Livskvalitet hela livsresan. Barbro Westerholm Föreningarna på Skeppet, Bålsta

Relevanta dokument
Årsrika en tillgång. Barbro Westerholm, Borås

Äldre som resurs. Barbro Westerholm Svenskt geriatriskt forum

Ålderism och åldersdiskriminering. Barbro Westerholm

Företeelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen ,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP)

Äldre tänder behöver mer omsorg

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill?

Oj, vad Ni ser gamla och trötta ut!

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

Stockholms stads äldreombudsman. Linda Vikman

Ökad livskvalitet för äldre

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Ökad livskvalitet för äldre

Hur vill de årsrika bo och hur möter vi behoven. Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet

60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika

Bostäder anpassade för äldre? Ingrid Hjalmarson & Jenny Österman

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Göra rent. Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll.

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

Arbete, arbetsmiljö och pension Resultat ur DemoskopPanelen 2019

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Äldreomsorg Boende. Höör Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor

EN VÄLPLANERAD ÄLDREOMSORG

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?

YTTRANDE. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:47)

Taxor och avgifter inom Ä ldreomsorgen

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

VAL 2018 ETT TRYGGT LIV SOM SENIOR

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Motion till riksdagen 2009/10:s78060 MK av Björn von Sydow m.fl. (s) Låt Sverige bli det bästa landet att åldras i

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Funktionsrätt Sverige

SÅ Tycker SPF Seniorerna. Valfrihet Ekonomi Bostäder

ÖKAD TRYGGHET SÄNKT SKATT BÄTTRE SJUKVÅRD MODERATERNAS ÄLDREPOLITIK

Ingen ska behöva dö ensam LIBERALA FÖRSLAG FÖR FRIHET FRÅN OFRIVILLIG ENSAMHET

Missgynnar pensionssystemet kvinnor?

Vad kostar det? Avgifter för äldreomsorg, verksamhet för personer med funktionsnedsättning och hemsjukvård 2017 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Min framtid som senior - Vård och omsorg i en ny tid. Gösta Bucht Talesperson för vård och omsorg

Samverkan mellan kommun och landsting

Inflytande - Påverkansarbete

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm

Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2015

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan

Folkhälsa Fakta i korthet

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? År Resultat för Vänersborg Särskilt boende/ Hemvård

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016

Monica Forsberg

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Örebro Hemtjänst

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Mjölby Särskilt boende

Vad kostar det? Avgifter för äldreomsorg, verksamhet för personer med funktionsnedsättning och hemsjukvård norrkoping.se

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

ETT STARKARE SAMHÄLLE. ETT TRYGGARE TROSA.

Så här tycker seniorerna (1)

ÄLDRE MEDBORGARE. Ett gott liv som senior. Rikt aktivitetsutbud. Ökat inflytande

Pressfrukost 11 december Pensionsrapport Carina Blomberg Dan Adolphson

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!

Ny särskild boendeform för äldre. Bo Engström, Avd chef Strategi och plan, Äldreförvaltningen

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, )

Ohälsa vad är påverkbart?

Kvalitet och trygghet för äldre. Socialdemokraternas politik för äldre i Örebro

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet

Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Åre Hemtjänst

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Söderhamn Särskilt boende

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

Regelverket för tandvården

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Orsa Särskilt boende

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Åre Särskilt boende

Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Rinkeby-Kista Särskilt boende

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Lund Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Spånga-Tensta Särskilt boende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Eksjö Särskilt boende

Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Emelie Lindahl

Transkript:

Livskvalitet hela livsresan Barbro Westerholm Föreningarna på Skeppet, Bålsta 2017-10-12

Vem är gammal, äldre? Inte ett kollektiv, de är individer som lagt år till livet

Årsrik står för rik på levda år, rik på kunskap och rik på livserfarenhet

Vad kommer jag att tala om Demografin Ålderism och åldersdiskriminering Årsrika människors livssituation Årsrika människors ekonomi Årsrika människors hälsa

Demografin Från pyramid till muffins

Några fakta Idag lever vi ett kvarts sekel längre än för 100 år sedan Medellivslängden för män är 80 år och för kvinnor 84 år Hälften av de som föds idag antas kunna bli 100 år Vid fyllda 61 år har vi rätt att gå i pension Vid fyllda 67 år har vi inte rätt att vara kvar på arbetsmarknaden, arbetsgivaren avgör om vi ska fortsätta i arbetslivet eller inte Som egenföretagare konstnär, författare, musiker kan vi arbeta så länge vi vill och kan och någon efterfrågar ens insatser Allt fler fortsätter arbeta efter 67, särskilt i bristyrken

1900-talet präglades av att vi skulle arbeta mindre Pensionsåldern sänktes från 67 till 65 år 1974 Kortare arbetsdagar Längre semestrar Men man frågade inte vad arbetslivet betydde för årsrika människor 1980-talet: WHO och Socialstyrelsen fann att känslan av att vara behövd är viktig för människors livskvalitet och hälsa 1998 höjdes rätten att få vara kvar i arbetslivet från 65 till 67 år

Vad gör 65 84 åringarna med sin tid? Förvärvsarbete Anhörig/närståendevård Deltar i ideellt arbete SCB:s tidsanvändningsstudier Läser tidningar, motionerar, reparerar hus och hem, sköter trädgård, går på restaurang/pub/café, strövar i skog och mark m.m., m.m.

Den årsrika generationens utveckling Från oberoende (c:a 80 %) till skör (c:a 13 %) till beroende (7 %)

Det är de två siste levnadsåren vi bör undvika Tjänsteman på SCB. 82 år och vinterbadare

Ålderismen Ålderism och dess konsekvens åldersdiskriminering kan definieras som stereotypning och diskriminering av individer på grund av deras kronologiska ålder Åldersdiskriminering när någon utsätts för missgynnsam särbehandling på grund av kronologisk ålder

Inom vilka områden förekommer åldersdiskriminering. Fallbeskrivningar. Utbildning Hälso- och sjukvård Social trygghet Försäkringar Finansiell service Beskattning Ideella insatser. Varor och tjänster Media Transporter Offentliga platser Modern teknologi Statistik Politiskt deltagande

Diskrimineringsombudsmannens anmälningar 2015 Totalt 2 382 varav 16 gått till domstol och 2 055 avförts utan fördjupad utredning I topp: Funktionsnedsättningar (680) följt av etnicitet (663), kön (290) och ålder (280)

Kunde de blivit partiledare i Sverige?

Världshälsoorganisationen (WHO) tar upp kampen mot ålderismen (2016) 60 % av de svarande i WHO:s undersökning World Values Survey svarade att årsrika människor inte respekteras. Mer än 83 000 deltog i 57 länder. Lägsta värdena på respekt återfanns i höginkomstländerna Negativa attityder till åldrande och äldre människor påverkar livskvalitet och hälsa till det sämre

Åtgärder i kampen mot ålderismen Myterna om årsrika människor måste slås sönder I t.ex. Kina betraktas äldre som visa, kloka, erfarna, en resurs men i Sverige ö Forskning om livserfarenhetens värde Visa upp förebilder Stärka lagen mot åldersdiskriminering Ge Diskrimineringsombudsmannen starkare muskler och mer resurser för analys

Årsrikas ekonomi Bostäder att bo kvar i SOU 2015:85 Kronor per månad efter skatt, exklusive bostadstillägg Män Kvinnor Differens % 65 69 år 16 700 12 500 4 200 25 70 74 år 13 600 10 400 3 200 24 75 79 år 13 000 9 900 3 100 24 80 84 år 12 400 9 500 2 900 23 85+ år 12 000 9 100 2 900 24

Går inkomsterna att leva på? 355 000 personer i Sverige lever under EU:s fattigdomsgräns, 11 830 kr/mån efter skatt Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män är över ett arbetsliv 3,6 miljoner kronor Kvinnor har arbetat i branscher och sektorer med lägre löner Kvinnor har arbetat mer deltid än män Kvinnors andel av mäns pensioner är 71 procent

Boendet är viktigt för hälsa och livskvalitet Ivar Loo- Johansson 1951, Socialstyrelsen 1981: kvarboendeprincipen intill livets slut med hemtjänst och hemsjukvård Idag vill hälften av morgondagens årsrika ha mellanboenden även vid lätta funktionsnedsättningar (Vårdanalys Rapport 2015:8) Boendetyper: Ordinärt boende, Seniorboende, Trygghetsboende, Vård och omsorgsboende De flesta som har äldreomsorg i Sverige tycker den är bra och har förtroende för personalen Men drygt hälften besväras av ängslan, oro eller ångest och ensamhet

Ohälsa bland årsrika människor vad går att förebygga Hjärt- kärlsjukdomar Tumörer Demens Depressioner Osteoporos Frakturer Multisjuklighet Läkemedelsrelaterade hälsoproblem Munhälsoproblem

Vad karakteriserar årsrika och tandhälsa De tillhör amalgamgenerationen, inte fluorgenerationen De är betandade med många egna tänder men en hög andel av dessa tänder är inte intakta och har omfattande tidigare lagningar som kronor, broar och implantat De löper högre risk än yngre att drabbas av karies och tandköttsinflammation och ha sjukdomar som påverkar tandhälsan De kan ha sjukdomar som påverkar tandhälsan Muntorrhet t.ex. på grund av läkemedelsanvändning och svårigheter att själva sköta sin munhygien är riskfaktorer Konsekvens snärta, undernäring, utseendeförändringar

Kan munnen bli en del av kroppen? Det är självklart att det som sker i munnen påverkar resten av kroppen och vice versa Högkostnadsskydd sjukvård 1 100 kr/år Högkostnadsskydd läkemedel 2 200 kr/är Högkostnadsskydd tandvård du betalar allt upp till 3 000 kr hälften mellan 3 000 och 15 000 kr 15 % av det som ligger över 15 000 kr

Robotar och kameror

Och så den allra sista sträckan Livskvalitet då också Djur i vården och omsorgen Läckra måltider Sociala aktiviteter Att medicinska ingrepp inte förvandlas till övergrepp

Tack för att ni lyssnade och nu frågor.