning samt tillgång till vatten. En klippt gräsyta om minst 2000 m² Utegym eller annan plats för funktionell träning Basutbudet ska tillgodoses genom att utveckla befintlig stadsmiljö (gatukontoret) samt bevakas i planeringsprocessen så att behoven också uppfylls i exploateringsområden (stadsbyggnadskontoret, gatukontoret). 26

MULTIFUNKTIONELLA AKTIVITETSYTOR Multifunktionella aktivitetsytor kopplar samman platser för aktiviteter med olika intensitet och inriktning med platser för sociala funktioner. De ska locka användare med olika intressen, erfarenhet, ålder och kön. Planer för bollspel av olika slag kombineras med till exempel platser för lek, klättring eller andra fysiska aktiviteter samt sociala platser med möjlighet till att umgås, vila eller att titta på andra människor. Då kan aktivitetsplatserna attrahera olika användargrupper och bli viktiga mötesplatser i området. 4. basutbud Vid både nyanläggning och upprustning av befintliga platser bör hänsyn tas till intressen och behov i närområdet. Utbudet av aktiviteter ska hållas uppdaterat i relation till befolkningen. Då kan vi nå ett mer inkluderande utbud. BEFINTLIGA MULTIFUNKTIONELLA AKTIVITETSYTOR Inventeringen visar att bara 15 aktivitetsplatser kan definieras som multifunktionella idag. Dessa platser är ojämnt fördelade över staden och kan med ett upptagningsområde om 500 meter idag inte nå alla malmöbor. En multifunktionell aktivitetsyta behöver inte vara vare sig stor eller särskilt dyr i anläggning eller drift. Ett bra exempel på detta är Dalslandsplan en liten basketplan, lagom stor för ett par kompisar att spela på, en mindre lekplats, bra platser att sitta på, för publik till basketspel eller vistelse vid blomsterplanteringar. Med en enkel upprustning av lekplatsen, exempelvis tillägg av två höga gungor eller en klätterställning (gärna för både barn och äldre) kan det på 950 m² rymmas flera funktioner och aktiviteter med olika intensitet som vänder sig till olika målgrupper. Program för aktiva mötesplatser Dalslandsplan är ett bra exempel på en mindre multifunktionell aktivitetsyta. Foto: Anna Krook 2014 27

Program för aktiva mötesplatser 4. basutbud Ett annat bra exempel på en multifunktionell aktivitetsplats är Enskifteshagen med temalekplatsen Rörelse. I direkt anslutning till varandra utan synliga gränser ligger lekplatsen, med tydligt fokus på fysisk aktivitet för olika åldersgrupper, utegym, multisportplan samt sociala vistelseytor. Dessutom ligger en stor öppen gräsyta bredvid, odlingsområde, hundrastgård och gång- och cykelstråk. Enskifteshagen är ett gott exempel på hur olika aktiviteter gynnar varandra genom klusterverkan. Platsen tar stor yta i anspråk men särskilt sättet att sudda ut gränserna mellan park- och aktivitetsyta, mellan lek och motion och att erbjuda lekmöjligheter även för vuxna är föredömligt. Sedan början av 2000-talet har så kallade spontanidrottsplatser (även kallade näridrottsplatser eller multisportarenor) varit mycket efterfrågade från medborgare. Syftet med att anlägga spontanidrottsplatser har inte sällan varit att locka ovana användargrupper, som tjejer eller inaktiva killar. Resultatet har dock varit ett helt annat: spontanidrottsplatser används ofta mycket, men attraherar nästan uteslutande (generellt 80-100%) unga lagaktiva killar. Om inte unga, redan aktiva killar är projektets målgrupp bör en försiktig användning av färdiga spontanidrottsplatser iakttas, och annan utformning prioriteras. Spontanidrottsplatserna är ofta färdiga paket som levereras och monteras på plats, och innehåller möjlighet till flera bollsporter. Ofta kombineras fotboll och basket, ibland också bandy. Ett flertal av dessa planer har konstgräs, vilket gör att endast fotboll går att spela på planen trots mål och korgar för andra sporter (t ex basket och bandy). Slitage och skadegörelse syns tydligare på dessa planer än på de enklare bollplanerna. Kraftigt markerade staket, som ofta finns på nya spontanidrottsplatser, utgör ofta en större barriär än de nätstängsel som traditionellt har använts. Med en mer odefinierad kantzon och en enklare karaktär blir det lättare för ovana användare att närma sig aktiviteten. Med öppnare utformning kan kopplingen mellan olika aktiviteter också underlättas. Enskifteshagen är ett föredömligt exempel på hur olika aktiviteter gynnar varandra genom klusterverkan. Foto: Tomaz Lundstedt 2010 28

4. basutbud multifunktionella aktivitetsytor Det finns cirka 170 bollplaner och spontanidrottsplatser på allmän plats i Malmö. Merparten ligger i bostadsområden byggda på 19501970- talen. I centrum och i Limhamns äldsta delar samt i nybyggda områden som Bunkeflostrand och västra Tygelsjö är det tydlig brist. Endast 16 stycken kan klassas som multifunktionella aktivitetsytor idag. Program för aktiva mötesplatser befintlig Multifunktionell aktivitetsyta befintlig bollplan med utvecklingspotential 29

Program för aktiva mötesplatser 4. basutbud Oxiegården Södra förvandlades med enkla medel från en plats med slitna bollplaner och lekplats i behov av upprustning till en attraktiv multifunktionell aktivitetsplats för olika åldrar och målgrupper. Foto: Anna Krook 2014 UTVECKLING AV BEFINTLIGA BOLLPLANER Det finns stor potential att utveckla befintliga bollytor till multifunktionella platser. Inventeringen pekar ut drygt 20 befintliga bollplaner som är lämpliga att utveckla i ett första steg. För att uppfylla målet att alla ska nå en multifunktionell plats inom 500 meter krävs fler. Genom att utgå från befintliga bollplaner, som ofta är det mest platskrävande elementet, och lägga till sociala ytor och ytterligare aktivitetsmöjligheter, kan dessa med ganska enkla medel utvecklas till multifunktionella platser. Det finns idag ca 170 bollplaner och spontanidrottsplatser på allmän plats för bland annat fotboll, tennis, basket, bandy och volleyboll. De flesta ligger i eller i direkt anslutning till parker och/eller lekplatser. Merparten ligger i bostadsområden byggda på 1950-1970- talen. I centrum och i Limhamns äldsta delar samt i nybyggda områden som Bunkeflostrand och västra Tygelsjö är det tydlig brist. Ett stort antal av bollplanerna är anlagda på 60-talet, främst grusade fotbollsplaner och asfalterade tennisbanor omgivna av nätstängsel. Många av dem är mycket slitna, med behov av upprustning under det närmaste tiotalet år. 30

Bollplaner, både traditionella grusplaner och nyare spontanidrottsplatser, attraherar främst unga, lagaktiva killar. För att underlätta möten, och för att göra det enklare för ovana att använda bollplanerna, ska merparten av alla bollplaner på sikt kompletteras med platser för umgänge och någon annan funktion som t ex lek, klättring eller andra fysiska aktiviteter. Utbudet av olika typer av bollytor kan också breddas. Många äldre fotbollsplaner är dimensionerade för 7- mannalag och kan i vissa fall delas upp på mindre ytor, vilket ger möjlighet till fler funktioner på samma yta. 4. basutbud Ett antal bollplaner tycks inte användas i särskilt stor omfattning eller inte alls. En del av dessa är också i stort behov av underhåll. Ett skäl till minskad användning kan vara att befolkningssammansättningen har förändrats och att platsen inte längre motsvarar behoven. Dessa ytor ska utredas och antingen rustas upp eller förändras. En ny lokalisering är möjlig, men ytor ska inte tas bort, utan istället anpassas till de behov och intressen som finns i närområdet. Ett exempel på en lyckad upprustning är lekplatsen Oxiegården Södra vid Stensåkersvägen i Oxie. Lekplatsen låg i en park där en asfalterad tennisbana och en stor grusad fotbollsplan fanns i närheten, men på andra sidan om en gång- och cykelväg. Lekplatsen svämmade ofta över vid regn och behövde därför flyttas. Kopplingen mellan de olika platserna var dålig och även aktivitetsytorna var i behov av upprustning. Det fanns goda möjligheter att genom upprustningen och med enkla tillägg ta ett helhetsgrepp på parken, lekplatsen och aktivitetsytorna, för att skapa bättre förutsättningar för en aktiv vardag för många användargrupper. Lekplatsen flyttades så att den kom i direkt anslutning till aktivitetsytorna. Lekplatsutrustning för barn kompletterades med sittplatser för alla åldrar både bänkar, bord och sittpuck för mer avslappnat umgänge och en mindre yta med utrustning för både lek och träning. Tennisbanan bedömdes vara i så dåligt skick, och i så stort behov av dränering, att den togs bort och ersattes med en stor gräsyta. Enkla fotbollsmål sattes upp på gräsplanen, så att både fotboll och andra aktiviteter möjliggjordes. När tennisbanans staket försvann blev det också möjligt att använda omgivande sluttningar för pulkaåkning. Program för aktiva mötesplatser Den stora fotbollsplanen, dimensionerad för två sjumannalag, delades av med ett nätstängsel. En mindre del asfalterades och fick utrustning och markeringar för tennis, basket och bandy. Den andra delen behöll grusunderlaget och de befintliga målen, om än på mindre yta. Den mindre fotbollsytan möjliggör spel även för mindre grupper. För boende i området var det viktigt att alla funktioner skulle behållas. Med omdisponeringen kunde dessutom ytterligare funktioner (basketkorg, bandy och gräsplan) rymmas inom samma område. Belysningsstolpar sattes upp, så att både lekplats och aktivitetsytor går att använda även under mörka timmar. Reaktionerna från boende i området var efter upprustningen mycket positiva. Möjligheterna till både lek och aktivitet har förbättrats, och möten mellan olika brukargrupper har underlättats. Den totala kostnaden för ombyggnaden hamnade på 1,4 miljoner kronor, varav merparten, 750 000 kr, var för flytten och nyanläggningen av lekplatsen. Aktivitetsytorna kostade 500 000 kr och ny belysning 150 000 kr. Utveckling av en befintlig bollplan till en multifunktionell aktivitetsyta ska i många fall kunna göras för under 400 000 kronor. 31