För alla våra invånares skull

För alla våra invånares skull ÅRSREDOVISNING 2012

Käppalaförbundets vision Vi är en ledande miljöaktör som bidrar till rena vatten i vår region. Käppalaförbundet på fem sekunder Käppalaförbundet renar avloppsvatten från mer än en halv miljon människor i elva medlemskommuner norr och öster om Stockholm. Reningen sker i Käppalaverket som är ett av världens mest effektiva avloppsreningsverk. Vi tar också tillvara på den näring och energi som finns i avloppsvattnet och återför slam och biogas till samhällets kretslopp. I årets upplaga av vår årsredovisning får du tillfälle att träffa några av alla de invånare som verkligen uppskattar vårt arbete. Framsidan: Gråsälen befinner sig i toppen av skärgårdens näringspyramid. Därför slog miljögifter hårt på sälen, som under lång tid inte kunde föröka sig. Idag ökar sälmängden stadigt, och därmed kan man också utläsa att miljön faktiskt har blivit bättre. En vuxen säl kan väga uppåt 300 kg och äter drygt 7kg fisk om dagen. Idag finns det relativt gott om säl i skärgården, över 2000 individer som stadigt ökar. Säl på Skansen? Boka en sälsafari istället och se dem i deras hemmamiljö! Foto framsida: Jan Udden Foto denna sida:gunnar Aneer 2

Innehåll 5 6 8 13 13 13 13 13 14 14 15 15 15 16 16 17 17 18 18 19 21 23 24 31 32 33 34 37 38 39 40 41 42 VD har ordet Stockholms skärgårds invånare Prioriterade utvecklingsområden Året i sammandrag Rekordhöga flöden Fokus på åtgärder Stadig befolkningstillväxt Nya dysor och slamskrapor Ny kontorsbyggnad Nya resursutvinnare Förädling av slammet BOA Kadmiuminventering på Arlanda Allt fler använder EnvoMap Rötning i laboratorieskala Kampanj för en giftfri miljö 5000 besökare Ny styrmodell Samordnad växelfunktion Så styrs verksamheten Målarbete Ordföranden har ordet Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Noter till resultat- och balansräkning Medlemsandelar Budgetuppföljning Kostnadsutveckling Investeringsprojekt Revisionsberättelse Käppalaverket Käppalaförbundet 2013. Producerad av Society Kommunikationsbyrå AB och Käppalaförbundet. Foto och illustrationer: Se bildbyline Tryck: Åtta45 Tryckeri AB Denna sida: Esox Lucius, gäddans latinska namn låter mycket passande även på en skurk ur en Star Wars-film. Skärgårdens vattenburna varg, landets sportfisk nummer ett där varje spösvingare drömmer om en fångst över svenska rekordet på 19,3 kg. Glupsk och kan faktiskt äta allt den kan gapa över, men kanske lite lat. Ett anfall sker oftast bara om bytet befinner sig inom samma håll som gäddans längd. Så häng inte läpp när du står där och kastar. Kasta en gång till! 3

Vilken är lufthavens slarvigaste fågel? Havsörnen. Oavsett kvaliteten på det skämtet skulle man kanske inte våga säga det till en havsörn, med sina 2,5 meter i vingspann är den norra Europas största rovfågel. För drygt 40 år sedan var havsörnen nästan utslagen av bland annat gifter, men tack vare insatser och bättre miljö har den lyckats återhämta sig. Idag kan man ibland till och med se havsörn framför Stockholms slott! Foto:Bent Christensen

VD har ordet När vi sammanfattar 2012 så konstaterar vi att det blev ett riktigt blött år. Regnet som föll över Stockholms - området innebar att det blev det tredje nederbördsrikaste året någonsin efter 1794 och 1960. Stora regnmängder innebär höga flöden in i vårt reningsverk, vilket satte fokus på verkets kapacitet och våra kommuners avloppsnät. Vi nödgades vid fyra tillfällen brädda delvis orenat vatten, vilket historiskt har varit ovanligt för Käppalaförbundet. Faktum är ju att Käppalaverket är byggt för att rena förorenat avloppsvatten och inte ovidkommande vatten som dag- och grundvatten. Vi märker också att marginalen för att kunna ta emot dessa ofta kortvariga flödestoppar har minskat i takt med att reningsverkets belastning ökar från allt fler anslutna stockholmare. Vi har därför beslutat att tidigarelägga en ny så kallad högflödesrening, som innebär att det vatten som inte får plats i vår ordinarie renings - process genomgår en snabb kemisk och mekanisk rening innan det släpps ut. På tal om att Stockholm och speciellt våra medlemskommuner växer så det knakar (i genomsnitt ca 1,5 %) så kommer det innebära att förbundet går in i en period med omfattande om- och tillbyggnader för att möta denna ökande belastning. Vi har också beslutat om att påbörja en process med att förnya vårt miljötillstånd som innebär att vi sannolikt kommer att få skärpta utsläppskrav. Glädjande är att vi kommer att kunna möta framtiden med en i sammanhanget begränsad investeringsinsats, då vi i dagsläget inte ser ett behov av att skapa ytterligare bassäng - volymer. Vi får med andra ord en viss pay-back på de investeringar som togs under 90-talet när verket byggdes ut och moderniserades. Resultatmässigt har vi blivit bättre på att leverera enligt plan och vi ser att det går att driva verksamheten i balans mellan effektivitet och utveckling. Kostnaden per ansluten person har stadigt gått nedåt de senaste åren. Tyvärr tvingas vi konstatera att de långa handläggningstiderna för miljöprövningar och tillståndsfrågor gör att osäkerheten kring framtida investeringar blir stor. Det värsta exemplet är anslutningarna av Vaxholm och Öster - åker till Käppala, där ärendet lämnades in januari 2010 och vi fortfarande väntar på ett beslut. Tillsammans med styrelsen har vi också prioriterat våra utvecklingsmål. Vi kommer bland annat att utreda en ny slamstrategi för framtiden. Detta på grund av osäkerheten kring den politiska viljan att skapa ett hållbart kretslopp av den förnyelsebara växtnäring som slammet utgör. Ett ytterligare utvecklingsmål är att ta fram ett marknads - mässigt erbjudande om leveranser av värme som vi kan Foto:Björn Leijon skapa från det renade avloppsvattnet. Fullt utbyggt skulle detta kunna värma 50 000 lägenheter. Vårt tredje utvecklingsmål är kopplat till uppströmsarbetet och den mängd ovidkommande vatten som vi får ta emot från de anslutna medlemskommunerna. Vattnet som är rent kostar bara energi att förflytta och tar onödig plats för spillvattnet, som vi är byggda för att rena. Målet för detta projekt är att vi tillsammans med kommunerna ska försöka plocka de lågt hängande frukterna och minska det ovidkommande vattnet. Som ansvarig för förbundets verksamhet känns det tryggt att veta att vi har duktiga medarbetare som är engagerade och tar ansvar. Det har inte minst visat sig vid ett antal tillfällen då anläggningen har utsatts för en betydligt större belastning än vad den är byggd för. Vidare har organsationen det senaste året kompletterats med kompetenser som gör att vi står väl rustade för både kommande utbyggnader och vidareutveckling av mervärden som vi kontinuerligt försöker skapa från avloppsvattnet. Per Manhem VD, Käppalaförbundet 5

Hur känns det att bo i avloppet från en halv miljon människor? Fråga någon som vet. Foto:Martin Almqvist Det är många faktorer som påverkar tillståndet i Stockholms skärgård. En av de viktigare är kvaliteten på det avloppsvatten som släpps ut. Så för att ta reda på hur Käppalaförbundet sköter sig frågar vi skärgårdens invånare hur de egentligen mår. Miljön i skärgården är en komplex historia som inte riktigt låter sig formuleras som ett kvällstidningslöp. Det handlar om en yta på 1 700 km 2 med över 30 000 öar, kobbar och skär. Att bara svepa med handen över skärgården och prata miljö låter sig inte riktigt göras. Påverkan sker från många håll, förutsättningarna är olika och invånarnas hälsa och antal handlar inte bara om miljöpåverkan utan även om balansen i ekosystemet. Men fisk och djurliv ger oss dock en bild av hur vi människor sköter vår miljö. Mycket av det vårt samhälle släpper ifrån sig i form av miljöpåverkande ämnen samlas slutligen i fisk och djurliv. De sitter med facit. Historien Käppalaverket invigdes 1969. Äntligen fick norra Stor - stockholm ett modernt gemensamt reningsverk där allt avlopp samlades upp och renades. Tidigare hade avloppsvattnet spritts ut på flera små anläggningar med olika förutsättningar för rening, vilket inte fungerade så bra. Käppalaverket har betytt mycket för att förbättra miljön i skärgården. En enkel mätmetod är siktdjup och det har stadigt förbättrats. Men för drygt tio år sedan skedde ett trendbrott och fram till idag har siktdjupet återigen försämrats. Detta har dock förmodligen inget med avlopp och reningsverk att göra, utan är snarare en påverkan av Mälaren som brunifieras av allt större mängder humus - ämnen som i sin tur är en följd av klimatförändringar. Fisken minskar i antal Det blir allt färre fiskar i Stockholms skärgård. Det tycks de flesta vara överens om. Men förklaringarna till detta skiljer sig åt. Miljöfaktorer tycks inte vara det mest sannolika bakom minskningen, utan det handlar mer om en ekologisk obalans. Säl har ökat liksom skarv och de konsumerar tillsammans stora mängder fisk. Dessutom har till exempel storspigg och skarpsill ökat och de äter i sin tur upp rovfiskens yngel. 6

Om gäddan är en enstöring som trivs i kalla vatten, är abborren dess raka motsats. Abborren är en social typ, trivs i stim och om sommaren i grunda varma vikar. Alltså är den precis som många andra stockholmare. Abborren räknas som en av våra mest smakliga grannar. Rekordabborrens 3,15 kg borde ha räckt till god middag för hela släkten. Och kanske var den nästan lika stor som ditt eget barndomsminne av dina metade abborrar? Gråsäl och havsörn toppen för toppen Högst upp i skärgårdens näringspyramid finner vi gråsäl och havsörn. Gråsälen var nästan utrotad från Stockholms skärgård, till följd av 1900-talets jakt och miljögifter. Idag har sälstammen vuxit till sig och består av 2000-3000 djur vilket är positivt om inte annat för att det visar att miljön blivit bättre. Men som nämnts tidigare, säl äter mycket fisk och kan därmed bidra till en viss ekologisk oreda. Havsörnen var mycket hårt drabbad av jakt, men framförallt av miljögifter. Sedan 1970-talet har ett aktivt arbete räddat den i skärgården, samtidigt som miljön har förbättrats. Abborren en varningsklocka Forskning visar att abborren i centrala Stockholm mår riktigt dåligt, en portion abborre överstiger gränsvärdena för PCB, enligt både WHO:s och EU:s rekommendationer. Längre ut i skärgården är hälsotillståndet dock bättre. Men det som forskarna är oroliga för är inte klassiska gifter som PCB, de fungerar snarare som indikatorer för nya gifter som man ännu inte har full koll på men som antas ha samma spridningsmönster. Kemin har förändrats Idag lever vi i ett kemikaliesamhälle. Tidigare handlade det mer om bulkkemikalier, exempelvis PCB och DDT som relativt enkelt kunde pekas ut som bovar. Nu handlar det om tiotusentals ämnen, var och en i små mängder där ingen egentligen vet vilken långsiktig påverkan de har. Annat än att de faktiskt påverkar. Titta bara på abborren. Käppalaförbundets uppgift Miljön i kustnära vatten har faktiskt blivit bättre. Det visar också att satsningar på miljö, på skärgård och Östersjön, ger resultat. Käppalaförbundets roll i detta är förstås att fortsätta rena avloppsvatten. I detta ingår att avväga eventuella nya reningsmetoder för att rena bort ännu fler ämnen, och samtidigt väga nytta och kostnader. En annan viktig uppgift är att jobba med uppströmsarbete, det vill säga att identifiera källor till olika typer av miljöföroreningar där de uppstår. Det är också förbundets ansvar att göra en halv miljon människor ännu mer medvetna om vad som hör hemma och inte hör hemma i avloppet. Till gagn för skärgårdens invånare. Och sig själva. Några av vara skärgårdsgrannar möter du på följande sidor. Men åk gärna ut i skärgården och träffa många fler. 7

Prioriterade utvecklingsområden Våren 2012 påbörjade Käppalaförbundet arbetet med att utveckla en ny målstyrningsmodell. I arbetet ingick bland annat att se över uppdraget och visionen, att upprätta planer för basverksamheten och att prioritera utvecklingsområden. Övergripande i den nya styrmodellen är uppdraget, visionen och kärnvärderingarna. Uppdraget är det mest grundläggande och svarar på varför Käppalaförbundet finns till, för vem och vad det ska göra för dem. Uppdraget är idag är formulerat i ändamålsparagrafen. Denna har varit den samma sedan förbundet bildades. I september 2012 genomfördes en styrelsekonferens där både uppdraget och visionen togs upp till diskussion. Då konstaterades bland annat att nuvarande uppdragsbeskrivning inte tar höjd för alla delar av verksamheten, till exempel kvalitetshöjande åtgärder i form av uppströms - arbete, arbetet med uppgradering och försäljning av biogas, och arbetet med att kommersialisera värmen i det renade avloppsvattnet. Med anledning av detta beslutade styrelsen om en ny ändamålsparagraf formulerad på följande sätt: Ändamålet med förbundet är att enligt bestämmelserna i denna förbundsordning omhänderta och rena medlems - kommunernas avloppsvatten i syfte att uppnå en hållbar utveckling. Kommunalförbundet får också, efter särskild överenskommelse med medlemskommunerna, utföra andra uppgifter som ligger inom kommunalförbundets intresseområde. För fullgörande av sin uppgift äger förbundet i enlighet med denna förbundsordning förvärva, anlägga underhålla och driva avloppsreningsverk, pumpstationer, tunnlar, ledningsnät och andra för verksamheten erforderliga anordningar. Att ändra ändamålsparagrafen kräver beslut i såväl Käppalaförbundets fullmäktige som i respektive medlemskommuns fullmäktige. Då detta medför en relativt omfattande och tidskrävande administrativ process kommer den föreslagna ändringen att ske i samband med nästa generella översyn av förbundsordningen. När det gäller visionen blev slutsatsen att det krävs ytterligare diskussioner innan ett nytt förslag kan presenteras. Basverksamhet och utvecklingsmål En viktig del i den nya styrmodellen är att skilja mellan basverksamhet och utvecklingsmål. Inom basverksamheten återfinns det dagliga arbetet. Detta följs upp med nyckeltal relaterade till verksamhetens kritiska framgångsfaktorer. Utvecklingsmålen är kopplade till förbundets prioriterade utvecklingsområden där en förändring önskas inom en femårsperiod. Förbundet beslutade att utvecklings målen ska kopplas till följande områden: alternativ slamavsättning minskad mängd tillskottsvatten ökad kommersialisering av värmen från det renade avloppsvattnet Utvecklingsmålen har Käppalaförbundet redan börjat arbeta med och de presenteras närmare på nästföljande sidor. Den nya styrmodellen tas i bruk fullt ut under 2014. 8

Foto:Bengt Ekberg Utvecklingsområde 1 Alternativa slamavsättningsområden Käppalaförbundet producerar drygt 20 000 ton slam per år. Huvuddelen av detta slam används på åkermark, cirka 65 procent år 2012, medan resten av slammet används som växtnäringsskikt vid återställningsarbeten, till jordtillverkning eller inom olika utvecklingsprojekt. Förbundet anser att slamspridning på åkermark är den mest effektiva metoden för att tillvarata växtnäring ur avloppet. Målsättningen är att minst 90 procent av slammet ska spridas på åkermark år 2016. Det finns dock motståndare till slamspridning på åkermark, som vill att spridningen ska förbjudas. Frågan debatteras flitigt och det råder idag en viss osäkerhet om hur det framtida regelverket kommer att se ut. Av försiktighetsskäl har Käppalaförbundet påbörjat ett utvecklingsarbete för att hitta alternativ till att sprida slam på åkermark. Det handlar om långsiktiga satsningar som förbundet bör driva i samarbete med andra intressenter, till exempel andra VA-organisationer. Här är några exempel på de alternativ som utreds: Utveckling av olika slamprodukter - Käppalaförbundet och Biototal genomför fältförsök där slam processas genom exempelvis kompostering för att få fram ett gödselmedel eller en jord av hög kvalitet. I projektet undersöks även marknadens behov, behovets storlek och ekonomiska förutsättningar för olika slambaserade produkter. Torkning - Vid torkning värms slammet upp och torkas så att det uppnår en torrsubstanshalt på ungefär 90 %. Torkning minskar lagringsbehovet, fungerar som hygieniseringsmetod och ökar avsättningsmöjligheterna. Torkade produkter kan till exempel användas till förbränning, gödselprodukter och bränsle vid cementtillverkning. Förbundet medverkar även i ett projekt där slam torkas, pelleteras och används till skogsgödslingsförsök. Förkolning - Ett alternativ till omhändertagande av slammet kan vara att genom hydrotermisk förkolning ta fram ett lämpligt material för förbränning eller annan användning. Hydrotermisk förkolning innebär att organiskt material värms upp under högt tryck i närvaro av en katalysator. Förbränning - För att möjliggöra återvinning av växtnäring ur aska måste slammet förbrännas separat eller tillsammans med ett annat lämpligt biomaterial. Den närmaste storskaliga anläggningen för monoförbränning av slam finns i Köpenhamn. Monoförbränningsanläggningar medför höga investeringskostnader och kräver dyrbart underhåll. Utvinning av fosfor - När slammet har förbränts kan fosfor utvinnas ur askan. Idag utvecklas metoder för att göra detta kommersiellt. 9

Foto:Jerker Lokrantz Utvecklingsområde 2 Minskad mängd tillskottsvatten Käppalaverket är byggt för att ta emot och rena avloppsvatten, men det kommer även in oönskat dag- och dräneringsvatten till verket. Detta så kallade tillskottsvatten orsakar kapacitetsproblem i verket, framförallt vid kraftiga eller ihållande regn, och kan leda till att bräddning måste ske. Tillskottsvattnet försämrar även reningsprocessen, vilket leder till att sämre renat vatten släpps ut från Käppalaverket. Andelen tillskottsvatten är uppskattad till 40 50 procent av det inkommande vattnet och denna ansenliga mängd måste minska. Detta är särskilt angeläget med tanke på en ökande befolkningstillväxt, skärpta reningskrav och förväntade klimatförändringar. Redan idag arbetar Käppalaförbundet tillsammans med medlemskommunerna för att minska mängden tillskottsvatten, och detta arbete ska nu intensifieras. En stor del av arbetet handlar om beslut och underhållsinsatser för att minska inläckaget på det ledningsnät som leder avloppsvattnet till Käppalaverket. För att lyckas med detta finns det ett behov av att forma en gemensam politisk strategi för medlemskommunerna då det handlar om relativt stora investeringar. Det krävs gemensamma nyckeltal och målformuleringar, och uppföljning av reinvesteringar i ledningsnätet. En studie över medlemskommunernas tillskottsvattenvolymer har tidigare genomförts. Förbundet vill nu arbeta vidare med detta och kartlägga vilken typ av tillskotts - vatten och mängd som kommer från respektive kommun. Mängderna ska sättas i relation till respektive kommuns anslutna ledningslängd. Medlemskommunernas avloppsnät är anslutna till Käppalaförbundets nät via cirka 50 olika punkter och vid 25 av dessa punkter finns flödes - mätning. Data från de 25 mätpunkterna ska samman - ställas, analyseras och ligga till grund för en rekommendation om framtida strategi. 10

Foto:Björn Leijon Utvecklingsområde 3 Värmeenergi från renat avloppsvatten Det renade avloppsvattnet som Käppalaförbundet släpper ut i Östersjön håller en genomsnittstemperatur på 14 grader Celsius. Med värmepumpteknik är det möjligt att ta tillvara den värmeenergi som vattnet innehåller. Detta görs idag i väldigt begränsad utsträckning. År 2012 levererade Käppalaförbundet cirka 1,1 GWh energi från renat avloppsvatten till Fortum. Denna energi använder Fortum till fjärrvärmeproduktion och uppvärmning av bostäder i Gåshaga i Lidingö. Preliminära beräkningar visar att utvecklingspotentialen är enorm. Värmeenergin från det renade avloppsvattnet skulle kunna uppgå till 600 GWh, vilket skulle kunna värma närmare 50 000 lägenheter. Utvinning av spillvärme från Käppalaverket har uppenbara miljöfördelar genom att en outnyttjad energikälla tas till vara och nyttiggörs. Spillvärmen kan också ersätta energikällor med större miljö- och klimatpåverkan, såsom fossilbaserade bränslen. I ett första steg genomför förbundet nu en förstudie för att undersöka hur potentialen i det renade avloppsvattnet kan tas tillvara på ett bättre sätt. I förstudien ingår bland annat att titta på möjligheter till avsättning, tekniska lösningar, kostnader, intäkter och risker, samt även att föra en dialog med potentiella partners. 11

Havsöringen är som många stockholmare. En riktig pendlare. Från skärgård och hav pendlar den in till de strömmande vatten som den en gång själv kläckts i, för att leka och fortplanta sig. Om du vill fiska havs öring med störst framgång, gör du det när vattentemperaturen är mellan noll och fem grader. Då trivs havsöringen nära strandkanten. Fast vi antar att det är lite för kallt för att du också ska trivas där. Foto:Tobias Dahlin

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 2 Året i sammandrag Rekordhöga flöden År 2012 blev på många sätt ett exceptionellt år. De stora nederbördsmängderna gav rekordhöga flöden in till Käppalaverket. Totalt renades 59,7 miljoner kubikmeter avloppsvatten under året, vilket kan jämföras med 51,6 miljoner kubikmeter år 2011. Vid fyra tillfällen under året tvingades Käppalaförbundet brädda, vilket innebar att avloppsvatten som inte var fullständigt renat släpptes ut. En av bräddningarna var planerad och skedde i samband med en större underhållsinsats. De övriga tre berodde på höga flöden, i första hand orsakade av regn och/eller snösmältning. Den totala mängden uppgick till 615 000 kubikmeter, vilket motsvarar cirka en procent av den inkommande mängden. Trots bräddningarna klarade Käppalaförbundet de tillståndsvärden för utsläpp av olika ämnen som styr verksamheten. Käppalaförbundet har dock satt upp egna målvärden, som är strängare än myndighetskraven. Huvuddelen av dessa uppnåddes också, men inte alla, till exempel inte värdena avseende kadmium, koppar och kvicksilver. Fokus på åtgärder Flödesproblematiken under 2012 medförde ett starkare fokus på att försöka minska tillrinningen av tillskotts - vatten i avloppsledningarna. En del i detta är att föra en dialog med medlemskommunerna, bland annat gällande vikten av att koppla bort dag- och dränvatten från spillvattennätet. Käppalaförbundet arbetar också för att bygga bort flaskhalsar i tunnelsystemet. Dessutom genomfördes en större underhållsinsats där en av inloppskanalerna rensades från ansamlat material. Det handlade om en stor mängd skräp och fett, cirka 90 ton, som avlägsnades manuellt. Ytterligare ett exempel på en åtgärd kopplad till de höga flödena är den planerade högflödesreningen. Här är tanken att flöden över verkets maximala kapacitet ska snabbrenas med en mekanisk och kemisk reningsprocess innan det släpps ut. Detta kommer att ske i en separat del av verket för att inte störa den normala renings - processen. Planen är att högflödesreningen ska vara färdig att tas i bruk i slutet av år 2014. Stadig befolkningstillväxt Befolkningen i Käppalaförbundets medlemskommuner växer stadigt. Antalet personekvivalenter, vilket beräknas utifrån både hushåll och verksamheter, ökade med 2,7 procent jämfört med föregående år och uppgick till drygt 606 000. En förändring skedde under året kopplad till antalet personekvivalenter i Upplands-Bro och Vallentuna. I dessa två kommuner har det tidigare funnits områden som undantagits från skyldigheten att anslutas till Käppalaförbundet. På initiativ från de båda kommunerna ändrades detta så grundregeln numera är att samtliga fastigheter i kommunerna ska anslutas. Detta kommer dock endast medföra en marginell skillnad när det gäller den totala mängden personekvivalenter. En betydligt större fråga handlar om att ansluta Öster åker och Vaxholm till Käppalaverket. Ärendet lämnades in 2010 och i januari 2012 medgav Länsstyrelsen beslut att tillåta anslutningen. Beslutet överklagades dock av Naturvårdsverket, vilket gjorde att ärendet drog ut ännu mer på tiden. Nu inväntas svar från Miljööverdomstolen om huruvida Naturvårdsverket hade rätt att överklaga detta ärende eller inte. Nya dysor och slamskrapor För att säkerställa en hög standard genomförs löpande underhållsinsatser, både på Käppalaverket och i tunnelsystemet som leder avloppsvattnet till verket. Under 2012 ersattes till exempel samtliga dysor i sandfiltren för att återställa den hydrauliska kapaciteten. Totalt handlade det om 86 000 dysor. Käppalaförbundet påbörjade även utbytet av totalt 20 slamskrapor i sedimenterings - bassängerna. Det arbetet kommer att avslutas våren 2013. 13

Den totala mängden renat avloppsvatten per år motsvarar 300 miljoner fyllda badkar Fordonsgasen från Käppalaverket räcker till att driva 100 SL-bussar Vid Täby Kyrkby äger Käppalaförbundet en avlopps - ledning som är ansluten till tunnelsystemet. Denna ledning har visat sig vara underdimensionerad vid två så kallade dykarledningar och orsakat problem för vissa fastigheter i området. Därför byggdes dessa delar om för att säkerställa ledningens kapacitet. Slamavvattningsanläggningen har krävt högre grad av underhåll än förväntat då den kemiska behandlingen av slammet (Kemicondprocessen) medfört ett högt slitage på slampressar och transportsystem. Mycket av underhållsarbetet har därför handlat om olika akutinsatser då slamavvattningsmaskinerna fått driftsstörningar. En mer långsiktig lösning är dock på gång inom ramen för det så kallade STIL-projektet. STIL står för slam till lastbil och innebär att en ny byggnad för slamavvattning kommer att uppföras. Den nya anläggningen byggs i tre plan och kommer bland annat att innehålla avvattningscentrifuger, slamsilos och en utlastningshall. Moderniseringen kommer att medföra såväl miljömässiga som ekonomiska fördelar. Kemikalieanvändningen kommer att minska, energiförbrukningen blir lägre och underhållskostnaderna minskar. Dessutom kommer arbets - miljön att förbättras väsentligt. Ny kontorsbyggnad I takt med att Käppalaförbundets verksamhet utvecklas ökar antalet anställda, och så även de inhyrda konsulter och examensarbetare som regelbundet vistas i förbundets lokaler. Under 2012 uppfördes en ny kontorsbyggnad för att möta denna utveckling. Lösningen blev en överbyggnad ovanpå den befintliga kontrollrumsbyggnaden. Den nya kontorsbyggnaden invigdes i september 2012 och rymmer totalt 16 nya kontorsplatser och även ett nytt sammanträdesrum. I anslutning till arbetet med de nya kontorsrummen byggdes även en ny parkering för både personal och besökare. Nya resursutvinnare Förutom att rena avloppsvatten har Käppalaförbundet en viktig uppgift i att återföra energi och näringsämnen till samhället. Detta i form av fordonsgas till SL-bussar, slam till åkermark och värmenergi för uppvärmning av bostäder. Det är framförallt Käppalaförbundets avdelning för resursutvinning som arbetar med detta och denna avdelning utökades med två nya medarbetare under året. Deras uppgifter är bland annat att ansvara för kommersialiseringen av den spillenergi som finns i reningsprocesserna. Slam som ska användas som gödselmedel på jordbruksmark måste uppfylla höga kvalitetskrav. Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, vilket är ett system för reningsverk med ambitionen att nyttiggöra slam på åkermark. Käppalaförbundets REVAQ-arbete kontrolleras årligen av en oberoende revisor, och detta skedde i maj 2012. Även denna gång uppfyllde Käppalaförbundet de högt ställda kraven, som bland annat handlar om ett systematiskt uppströmsarbete, kontrollerad slamspridning och full insyn. Förädling av slammet Under året gjordes i samarbete med kretsloppsföretaget Biototal fortsatta försök att förädla slammet och göra det mer attraktivt för olika grödor. I projektet ingår bland annat att blanda olika organiska ämnen i slammet för att optimera näringsvärdet. Projektet sträcker sig fram till 2014. REVAQ-certifieringen kräver att slam lagras i minst sex månader för hygienisering innan det sprids på åkermark. Entreprenörer samt de två lantbrukare som Käppalaförbundet har direktavtal med ansvarar idag för lagringen av slam. Käppalaförbundet planerar att anlägga en egen slamplatta för mellanlagring av slam. Slam - plattan leder till att Käppalaförbundet får bättre kontroll 14

Det certifierade slammet gödslar motsvarande 2 000 fotbollsplaner per år. Käppalaförbundet tar emot över 5 000 studiebesökare per år. Ill: Philip Nicholson över slammets hela produktions- och distributionskedja och därmed minskar sårbarheten. På sikt möjliggörs även sänkta kostnader för slamhanteringen. Under året skickade Käppalaverket in en ansökan om att få uppföra en sådan anläggning i Upplands-Bro kommun. Ansökan avser tillstånd att få lagra upp till 25000 ton slam. Beslut väntas från Länsstyrelsen under 2013. Ur slammet skapas även råvaran biogas, som Käppalaförbundet förädlar till fordonsgas och värme. Fordons - gasen säljs till SL och 2012 uppgick den totala volymen till 3,6 miljoner m 3, vilket kan driva cirka 100 bussar. Under året träffades en tilläggsöverenskommelse med SL avseende leveranser och priser som kompletterar det leveransavtal som finns upprättat mellan parterna. Tilläggsavtalet ger Käppalaförbundet stabila planeringsförutsättningar samtidigt som SL garanteras ett hög - kvalitativt miljöbränsle. BOA Sedan några år tillbaka har Käppalaförbundet och Sörab bedrivit ett gemensamt projekt för att utreda förutsättningarna för ökad insamling och biologisk behandling av organiskt matavfall. Projektet går under benämningen BOA (Behandling av Organiskt Avfall). Under 2012 fortsatte projektet i en ny fas. I projektet undersöktes bland annat ekonomiska och juridiska förutsättningar för samverkan. En lösning som presenterades var att uppföra en förbehandlingsanläggning med efterföljande rötning och produktion. I nästa steg skulle i så fall det förbehandlade matavfallet transporteras vidare till Käppalaverket för rötning och produktion av fordonsgas. På initiativ från Sörab beslutades dock att projektet tills vidare skulle pausas. Detta framför allt för att invänta resultatet av en nationell utredning som kan påverka vilka avfallsmängder Sörab kommer att ta emot. Kadmiuminventering på Arlanda Käppalaförbundets uppströmsavdelning arbetar på olika sätt med förebyggande åtgärder för att minska mängden miljöstörande ämnen i det inkommande avloppsvatten Det handlar bland annat om att aktivt spåra källor till utsläpp av icke-önskvärda ämnen, att samla in information, och att motivera både företag och privatpersoner att tänka på miljön. En viktig händelse under 2012 var den kadmium - inventering som skedde på Arlanda flygplats. Kadmium är en tungmetall som på grund av sin förmåga att tas upp och lagras i människokroppen numera är förbjuden i Sverige, med två undantag; flygindustrin och som pigment i konstnärsfärg. På flygplan används kadmium som ytskikt på bultar och andra utsatta komponenter för att undvika galvaniska strömmar som kan förstöra materialet. Spillvattnet från Stockholm Arlanda Airport inne - håller cirka 300 g kadmium per år (2010 och 2011), vilket motsvarar cirka fem procent av den totala mängden kadmium som kommer in till Käppalaverket. I nära samarbete med Swedavia och Sigtuna kommun beslutade Käppalaförbundet därför att göra en större kraftansträngning på Arlanda flygplats och denna ägde rum i oktober 2012. Totalt besöktes 17 verksamheter under tre dagar, med fokus på utsläpp av processavloppsvatten, kemikalie- och golvskurvattenhantering. Dessutom genomfördes vissa stickprovtagningar. Alla verksamhetsutövare visade positiv inställning till inventeringen. Generellt sett fanns det god kunskap om kadmiumproblematiken, men det fanns också förbättringsområden, till exempel avseende kemikalie - hanteringen. Inventeringen kommer att följas upp under de närmaste åren. 15

Även om man kanske inte tänker på det, är blåmusslan mycket vanlig. Och fantastisk. En liten mussla kan filtrera flera liter vatten i timmen, och beräkningar visar att Östersjöns blåmusslor tillsammans filtrerar Östersjöns volym minst en gång per år! Blåmusslan blir inte större än 3 cm i Östersjön, jämfört med 10-15 cm på västkusten. Salthalten spelar in, vilket också gläder många blåmusslor i Östersjön som slipper hamna i grytan. Allt fler använder EnvoMap Uppströmsavdelningen har till sin hjälp olika ITbaserade verktyg, som effektiviserar och ökar kvaliteten på arbetet. Ett av dessa är det webbaserade kartläggningsverktyget EnvoMap, som gör det möjligt att överblicka vilka ämnen olika verksamhetsutövare släpper ut. Under 2012 fick även medlemskommunernas möjlighet att börja använda systemet, vilket ytterligare förstärkt samarbetet mellan Käppalaförbundets uppströmsavdelning och kommunernas miljökontor. Käppalaförbundet erbjuder även alla verksamhetsutövare möjligheten att lägga in sina kemikalieförteckningar direkt i EnvoMap. Detta väljer allt fler att göra. Kemikalieförteckningarna hjälper Käppalaförbundet att identifiera och fasa ut oönskade ämnen. Uppströmsavdelningens arbete har väckt stor uppmärk - samhet i branschen och vid flera olika sammanhang har avdelningen bjudits in för att presentera både arbetsmetoder och verktyg. Rötning i laboratorieskala I Käppalaförbundets laboratorium genomförs en mängd olika kontroller av både vatten och slam, totalt cirka 6000 under 2012. Laboratoriet är ackrediterat av SWEDAC, vilket innebär att arbetet utförs opartiskt, korrekt och grundat på internationellt erkända standarder. Ackrediteringen omprövas var 16:e månad och då genomförs en noggrann revision av verksamheten. Detta skedde i januari 2012 och resulterade i att ackrediteringen förlängdes ytterligare 16 månader. En spännande nyhet under året var framtagandet av en rötningsanläggning i laboratorieskala. Anläggningen fungerar som en rötkammare i miniformat och är en av de första i sitt slag. Här är det möjligt att testa och analysera olika lösningar för ökad gasproduktion, till exempel vad som sker vid olika förbehandlingar av slammet. En annan nyhet var implementeringen av underhållssystemet IDUS. Systemet används sedan tidigare för att planera och dokumentera underhållsinsatser i reningsverket och nu inkluderades även laboratoriets provtagare och mätare i systemet. Detta underlättar skötseln av utrustningen väsentligt. Käppalaförbundet investerade även i två nya automatiska provtagare, vilka ersatte gammal utrustning. Kampanj för en giftfri miljö År 2011 genomförde Käppalaförbundet för första gången en större informationskampanj riktad till allmänheten i medlemskommunerna. Denna följdes upp med en liknande kampanj under 2012. Det övergripande målet var att minska mängden oönskade kemikalier i det inkommande avloppsvattnet. Kampanjen handlade om hur allmänheten kan påverka vad som hamnar i avloppet via deras agerande i vardagen. Budskapen var kopplade till damm, målarfärg och hygienprodukter. De huvudsakliga informationskanalerna var trafikreklam, lokal - tidningar och banners på webben. Informationen spreds också via medlemskommunernas egna kanaler. Kampanjen genomfördes i ett första skede i maj och upprepades sedan i november. Utfallet var positivt. Kampanjen gjorde att många privatpersoner hörde av sig till Käppala förbundet och ville veta mer om hur de kan bidra till en giftfri miljö. I anslutning till vårkampanjen 2012 lanserade 16

Foto:Jerker Lokrantz Käppala förbundet en ny webbplats. Webbplatsen innehåller grundläggande information om verksamheten samt tips och råd riktade till både allmänheten och företag. I samband med vårens och höstens informationskampanjer märktes en tydlig uppgång i antalet besökare till webbplatsen. Det var cirka fem gånger så många besökare som i vanliga fall. Under året fattades även beslut om införandet av ett nytt intranät. Detta kommer att lanseras under 2013 och blir då den huvudsakliga kanalen för Käppalaförbundets interninformation. Intranätet kommer bland annat att innehålla nyheter om kommande och genomförda aktiviteter samt en mängd information kopplad till anställningen, till exempel personalhandbok, arbetsmiljö och hälsa, policys och riktlinjer, blanketter, protokoll och styrande dokument. 5000 besökare En viktig del i Käppalaförbundets informationsverksamhet är att erbjuda skolelever i medlemskommunerna studiebesök på Käppalaverket. Vid dessa besök gör de bland annat en rundvandring på verket och får se en film om vattnets kretslopp. År 2012 uppgick antalet besökare till 5034, vilket var fördelat på 198 grupper. Detta var rekord och första gången någonsin antalet besökare översteg 5000. Förutom skolklasser fick Käppalaverket även besök från en hel del svenska och utländska bransch - kollegor som vill se hur Käppalaförbundets reningsteknik fungerar i praktiken. Käppalaförbundet medverkar också vid olika evenemang som arrangeras i medlemskommunerna. Under 2012 skedde detta bland annat i samband med Öppet hus på Sollentuna Energi, Expo Nordost i Täby och en kommundag i Sollentuna Centrum. Käppalaförbundets medarbetare anlitas dessutom regelbundet som föreläsare vid olika seminarier och konferenser. Så även under 2012. Ett av dessa forum stack ut lite från mängden; IWA World Water Congress & Exhibition där Käppalaförbundet processchef Andreas Thunberg och miljöingenjör Sari Vienola var två av föreläsarna. IWA-konferensen är en av branschens största mötesplatser och den här gången ägde den rum i Busan i Sydkorea. Närmare 5000 personer från världens alla hörn samlades för att utbyta erfarenheter och diskutera hållbara VA-lösningar. Ny styrmodell Käppalaförbundet påbörjade en process med att revidera befintlig målstyrningsmodell. I den nya modellen följs den löpande verksamheten upp med nyckeltal relaterade till verksamhetens kritiska framgångsfaktorer och ständiga förbättringar medan ett fåtal utvecklingsmål med större genomslagskraft för hela verksamheten tas fram och följs upp inom hela organisationen. Beslut fattades om att dessa utvecklingsmål skulle handla om alternativ slamavsättning, att minska mängden tillskottsvatten och att utreda om värme från renat avloppsvatten kan kommersialiseras i högre grad. Ett nytt ekonomisystem togs i bruk lagom till års - skiftet 2011-2012. Under hela 2012 har anpassningar genomförts främst avseende rapportering och löpande uppföljning. Samtliga rutiner för det dagliga arbetet i ekonomisystemet har uppdaterats tillsammans med rutiner för löpande avstämningar och periodbokslut. 17

Bokslutet för 2012 kunde därigenom genomföras betydligt snabbare än tidigare år. Käppalaförbundet beslutade också om att införa en ny redovisningsperiod för delårsrapport. Tidigare har delårsbokslutet upprättats per den 31 augusti, men från och med 2013 kommer halvårsskiftet utgöra period för delårsbokslutet. Samordnad växelfunktion Käppalaförbundet har ett nära samarbete med Norr - vatten, som producerar dricksvatten till många av Käppala förbundets medlemskommuner. En viktig del i detta är att samordna administrativa rutiner och resurser, och detta inkluderar numera även växel- och receptionstjänster. Denna samordning har inneburit en ökad tillgänglighet och effektivitet. För att kunna utveckla lagenliga och effektiva dokumenthanteringssystem inom båda förbunden har ett omfattande kartläggningsarbete påbörjats som ska utmynna i en dokumenthanteringsplan och ett nytt ärendehanteringssystem för båda organisationerna som idag arbetar med relativt komplexa och svårhanterliga system. Tanken är att kartläggningen ska lägga grunden för ett nytt klassificeringssystem avseende information som är både extern och intern. Trots alla larm om torsken i Östersjön, har den åter hittat tillbaka till skärgården. Det kan vara på grund av naturliga orsaker eller så kan människan faktiskt ha hjälpt den på traven. I djupa Kanholmsfjärden har ett försök pågått med att syresätta vattnet ända ner till 100 meters djup. Resultaten har varit goda, syret har kommit tillbaka och vid provfiske har man upptäckt att även torsken har gjort det. Att syresätta vatten kan vara en av vägarna till ett friskare Östersjön. 18 Foto:Tobias Dahlin

Så styrs verksamheten Käppalaförbundets uppdrag är att rena medlemskommunernas avloppsvatten inom ramen för en ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Förbundets devis För renare sjöar och skärgård förklarar nyttan med verksamheten. Till detta kan också läggas den nytta Käppalaförbundet skapar genom att förädla energi och näringsämnen i form av biogas och slam. Systematiskt målarbete Käppalaförbundets verksamhet och vardag är till största delen ett miljöarbete. Arbetet bedrivs systematiskt: från planering och genomförande till uppföljning och förbättringar. Arbetet har systematiserats så att förbundets inre och yttre miljöpåverkan blir så liten som möjligt och så att arbetet ger resurser tillbaka till samhället. För att uppnå detta har fem övergripande mål formulerats. De rör miljö, driftsäkerhet, effektivitet, utveckling och finansiella mål. Sveriges Riksdag har antagit 16 nationella miljömål. Dessa beskriver det tillstånd som miljön bör ha uppnått inom en generation. Det är framför allt sex av målen som berör Käppalaförbundets verksamhet: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, skydd av ozonskiktet, ingen övergödning samt god bebyggd miljö. Förbundet uppfyller sedan år 1999 kraven för certifiering enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Laboratoriet är ackrediterat sedan 1991 enligt standarden ISO 45001 och senare uppgraderat enligt ISO 17025. Käppala förbundet uppfyller dessutom kraven enligt certifieringssystemet REVAQ. Syftet med certifiering av avloppsreningsverk enligt REVAQ är att kvalitetssäkra reningsverkens uppströmsarbete för att möjliggöra åter - föring av slam till jordbruk. Ständiga förbättringar av slamkvaliteten och krav på spårbarhet är centralt i ett bra REVAQ-arbete samt ett aktivt uppströmsarbete. REVAQ ägs av Svenskt Vatten AB och leds av en styrgrupp som består av representanter för Svenskt Vatten, Livsmedels - företagen, Lantbrukarnas Riksförbund, Svensk Daglig - varuhandel, Naturvårdsverket samt deltagande reningsverk. Käppalaförbundet har en representant i certifierings - systemets regelkommitté. Planering I planeringsarbetet ingår att kartlägga vad som ska styra målarbetet det vill säga lagkrav och miljöpåverkan samt att ta fram mål och handlingsplaner för att uppfylla lagkraven och minska miljöpåverkan. Exempel på regler som berör verksamheten är: Vattentjänstlagen, som bland annat beskriver VA-verkens skyldigheter mot abonnenten ABVA (allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna VA-anläggningen), som bland annat beskriver abonnentens skyldigheter mot VA-verken Miljöbalken, som ligger till grund för det tillstånd som mer i detalj beskriver hur förbundet får påverka omgivningen Föreskrifter från Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Tillståndsbeslut med tillhörande specifika villkor Genomförande Miljö- och arbetsmiljörelaterade rutiner integreras i möjligaste mån med befintliga driftinstruktioner. Parallellt med detta fördelas ansvar och genomförs informations- och utbildningsinsatser enligt kraven för miljölednings - systemet i ISO 14001-standarden samt enligt kraven i laboratoriestandarden ISO 17025. Uppföljning Ekonomisystemet och dess rutiner och instruktioner följs upp genom kontinuerlig lagstadgad extern revision. Revision av miljöledningssystemet sker en gång per år av en extern revisor och två gånger per år av interna revisorer. Såväl den interna som den externa revisionen hjälper Käppalaförbundet att följa upp egenkontrollen. En gång vartannat år genomförs en revision av laboratoriets kvalitetssystem av en extern revisor. En årlig revision görs också av personal från ett annat laboratorium i branschen. En gång per år sker en extern revision av förbundets REVAQ-certifiering. Ständiga förbättringar I ledningsgruppens mötesrutiner ingår att kontinuerligt följa upp verksamhet och målarbete. ISO 14001, ISO 17025 och REVAQ ges speciellt fokus vid ledningens genomgång en gång om året. Då kontrollerar ledningsgruppen bland annat lagefterlevnad, avstämning av 19

miljömål och synpunkter från utomstående. En gång per år träffas hela personalen och analyserar i vilken omfattning de uppsatta målen nåtts, och nya mål med en högre ambitionsnivå, arbetas fram. Miljöarbetet pågår ständigt. Miljötillsyn Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för förbundets verksamhet och övervakar att Käppalaförbundet följer tillståndsvillkoren och relevanta föreskrifter enligt miljöbalken. Länsstyrelsen har hittills inte haft några allvarliga anmärkningar på verksamheten. Villkoren i miljötillståndet har uppfyllts, i de flesta fall med god marginal. Käppalaförbundets miljöpolicy Käppalaförbundet ska: med god marginal uppfylla kraven i lagar och förordningar producera slam som kan återföras i ett kretslopp fortbilda och engagera all personal i miljöarbetet sprida information och arbeta förebyggande för att minimera mängden ej behandlingsbara ämnen i avloppsvattnet väga in miljöaspekter vid upphandling av varor och tjänster minska förbrukningen av resurser i form av energi och kemikalier successivt förbättra miljöarbetet. Miljöaspekter och miljöpåverkan Miljöaspekter kan vara båda positiva och negativa. Käppalaförbundets verksamhet har överlag har en positiv påverkan på miljön. Näringsämnen såsom fosfor och kväve tas upp i slammet och halterna minimeras därmed i renat utsläppt vatten. Fosforn och kvävet återförs sedan till kretsloppet när slammet sprids i jordbruket. Kvaliteten på slammet garanteras tack vare att Käppalaförbundet är REVAQ-certifierat. Ämnen i inkommande avloppsvatten som kan medverka till syrebrist i recipienten bryts ner under reningsprocessen. Verksamheten är energikrävande. Mest energikrävande är det biologiska reningssteget i och med inblåsning av luft i bassängerna. Andra energikrävande poster är ventilation, pumpning av avloppsvatten och slam samt en mindre del till belysning. Tack vare tillvaratagandet av rötgasen återförs energi till kretsloppet och förbättrar energibalansen. Merparten av rötgasen förädlas till fordonsgas. Verksamheten är delvis självförsörjande beträffande det egna värmebehovet, dels genom förbränning av rötgas, dels genom värmeväxling av avloppsvatten och rötslam. Information till allmänheten och samarbeten med anslutna industrier påverkar det inkommande avloppsvattnets innehåll av metaller och organiska föroreningar. Detta bidrar starkt till att Käppalaförbundet kan släppa ut ett renare vatten och producera slam av hög kvalitet. 20 Foto: istockphoto

Käppalaförbundets målarbete Sedan 2009 arbetar Käppalaförbundet mot fem övergripande och långsiktiga mål. Dessa har i sin tur ett antal delmål vardera. Delmålen följs upp med nyckeltal. Fem övergripande mål Målstatus Miljö Vi ska minimera utsläppen av miljö - störande ämnen och återföra nyttigheter till ett hållbart kretslopp. Vårt uppströmsarbete minskar mängden miljöstörande ämnen i inkommande avloppsvatten. Detta gör att vi fortsatt kan vara REVAQ-certifierade och använda vårt slam för gödsling av jordbruksmark. Driftsäkerhet Vi ska ha en driftsäker reningsprocess med hög kvalitet. Vi prioriterar arbetet med drift- och underhållsåtgärder så att vi klarar myndigheternas villkor och uppfyller våra leveransavtal för fordonsgas. Effektivitet Vi ska ha ett högt resursutnyttjande där avloppsvattnet tas tillvara på ett effektivt sätt. Målet avser både en effektiv process där resurser för rening används optimalt och att de resurser som avloppsvattnet innehåller tillvaratas och utvecklas. Processeffektiviteten mäts bland annat i energi - användning och tillsatser av insatsmaterial, personella resurser etc. Resursutnyttjandet mäts i energiutvinning (gas, värme med mera) och slamutvinning. Effektiviteten ökar inom båda områdena. Utveckling Vi ska ligga i framkant avseende teknik och miljö, genom utveckling och ständiga förbättringar. Vi utvecklar reningstekniken genom samarbete med högskolor och med våra kollegor inom branschen. Finansiella mål Vi ska ha en god, solid ekonomi med utrymme för investeringar och som ger medlemskommunerna bra planeringsförutsättningar. De finansiella delmålen är uppfyllda för 2012. En framtidsstudie har genomförts som ger Käppalaförbundet möjlighet att arbeta proaktivt med kommande investeringar för utveckling av verksamheten och därmed också kunna utjämna framtida avgiftsuttag från medlemskommunerna. 21

Måluppföljning Mål Målvärde Uppnått värde Kommentar 2016 2012 Miljö - vi ska minimera utsläppen av miljöstörande ämnen och återföra ämnen till ett hållbart kretslopp Halter i slam Kadmiumfosforkvot (mg Cd/kg P) <22,0 24,3 Kvoten oförändrad Kadmium mg/kg TS <0,8 0,85 Marginell minskning av halterna Silver mg/kg TS <4,2 3,2 Ingen minskning Koppar mg/kg TS <410 512 Halten fortsätter öka. Utredning pågår Kvicksilver mg/kg TS <0,6 0,6 Ingen förändring Halter i utgående vatten BOD7 mg/l (villkorskrav 8 mg/l) <3 <3 Såväl villkorskrav som målvärden uppfyllda Fosfor mg/l (villkorskrav 0,3 mg/l) 0,2 0,2 Såväl villkorskrav som målvärden uppfyllda Kväve mg/l (villkorskrav 10 mg/l) 9,0 8,7 Villkorskrav uppfyllda Resursutvinning Biogasproduktion, miljoner m 3 /år >7 6,6 Satsningar på ny rötkammare och bättre utbyte varav fordonsgas, miljoner m 3 /år >4 3,6 Se ovan Andel slam till åkermark, % >90 51 Satsning på avtal, certifiering och information Driftsäkerhet - vi ska ha en driftsäker reningsprocess med hög kvalitet Bräddning, rullande genomsnitt under fem år (% av inkommande mängd) <0,2 1 Extremt stora flöden 2012 med fyra bräddningar. Åtgärder vidtagna för att tillsammans med medlemskommunerna minska mängden tillskottsvatten. Effektivitet - vi ska ha ett högt resursutnyttjande där avloppsvattnet tas tillvara på ett effektivt sätt Inga allvarliga olycksfall 0 0 Inga svåra personskador eller allvarliga tillbud Sjukfrånvaro under branschindex av arbetstiden, % <2,6 1,2 Branschindex 2,6 %, avser 7 större VA-verk 2011 Finansiella mål - vi ska ha en god solid ekonomi med utrymme för investeringar och som ger medlemskommunerna bra planeringsförutsättningar Minskad andel av VA-kostnaderna, Typhus A, % <20,0 14,4 Se not 14 Soliditet % (exkl pensionsskuld före 1998) 7,0-10,0 9,0 Se not 14 Självfinansieringsgrad, % >100 127 Se not 14 Årets värde ej i linje med framtida målvärde Årets värde delvis i linje med framtida målvärde Årets värde i linje med framtida målvärde 22

Foto:Björn Leijon Ordföranden har ordet Paul Lindquist är Käppalaförbundets styrelse - ordförande. Här ger han sin syn på året som gick och vad som väntar i framtiden. komplexa och kräver mer högutbildad personal. Därför är det viktigt att vi har möjlighet och kan ligga i framkant inom miljövården. Vilka var de viktigaste händelserna under 2012 ur ett styrelseperspektiv? Under året har styrelsen tagit beslut om några viktiga investeringar på Käppalaverket som ska borga för att vi kan ta emot en allt större belastning från en växande befolkning. Styrelsen har också medverkat till att avtalet med SL avseende leveranser av fordonsgas har kunnat få en långsiktig lösning. Vilka är de störa utmaningarna vi har framför oss? Det är att säkra en trygg VA-hantering för en växande Stockholmsregion. Utmaningen är att göra detta så att vår miljö mår bra och att åstadkomma samhällsnytta genom att inte bara rena avloppsvattnet, utan också leverera tillbaka nyttigheter i form av energi och näringsämnen. Varför är utvecklingsfrågorna så viktiga för Käppalaförbundet? Denna bransch är ständigt i förändring. Det urbana samhället belastar miljön och många intressen ska till - godoses. Verksamheten är också teknikintensiv vilket kräver omvärldsbevakning och inte minst utveckling. Processerna som löser våra miljöfrågor blir också mer Ett av Käppalas tre utvecklingsmål handlar om att i samarbete med medlemskommunerna minska mängden ovidkommande tillskottsvatten. Hur ska vi lyckas med detta? Tillskottsvattnet tar upp onödig kapacitet i verket, så det är viktigt att i så stor utsträckning som möjligt få bort det från ledningsnätet. Kommunernas ledningsnät och Käppalas tunnlar och reningsverk är ihopbyggda och tillhör samma system. Käppalaförbundet och medlemskommunerna har således ett gemensamt ansvar och därför måste frågan lösas i nära samarbete mellan parterna. Under året har vi bland annat sett över förbundets vision. Var ser du Käppala om 20 år? Att vi alltjämt är ett av Europas ledande reningsverk som bidrar till en renare skärgård och att vi klarar av våra medlemskommuners expansion. Sannolikt har vi då också blivit ytterligare några medlemmar. Något övrigt du vill tillägga? Jag hoppas att vi snart kan få ett positivt besked när det gäller tillståndsprövningen för att inkludera Österåker och Vaxholm, så att vi kan starta arbetet med att koppla ihop deras avloppsnät med Käppalaverket. 23

F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 2 Ägarförhållanden och organisation Käppalaförbundet är ett kommunalförbund vars medlemskommuner är Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna och Värmdö. Ledamöter och ersättare i styrelsen och övriga förbundsorgan redovisas här nedan. Efter de allmänna val som hölls i september 2010 valdes ett nytt förbundsfullmäktige som hade sitt första sammanträde 2010-12-14. Där utsågs en ny styrelse som tillträdde den 1 januari 2011. I nedanstående sammanställning redovisas uppgifter som avser förhållandena under 2012. STYRELSE 2012 Förbundsorgan Ledamöter Ersättare Sammanträden 2012 Förbundsfullmäktige 33 st 33 st 2 st Styrelse 11 st 11 st 6 st AU (arbetsutskott) 3 st 6 st Valberedning 3 st 3 st 1 st Ordförande Paul Lindquist, M, Lidingö* Vice ordförande Lennart Gabrielsson, FP, Sollentuna* Ledamöter Torsten Sjögren, M, Danderyd Ronnie Lundin, S, Sigtuna Anders Ekegren, FP, Solna Torsten Björnsson, M, Täby Catharina Andersson, S, Upplands-Bro* Per-Erik Kanström, M, Upplands Väsby Lars Filipoff, M, Vallentuna Lars Bryntesson, S, Värmdö Eva Närvä-Eickenrodt, M, Nacka * Ingår i arbetsutskottet (AU) Valberedning Sven Kinnander, Solna (Ordförande) Sven Fjelkestam, Täby Jan Jogell, Sundbyberg Ersättare Jörgen Elfving, C, Danderyd Bo-Göran Hellers,FP, Lidingö Abir Karademir, S, Sigtuna Gunnar Örnéus, M, Sollentuna Magnus Nilsson, M, Solna Mikael Zuhr, FP, Täby Stanislaw Lewalsky, M, Upplands-Bro Ali Kashefi, S, Upplands Väsby Tommy Eckelöv, S, Vallentuna Lars-Erik Alversjö, M, Värmdö Gunnel Nyman Gräff, S, Nacka Ersättare Bengt Kullgard, Sollentuna Jonas Uebel, Danderyd Leif Berglund, Upplands Väsby REVISORER Revisorer Bo Klasmark, Täby Anders Sjölund, Täby Bo Krogvig, Upplands Väsby (t o m 2012-10-09) Björn Lundin, Upplands Väsby (fr o m 2012-10-09) Sakkunnig revisor Carin Hultgren, PwC Revisorsersättare Jan Eckert, Upplands Väsby Lennart Sundquist, Solna Ove Nilsson, Sollentuna LEDNING Per Manhem, VD 24

Foto:Björn Leijon Käppalaförbundets styrelse 2012 Från vänster: Torsten Sjögren, Stanislav Lewalski, Torsten Björnsson, Gunnel Nyman Gräff, Catharina Andersson, Mikael Zuhr, Eva Närvä-Eickenrodt, Jörgen Elfving, Magnus Nilsson, Bo Göran Hellers, Anders Ekegren, Tommy Eckelöv, Ronnie Lundin och Abir Karademir. På bilden saknas: Paul Lindquist, Lars Bryntesson, Ali Kashefi, Lars-Erik Alversjö, Lars Filipoff, Gunnar Örneus, Per-Erik Kanström och Lennart Gabrielsson. Viktiga händelser under året samt måluppfyllelse I årsredovisningens verksamhetsberättelse kommen - teras viktigare händelser under året och förbundets måluppfyllelse mer detaljerat. Sammanfattningsvis kan konstateras att Käppalaförbundet under 2012 fortsatt arbetet med att utveckla reningsprocesserna och att, på ett miljömässigt och ekonomiskt fördelaktigt sätt, ta till vara innehållet i avloppsvattnet och i de restprodukter som bildas i reningsprocessen. Under 2012 har målen för reningsresultaten uppnåtts trots att förbundet vid fyra tillfällen varit tvingade att brädda ofullständigt renat avloppsvatten på grund av höga flöden in i verket. De höga flödena beror främst på längre perioder med ihållande regn och snösmältning. Totalflödet för helåret 2012 till Käppala - verket har aldrig tidigare varit högre och vid ett par tillfällen har de momentana maxflödena överskridit verkets kapacitet. Flödesproblematiken under 2012 har medfört ett starkare fokus på att tillsammans med medlems - kommunerna försöka att minska tillrinningen av ovidkommande vatten i avloppsledningarna. Några flaskhalsar i processerna har också byggts bort och inloppskanalerna rensats på ansamlat material. Bland de större investeringar som planeras inom den kommande femårsperioden ingår också en högflödes - rening tillsammans med nya metoder för renshantering och slamomhändertagande som kommer att förbättra kapaciteten och logistiken i processerna. Trots de höga flödena har verkets driftskostnader i stort sett hållit sig inom budgeterade ramar. Däremot har slamavvattningsutrustningen inte klarat den kontinuerliga belastningen vilket medfört att avskrivnings - tiderna sänkts drastiskt på avvattningsmaskinerna. Det medför att avskrivningarna stigit över de budgeterade värdena. Under 2013 års början har driftstörningar i pressarna ytterligare accentuerats och en press har ersatts av en centrifug. Den största kostnadsökningen jämfört med budget och föregående år är pensionskostnaderna avseende VD som uppgick till obudgeterade 5,5 Mkr inklusive löneskatt. Kostnaderna uppkom efter en kontroll av faktiska utbetalningar jämfört med avtal där det visade sig att de pensionsavsättningar som genomförts sedan 2001 varit för låga. Analysen genomfördes av oberoende pensionsexperter. Posten har redovisats som en jämförelsestörande engångspost som borde påverkat tidigare års resultat. 25

Resultat och finansiell ställning Årets resultat är positivt, 1,2 Mkr (11,1 Mkr). I förhållande till föregående år har bruttokostnaderna ökat med 6,2 procent (7,8 procent) medan kapitalkostnaderna endast ökat med 0,9 procent (10,2 procent) trots de minskade avskrivningstiderna på avvattningsutrustningen, se ovan. Samtidigt har de totala intäkterna ökat med 1,3 procent (-1,2 procent) jämfört med föregående år. Intäktsökningen beror i huvudsak på ökade fordonsgasintäkter under året. Samtidigt har också tidigare bokförda fjärrvärmeintäkter betalats tillbaka till Fortum med närmare 2,2 Mkr efter prisjusteringar av preliminära avräkningar. Avgifterna till medlemskommunerna har varit oförändrade på 190 Mkr under de senaste åren. Bruttokostnadsökningarna som främst härrör från ökade personalkostnader och stigande avskrivningar kompenseras således fullt ut med intäktsökningarna från energiproduktionen och något lägre kostnader för energi och slamomhändertagande under året. Räntekostnaden är lägre under 2012 än tidigare år eftersom marknadsräntorna fortsatt att sjunka och Käppalas räntesäkringspolicy ger resultat. Cirka 50 procent av lånestocken har säkrats i olika former av fasta räntesäkringsinstrument i enlighet med den fastställda finanspolicyn. Käppalaförbundet har fortfarande en unikt låg räntekostnad. Medelräntan under 2012 var 2,62 procent på den genomsnittliga lånestocken (2,88 procent) men för varje låne- och ränteförfall som görs så kommer givetvis marknadsvärderingarna att påverka kostnadsbilden. Idag tar kreditinstituten ofta ut en lite högre säkerhetsmarginal än vad man gjort tidigare och då är det inte i första hand räntesäkrings - tiden som avgör kostnaden. Merparten av förbundets kostnader är oberoende av mängden avloppsvatten som behandlas i verket. Ett relativt bra jämförelsetal utgörs därför av kostnaden per personekvivalent (pe) som också utgör utgångspunkt för kommunernas avgift till Käppalaförbundet. Kostnaden per pe har under de senaste åren sjunkit eftersom Käppalaförbundet fortlöpande sänkt sina nettokostnader för rening och antalet pe hela tiden ökat. 2012 är kostnaden per pe 311 kr (303 kr). Trenden är uppåt - gående men ligger väl under budget. Givetvis påverkar de höga flödena i viss mån kostnaderna under året och ett annat nyckeltal som visar kostnaden per behandlad m 3 avloppsvatten får då motsatt verkan. Här är kostnaden under 2012 3,16 kr/m 3 medan det under det mer normala året 2011 var 3,47 kr/m 3. Ett annat nyckeltal som Käppalaförbundet följer upp är andelen kostnader av den totala VA-taxan för hela Stockholms län. Här används kostnaden per m 3 renat avloppsvatten som utgångspunkt. För 2012 utgör den kostnaden 14,4 procent av den totala VA-kostnaden i ett typhushåll. Trenden är sjunkande och beror både på de höga flödena och det faktum att VA-taxorna generellt höjts för hushållen medan Käppalaförbundets taxa legat på oförändrad nivå under några år främst tack vare de ökande nettointäkterna avseende energiförsäljning. Även under 2012 har budgetföljsamheten varit mycket god i Käppalaförbundet. De avvikelser som I nedanstående tabell redovisas några kostnadsposter både avseende förändring gentemot föregående år och mot budget för 2012. KOSTNADSSLAG tkr Utfall Utfall Budget Differens Differens 2011 2012 2012 Budget 2011 Lönekostnader, traktamenten 25 580 27 425 28 740 1 315-1 845 Övriga personalkostnader 1 988 1 739 1668-71 249 Pensionskostnader 5 392 9 347 6 037-3 310-3 955 Kemikalier 10 912 9 338 11 700 2 362 1 574 Slamomhändertagande 9 146 6 094 8 167 2 073 3 052 Elenergi 27 598 31 231 32 000 769-3 633 Eldningsolja, vatten 360 3 827 525-3 302-3 467 Material och förnödenheter 8 826 8 371 9 271 900 455 Entreprenader Produktion/Underhåll 15 453 15 310 16 010 700 143 Främmande arbete övrigt 9 140 10 093 11 522 1 429-953 Övriga kostnader 8 425 11 967 6 274-5 693-3 542 Avskrivningar 52 648 56 480 53 063-3 417-3 832 Räntenetto 28 783 25 290 30 205 4 915 3 493 Övriga finansiella kostnader 60 489 300-189 -429 Summa bruttokostnader 204 311 217 002 215 481-1 521-12 691 Intäkter 25 364 28 241 28 646 405 2 877 Summa nettokostnader 178 947 188 761 186 835-1 926-9 814 26

Personalkostnader 2008 2012 Volymberoende kostnader 2008 2012 tkr tkr 45 000 60 000 40 000 50 000 35 000 30 000 40 000 25 000 30 000 20 000 20 000 15 000 10 000 10 000 5 000 0 0 2008 2009 2010 Pensionskostnader 2011 2012 Övr personalkostnader Lönekostnader, traktamenten förekommer har varit av mer akut karaktär som inte varit möjliga att förutse vid budgetering. Kommentarer till tabellen på föregående sida: Personal- och pensionskostnader Under 2012 har Käppalas organisation varit bemannad enligt plan i stort sett hela verksamhetsåret med några mindre undantag. Den stora differensposten utgörs av pensionskostnaderna som helt härrör från den extrainbetalning avseende pensionsförmåner för VD som inte genomförts fullt ut tidigare år. För övrigt följer personalkostnaderna väl budgeterade värden. Satsningen på egen personal syns också i lägre kostnader för främmande tjänster vid jämförelser med tidigare år. Kemikalier, slamomhändertagande och elenergi Kostnadsposterna är huvudsakligen rörliga, det vill säga de varierar med belastningen på verket och marknadspriset på insatsvaror. Kemikaliekostnaderna har främst tack vare förmånliga prisavtal sjunkit i förhållande till föregående år trots den ökade volymen avloppsvatten. När det gäller elförbrukningen så har den ökat jämfört med föregående år främst beroende på de ökade mängderna vatten som pumpas i olika processteg och på den ökade produktionen av biogas. Priset har även under 2012 varit relativt lågt även om skatten ökat något jämfört med 2011. Käppalaförbundet har ansökt om skattereduktion för den elkonsumtion som avser biogasproduktion och kommer troligen under 2013 att få tillbaka en del elskatt från 2006 och framåt. Det rör 2008 2009 Elenergi 2010 2011 2012 Slamomhändertagande Kemikalier sig troligen om flera miljoner kronor. Under verksamhetsåret 2012 har också en ny elprissäkringspolicy börjat tillämpas. Det innebär att elpriset säkras framåt i tid när en sådan säkring kan anses förmånlig. Policyn reglerar hur mycket som maximalt får säkras framgent. Kostnaderna för slamomhändertagande har tillfälligt minskat under året främst beroende på satsningarna på effektivare avvattning. För 2013 kommer dock inte dessa positiva förhållanden att kvarstå eftersom slammängden sannolikt kommer att öka då nuvarande pressar ersätts med konventionella centrifuger som inte har samma avvattningsförmåga. På längre sikt söker dock Käppalaförbundet hitta alternativa lösningar för slamfrågan som säkerställer en hållbar användning av näringen i slammet till acceptabla kostnader. Övriga kostnader I de övriga kostnaderna för driften ingår främst underhållskostnader som materialinköp och inköp av olika entreprenader som berör såväl drift som underhåll. Dessa kostnader fluktuerar och har till stor del att göra med akuta och planerade underhålls- och reparationsinsatser som inte klassificerats som ersättningsinvesteringar. Dessa varierar mellan åren och är ofta kopplade till ålder på utrustning. Andelen akuta och planerade underhållsarbeten och reparationer har ökat under åren allt eftersom anläggningen åldras. Arbetet med att systematisera de planerade underhållsinsatserna har samtidigt intensifierats vilket på sikt bör medföra lägre akutkostnader. En del av de lägre entreprenadkostnaderna kan också 27

Kostnader avseende produktion och drift 2008 2012 Kapitalkostnader 2008 2012 tkr tkr 40 000 120 000 35 000 100 000 30 000 80 000 25 000 20 000 60 000 15 000 40 000 10 000 20 000 5 000 0 0 2008 2009 Främmande arbete övrigt 2010 2011 2012 2008 Entreprenader Produktion/Underhåll 2009 Räntenetto 2010 2011 2012 Avskrivningar Material och förnödenheter förklaras med att samtliga entreprenadkontrakt setts över under de senaste åren samt att vissa arbeten idag kan göras med egen personal i stället för med inhyrda tjänster. Kapitalkostnader Som tidigare nämnts har kapitalkostnaderna minskat under de senaste åren vilket dels har att göra med de progressiva avskrivningarna för Käppala 2001 dels med finanskrisen som verkar bli långvarigare än man kunnat förutse. Samtidigt har det också varit möjligt att minska den totala låneskulden i och med att nettoinvesteringarna varit låga under 2011 och 2012. Drygt 44 Mkr investerades under året vilket kan jämföras med 2011 då investeringarna uppgick till knappt 24 Mkr. Inför 2013 står dock Käppalaförbundet för en rad större investeringar som på sikt medför lägre driftskostnader bland annat avseende slamutlastningsprojektet; STIL (Slam Till Lastbil). Avskrivningarna har under 2009 till 2011 varit låga men de kommer att stiga under den närmaste tiden vilket förklaras dels av de progressiva avskrivningarna gällande Käppala 2001 och dels de nyinvesteringar i slamavvattning och fordonsgas som slutförts under 2010 och 2011. Man kan alltså hävda att ekonomin för 2010-2011 har utvecklats mycket positivt beroende på det gynnsamma ränteläget samt avskrivningscyklerna i Käppala 2001. Bägge dessa kostnadsposter förväntas dock stiga under de kommande åren vilket redan har märkts under 2011 och 2012. De extra avskrivningar som genomförts avseende 28 slamavvattningsmaskinerna (se ovan) kommer troligen att behöva kompletteras med rena nedskrivningar avseende utrustningen och tillkommande nedskrivningar av hela Kemicondprocessutrustningen som kommer att fasas ut snabbare än beräknat. Intäkter Som tidigare påpekats stiger nettointäkterna i och med att all den producerade biogasen förädlas till fordonsgas och säljs till SL som bussbränsle. Under 2012 har avdelningen för resursutveckling gått vidare med olika projekt i avsikten att ytterligare kunna kommersialisera den outnyttjade energi som finns i det renade avloppsvattnet samt att utveckla slammet till intäktsgivande näringsprodukter. Nettointäkter 2008 2012 tkr 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2008 2009 Räntenetto 2010 2011 2012

DRIFTBUDGET tkr Budget Utfall Överskott Utfall % Budget Helår 2012 Helår 2012 Underskott Helår 2011 Utfall Verksamhetsstöd -13 089-17 756-4 667-14 393 35,7% Information -3 295-2 970 325-3 748-9,9% Miljö och Kvalitet -3 061-1 817 1 244-2 222-40,6% Laboratorium -4 424-4 140 284-3 894-6,4% Uppströmsarbete -3 444-2 831 613-3 188-17,8% Resursutvinning 10 211 11 572 1 361-11 052 13,3% Projekt och Utveckling -4 990-5 074-84 -4 911 1,7% Produktion -85 971-87 479-1 508-77 910 1,8% -108 063-110 496-2 433-121 319 2,3% Balanskravsresultat Årets balanskravsresultat uppgår till 1,2 Mkr (11,1 Mkr). Det medför att soliditeten för Käppalaförbundet ligger kvar på en nivå i linje med målsättningen för förbundet på 9,0 procent (8,7 procent). Käppalaförbundet behöver ett stabilt eget kapital för att klara eventuella resultatförsämringar utan att ta till oöverlagda sparåtgärder som kan drabba såväl reningskvalitet som det framtida avgiftsuttaget. Driftredovisning Budgetutfall per avdelning 2012 har avdelningarna uppvisat en mycket stor budgetöverensstämmelse i utfallet. Större vikt har lagts vid löpande uppföljningar och kostnadskontroll samtidigt som budgeteringsmodellen nu använts under ett antal år och därmed också ökat i säkerhet. Andelen oförutsedda händelser har också minskat som en följd av detta. Underskottet avseende Verksamhetsstöd är helt kopplat till den jämförelsestörande posten avseende pensionsinbetalningar för att uppnå VD:s pensionsavtal. Avdelningarna Miljö och Kvalitet och Uppströms har under verksamhetsåret partiellt inte kunnat utföra alla planerade aktiviteter på grund av personalbrist och sjukdom. Övriga verksamheter ligger i princip inom sina bestämda ramar. Investeringar Under 2012 har totalt 44,3 Mkr (23,8 Mkr) investerats i förbundets anläggningar. Totalt har pågående investeringar för 23,9 Mkr (17,9 Mkr) avslutats under året. Den största enskilda investering som avslutats är de nya kontorsrum som byggts ovanpå driftcentralen. Det har medfört att den trångboddhet som tidigare präglade kontorsdelarna på verket nu är avhjälpt. Överskottet mellan budgeterade och faktiska utgifter på 153,7 Mkr föreslås ombudgeteras till kommande år för fortsättning av nya etapper av de delavslutade investeringarna. De nu pågående projekten berör främst framtids - projekt som budgeterats för slutförande under 2013 och framgent. I årsredovisningens tabelldel finns detaljerade upp - gifter om investeringarna under 2012. Personal Medelantalet anställda 2012 är 45 st. (43 st.). En hel del personalförändringar har genomförts. Till exempel har två vakanser på Resursutvinningsavdelningen tillsatts. Fem tjänster inom Information, Verksamhetsstöd och IT samt Laboratorium delas med Norrvatten. Som påpekats tidigare är sjukfrånvaron mycket låg. Under 2012 minskade den till rekordlåga 1,2 procent (2,2 procent) vilket är anmärkningsvärt även för branschen som normalt sett har mycket låga sjuktal. Pensionsmedelsförvaltning redovisas i separat not. Alla pensionsmedel återlånas i verksamheten. Mål för god ekonomisk hushållning Förbundsfullmäktige har angett ett antal finansiella mål för god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunallagens direktiv. Enligt kommunallagen ska också verksamhets - mässiga mål för god ekonomisk hushållning fastställas. I de övergripande mål som kommenterats i verksamhetsberättelsen ingår mer eller mindre tydligt utryckt mål för god ekonomisk hushållning. I målsamman - ställningen på sid 30 redovisas också de mer specifika finansiella målen. Övrigt För mer information avseende räkenskaper och verksamhetsutfall hänvisas till bifogade resultat- och balansräkningar, finansieringsanalys och noter. 29

Finansiella mål Målområde Delmål Kommentar Utfall Ökad kostnadseffektivitet Investeringsprojekt ska drivas enligt förbundets projektmodell. Alla nya investeringsprojekt följer modellen med förstudie, beslut i ledningsgrupp, kalkyl med mera. 100 % Hög säkerhet i uppföljning av ekonomi och prognoser Ekonomisk uppföljning med hög säkerhet och tillgänglighet. Ekonomisystemet och ekonomi - modellen har bytts under 2011 och samordnats med Norrvatten. 100 % Avvikelse mellan resultatprognos vid delårsbokslut och faktiskt utfall vid bokslut ska inte vara högre än 5 % av omsättningen. Prognosen var 8,6 Mkr och utfallet blev 1,2 Mkr. Resultatavvikelsen blev cirka 3 % i förhållande till omsättningen. 100 % Resultat och eget kapital Soliditeten ska ligga mellan 7 och 10 % för att klara tillfälliga resultatfluktuationer. Förbundet ska på sikt uppnå en självkostnad utan mer vinstgenerering än vad som bedöms nödvändigt för att säkerställa balanskravet. Soliditeten är 9,0 % exklusive pensionsskulden. Balanskravet är uppnått. 100 % Självfinansieringsgrad Självfinansieringsgraden bör inom ett tioårigt perspektiv ligga på minst 100 %, det vill säga investeringarna bör inte överstiga avskrivningarna. Målet uppfylls år 2012 och även sett över de senaste tio åren. 2012: 127 % 2003-2012: 150 %. 100 % Jämförelse Käppalaförbundets andel av genomsnittlig VA-taxa för typhus A i Stockholms län understiger 20 % Andelen är 14,4 % 2012 100 % Kostnad per ansluten personekvivalent följs upp och jämförs om möjligt med branschnyckeltal. Kostnaden per personekvivalent (pe) sjunker stadigt genom högre intäkter för de resurser som till - varatas i reningsprocessen och bättre kostnadseffektivitet. 2012: 311 kr/pe. 100 % Styrelsens förslag till resultatdisposition Styrelsen föreslår att förbundsfullmäktige beslutar att fastställa årets resultaträkning och balansräkning, att överföra oförbrukade investeringsmedel uppgående till 153,7 Mkr till 2013 års investeringar samt att i övrigt godkänna årsredovisningen för verksamhetsåret 2012 Lidingö 2013-03-26 Käppalaförbundets styrelse Paul Lindquist, Ordf Lennart Gabrielsson, V.ordf. Torsten Sjögren Ronnie Lundin Anders Ekegren Torsten Björnsson Catharina Andersson Per-Erik Kanström Lars Filipoff Lars Bryntesson Eva Närvä-Eickenrodt 30

Resultaträkning (tkr) Not 2012 2011 VERKSAMHETENS INTÄKTER Årsavgifter 1 190 000 190 000 Övriga verksamhetsintäkter 1 28 241 25 364 Summa verksamhetsintäkter 218 241 215 364 VERKSAMHETENS KOSTNADER Driftskostnader 2-90 663-84 373 Övriga externa kostnader 2-5 569-5 487 Personalkostnader -32 987-32 960 Jämförelsestörande pensionsavsättning 2-5 524 0 Avskrivningar 3-56 480-52 648 Summa verksamhetskostnader -191 223-175 468 VERKSAMHETENS NETTORESULTAT 27 018 39 896 FINANSIELLA POSTER Finansiella intäkter 16 69 Finansiella kostnader 4-25 795-28 912 Summa finansiella poster -25 779-28 843 ÅRETS RESULTAT 1 239 11 053 Balanskravsresultat Från föregående år 0 0 Årets resultat 1 239 11 053 Justeringar 0 0 Utgående balanskravsresultat 1 239 11 053 NYCKELTAL Nettoresultat i förhållande till omsättning 14 12,4 % 18,5 % Avskrivningar i % av totala kostnader 14 26,0 % 25,8 % Finansnetto i % av totala kostnader 14 11,9 % 14,2 % Antal årsanställda 11 45 43 31

Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Not 2012-12-31 2011-12-31 Anläggningstillgångar Anläggningsutrustning och inventarier 5 242 326 239 233 Tunnlar, ledningar och byggnader 6 38 931 32 588 Projekt Käppala 2001 7 830 958 852 544 Summa anläggningstillgångar 1 112 215 1 124 366 Omsättningstillgångar Kemikalieförråd 542 0 Kundfordringar 5 394 7 980 Osäkra kundfordringar 0-8 003 Övriga kortfristiga fordringar 6 705 5 524 Likvida medel 7 19 257 Summa omsättningstillgångar 12 648 24 757 SUMMA TILLGÅNGAR 1 124 862 1 149 123 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 8 100 988 99 749 - därav årets resultat 1 239 11 053 Avsättningar Avsättning för pensioner 13 595 607 Avsättning för löneskatt på pensioner 144 147 Summa avsättningar 739 754 Långfristiga skulder Anläggningslån 4 750 558 1 414 508 Checkräkningskredit 4 186 490-642 233 Summa långfristiga skulder 937 048 772 276 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 20 862 13 850 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 9 31 408 31 412 Kortfristig del av långfristiga lån 4 33 210 226 913 Övriga kortfristiga skulder 607 4 169 Summa kortfristiga skulder 86 087 276 344 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 124 862 1 149 123 Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 10 11 586 12 076 Löneskatt på pensionsförpliktelser 2 811 2 930 Summa ansvarsförbindelser 14 397 15 006 NYCKELTAL Soliditet % 14 9,0 % 8,7 % Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 14 7,7 % 7,4 % Lånefinansiering % 14 87,2 % 88,9 % 32

Finansieringsanalys (tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 2012 2011 Årets resultat 1 239 11 053 Justering för av- och nedskrivningar 56 480 52 648 Justering för övriga likviditetspåverkande poster* -557 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 57 163 63 701 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -6 598 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 3 446 0 Medel från den löpande verksamheten 54 011 63 701 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar -44 329-23 777 Medel från investeringsverksamheten -44 329-23 777 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utbetalad utdelning 0-15 000 -Amortering av skuld/+ upplåning -28 931 0 Medel från finansieringsverksamheten -28 931-15 000 ÅRETS KASSAFLÖDE -19 250 24 924 Likvida medel vid årets början 19 257 19 257 Likvida medel vid årets slut 7 19 257 *Övriga likviditetspåverkande poster Förändring av pensionsavsättning och övriga likviditetspåverkande poster -557 0 Summa -557 0 Självfinansieringsgrad Avskrivningar/Nettoinvest. 127 % 221 % Självfinansieringsgrad rullande 10 år 150 % 162 % 33

Noter till resultat- och balansräkning Allmänna redovisningsprinciper Belopp anges i tkr om inte annat anges. Belopp inom parentes avser föregående års värden. Årsredovisningen är huvudsakligen uppställd enligt den kommunala redovisningslagen, KRL, och anpassad till den praxis som bland annat kommer till uttryck i rekommendationer och uttalanden från Rådet för kommunal redovisning. Uppställningsformer Uppställning och postindelning av resultaträkningen avviker mot KRL eftersom verksamheten i Käppalaförbundet inte är skattefinansierad. Använd uppställningsform bedöms ge en mer rättvisande bild av den i huvudsak avgiftsfinansierade verksamheten. Värderingsprinciper med mera Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Kemikalieförråd Förrådet har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet har principen först in/först ut tillämpats. Förrådet upptas till sitt inventerade värde beräknat efter anskaffningsvärdet med avdrag till bedömt verkligt värde. Periodisering av anslutningsavgifter Käppalaförbundet tillämpar de vägledande principer för redovisning inom VA-branschen som tagits fram under 2007 av branschorganisationen Svenskt Vatten. Det innebär att de anslutningsavgifter (20,2 Mkr) som under tidigare år erhållits från Nacka och Värmdö kommuner periodiserats enligt följande: 10 Mkr har direkt intäktsförts eftersom de avser att täcka redan nedlagda eller avskrivna kostnader i Käppalaförbundets anläggningar. Resterande 10,2 Mkr kommer att intäktsföras under 2009-2029 i lika stora delar per helår då de avser att täcka avskrivningar och övriga särkostnader för anslutningen av dessa kommuner under de aktuella åren. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Avskrivningen påbörjas från den månad då den tas i bruk. Avskrivningstiden bedöms utifrån Svenska Kommunförbundets rekommendationer. Anläggningsutrustning och inventarier skrivs av under 3, 5, 10, 15 respektive 20 år.tunnlar, huvudledningar och byggnader skrivs av under 30-50 år. Käppala 2001 skrivs av under 10, 20, 35 respektive 50 år med tillämpning av real annuitetsmetod vilket medför stigande planenliga avskrivningar under tillgångens livslängd. Leasingåtaganden Käppalaförbundet har endast obetydliga operationella leasingåtaganden. Avtal har dock tecknats med en lantbrukare om hyra av uppläggningsplats för slam.en första förhöjd hyresavgift om 875 tkr har 2008 bokförts som förutbetald kostnad och kostnadsförs löpande över hyreskontraktets återstående tid. Finansiella leasingåtaganden saknas helt eller är av obetydlig omfattning. Någon speciell redovisning av dessa åtaganden har därför inte bedömts nödvändig att genomföra. Immateriella anläggningstillgångar Bland de materiella anläggningstillgångarna redovisas också utgifter för framtagning av IT-stöd avseende underhållsplanering och redovisning. Utgifterna utgörs av engångskostnader för programvarulicenser och konsultinsatser i samband med anpassning av dessa. Anskaffningsutgiften utgörs av cirka 1,4 Mkr (1,8 Mkr) som skrivs av på fem år. Dessa tillgångar har inte särredovisats eftersom de utgör ett relativt lågt värde i förhållande till de materiella tillgångarna. 34

Not 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER 2012 2011 Årsavgifter 190 000 190 000 Energiförsäljning 24 152 20 950 Övriga intäkter 3 577 3 902 Anslutningsavgifter (se redovisningsprinciper) 512 512 Summa 218 241 215 364 Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER 2012 2011 Personalkostnader 29 164 27 568 Pensionskostnader *) 9 347 5 392 Kemikalier 9 338 10 912 Slamomhändertagande 6 094 9 146 Energi 35 058 27 598 Övriga kostnader 45 741 42 204 Summa 134 743 122 820 *) I posten pensionskostnader ingår en jämförelsestörande post om 5,5 Mkr som avser fyllnadsinbetalningar avseende pensionsutfästelse för VD som inte utförts till fullständiga belopp under perioden 2001-2011. Not 3 AV- OCH NEDSKRIVNINGAR 2012 2011 Anläggningsutrustning och inventarier *) 32 939 30 321 Tunnlar, huvudledningar och byggnader 1 954 1 915 Käppala 2001 HD 1 15 787 14 929 Käppala 2001 HD 2 5 800 5 484 Summa 56 480 52 648 *) I posten ingår en förändring av avskrivningstid för avvattningsmaskiner som sänkts från 15 till 8 år. Engångseffekt 2011 är ca 3,2 Mkr och 2012 ytterligare 3,2 Mkr. Not 4 FINANSIELLA KOSTNADER 2012 2011 Räntor på lån och checkkrediter 25 306 28 852 Övriga finansiella kostnader 489 60 Summa 25 795 28 912 Lån hos kreditinstitut 2012 2011 Lånevolym inkl checkräkning (max 1.400.000) 970 258 999 189 Återsstående konverteringstid (min 2 år) 2,5 år 3,2 år Andel justering inom 12 mån (30%-50%) 29,0 % 40,2 % Bruttosnittränta (momentan 31/12) 2,43 % 2,60 % Marknadsvärde derivat (tkr) -25 857-19 055 Not 5 ANLÄGGNINGSUTRUSTNING OCH INVENTARIER 2012 2011 Ingående anskaffningsvärde 500 095 479 881 Årets anskaffningar 15 838 20 214 Investeringsbidrag med mera 0 0 Utrangeringar, försäljningar med mera -242 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 515 691 500 095 Ingående ackumulerade avskrivningar -267 882-237 561 Årets avskrivningar -32 939-30 321 Utrangeringar, försäljningar med mera 242 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -300 579-267 882 Utgående planenligt restvärde 215 111 232 214 PÅGÅENDE INVESTERINGAR Ingående anskaffningsvärde 7 020 3 457 Avslutade investeringar -24 134-20 214 Årets anskaffningar 44 329 23 777 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 27 215 7 020 Anläggningsutrustningar och inventarier avskrivs mellan 3 och 20 år efter bedömd ekonomisk livslängd. 35

Not 6 TUNNLAR, HUVUDLEDNINGAR OCH BYGGNADER 2012 2011 Ingående anskaffningsvärde 233 376 233 376 Årets anskaffningar 8 297 0 Utrangeringar, försäljningar med mera -26 560 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 215 113 233 376 Ingående ackumulerade avskrivningar -200 788-198 875 Årets avskrivningar -1 954-1 915 Utrangeringar, försäljningar med mera 26 560 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -176 182-200 788 Utgående planenligt restvärde 38 931 32 588 Taxeringsvärde fastigheter 868 868 Tunnlar och huvudledningar skrivs av på 50 år medan byggnader avskrivs på 30-33 år. Not 7 KÄPPALA 2001 HD1 och HD2 2012 2011 Ingående anskaffningsvärde 1 304 600 1 304 600 Utrangeringar, försäljningar med mera -3 650-3 650 Årets anskaffningar 0 0 Anslutningsavgift Nacka -30 605-30 605 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 270 345 1 270 345 Ingående ackumulerade avskrivningar -417 801-397 388 Utrangeringar, försäljningar med mera 0 0 Årets avskrivningar -21 587-20 413 Utgående ackumulerade avskrivningar -439 388-417 801 Utgående planenligt restvärde 830 958 852 544 Anläggningarna i Käppala skrivs av på mellan 10 och 50 år efter bedömd ekonomisk livslängd. Not 8 EGET KAPITAL Årets Övrigt Summa Driftfond resultat eget kapital IB 35 645 11 053 53 052 99 750 Omföring 11 053-11 053 0 Utdelning 0 0 0 Årets Resultat 1 239 1 239 UB 46 698 1 239 53 052 100 988 Not 9 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2012 2011 Upplupna räntor 5 920 6 612 Semesterlöneskuld 1 263 1 150 Löneskatteskuld 1 828 1 056 Arbetsgivaravgifter 957 893 Recipientundersökning 520 520 Upplupna övriga kostnader 12 386 12 137 Förutbetalda anslutningsavgifter 8 533 9 045 Summa 31 408 31 412 Not 10 ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser intjänade före 1998-01-01, enligt PA-KL, uppgår till belopp motsvarande av Kommunernas pensionsanstalt, KPA, utförd beräkning till 11,6 Mkr (12,1 Mkr) samt löneskatt 2,8 Mkr (2,9 Mkr). Not 11 PERSONAL 2012 2011 Medelantal årsanställda 45 43 Varav kvinnor 15 14 Löner och andra ersättningar Styrelse och direktör 1 598 1 555 Övriga befattningshavare 20 410 19 556 Summa 22 008 21 111 VD erhåller pensionsförmån motsvarande normal nivå enligt ITP-plan. Vid uppsägning från förbundets sida har VD rätt att erhålla 24 månadslöner. 36

Not 12 REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARO 2012 2011 Sjukfrånvaro i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas inte för gruppen anställda under 29 år då de är färre än 10 personer vilket kan medföra möjlighet att identifiera enskilda medarbetare. Sjukfrånvaro -29 år - - Sjukfrånvaro 30-49 år 1,41 % 3,14 % Sjukfrånvaro 50- år 1,04 % 1,12 % Kvinnor 1,74 % 3,64 % Män 0,99 % 1,46 % Sjukfrånvaro totalt 1,25 % 2,21 % Varav långtidssjukfrånvaro > 60 dagar utgjorde 0,00 % 8,46 % Not 13 PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING 2012 2011 Avsättning för pensioner med mera 739 754 Ansvarsförbindelser för pensioner 14 397 15 006 - Finansiella placeringar för pensioner 0 0 Totala förpliktelser 15 136 15 760 Återlåning i verksamheten 15 136 15 760 Auktualitetsgrad 100 % 100 % Pensionsåtagandet är värderat med hjälp av KPA och de antaganden de tillämpar vid beräkningar av skulden. Särskild löneskatt uppgår till 24,26 % och betalas i samband med utbetalning av pensionsmedel. Inga övriga pensionsåtaganden förutom de av KPA förvaltade pensionerna förväntas uppstå. Käppalaförbundet betalar löpande pensionspremier till SPP avseende pensionsförpliktelser uppkomna efter 1998 varför ingen tillkommande skuld redovisas. Not 14 NYCKELTALSDEFINITIONER Nettoresultat i förhållande till omsättning Avskrivningar i procent av totala kostnader Finansnetto i procent av totala kostnader Soliditet procent Lånefinansiering procent Rörelsekapital, Mkr Självfinansieringsgrad % Andel av VA-kostnaderna, Typhus A Nettoresultat dividerat med summa verksamhetsintäkter. Avskrivningar dividerat med summan av verksamhetskostnader, avskrivningar och finansiella kostnader. Summa finansiella poster dividerat med summan av verksamhetskostnader, avskrivningar och finansiella kostnader. Summa eget kapital dividerat med summa tillgångar. Långfristiga räntebärande lån dividerat med anläggningstillgångarna. Omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Avskrivningar dividerat med nettoinvesteringar Typhus A (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län Käppalaförbundets andel för 225 m 3 gånger årets nettokostnad per m 3 behandlat avloppsvatten. Typhus A = normalvilla med 150 m 3 i årlig vattenförbrukning + 50 %. Medlemsandelar Medlemskommun Ackumulerade kapitalkostnader 1971-2011, Mkr Kommunernas andelstal i % Danderyd 168 7,8 % Lidingö 219 10,1 % Nacka 76 3,5 % Sigtuna 217 10,0 % Sollentuna 319 14,7 % Solna 422 19,5 % Täby 298 13,8 % Upplands-Bro 119 5,5 % Upplands Väsby 201 9,3 % Vallentuna 101 4,7 % Värmdö 23 1,1 % Total kapitalkostnad 2 164 100,0 % Från den 1 april 2006 gäller ny taxemodell med pe-avgift i stället för kapitalavgift. 37

Budgetuppföljning (tkr) Budget Utfall Överskott Utfall Helår 2012 Helår 2012 Underskott Helår 2011 DRIFTBUDGET Verksamhetsstöd -13 089-17 756-4 667-14 393 Information -3 295-2 970 325-3 748 Miljö och Kvalitet -3 061-1 817 1 244-2 222 Laboratorium -4 424-4 140 284-3 894 Uppströmsarbete -3 444-2 831 613-3 188 Resursutvinning 10 211 11 572 1 361-11 052 Projekt och Utveckling -4 990-5 074-84 -4 911 Produktion -85 971-87 479-1 508-77 910-108 063-110 496-2 433-121 319 Kapitalkostnader Avskrivningar -53 063-56 480-3 417-52 648 Räntekostnader -30 505-25 795 4 710-28 912-83 568-82 275 1 293-81 560 Intäkter Årsavgifter 190 000 190 000 0 190 000 Övriga intäkter 4 785 3 994-791 23 863 Ränteintäkter 10 16 6 69 194 795 194 010-785 213 932 RESULTAT 3 165 1 239-1 926 11 053 INVESTERINGAR Verksamhetsstöd 2 300 0 2 300 3 264 Laboratorium 540 0 540 180 Miljö & Kvalitet 0 0 0 10 Uppström 555 0 555 827 Resursutvinning 0 0 0 Produktion 60 200 0 60 200 19 496 63 595 0 63 595 23 777 RESULTATRÄKNING Budget Utfall Avvikelse Utfall Helår 2012 2012 Budget 2011 Årsavgifter 190 000 190 000 0 190 000 Övriga intäkter 28 636 28 241-395 25 364 Summa intäkter 218 636 218 241-395 215 364 Driftskostnader -90 522-90 663-141 -84 373 Övriga externa kostnader -4 946-5 569-623 -5 487 Personalkostnader -36 445-38 511-2 066-32 960 Av- och nedskrivningar -53 063-56 480-3 417-52 648 Summa kostnader -184 976-191 223-6 247-175 468 Rörelseresultat 33 660 27 018-6 642 39 896 Finansiella intäkter 10 16 6 69 Finansiella kostnader -30 505-25 795 4 710-28 912 Resultat 3 165 1 239-1 926 11 053 38

Kostnadsutveckling (tkr) Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Kostnadsslag 2008 2009 2010 2011 2012 2012 Lönekostnader, traktamenten 21 482 22 142 24 710 25 580 27 425 28 740 Övriga personalkostnader 951 1 146 1 579 1 988 1 739 1668 Pensionskostnader 5 252 5 323 5 156 5 392 9 347 6 037 Kemikalier 7 342 8 742 9 526 10 912 9 338 11 700 Slamomhändertagande 13 110 11 288 9 004 9 146 6 094 8 167 Elenergi 22 587 28 688 28 257 27 598 31 231 32 000 Eldningsolja, vatten 300 487 550 360 3 827 525 Material och förnödenheter 5 683 8 363 7 692 8 826 8 371 9 271 Entreprenader Produktion/Underhåll 13 098 16 776 15 151 15 453 15 310 16 010 Främmande arbete övrigt 6 105 9 208 10 501 9 140 10 093 11 522 Övriga kostnader 4 182 5 684 4 703 8 425 11 967 6 274 Avskrivningar 55 506 53 180 48 334 52 648 56 480 53 063 Räntenetto 51 124 31 316 25 627 28 783 25 290 30 205 Övriga finansiella kostnader 9 16 9 60 489 300 Summa bruttokostnader 206 731 202 358 190 799 204 311 217 002 215 481 Intäkter 10 072 16 071 16 470 25 364 28 241 28 646 Summa nettokostnader 196 659 187 500 174 329 178 947 188 761 186 835 Summa bruttokostnader exklusive avskrivningar och räntor 100 092 117 847 116 829 122 820 134 743 132 214 Summa nettokostnader exklusive avskrivningar och räntor 90 020 102 988 100 359 97 456 106 502 103 267 Resultat 295 22 631 25 665 11 053 1 239 3 165 Nettoinvesteringar 58 501 61 982 31 014 23 777 44 329 63 595 Antal pe 530 000 540 000 573 680 590 000 590 000 580 000 Behandlad avloppsvattenmängd milj m 3 56,5 50,4 51,8 51,6 59,7 52,0 Netto behandlingskostnad kr/m 3 avloppsvatten 3,48 3,72 3,37 3,47 3,16 3,59 Netto behandlingskostnad Kr/pe 371 347 304 303 320 322 Käppalaförbundets andel av den genomsnittliga totala VA-kostnaden för två typhus i Stockholms län Typhus A = normalvilla med 150 m 3 i årlig vattenförbrukning. Typhus B = flerbostadshus med 15 lägenheter och 2 000 m 3 i årlig vattenförbrukning. Beräkningarna utgår från att vattenförbrukningen ökas med 50 procent. tkr 2008 2009 2010 2011 2012 Typhus A (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län 3 960 4 230 4 379 4 520 4 959 Käppalaförbundets andel 225 m 3 19,80 % 19,79 % 17,29 % 17,26 % 14,35 % Typhus B (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län 39 901 41 202 42 410 43 976 45 929 Käppalaförbundets andel 3 000 m 3 26,30 % 27,09 % 23,81 % 23,66 % 20,65 % 39

2012 års investeringsprojekt (tkr) Ackumulerad Budget IB Upparbetat Avslutat UB Tot Projekt- Utfall Kvarstår Budget 2012 2012 2012 2012 2012 2012 budget Avslutat Budget Dykarledning Täby 4500 3300 1592 3507-5099 0 4500-599 0 Flödesmätare 750 0 0 81 0 81 750 669 Hissar 1000 0 108 741-849 0 1000 151 0 Luckor, FT 10 & FT 51 1700 1700 0 2224-2224 0 1700-524 0 Mätränna 31 Kyrkviken, Lidingö 300 0 150 0 0 150 300 150 Driftdata, NOWaste 480 0 0 815 0 815 480-335 Ny infart 1000 1000 76 718 0 794 7000 206 Nya kedjor ES07-11 8600 5000 74 4359 0 4432 8600 4168 Nya kontorsrum 9000 1000 1333 7337-8669 0 9000 331 0 Nya parkeringsplatser 2800 0 78 4774 0 4852 2800-2052 Ombyggnad entre 4150 1000 58 281 0 339 3150 3811 Reinvesteringar 5000 5000 0 6216-6216 0 5000-1216 0 Slamutlastning, STIL 110000 0 2203 10543 0 12747 110000 97253 Slamlager 5000 5000 0 575 0 575 30000 4425 Tredje rötkammare 10000 10000 0 396 0 396 115020 9604 Värmeförsörjning Käppalaverket 6251 200 256 1084 0 1340 6251 4911 Doseringsanläggning för- och efterfällning 300 300 0 0 0 0 0 0 300 Fordon 800 800 0 0 0 0 0 0 800 Rötslamavgasning 500 500 0 0 0 0 0 0 500 Bräddvattenrening 0 0 0 25 0 25 30000-25 Ombyggnad renshantering 9000 9000 0 195 0 195 0 8805 Mottagningsstation Externt material 500 500 0 0 0 0 0 0 500 Biogradex avgasning slam BB11 14000 14000 0 0 0 0 0 0 14000 Pumpstationer Antuna, Edsberg m fl 1000 1000 0 0 0 0 0 0 1000 Tunnelförlängning Nordost 500 500 0 0 0 0 0 0 500 Vibrationsdämpning Inloppspumpar 400 400 0 0 0 0 0 0 400 Fordonsgas 0 0 0 34 0 34 0-34 197 531 60 200 5 928 43 906-23 058 26 776 335 551-1 858 149 555 Ekonomisystem 1800 0 57 760-817 0 1800 983 0 Ärendehantering 1000 1000 0 0 0 0 0 0 1000 Hårdvara Servrar 500 500 0 0 0 0 0 0 500 Kontorsutrustning 800 800 0 0 0 0 0 0 800 4 100 2 300 57 760-817 0 1 800 983 2 300 Provtagare Diskmaskin 180 180 0 0 0 0 0 180 On-line instrument 1310 310 0 47 0 47 1310 1263 Web Lims 250 50 62 0 0 62 250 188 1 740 540 62 47 0 110 1 560 0 1 630 Envomap 555 555 0 329 0 329 555 226 203 926 63 595 6 047 45 043-23 875 27 215 339 466-875 153 711 40

Revisionsberättelse för år 2012 Vi har granskat styrelsens verksamhet och räkenskaper för år 2012. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och förbundets revisionsreglemente. Vår revision har omfattat att löpande granska och ta del av styrelsens protokoll och övriga handlingar som ger information om förbundets verksamhet och ekonomi. Under året har delårsrapporten granskats och utlåtandet från revisionen har tillsänts Förbundsfullmäktige. Förbundsstyrelsens årsredovisning 2012 har varit föremål för granskning och har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som framgår av en särskild granskningsrapport. Granskningsrapporterna tillsänds Förbundsstyrelsen och Förbundsfullmäktige i samband med att denna revisionsberättelse avlämnas. Årets resultat uppgår till 1 239 tkr, vilket är detsamma som det så kallade balanskravsresultatet. Vi instämmer i kommunalförbundets bedömning att detta resultat innebär att kommunalförbundet lever upp till kommunallagens krav på ekonomi i balans (enligt KL 8:5 a-b) för räkenskapsåret 2012. Förbundsfullmäktige har i budget för 2012 och verksamhetsplan för år 2012 2016 fastställt såväl finansiella mål som verksamhetsmässiga mål inom fem områden som alla har bäring på god ekonomisk hushållning och förbundets vision. Områdena är; miljö, drifts - säkerhet, effektivitet, utveckling och finansiella mål. Enligt kommunallagens kapitel 9 9 a skall vi bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningen, ur ett verksamhetsmässigt såväl som ett finansiellt perspektiv, som förbundsfullmäktige beslutat om i årsbudgeten och flerårsplanen. Vi bedömer att: Årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Förbundet arbetar seriöst med såväl de finansiella som de verksamhetsmässiga målen. I årsredovisningen redovisas på ett informativt sätt de aktiviteter som genomförts under årets för att uppnå de fem över - gripande målen och statusen på dessa. Bedömningen av måluppfyllelse försvåras dock då flertalet mål inte fullt ut är mätbara under året utan avser perioden fram till 2016. De finansiella målen, som följs upp i årsredovisningen, uppnås i och med Käppalaförbundets resultat och ställning. Måluppfyllelsen för de verksamhetsmässiga målen inom områdena; miljö, driftssäkerhet och effektivitet bedöms i huvudsak vara uppfyllda utifrån redovisad målstatus och genomförda aktiviteter under året. Målet avseende utveckling återrapporteras däremot inte särskilt i årsredovisningen. Vi tillstyrker att: Förbundsstyrelsen och de enskilda förtroendevalda i detta organ beviljas ansvarsfrihet. Förbundets årsredovisning godkänns. Den är i allt väsentligt upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Lidingö 2013-04-18 Bo Klasmark Björn Lundin Anders Sjölund 41

Käppalaverket Ill: Mario Salutskij/Illustrerad Teknik 42

Reningsprocessen 1. Silhallen Vattnet pumpas upp till silgaller där framförallt toalettpapper avskiljs. 2. Luktrening Illaluktande luft från Käppalaverket tas bort i en reningsanläggning. 3. Sandfång Här avlägsnas sand som annars skulle störa driften i de senare reningsstegen. Sanden tvättas och hygieniseras och kan sedan återanvändas. 4. Försedimentering De flesta partiklar sedimenterar, sjunker till botten och går vidare till slambehandling (9). 5. Biobassänger I biobassänger bryter naturligt förekommande mikro - organismer ner olika organiska föroreningar. Fosfor tas upp av dessa och stannar i slammet. Kväveföreningar omvandlas till kvävgas och avgår med ventilationsluften. 6. Eftersedimentering Slammet som bildas i biobassängen sjunker till botten i eftersedimenteringsbassängen. Huvuddelen pumpas tillbaka till biobassängen. Över - skottet går vidare till slambehandling (9). 7. Sandfilter De partiklar som inte sjunker till botten i eftersedimen - teringsbassängen tas om hand i ett sandfilter. Vattnet silas genom en sandbädd och det renade vattnet släpps ut på 45 meters djup i Saltsjön mellan Lidingö och Nacka. 8. Kemisk rening Den fosfor som den biologiska reningen inte tar hand om fälls ut med hjälp av järnsulfat. Järnsulfat tillsätts i biobassängerna och före sandfiltren. 9. Slambehandling Slammet från för- och eftersedimenteringsbassängerna bryts ned av mikroorganismer i en syrefri och varm miljö i två rötkammare. Vid nedbrytningen bildas biogas som till 60 65 procent består av metan. Det delvis nedbrutna slammet avvattnas sedan (11). 10. Fordonsgasanläggning Biogasen som bildas vid rötningen innehåller 30-35 procent koldioxid. I fordonsgasanläggningen tas koldioxiden bort med hjälp av en vattenskrubber, gasen uppgraderas därmed till fordonsbränslekvalitet med minst 97 procent metan. 11. Slamavvattning (Kemicond) I Kemicondprocessen behandlas slammet med kemikalier (svavelsyra och väteperoxid) och pressas så att vattenhalten minskas. I processen dödas också mikroorganismerna. Käppalaförbundets slam håller god kvalitet och innehåller endast låga halter metaller. 12. Värmecentral En mindre del av den producerade biogasen bränns i två gaspannor. Värmen som bildas används inom verket för uppvärmning. Överskottet levereras till Lidingö stads fjärrvärmenät. 13. Värmepump En delström av det renade avloppsvattnet leds till en värmepump. Värmen som utvinns värmer bostäderna i Gåshaga. 43

society M I L J Ö M Ä R K T T R Y C K S A K 3 4 1 0 0 1 Röd linje visar Käppalasförbundets avloppsnät som består av tunnlar och avloppsrör. Käppalaförbundet Post Box 3095, 181 03 Lidingö Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö Tel 08-766 67 00 Fax 08-766 67 01 E-post kappala@kappala.se Webbplats www.kappala.se