Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet Slutrapport, september 2013
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Syfte... 3 Tyresö kommun och Handengeriatriken... 3 Mål och förväntade resultat... 3 Upplevelse av trygghet... 3 Ökat flöde från slutenvård till hemmet och bättre hushållning med korttidsplatser... 4 Målgrupp... 4 Projektets genomförande... 4 Organisation... 4 Aktiviteter... 4 Information och förankring... 4 Utveckling av vårdmodell... 5 Utveckling av trygghetsstöd... 5 Målgruppsdiskussion... 5 Samverkan... 5 Uppföljning... 5 Processtöd... 5 Kopplingar till satsningen Bättre liv för sjuka äldre... 5 Förändringar under projekttiden... 5 Resultat... 6 Upplevelse av trygghet... 6 Information... 6 Kommunikation och delaktighet... 6 Kontinuitet... 6 Kompetens... 6 Tillgänglighet... 6 Ökat flöde från slutenvård till hemmet och bättre hushållning med korttidsplatser... 6 Betalningsansvar... 6 Användning av korttidsplatser... 7 Uppföljning... 7 Uppföljning av de inskrivna äldre... 7 Uppföljning av målgruppen... 8 Uppföljning av insatser... 8 SoL-insatser... 8 HSL-insatser... 8 Samordnade insatser... 9 Behov, förutsättningar och insatser ett exempel Tyra 78 år... 9 Vad har hänt efter tre månader?... 10 Uppföljning av samverkan i Trygg i Tyresö... 10 Uppföljning av struktur och samordning mellan Tyresö kommun och Stockholms Läns Landsting... 10 Verksamhetsförändringar... 11 Att lära sig av misstagen... 11 Förutsättningar för fortlevnad och spridning... 11 Workshop... 11 Kostnadsreducering betalningsansvar och färre korttidsplatser... 11 Vad kostar Trygg i Tyresö?... 12 Kostnad per äldre i Trygg i Tyresö... 12 Slutord från projektet... 12 2
Sammanfattning Trygg i Tyresö är samordning av resurser som gör det möjligt för äldre personer med omfattande behov av omsorg, vård- och rehabiliteringsinsatser att återgå till eget boende efter vistelse på Handengeriatriken eller korttidsboende. Forum för dialog på olika nivåer i organisationerna en förutsättning för god samverkan. Åtgärder för att skapa trygghet från slutenvård till hemmet har varit centralt. Äldre som varit inskrivna i Trygg i Tyresö är nöjda och har känt sig trygga. Anhöriga har upplevt trygghet med insatserna, även de som inledningsvis var oroliga och tvivlade. Under projekttiden har Tyresö kommun minskat antal somatiska korttidsplatser från 24 till 15 och antal dagar med betalningsansvar gentemot Handengeriatriken med 16 %. Syfte Trygg i Tyresö den sammanhållna vården i hemmet är ett samarbete mellan Tyresö kommun och Handengeriatriken. Trygg i Tyresö vill skapa vård och omsorg som känns trygg för den äldre och dennes anhöriga, effektivisera flödet och förbättra den samlade vårdkedjan. Syftet är också att utveckla en ny organisationsform med resurser och arbetssätt som främjar flödet från slutenvård till hemmet och ger möjlighet till kvarboende. Tyresö kommun och Handengeriatriken Tyresö kommun är en grannkommun till Stockholm, belägen ca 20 km sydost om Stockholm city. I Tyresö bor ca 44 000 invånare. Fram till år 2025 väntas antalet Tyresöbor över 80 år mer än fördubblas från knappt 1400 till över 3000. Handengeriatriken drivs av Praktikertjänst AB på uppdrag av Stockholms Läns Landsting. Det finns 46 slutenvårdsplatser och geriatriken har ansvaret för äldre i Tyresö och Haninge kommun, en population på ca 125 000 personer. Mål och förväntade resultat Upplevelse av trygghet Trygg i Tyresö ska skapa ett sammanhållet stöd för den äldre och dennes anhöriga så att den äldre och anhöriga upplever trygghet utifrån områdena: Information Kommunikation och delaktighet Kontinuitet Kompetens Tillgänglighet Förväntat resultat är att alla äldre och deras anhöriga upplever trygghet och att 90 % bor kvar hemma efter utskrivning från Trygg i Tyresö vid uppföljning efter tre månader. 3
Ökat flöde från slutenvård till hemmet och bättre hushållning med korttidsplatser Antalet dygn med betalningsansvar gentemot Handengeriatriken minskar jämfört med år 2010 då Tyresö kommun hade 499 dygn med betalningsansvar. 90 % som bor på korttidsboende ska tillhöra den grupp äldre som korttidsplatser i första hand vänder sig till: Äldre vilkas anhöriga behöver tillfällig och regelbunden avlastning. Äldre som inte kan bo hemma utan väntar på särskilt boende eller att den egna bostaden ska anpassas till den rörlighet och förmåga man har. Det förväntade resultatet är att åstadkomma effektiva flöden i vårdkedjan som stärker såväl omsorgen om den äldre som hushållningen av de ekonomiska resurserna. Projektet bör bidra till att korttidsplatserna får bättre förutsättningar att uppfylla uppdraget gentemot den målgrupp de i första hand är till för. Målgrupp Personer som är 65 år eller äldre. De har behov av hemtjänst och uppfyller kriterierna för att bo på korttidsboende, utifrån riktlinjer tagna av socialnämnden i Tyresö kommun. Efter utskrivning från Handengeriatriken eller kommunens korttidsboende har de behov av rehabiliteringsinsatser, medicinsk vård och omsorg i hemmet. Personerna är motiverade att delta i projektet. Projektets genomförande Organisation Projektledningen består av projektledare som är chef för biståndsavdelningen vid Tyresö kommun samt vårdområdeschef och paramedicinsk chef vid Handengeriatriken. Projektledningens ansvarar för att följa och styra projektets löpande arbete. Styrgruppen består av socialchef i Tyresö kommun, verksamhetschef Handengeriatriken samt projektledningen. Styrgruppen ansvarar för att förankra och implementera projektet hos respektive huvudman. Projektgruppen består av projektadministratör, biståndshandläggare från Tyresö kommun samt arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska från Handengeriatriken. Projektgruppen ansvarar för att projektplanen verkställs, utveckla löpande arbete och rapportera till projektledning och styrgrupp. Trygg i Tyresö består av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och biståndshandläggare som tillsammans med hemtjänst bildar ett team med och runt den äldre och dennes anhöriga. Aktiviteter Information och förankring Information och förankring har pågått under projekttiden och har riktats till projektets huvudmän, primärvården, personal på geriatriken, på korttidsboende samt i hemtjänsten. Information och förankring har skett i form av möten, rapporter och informationsmaterial. 4
Projektet har också presenterats nationellt vid mässan Seniorliv i världsklass i Kista, februari 2012 och på en konferens kring arbetet med målgruppen Mest sjuka äldre i Skara, mars 2012. Utveckling av vårdmodell För att beskriva och tydliggöra Trygg i Tyresös arbetssätt och vårdprocess har projektet utvecklat en processkarta i fyra steg. Se bilaga 1. 1. Identifiering 2. Inskrivning 3. Inskrivningstid 4. Utskrivning Utveckling av trygghetsstöd Utvecklat rutiner för trygghetsstöd till de äldre och deras anhöriga i samband med Trygg i Tyresö. Att flera insatser ger ett samlat trygghetsstöd. Se bilaga 2. Målgruppsdiskussion Under projekttiden har en prövande och utforskande dialog pågått i projektgrupp och projektledning för att få fram en tydlig beskrivning av målgruppen. Diskussionen har förts utifrån modell Äldrepyramiden (se figur 2 sida 8). Samverkan För att utveckla och genomföra projektet har Tyresö kommun och Handengeriatrieken kontinuerligt samverkat på flera nivåer. I arbetet med att ta fram rutiner i vårdmodellen och trygghetsstödet har samverkan även skett med hemtjänstutförare, korttidsboende och primärvård. Uppföljning Förutom utvärdering i förhållande till satta mål har det inom projektet gjorts uppföljning avseende: De äldre som varit inskrivna i projektet Var den äldre befinner sig på Äldrepyramiden Vilka insatser som gjorts Uppföljning efter tre månader Hur samverkan i Trygg i Tyresö har fungerat Struktur och samordning mellan Tyresö kommun och Stockholms Läns Landsting Processtöd En extern konsult vid Consider AB har haft uppdraget att löpande följa projektets arbete, stödja projektledningen och, vid tre tillfällen, utvärdera projektet. Koppling till satsningen Bättre liv för sjuka äldre Senior Alert har införts i Trygg i Tyresö, på Handengeriatriken och kommunens korttidsboende. Förändringar under projekttiden Under projekttiden har projektorganisationen anpassats för att tydliggöra funktion och uppdrag samt målgruppsdefinitionen har förtydligats. 5
Resultat Upplevelse av trygghet Sammanlagt har nio äldre och sex anhöriga djupintervjuats. Av de anhöriga var tre make/maka och tre barn till den inskrivna äldre Information Alla är nöjda med den muntliga informationen och att teamet tydligt informerat om vad som kommer att ske. Samtliga anhöriga som intervjuats uppfattade informationen som tydlig och bra. Man hängde med i diskussionen och det kändes inte så krångligt och svårt som det många gånger kan göra när man möter sjukvården. Kommunikation och delaktighet De äldre upplever att de fått vara delaktiga i processen kring mål och planering av insatser och själva kunnat påverka utifrån sina behov. Det var jag som var huvudpersonen och det kändes verkligen bra. De anhöriga som hade en förälder som skulle skrivas in i projektet var påtagligt oroliga för hur det skulle gå när mamma eller pappa flyttade tillbaka hem. Vid planeringsmötet hemma hos mamma/pappa eller maka/make fanns möjlighet att prata om detta och de anhöriga kände att deras oro blev tagen på allvar. De kände sig delaktiga i planeringen och upplevde att man lyssnat på dem. Kontinuitet Den regelbundna kontakten med rehabiliteringspersonal, sjuksköterska och hemtjänst är ovärderlig enligt de äldre. Uppslutningen vid hemkomsten, den tydliga planeringen och de kontinuerliga insatserna med tydliga mål har varit betydelsefulla trygghetsfaktorer. Flera anhöriga vittnar om den samordnade uppslutningen som innebar att rätt resurser och stöd snabbt kom igång. Övergången från heldygnsomsorgen på sjukhuset/korttidsboendet blev inte så dramatisk och prövande som vissa anhöriga hade förutspått. Kompetens Insatserna har upplevts som konstruktiva och handfasta och skett på den äldres villkor. De äldre och anhöriga har upplevt teamet som kunniga och professionella. Jag märkte att de visste vad de pratade om och den erfarenhet de utstålade gjord mig lugn. De äldre och anhöriga har känt sig trygga med insatserna från Trygg i Tyresö. Tillgänglighet Direktnumret som den äldre/anhöriga kan ringa dygnet runt för att komma i kontakt sjuksköterska/läkare i Trygg i Tyresö ingav en stor trygghet för alla. Vetskapen om att de som anhöriga eller den äldre själv bara genom ett telefonnummer kan få direktkontakt med sjukvårdspersonal som vet vem man är, känner till ens sjukdomshistoria och nuvarande behov, och som omedelbart kan ge återkoppling inger lugn och säkerhet. Direktnumret symboliserar den goda vården. Ökat flöde från slutenvård till hemmet och bättre hushållning med korttidsplatser Betalningsansvar Tyresö kommun har betalningsansvar för de patienter som blir kvar på sjukhuset efter att läkare i samverkan med andra professioner vid Handengeriatriken bedömt att de är utskrivningsklara. Antal dygn för Tyresö kommun med betalningsansvar gentemot Handengeriatriken minskade med 16 % år 2012 jämfört med år 2010. 6
År Antal vårddygn 2010 499 2011 425 2012 419 Under projektets gång har det visat sig att de flesta som blir kvar på sjukhuset med kommunalt betalningsansvar är äldre som är svårt demenssjuka och inte aktuella för Trygg i Tyresö. Användning av korttidsplatser Vid projektstarten fanns 24 korttidsplatser med somatisk inriktning för äldre i Tyresö kommun. År 2013 finns 15 korttidsplatser. Korttidsplatser som i första hand vänder sig till: Äldre vilkas anhöriga behöver tillfällig och regelbunden avlastning. Äldre som inte kan bo hemma utan väntar på särskilt boende eller att den egna bostaden ska anpassas till den rörlighet och förmåga man har. Samtidigt som antalet somatiska korttidsplatser har minskat under projekttiden så har andelen äldre, som varit på korttidsplats och tillhört målgruppen enligt ovanstående punkter, ökat. År Antal i % på korttidsboende för tillfällig eller regelbunden avlastning, väntar på särskilt boende eller bostadsanpassning av den egna bostaden 2010 60 % 2011 63 % 2012 69 % Projektet hade som mål att andelen Trygg i Tyresö-kandidater på korttidsplatserna skulle vara högst 10 %. Det målet har inte uppnåtts i projektet. Uppföljning Uppföljning har skett mellan 1 januari 2011-15 juli 2013. Uppföljning av de inskrivna äldre 77 personer har varit inskrivna i Trygg i Tyresö. I genomsnitt har det varit fem personer inskrivna varje vecka. Av de 77 personerna var 51 % män (mellan 67 år och 93 år) och 49 % kvinnor (mellan 68 år och 103 år). Den vanligaste orsaken till inskrivning i Trygg i Tyresö har varit stor oro inför hemgång och osäkerhet vid förflyttningar. Många av de äldre som skrivits in i Trygg i Tyresö uttrycker att de vill känna sig trygga, veta vem de skall kontakta, få hjälp med att anpassa sig utifrån sina nya förutsättningar. Andra vill kunna klara förflyttningar självständigt, klara sin personliga hygien själv eller kunna gå till brevlådan och hämta posten. Den äldre har varit inskriven i Trygg i Tyresö i genomsnitt 58 dagar. Individuella behov har resulterat i stor spridning på inskrivningstid, från 7 180 dagar. Alla inskrivna har haft fler än en diagnos, de flesta ca 3-4 stycken såsom hjärtsvikt, förmaksflimmer, diabetes, lunginflammation, njursvikt, trycksår, Parkinsons sjukdom. Den 7
vanligaste huvuddiagnosen och orsaken till att de skrevs in vid geriatrisk slutenvård är någon form av fraktur (40 % av de inskrivna). Figur 1. Vanligaste huvuddiagnosen Uppföljning av målgruppen 55 % av de som skrivits in i Trygg i Tyresö har tillhört gruppen Mest sjuka äldre. Övriga hade, förutom sina grunddiagnoser, tillfälliga komplikationer i form av t.ex. fraktur, lunginflammation, urinvägsinflammation som gjort att de tillfälligt behövt behovs- och situationsanpassad vård och omsorg. Behovs- och situationsanpassad vård och omsorg 55 % av de inskrivna Standardiserad kontroll 43 % av de inskrivna 2 % av de inskrivna Figur 2. Modell av Maj Rom, SKL Uppföljning av insatser SoL-insatser Omvårdnads- och serviceinsatser från hemtjänsten har varit i snitt 21 timmar/vecka, med ett spann mellan 0,5 timmar/vecka till 55 timmar/vecka. HSL-insatser De äldre har haft insatser av sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast i genomsnitt vid fem besök/vecka. Tätare i början av inskrivningstiden vilket glesats ut allt eftersom Vanliga insatser från sjuksköterska: Dosettdelning Provtagningar Såromläggningar Hjälp med kateter Akutbesök efter kontakt via Trygg i Tyresös telefonnummer 8
Vanliga insatser från arbetsterapeut/sjukgymnast: Förflyttningsträning Hjälpmedelsutprovning ADL-träning Råd, stöd och handledning till hemtjänstpersonal Samordnade insatser De samordnade insatserna har varit att motivera äldre som vill hem trots omfattande kvarvarande behov av omsorg, vård- och rehabiliteringsinsatser. Mobilisera samordnade resurser i form av hemtjänst, arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska vid hemkomsten och vid gemensam planering i den äldres hem. Ge samordnat professionellt stöd, intensivt under första inskrivningsveckorna, som succesivt trappas ner samt eftersträva ett minimum av ansikten som möter den äldre. Behov, förutsättningar och insatser ett exempel, Tyra 78 år Tyra är en av de äldre som varit inskriven i Trygg i Tyresö. Hon bor ensam, har en son som hon har tät och nära kontakt med. Tyra ådrog sig en stroke våren 2011 med högersidig svaghet, viss neglect, nedsatta kognitiva funktioner, sväljproblematik och påverkat tal som följd. Tyra har flera sjukdomar sedan tidigare, lungsjukdomen KOL, lungemboli, hjärtsvikt och struma. På grund av andningsbesvär och kvävningskänsla drabbas Tyra av panikångest. Tyra har en stark vilja och har kämpat för att komma hem igen. Fyra månader efter sin stroke, via Södersjukhuset, Handengeriatriken och korttidsboende kom Tyra hem med stöd av Trygg i Tyresö. Situationen var mycket osäker. Tyra har succesivt blivit starkare och säkrare. Går kortare sträckor med rollator med tillsyn. Tar sig fram sittande i rullstol inomhus. Förflyttar sig till/från rullstolen med tillsyn. Behöver tillsyn och hjälp med toalettbesök, klarar mycket själv men behöver hjälp med strategier för hur hon skall göra. Talet har förbättrats men hon har ibland svårt att hitta orden. Har svårt att läsa och skriva, svårt vad gäller klockan och tiden, behöver stöd och påminnelse kring det. Tyras panikångest finns kvar och kan drabba henne när det är mörkt och hon känner sig instängd. Tyras lägenhet har anpassats vad gäller trösklar, duschplats och stödhantag samt utjämning av nivåskillnader vid balkong och entréport. Tyra beviljades 38 timmar hemtjänst per vecka, insatser sex gånger per dag fördelat på morgon, lunch, eftermiddag, vid middag, vid sänggående samt natt. Insatserna omfattar hjälp med personlig omvårdnad, tillsyn samt mathållning. Tyra behöver även hjälp med dusch, serviceinsatser och sociala insatser i form av promenader och ledsagning till aktiviteter. Trygghetslarm installerades hemma hos Tyra. Både Tyra och hennes son behövde ett stort stöd kring Tyras helhetssituation från alla berörda yrkeskategorier. För Tyra och hennes son har delaktighet i planeringen av insatser, samordning av insatser och det nära samarbetet mellan de olika yrkeskategorierna i Trygg i Tyresö varit en avgörande faktor för att Tyra har kunnat komma hem till sitt ordinära boende. Tyra bor fortfarande hemma, ett år efter att hon kom hem, och har insatser från hemtjänsten 36 timmar per vecka. 9
Vad har hänt efter tre månader? Vid uppföljning tre månader efter utskrivning från Trygg i Tyresö visar det sig att: 44 personer bor hemma Två har flyttat in på särskilt boende Tre är på korttidsplats 10 personer har avlidit Uppföljningen visar att projektet har nått upp till det förväntade resultatet att mindre än 10 % är på korttidsboende eller har flyttat in på särskilt boende efter tre månader. De som bor hemma har minskat sina insatser från hemtjänsten med i genomsnitt fyra timmar per vecka och person. Uppföljning av samverkan i Trygg i Tyresö Projektledning, projektgrupp, representanter från hemtjänsten och korttidsboende har intervjuats. Projektet har bidragit till ett ökat samarbete, en tätare dialog mellan berörda aktörer och en samordning av insatser. Ömsesidigt lärande mellan aktörerna har utvecklat den erfarenhetsbaserade kunskapen och stärkt yrkesidentiteten hos alla involverade. Några av de faktorer som bidrar till att samverkan fungerar bra är: Teamet har en gemensam planering i den äldres hem Teamet skapar gemensamt utformade mål tillsammans med den äldre Alla medlemmar i teamet tar ansvar för att nå målen, ibland utöver det egna yrkesansvaret man ser till att hitta en lösning Teamet har tillit till de olika aktörernas ansvarsområde Det finns forum där man kan lyfta gemensamma frågor och ta upp problem stora som små Det finns samarbete på flera nivåer mellan huvudmännen Uppföljning av struktur och samordning mellan Tyresö kommun och Stockholms Läns Landsting Intervjuer har gjorts med tre politiker från Tyresö socialnämnd varav en också är representant i sjukvårdstyrelsen söder Stockholms Läns Landsting (SLL), ordföranden i sjukvårdsstyrelsen SLL, en chef och kvalificerad handläggare vid SLLs beställar- och produktionsstyrning samt intervjuer med Trygg i Tyresös styrgrupp och projektledning. Politikerna är överens om att projektet är viktigt, att den samordnade vården för just den här målgruppen är nödvändig. Det man hört om projektet är enbart positivt. Landstingets beställar- och produktionsstyrning samverkar med kommunerna i länet i olika geografiska kluster och deltar i projektet Ledningskraft som leds av SKL. Tyresö kommun inte är med i projektet ledningskraft. Samverkan med kommunerna syftar bland annat till att hitta fram till ett effektivt strategiskt arbete med tydliga gränser för hur beställarfunktionen 10
ska styra urförarverksamheten. Mellan landstinget och Tyresö kommun finns en samrådsgrupp av informativ karaktär. I takt med att ny kunskaps- och erfarenhetsutveckling sker är det av vikt att kunna påverka innehållet i de avtal som finns mellan beställare och utförare, kring t.ex. samordning och samverkan. När invånarna uppfattar att vården och omsorgen kommer från en och samma organisation då har vi lyckats. Verksamhetsförändringar De verksamhetsförändringar som skett och som projektet skapat är ett nytt team på Handengeriatriken bestående av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. I övrigt har projektet lett till ett ändrat arbets- och tankesätt i de ordinarie verksamheterna. Att våga tro på den äldres resurser och att denne kan återfå funktioner och klara sig hemma med stöd av projektets insatser. För hemtjänsten innebär Trygg i Tyresö att de fått nya nära samarbetspartner i arbetet med och kring den äldre. Att lära sig av misstagen Projektet kom igång försent med samtalen kring framtiden. Projektet skulle inlett andra året med sådana diskussioner. Förutsättningar för fortlevnad och spridning Workshop En workshop kommer att arrangeras i september 2013 där politiker, chefer från Stockholms Läns Landstings beställarfunktion samt chefer och medarbetare som aktivt deltagit i projektet kommer att föra dialog utifrån projektets erfarenhet och resultat. Kostnadsreducering betalningsansvar och färre korttidsplatser Tyresö kommun minskade sina kostnader för betalningsansvar gentemot Handengeriatriken år 2012 jämfört med år 2010 med 238 075 kr. Tyresö kommun har omvandlat nio av sina ursprungliga 24 somatiska korttidsplatser till permanenta boendeplatser. Det ger årligen en lägre kostnad för kommunen med 246 375 kr och med 45 990 kr för landstingets läkarkostnader. 11
Vad kostar Trygg i Tyresö? Kostnaden i Trygg i Tyresö är baserad på att den äldre har 21 timmar hemtjänst per vecka. I projektet har det i snitt varit fem inskrivna/vecka. Projektet har haft en kapacitet att ha upp till sju personer inskrivna/vecka. Kostnad per äldre i Trygg i Tyresö Baserat på att det är fem äldre inskrivna/vecka i projektet: Kostnad HSL-insatser: 1096 kr per dag och äldre Kostnad SoL-insatser: 1073 kr per dag och äldre Ger en kostnad på 125 802 kr per äldre som är inskriven i Trygg i Tyresö 58 dagar. Baserat på projektets kapacitet, sju inskrivna samtidigt: Kostnad HSL-insatser: 783 kr per dag och äldre Kostnad SoL-insatser: 1073 kr per dag och äldre Ger en kostnad på 107 648 kr per äldre som är inskriven i Trygg i Tyresö 58 dagar. Slutord från projektet Trygg i Tyresö den sammanhållna vården i hemmet Projektet har fokuserat på samordning utifrån de mest sjuka äldres behov. En samordning som gör det möjligt för den äldre att återvända till det egna hemmet efter utskrivning från sjukhus eller korttidsboende, trots omfattande vård- och omsorgsbehov. Samordningen har varit framgångsrik ur den aspekten att den äldre har klarat av att flytta hem, att de yrkesprofessioner som samverkat tillsammans utvecklat arbetssätt som involverar den äldre och som gör att insatserna optimeras och blir begripliga. Projektet har lyckats uppnå flödeseffektivitet som är en nyckel i en sammanhållen vård och omsorg. Samarbetet mellan kommunen och landstinget har inneburit en ökad förståelse och ett lärande mellan personal som arbetar utifrån SoL och HSL. Ett praktiknära kompetensutbyte mellan hemtjänst och sjukgymnast, arbetsterapeut och sjuksköterska. Kompetensutbytet höjer kunskapsnivån hos de medverkande och skapar en samsyn mellan de olika professionerna som stärker den äldres trygghet. Utifrån den demografiska utvecklingen och ökat antal äldre i Tyresö är det viktigt för både Tyresö kommun och Stockholms Läns Landsting att hitta former och stimulera till nytänkande ifråga om både omsorgens och vårdens anordnande som dess finansiering, så att den enskilde tillförsäkras en värdig och god vård och omsorg. 12