REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE

1 REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2014-10-20 Drygt 30 Mölnlyckebor tog tillfället i akt att vara med på höstens kommundelsstämma som hölls i kulturhuset. På mötet ställdes frågor som besvarades av politiker och tjänstemän från kommunen. Frågorna handlade bland annat om trygghet, planering av bostäder, hundrastgårdar m m. Stämmans ordförande Solveig Einarsson Lundqvist hälsade välkommen och öppnade mötet. Politiker och tjänstemän från Härryda kommun presenterade sig. Därefter gick Einarsson-Lundqvist igenom syftet med kommundelsstämmor samt berättade om innehållet i kvällens program. Inför stämman hade det skickats in flera frågor varav några av dem på olika sätt rörde gatukostnader i Gärdesområdet. Annette Eiserman-Wikström, kommunstyrelsens ordförande, tog med anledning av detta till orda och informerade om att det just nu pågår en detaljplaneprocess för Gärdesområdet, där frågan om gatukostnader kommer att hanteras. Kommundelsstämmor är inte rätt forum eftersom synpunkter här inte får rättslig verkan. Håkan Jacobsson, samhällsbyggnadschef, informerade därefter om var kommunen befinner sig i detaljplaneprocessen för Gärdesområdet. Under sommaren 2014 var ett förslag till detaljplan utställt för samråd. Just nu arbetar kommunen med att bearbeta de synpunkter som kom in under samrådet. Inom en månad kommer ett reviderat förslag att ställas ut för granskning. De frågor som skickats in till kommundelsstämman angående Gärdesområdet finns som bilaga till referatet. På stämman ställdes även flera andra frågor som besvarades av politiker och tjänstemän. Nedan följer ett urval av frågorna och svaren. Ibland på kvällen känns det otryggt i Mölnlycke centrum i området kring Råda torg. Vad gör kommunen åt detta? Det finns en historia kring detta som kan vara bra att nämna. Under sommaren 2007 var det stökigt i Mölnlycke centrum och då gav politikerna ett uppdrag till hela förvaltningen att ta fram en handlingsplan mot brott och skadegörelse. En hel del har gjorts men vi måste fortsätta vara på tårna i detta arbete. Som exempel på bra förebyggande insatser kan nämnas fotbollslaget som bildades för ungdomarna. (Annette Eiserman-Wikström, kommunstyrelsens ordförande) - Samarbetet internt i kommunen är bra och vi har en ganska god bild av vilka personer det är frågan om. Om man ser tillbaka på tiden från 2007 har vi lyckats bra med våra insatser, även om vi tyvärr inte klarat av att fånga upp alla. Kommunen anlitar ett väktarbolag som bevakar Mölnlycke centrum. Vi kommer att prata med dem och i beställningen lägga in så att ronderna styrs mer mot området vid Råda torg. Jag vill även uppmana till att göra Polisanmälan vid tecken på brott. (Per-Arne

Larsson, chef teknik och förvaltningsstöd) 2 Finns det fältassistenter och fritidsledare ute på kvällarna? Kommunen har kvällsaktiviteter för både yngre och äldre ungdomar inom verksamheten öppen skola. I den verksamheten arbetar fritidsledare. Kommunen har inga fältassistenter utan har istället ungdomsarbetare, vars huvudsakliga uppgift är att vara på skolor, men som även är ute enstaka kvällar. Ett problem vi ser är att verksamheten öppen skola har svårt att nå fram till vissa grupper. (Olof Olsson, tillförordnad chef för utbildning och kultur) Var tänker kommunen placera den tänkta hundrastgården? I budgeten finns förslag om att det ska bli en hundrastgård i Mölnlycke och en i Landvetter. Budgeten beslutas av fullmäktige i november. (Annette Eiserman-Wikström, kommunstyrelsens ordförande) - Även om budgeten inte är beslutad än har förvaltningen påbörjat planeringen. Det finns många idéer och synpunkter att ta hänsyn till. Förhoppningsvis ska hundrastgården vara klar någon gång under 2015 under förutsättning att budgeten godkänns. (Per-Arne Larsson, chef teknik och förvaltningsstöd) Finns det planer på trygghetsboende i Härryda kommun? Med egen lägenhet, tillgång till matsal, tillgång till samlingsrum, ett utbud av aktiviteter, personal dygnet runt och kanske ett gym också. Härryda kommun har inte trygghetsboende men det är något som kommunen bör ta med i lokalresursplanen. I nuläget har Härryda kommun boende med god tillgänglighet (bgt-boende), ett vardera i Mölnlycke och Landvetter samt planer på ett i Hindås. Tilldelningen av lägenhet för sådant boende sker utifrån kommunens biståndsbedömning. För att bli tilldelad plats på trygghetsboende görs ingen biståndsbedömning, istället finns ett ålderskriterium. Det finns ytterligare kriterier för hur ett trygghetsboende ska vara utformat som i vissa delar stämmer med det som frågeställaren tar upp som önskemål. (Annette Eiserman-Wikström, kommunstyrelsens ordförande) Vi arbetar hela tiden med att undersöka hur medborgarna vill ha sitt boende. Jag uppfattar det som att vi får in väldigt varierande önskningar. (Mats Werner, kommunstyrelsens vice ordförande) Angående området runt busshållplatsen vid Hulebäcksgymnasiet. Var är det tänkt att de gående och bilarna skall gå respektive köra? Varför finns inga markeringar för övergångsställen? Skall bilar och bussar köra i samma fil? Området vid busshållplatserna utanför Hulebäcksgymnasiet är ett lågfartsområde. Vi gör inga markeringar på nya övergångsställen eftersom de ger en falsk trygghetskänsla. Kommunen tittar på möjligheten att kunna skylta upp så att det blir en separat bussfil. (Håkan Jacobsson, samhällsbyggnadschef) Rådavägen i Pixbo har extremt mycket tung trafik i form av bussar. Slitaget på vägen är märkbart, speciellt nu vid fiberentreprenaden. Man skall inte minska ner antalet turer på linje 751, men mindre bussar är att föredra, kan kommunen ta denna dialog med Västtrafik? Buss 751 trafikerar sträckan Mölnlycke Frölunda. Vi har tagit upp önskemålet om mindre bussar med Västtrafik. Ett problem är att under rusningstrafik blir bussen full, så behovet av nuvarande busstorlek verkar finnas, i alla fall på vissa

tider. Beskedet vi har fått från Västtrafik är att det är svårt att anpassa och sätta in olika stora bussar på samma sträcka vid olika tider. (Annette Eiserman-Wikström, kommunstyrelsens ordförande) 3 Utöver de på förhand inskickade frågorna väcktes även ett antal frågor direkt på mötet. Nedan följer ett urval av dessa. Jag tycker det är bra att bo i Mölnlycke. Med en simhall hade det blivit ännu bättre. Detta är en populär fråga. Kommunen har exempelvis fått in 6 medborgarförslag om att bygga en simhall. Vad vi kan se är att det kostar mycket pengar att driva en simhall. Det finns inte några pengar avsatta i årets budget. (Annette Eiserman- Wikström, kommunstyrelsens ordförande) Har Mölnlycke någonsin haft en simhall? Vi har ju en väg som heter Badhusgatan. Det har funnits badhus i Mölnlycke. Det första badhuset byggdes 1932 och ersattes av ett nytt 1952. När boendestandarden blev högre och hushållen fick tillgång till bad och dusch i hemmen minskade dock behovet av ett badhus. Någon gång vid slutet av 1980 eller början av 1990 revs huset och fick ge plats för mataffären Tärningen numera Hemköp. (Siw Hallbert, vice ordförande för kommundelsstämmor i Mölnlycke) Det har hänt att jag sett vägskyltar i kommunen som sitter felvända. Om man upptäcker denna typ av fel är vi tacksamma att få reda på detta. Det finns flera sätt att anmäla fel på till kommunen. Jag vill här slå ett slag för Härryda kommuns app för felanmälan. (Håkan Jacobsson, samhällsbyggnadschef) När tar kommunen över Pixbo vägförening? Finns det någon tidplan? Det kommer att ske ett kommunalt övertagande av Pixbo vägförening i framtiden, men det finns ingen tidplan för när detta ska ske. (Håkan Jacobsson, samhällsbyggnadschef) Trafiksituationen i Nysäterområdet är oroväckande med höga hastigheter, breda vägar och det är besvärligt för barn att ta sig över. Vår förening, Nysäters fritidsförening, har drivit denna fråga sedan 2007. Vi har pratat med pratat med trafikenheten men är inte nöjda med de åtgärder som vidtagits hittills. Vår förening har ett antal förslag på vad som kan göras och en liten budget som går att bidra med. Men framföra allt vill vi ha en dialog. Självklart vill jag ha en fortsatt dialog. Hur eventuella problem och lösningar ser ut kan jag inte uttala mig om idag. Men låt oss återta dialogen. (Håkan Jacobsson, samhällsbyggnadschef) Får man ha hur breda vägar som helst? Det finns inga begränsningar för hur bred en väg får vara. Däremot finns det såklart begränsningar för hur fort man får köra. (Håkan Jacobsson, samhällsbyggnadschef) Med tanke på den oro som finns angående vägarna i Nysäterområdet kan det nästan uppfattas som provocerande att kommunen prioriterar utsmyckning av rondeller. - Jag förstår oron. Men kostnaderna för att de vägar som kommunen ansvarar för är tillräckligt säkra ställs aldrig mot konstnärlig utsmyckning. Däremot är det viktigt

att komma ihåg att när fotgängare, cyklister och bilar rör sig i trafiken går det aldrig att garantera att inget kommer att hända. Hur säkra vägar vi än har. (Karina Djurner, kommundirektör) 4 Stämmans ordförande Solveig Einarsson Lundqvist tackade för visat intresse och avslutade mötet. Efteråt blev det en gemensam fruktstund och mingel. Sekreterare vid mötet: Mats Dalmyr

1 INKOMNA FRÅGOR SOM RÖR GATUKOSTNADER I GÄRDESOMRÅDET INFÖR KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2014-10-20 Frågeställare Kategori Fråga Agneta och Jan Eriksson-Sjöstrand Trafik och vägar Varför har kommunen tidigare aviserat om en gatukostnad på över 18 000 kr per fastighet, när de egna dokumenterade löftena från en kommundelsstämma, och den egna kalkylen, visar på en gatukostnad av högst 1 000 kr? Vid den extra kommundelsstämman hösten 2011, gav kommunen följande svar beträffande grunden för gatukostnad (Dokumentationen nedan av frågor och svar är hämtad från kommunens egna hemsidor): Fråga: För vad tas kostnaden ut? Svar: För upprustning av befintlig väg. Kommunen har tagit fram en kostnadsberäkning, där en viss del var grunden för gatukostnader. Kostnadsberäkningen är presenterad i ett Excelark. I kostnadsberäkningen finns Upprustning definierad. Den kostnad, som är redovisad här är: 1 140 435 kr. Vidare lovade kommunen följande på ställda frågor: Fråga: Vad är standardhöjning? Svar: T ex gång- och cykelväg, belysning, och trafiksäkerhetsåtgärder (t ex farthinder). Fråga: Skall jag betala för standardhöjningar? Svar: Nej. Fråga: Skall jag betala för gatubelysning? Svar: Nej. I kalkylen för Upprustning ingår gatubelysning och farthinder (guppelement) till en kostnad av 124 600 kr plus oförutsett, 20 % 24 920, vilket blir 149 520 kr. När detta dras från kostnaden för upprustning enligt ovan blir summan: 990 915 kr. I denna summa ingår beläggning på privat mark, parkering norr Kyrkvägen, som är upplåten enbart för de boende, till en beräknad kostnad av: 84 582 kr. Resterande kostnader är asfaltbeläggningar, som Mölnlycke vägförening lovat betala (frånsett en mindre parkering öster om Gärdesvägen). Som parentes kan sägas att kostnaden för denna beläggning blir 835 182 kr, vilket, enligt Mölnlycke Vägförening, är för högt beräknad. Kvar blir en kostnad av 71 151 kr, (ca 50 000 kr med idag upphandlade priser inkl. moms, enligt uppgift från Mölnlycke Vägförening).

2 Anders Huvstig Trafik och vägar Upprustning enligt gatukostnadsutredningen: 1 140 435 kr - 149 520 kr (belysning o guppelement) = 990 915 kr - 84 582 kr (beläggn. privat mark) = 906 333 kr - 835 182 kr (beläggn. bekostas av MV) = 71 151 kr att delas på alla fastigheter inom detaljplansområdet Fråga: Varför har kommunen tidigare aviserat om en gatukostnad på över 18 000 kr per fastighet, när de egna dokumenterade löftena från en kommundelsstämma, och den egna kalkylen, visar på en gatukostnad av högst 1 000 kr? 1. Det har från kommunen sagts att bärigheten är för dålig på vissa gator i Gärdesområdet. Exakt var är dessa platser, och vilka kriterier har i så fall använts för att göra en sådan bedömning? Härryda kommun har presenterat en kostnadsberäkning för åtgärder i samband med detaljplanearbetet i Gärdesområdet. Kommunen har även vid en extra kommundelsstämma hösten 2011 presenterat vilka förutsättningar, som gäller för uttag av en gatukostnad. Kommunens planarkitekt har vid telefonsamtal sagt att hon inte kände till dessa förutsättningar, varför man inte tagit hänsyn till detta dokument vid den första beräkningen av gatukostnader. Med dessa förutsättningar är de allra största kostnaderna att hänföra till investeringar, vilka kommunen lovat betala. En del av kostnaderna är för beläggningar, som Mölnlycke Vägförening lovat betala. Resterande kostnader är små. 2. Kommer kommunens tjänstemän och politiker att vara ärliga och stå för sina löften? Skälet till gatukostnader är enligt beslut i kommunalfullmäktige; Dnr 2011/124 318, under rubriken: Gatukostnad i samband med modernisering av detaljplaner inom tättbebyggt område, följande: Upprustning av vägar till godtagbar standard innan kommunen tar över drift- och skötselansvar. Vägarna i Gärdesområdet har, efter de åtgärder, som planerats av Mölnlycke Vägförening, en fullgod standard beträffande funktioner som bärighet, avvattning och trafiksäkerhet. Det finns sledes ingen anledning till att ta ut en gatukostnad för upprustning av vägarna i Gärdesområdet. De gatukostnader, som presenterats av kommunen, är kopplade till andra åtgärder. 3. Fastigheterna längs den östra delen av Hulebäcksvägen har idag byggnadsplan eller en gammal detaljplan. Varför omfattas inte dessa fastigheter av den nya detaljplanens krav på gatukostnad?

3 Alla medborgare i en kommun bör behandlas på samma sätt. Det är idag skillnad på hur kommunen hanterar medborgare i områden med detaljplan och områden med byggnadsplan, där de senare är belastade med en extra skatt på 1 till 2 tusen kronor per år. Kommunen har hittills alltid tagit över en vägförenings vägar i tätort utan gatukostnad! Om kommunen dessutom gör skillnad på innevånare i ett område, så skapar man en grund för osämja mellan grannar! 4. En fråga för alla områden, som ska detaljplaneras, är följande; Var i lagstiftningen står det att en gatukostnad kan tas ut, enbart för fastigheter, som är medlemmar i en vägförening? Sigfrid Almgren Övrigt Har varit i mailkontakt med både politiker och tjänstemän i frågor som rör ö. Politikerna svarar att mina frågor är verksamhetsfrågor och hänvisar till tjänstemännen. Vad säger dessa då. Jo, det finns en politiskt beslut som gäller och som de följer. Alltså ett typiskt moment 22 förfarande. Några besked har jag väl i alla fall fått. Jovisst, bland annat följande: De boende kan krävas på gatubyggnadskostnader flera gånger det finns det minsann rättsfall på som man är beredd att hänvisa till. Flera boende i området har inte betalt gatubyggnadskostnader ens en gång. De har heller inte betalt den extra "skatt" som vi andra betalt i alla år till Vägföreningen. Frågan är: Hur kan ni hävda att det råder rättvisa och likabehandling i kommunen? Att jag inte kan få svar på min enkla fråga om kommunen kommer att prestera en adekvat kostnadskalkyl för vad det är vi skall betala för kan jag leva med till fram till dess jag sett hur kommunens slutliga besked i detaljplanefrågan ser ut. Johanna Engman och Tomas Wannerud Övrigt Kan gatukostnadsavgiften anses vara fördelad på ett skäligt och rättvist sätt? Enligt PBL 6:24 ska kostnaderna i samband med uttagande av gatukostnadsavgift fördelas på ett skäligt och rättvist sätt. Detaljplanehandlingarna för Gärdesområdet visar inte att någon bedömning har gjorts av huruvida gatukostnadsavgiften i det här fallet är skäligt och rättvist fördelad. Två frågor relaterade till detta: Fördelning av gatukostnad mellan allmänna medel och enskilda fastighetsägare I Boverkets PBL Kunskapsbanken en handbok om plan- och bygglagen http://www.boverket.se/sv/pblkunskapsbanken/detaljplanering/detaljplanens-genomforande/gatukostnader/ kan man läsa att Det är endast sådana åtgärder som är avsedda att tillgodose områdets behov som ska bekostas av fastighetsägarna inom området. Om anläggningarna får en högre standard än som behövs för det enskilda områdets behov, om det exempelvis är fråga om genomfartsleder eller större parker, ska fastighetsägarna inom området inte behöva svara för hela kostnaden. Har den befintliga genomfartstrafiken tagits med i beräkningarna? Hur har man i så fall beräknat dess andel kontra trafik inom detaljplaneområdet? Ett helt nytt område planeras i Mölnlycke

fabriker med 600 nya bostäder, vilket kraftigt kommer att öka genomfartstrafiken i Gärdesområdet. Har detta vägts in då gatukostnaderna fördelas mellan enskilda och det allmänna? Är det skäligt och rättvist att enskilda fastighetsägare ska bekosta ett allmänt slitage? Tre stickvägar föreslås bilda separata gemensamhetsanläggningar I och med att Härryda kommun tar över vägarna inom Gärdesområdet, förväntas fastighetsägarna betala en engångssumma till kommunen i form av gatukostnadsavgift. Det i sig beskrivs av många som en dubbelbeskattning av enskilda medborgare. Men för några fastighetsägare blir kostnaderna ännu högre och sträcker sig längre än en engångssumma. I samrådshandlingarna föreslås nämligen att tre sk stickvägar som försörjer vardera tre fastigheter inte ska övergå i kommunalt ansvar trots att de idag tillhör Mölnlycke vägförening. Enligt förslaget är det lämpligt att dessa tre stickvägar bildar tre separata gemensamhets anläggningar för väg som var och en ansvarar för drift och underhåll av vägarna. Anledningen till att de inte tas över är enligt ansvarig planarkitekt att de servar tre fastigheter och att man brukar göra så vid övertagande av vägar inom Härryda kommun. Man har dock inte tagit hänsyn till den väsentliga skillnaden i det här fallet jämfört med hur kommunen brukar göra, nämligen att man här vill ta ut gatukostnadsavgift - i motsats till tidigare fall inom redan etablerade områden. Någon prövning kring huruvida konsekvenserna för de enskilda fastighetsägarna i fallet med stickvägarna kan anses vara skäligt och rättvist i enlighet med PBL 6:24 har enligt uppgift från planarkitekten inte gjorts. Konsekvenserna för berörda fastighetsägare är att man förutom att betala gatukostnadsavgift dessutom förväntas stå för de kostnader som drift och underhåll av stickvägarna kräver även i framtiden. Vi anser att kommunen bör ta över ansvaret för samtliga vägar som idag ingår i Mölnlycke vägförening inom detaljplaneområdet, då förslaget om gemensamhetsanläggningarna både är olämpligt, oskäligt och orättvist. Kan någon ansvarig i kommunen tycka att tjänstemännens förslag i det här fallet är ett rimligt sätt att behandla medborgarna på? 4