Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Relevanta dokument
LÄKARFÖRBUNDETS ETISKA REGLER

Seminarium 5b torsdag

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Klinisk Försäkringsmedicin för FMA-läkare i VGR. Britt Arrelöv MDPhD 11.9 och

Klinisk Försäkringsmedicin VGR. Britt Arrelöv MDPhD

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Svensk författningssamling

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Hur säkerställer vi legitimitet och kompetens för arbetet med försäkringsmedicin inom hälso- och sjukvården? NFF konferens Britt Arrelöv

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Effektiv vård SOU 2016:2

PATIENTENS VÄG. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och text Område kommunikation, SUS 1

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

Försäkringsmedicinsk kommitté

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Härmed intygas att...

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Kvalitetsbedömning av medicinska underlag vid sjukskrivning

Vi är Försäkringskassan

AT-läkare Om socialförsäkringen

Vad skall man göra, vad bör man göra, vad får man göra och vad kan man låta bli att göra? Lars-Olof Tobiasson Skånevård Kryh

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling.

För kvalitet Med gemensamt ansvar

Bakgrund och initiativ

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Härmed intygas att... En vägledning för läkares utfärdande av intyg

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

Förslag till sjukskrivningspolicy

Läkarutlåtande om hälsotillstånd

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Svar på regeringsuppdrag

INTYG/UTLÅTANDE I SAMBAND MED ANSÖKAN OM INSATSER ENLIGT SoL OCH LSS Intyg/utlåtande i samband med ansökan om insatser enligt SoL och LSS

Härmed intygas att... En vägledning för läkares utfärdande av intyg och utlåtanden från Sveriges läkarförbund

Innehållsförteckning. 1 Bakgrund och omfattning Syfte och grundläggande förutsättningar Kvalitet, åtagande och rutiner...

REHABILITERINGSPOLICY

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Information om FK Sida 1

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

och Tystnadsplikt Ann-Christin Johansson Leg.Tandhygienist Tandhygienistprogrammet

REHABILITERINGSPOLICY

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Information nollplacerade På rätt väg

Sjukskrivningsmiljarden

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen,

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Försäkringskassan i Värmland

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Försäkringskassan Sverige

DIVISION Landstingsdirektörens stab

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Socialdepartementet har lämnat Stockholms läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17).

Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga

Konferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

och Tystnadsplikt Ann-Christin Johansson Leg.Tandhygienist Tandhygienistprogrammet

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Ändra till startrubrik

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Transkript:

Klinisk Försäkringsmedicin en introduktion

Försäkringsmedicin Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner". Nationellt försäkringsmedicinskt forum

Försäkringstyper Allmänna försäkringar, dvs. av staten reglerade försäkringar som ger ersättningar vid sjukdom eller skada Privat (arbetsmarknadens parter) tecknade försäkringar som ger ersättning vid skada, sjukdom eller dödsfall, t.ex. livförsäkring, trafikförsäkring Försäkringar som skyddar mot skadeståndsanspråk vid skada eller sjukdom, t.ex. patientförsäkringen, läkemedelsförsäkringen och läkares ansvarsförsäkring

Sjukskrivningsprocessens aktörer Arrelöv, Edlund, Goine 2005

Sjukvårdens uppdrag Medicinsk del - utreda och om möjligt fastställa diagnos - ge medicinsk behandling och rehabilitering Försäkringsmedicinsk del - bedöma funktions- och arbetsförmåga - prognostisera åtgärdsbehov och tid för arbetsåtergång - utfärda medicinska underlag

Läkarens roll vid sjukskrivning k i Bedöma om sjukdom eller skada finns enligt gällande kriterier Bedöma om sjukdomen eller skadan nedsätter patientens funktionsförmåga Bedöma om funktionsförmågan sätter ned arbetsförmågan i relation till patientens t arbete alternativt till arbetsmarknaden Tillsammans med patienten värdera för och nackdelar med sjukskrivning

Läkarens roll vid sjukskrivning forts.. Bedöma grad av och tid för sjukskrivning Bedöma vilka medicinska i och andra interventioner ti som behöver sättas in för att underlätta återgång i arbete Bedöma behov av och kontakta andra instanser inom sjukvården för bedömning eller behandling Bedöma behov av och initiera kontakt med arbetsgivaren, försäkringskassan, arbetsförmedlingen Utfärda sjukintyg som underlag för bedömning om ersättning och behov av insatser för återgång i arbete

Den allmänna sjukvården måste på begäran lämna ut tde handlingar som Försäkringskassan äki k och domstolar behöver för sin tillämpning av AFL (Allmänna Försäkrings Lagstiftningen) i Men Inte rätt att på eget initiativ lämna ut uppgifter Information av betydelse för tillämpningen i av AFL Andra uppgifter prövning utifrån sekretesslagen Sekretessen är svagare hos dessa myndigheter

Inom socialförsäkringen gäller sekretess om man kan anta att viss skada uppstår om uppgiften lämnas ut Inom sjukvården gäller sekretess i alla fall där det inte står klart att uppgiften kan röjas utan risk för skada SEKRETESS!!!!

Sekretess gäller inte mot individen själv I princip alltid rätt att ta del av - sin patientjournal - akten hos Försäkringskassan, andra myndigheter eller domstolar

Läkare inom allmän hälso- och sjukvård är skyldiga att hjälpa vissa myndigheter med undersökningar och utlåtanden att på begäran av patienten utfärda intyg om den vård som getts

Ett intyg beskriver ett sakförhållande t.ex. omfattningen av en kroppsskada som läkaren iakttagit it vid undersökning Ett utlåtande innehåller också en bedömning t.ex. om vad som orsakat skadan eller en prognos

Ansvar För undersökning, vård eller behandling Innehållet i intyg 1. Sekretess Översändande av intyg till arbetsgivare, försäkringsbolag utan patientens medgivande 2. Bedrägeribrott Felaktiga intyg med syfte att patienten ska erhålla försäkringsförmån

För den som utfärdar ett utlåtande eller intyg gäller att: - Ta reda på vad det ska användas till - Vara saklig - Påstå det som är belagt och inget annat - Redovisa alla förhållanden - Skriva så att innehållet förstås av lekmän

Socialstyrelsens föreskrift om intyg och utlåtanden - ett intyg kräver i regel personlig undersökning - innehålla uppgift om vilket underlag intyget grundas på (journal, telefonkontakt etc) - den som utfärdar intyget ska eftersträva objektivitet - identiteten t på den som undersökts är fastställd tälld - språket ska kunna förstås - det ska framgå vad som baseras på läkarens fynd/uppfattning och vad som baseras på uppgifter från patienten eller andra källor - intyget får inte innehålla kränkande eller nedsättande omdömen - frågorna på blankett från Försäkringskassan ska besvaras

Läkaren skall Läkarförbundets etiska regler ha patientens t hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet efter förmåga skall läkaren alltid ställa sin kunskap till förfogande behandla patienten med empati, omsorg och respekt respektera patientens rätt till information om sitt hälsotillstånd och möjliga jg behandlingsalternativ om möjligt i behandlingen utgå från informerat samtycke samt avstå från att lämna upplysningar som patienten inte önskar

Fortsättning.. Läkaren skall enligt läkarförbundets etiska regler aldrig frångå principen om människors lika värde aldrig utsätta en patient t för diskriminerande i i d behandling eller bemötande då så är motiverat anlita annan sakkunskap utan att träda patientens intressen förnär respektera sina kollegors arbete aldrig medverka till att bereda enskilda patienter otillbörlig ekonomisk, prioriteringsmässig eller annan fördel i intyg och utlåtande endast efter noggrant över vägande bestyrka vad som har saklig och professionell grund och åtskilja detta från annan information, vars sanningshalt ej kan bedömas