Dagens och framtidens bränslen för kraftvärmebranschen RSM&CO S Energiseminarium, 2018-03-22 Mattias Bisaillon
Mattias Bisaillon Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forskningsoch utredningsföretag inom energi-, miljö- och avfallsområdet. Gustavslundsvägen 143 167 51 Bromma 070-364 93 50 www.profu.se Mattias.bisaillon@profu.se
Dagens presentation
Utveckling för användningen de senaste åren
Tre årliga marknadsanalyser GROT, bränsleved, spån, flis, bark, briketter, pellets, torv Returträflis, utsorterade avfallsbränslen Blandat hushållsavfall, blandat verksamhetsavfall, import från Norge och Storbritannien
Bränslemarknaderna Storlek och andel import Blandade avfallsbränslen Utsorterade avfallsbränslen RT-flis Förädlade biobränslen Oförädlade biobränslen 0 10 20 30 40 50 60 TWh Import Totalt
TWh/år Användning av flytande biobränsle i Sverige inom den stationära sektorn (TWh) Importandel: 44 % 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Importandel: 12 % Importandel: 84 % Råmetanol FAME (övrigt) FAME (RME) Etanol (brunlut) Övriga bio-oljor Vegetabilisk/animalisk avfallsolja Råtallolja MFA (Mixed Fatty Acid) Tallbeckolja 0,5 0,0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Importandel: 52 % Källa: Energimyndighetens årliga uppföljning av hållbara flytande biobränslen.
Produktion och användning av oförädlade trädbränslen Produktion Användning
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Användning av RT-flis i Sverige 2008-2017 Figurerna avser Klass 2 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 [kton] Importerat Svenskt Fördelning av användning 2015 14% 86% Fjärr- och kraftvärme Industri
Blandade avfallsbränslen - Importländer och behov 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Norge Storbritannien Irland Finland [kton] 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 prognos All planerad kapacitet Mängder restavfall vid mål för biologisk behandl. förpackn, bygg- och rivingsavfall, All planerad kapacitet Medelmässig ökning avfallsmängder Kapacitet under byggnation Ingen måluppfyllelse Källa: Kapacitetsutredning 2017 Profu för Avfall Sverige
Prisläget
Prisutveckling, bioolja och MFA för användning i stationära energisektorn Medelpriser, årsgenomsnitt
Prisutveckling Källa: Profus årliga bränslemarknadsutredningar
Källa: Profus årliga bränslemarknadsutredningar
Viktiga faktorer som påverkar den framtida utvecklingen
Några viktiga faktorer för den framtida utvecklingen Klimatambitioner EU och globalt Fjärrvärmens konkurrenskraft gentemot andra uppvärmningslösningar (inklusive miljöprestanda, synen på olika bränslen etc) Utvecklingen i skogsindustrin När / hur slår drivmedelsproduktionen från svensk biomassa igenom? Europeisk efterfrågan av bio- och avfallsbränslen kontra svenskt importbehov Nationell och europeisk inställning till avfallsförbränning
Pris på utsläppsrätter (EUR/ton CO2) Scenarier för priset på utsläppsrätter International Energy Agency, World Energy Outlook 2017 140 120 Svensk CO2-skatt idag 100 80 60 40 New Policies Sustainable Development Current Policy 20 0 2010 2020 2030 2040 2050
Konkurrensen på värmemarknaden Fjärrvärme och värmepump dominerar Ofta små kostnadsskillnader, andra faktorer påverkar Värderingen av kapital avgörande Värmepumparna allt effektivare Värmepump gynnas av samtidig värme och kyla Miljövärderingssystem för fastigheter allt viktigare Miljövärderingssystemen gynnar idag bränslen med låga direkta utsläpp (pannutsläpp) problem för avfallsbränslen med plastinnehåll
Stora variationer i sågverksproduktionen Källa: Skogsindustrierna, sep 2015
Anmäld areal för uttag av skogsbränsle i form av GROT
Snabb ökning av biooljeanvändning inom transportsektorn ökad konkurrens, högre betalningsvilja än värmemarknaden Enligt SPBI använder Sverige som nation idag ca 65 % av den totala produktionen av HVO i Europa. Sveriges dieselanvändning uppgår till ca 3 % av Europas totala dieselkonsumtion!
Transportsektorn den stora utmaningen Rådet har föreslagit ett mål på 14% till 2030
Råvarubas för HVO i Sverige 2016 2014 2015 Råvaruinsatsen för HVO som levererats till Sverige Förskjutning från tallolja till PFAD (restprodukt vid palmoljetillverkning) PFAD föremål för diskussion på samma sätt som palmolja (kan bredda råvarubasen ytterligare) De totala volymerna av tallolja har dock inte minskat eftersom den totala HVO-volymen samtidigt ökat
HVO i Sverige - Neste tillverkar allt i Finland för den svenska marknaden. Använder delvis palmolja eller palmoljerester som råvara - Preem tillverkar sin HVO vid Preem-raff i Göteborg. Råvaran utgörs av tallolja (via råtalldiesel) samt animaliska restoljor (MFA) - Preem har fått tillstånd för utökad HVO-produktion suget efter bioolja för drivmedelsändamål ökar ytterligare
Pyrolysolja Pyrolys: termokemisk process i syrefri miljö Rel hög vattenhalt som alla biooljor baserade på vedråvara. Stor variation i egenskaper beroende på typ av biomassa och process Möjligheten att framställa pyrolysolja undersöks av flera aktörer.
TWh Användning av biomassa för fjärrvärme och el i Danmark historik och scenarier 40 35 30 25 20 15 10 5 0 "Grundförlopp" "Alternativt förlopp" Källa: Energistyrelsen, Basisfremskrivning 2017
Användning av träavfall i Storbritannien samt förväntad utbyggnad av förbränningskapacitet Osäkerheter Brexit Färdigställs alla planer och vilken bränslemix väljs?
8 7 Svensk energiåtervinning av avfall miljoner ton 6 5 4 3 2 Förbränningskapacitet (befintlig och under utbyggnad) 1 0
8 7 6 5 Svensk energiåtervinning av avfall miljoner ton Import 4 3 2 Svenskt restavfall 1 0 Svenskt restavfall är de mängder som återstår när återvinningsmaterial har sorterats ut. Befintliga, och beslutade framtida, nationella återvinningsmål uppfylls.
Svensk energiåtervinning av avfall 8 7 miljoner ton? 6 5 Import? Mer import? 4 3 2 Svenskt restavfall 1 0
Svensk energiåtervinning Exklusive anläggningar äldre än 30 år! 8 7 miljoner ton 6 5 Import 4 3 2 Svenskt restavfall 1 0
Perspektiv på framtida avfallsbehandling (PFA, 2012) Framskrivning av plastproduktion till 2020 - bioplastens globala andel fortfarande liten, ökar från 0,3 % år till 1,2 % (med tillväxttakter enligt föregående OH). Det motsvarar en produktion på 5,2 Mton år 2020. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Mton Fossil plast (Mton) Bioplast (Mton)
Vad har hänt sedan 2012? Tydlig debatt och åtgärder om att minska viss plastkonsumtion i Sverige (t ex avgifter för plastpåsar i klädhandel) Växande tryck från fjärrvärmekunder att få fossilfri fjärrvärme Fortsatt övergång till bioplaster på den svenska marknaden (t ex plastpåsar, plastkorkar) Kan vi få en HVO-effekt när det gäller bioplaster? Dvs att Sverige går före och tar en stor del av en begränsad europeisk/global resurs? - Enligt SPBI använder Sverige som nation idag ca 65 % av den totala produktionen av HVO i Europa. Sveriges dieselanvändning uppgår till ca 3 % av Europas totala dieselkonsumtion.
Uppsummering
Uppsummering Svensk fjärr- och kraftvärmeproduktion domineras idag av biooch avfallsbränslen Bränslemarknaderna har under de senaste åren utvecklats mot ett allt större importberoende Konkurrens om biomassa kommer att öka från transportsektorn och från andra länder Ökad konkurrens på värmemarknaden driver utvecklingen mot att minska kostnaderna men också mot att vidga miljöanalysen Det räcker inte med att bara studera direkta pannutsläpp Om alla vill ha fossilfri/förnybar fjärrvärme, vad ska vi då göra med den plast som samhället genererar och som inte har avsättning på materialmarknader? Många faktorer påverkar viktigt att bygga in flexibilitet utifrån scenarioanalyser för den framtida utvecklingen
Tack för er uppmärksamhet! Frågor? Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forskningsoch utredningsföretag inom energi-, miljö- och avfallsområdet. Gustavslundsvägen 143 167 51 Bromma 070-364 93 50 www.profu.se Mattias.bisaillon@profu.se