2016 Bridging the GAP Resultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling
Bridging the GAP 2016 Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet Inledning Att lärande och utbildning är centralt för att uppnå de kunskaper, färdigheter och kritiskt tänkande som krävs för en hållbar utveckling framhävs i Agenda 2030 för en hållbar utveckling. SWEDESD har i uppdrag att främja detta arbete, i Sverige och internationellt. Som led i detta samlades 100 aktörer från hela landet för en workshop Bridging the GAP, den 7 april 2016 på Blåsenhus, Uppsala universitet, för att skapa en gemensam bild av mål och ambitioner för utbildning och lärande för hållbar utveckling i Sverige. Mötet föregicks av en förstudie bland aktörer och organisationer verksamma inom lärande och utbildning för att kartlägga vad som händer i landet samt möjliggöra en inkluderande process i framtagandet av nationella målbilder. Workshopen organiserades utifrån de fem prioriterade handlingsområden som FN-programmet är uppbyggt av; policy, lärandemiljöer, lärare och utbildare, ungdomar, lokala samhällen och kommuner. Denna rapport sammanfattar de centrala områden och utmaningar som identifierades genom förstudie och workshop. Resultaten kommer att ligga till grund för kommande insatser som genomförs av SWEDESD på uppdrag av regeringen inom ramen för FN:s globala handlingsprogram för utbildning för hållbar utveckling (2015-2019). Det stora engagemang och det breda kunnande som blev synligt i förstudie och workshop ger goda förutsättningar för att vi gemensamt, genom lärande och utbildning, kommer att kunna bidra på ett avgörande sätt till en hållbar samhällsutveckling lokalt, nationellt och globalt. Tack till alla er som deltog och som medverkar i att utveckla utbildning för hållbar utveckling. Stefan Bengtsson GAP-koordinator Eva Friman Föreståndare SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling vid Uppsala universitet 018-471 82 00 www.swedesd.uu.se info@swedesd.uu.se ISBN: 978-91-639-1439-3
Resultat Nedan sammanfattas de sex områden vilka framhölls som centrala i diskussionerna. Områdena utgör knytpunkter där ambitioner och utmaningar från flera grupper av deltagare sammanföll. De utgör därmed ramar för SWEDESDs fortsatta koordinering och stimulerings- och uppföljningsarbete. Det är framförallt dessa områden som kräver politiskt stöd och strategiska samarbetsinsatser för att arbetet med lärande och utbildning för hållbar utveckling (UHU) ska kunna drivas framåt i Sverige under perioden för arbetet med GAP 2015-2019. Identifierade utvecklingsområden 1Översättning av policydokument (mål och riktlinjer) till lokala styrdokument och undervisningspraktiker Policy Lärandemiljöer Lärare och utbildare Ungdomar Lokala samhällen och kommuner En av de mest centrala utmaningarna, identifierad av alla grupper av deltagare, består i att utbildningens nuvarande strukturer inte stödjer ett verksamhetsövergripande arbete med utbildning och lärande för hållbar utveckling. Deltagarna påpekade att de saknar tydliga ramverk och att det råder brist på nationella strategier för lokal implementering. Det vill säga, i sin nuvarande form stödjer ramverken inte en förståelse av utbildning för hållbar utveckling på kommun-, skol- och klassrumsnivå. För att stödja ett systematiskt implementerings- och utvecklingsarbete, bör utbildning för hållbar utveckling integreras i utbildningssystemets pedagogiska grundsyn genom att definieras som en central del av en sammanhållen utbildningspolitik. Ett systematiskt arbete kräver en gemensam utgångspunkt för tolkning och översättning i form av en tydlig nationell policy. Policy bör tas fram och utvecklas i dialog med lärare och utbildare för att säkerställa att praktikens ramar och möjligheter återspeglas i styrdokument. Vidare bör mål, riktlinjer och kriterier för UHU, så som de definieras i policies och läroplaner, inte syfta till att sätta restriktiva ramar för praktiken. De bör istället vara utformade och formulerad på ett sätt som är stödjande och vägledande för utvecklingsprocesser där gemensamma utgångspunkter tolkas i undervisning och lärande. Kajsa B Olofsgård, ambassadör, Utrikesdepartementet om regeringens arbete med Agenda 2030
Under diskussionerna lyftes även betydelsen av att den lärande är deltagare i gestaltandet av lärandesituationen, och att detta måste lyftas fram i kriterierna och i gemensamma utgångspunkter för UHU. Den lärande ska vara den centrala utgångspunkten för den pedagogiska grundsyn som UHU står för i enlighet med definitionen av utbildning i de nya hållbarhetsmålen (SDG 4). Detta innebär att också formuleringen av policies, läroplaner och styrdokument på olika nivåer bör inkludera samverkan med breda samhällsgrupper, särskilt unga människor. UHU bör därför förstås som en central del av en social omställningsprocess och en integrerad del av arbetet med hållbar utveckling (Agenda 2030) i Sverige. 2Utbildning och lärande för hållbar utveckling som ett övergripande och integrerat pedagogiskt koncept för all skol- och kompetensutveckling Lärandemiljöer Lokala samhällen och kommuner En annan utmaning i nuvarande strukturer för kompetens- och skolutveckling är att UHU adresseras eller uppfattas som sekundärt eller som ett tillägg till redan befintliga arbetsuppgifter. Diskussionen underströk att ämnesövergripande arbete är centralt för UHU, men fortfarande inte så vanligt förekommande. Politiskt stöd och ledarskap på olika nivåer är avgörande för att bredda, mångfaldiga, utveckla och utöka UHU. Strategiskt ledarskap innebär enligt deltagarna: definition av konkreta problemställningar och ansvarsfördelning för en effektiv och målinriktad omställning till integrerad pedagogisk verksamhet som stödjer lärande för hållbar utveckling. 3 Plattformar för resurs- och kompetensutveckling Lärare och utbildare Lokala samhällen och kommuner En tredje identifierad utmaning består i avsaknaden av gemensamma plattformar för att dela erfarenheter och utveckla kunskap om hur undervisning och lärande för hållbar utveckling kan organiseras och bedrivas. Dessutom identifierades en brist på resurser och material för kompetensutveckling samt digitala lösningar för att stödja, dokumentera och sprida utvecklingsarbetet. Carl Anders Säfström, professor, Södertörns högskola Perspektiv på UHU och GAP
4Mötesplatser för kommunikation och samverkan Lärandemiljöer Ungdomar En fjärde identifierad utmaning består i att knyta lokala insatser till utveckling av UHU till en helhet, och att kontinuerligt sprida och utveckla kunskap samt skapa engagemang för hållbarhetsfrågor. För närvarande sker kommunikation och samverkan till större delen lokalt och sporadiskt. En utökad och intensifierad dialog och ett djupare samarbete behövs för UHU en dialog och ett samarbete mellan formell utbildning, informell utbildning och aktörer utanför utbildningsväsendet, till exempel näringslivet. Kommunikation och samverkan mellan olika nivåer, institutioner och discipliner är en förutsättning för inkluderande lärande och utvecklings processer. 5Metoder för arbetet med hållbarhetsfrågor på ett organisationsöverskri dande och inkluderande sätt Lärandemiljöer Ungdomar En femte identifierad utmaning är avsaknaden av metoder för att stödja utvecklings-arbetet av UHU och för att bredda, sprida och utöka existerande verksamheter. En central utgångspunkt bör vara att bidra till lärande och samverkan som är organisationsöverskridande och som inkluderar fler perspektiv och visioner för hållbar utveckling. Metoder behövs för att på ett verksamhets- och nivåövergripande sätt kunna utveckla strategier för att möta komplexa hållbarhetsutmaningar, till exempel metoder som stödjer samarbete mellan kommuner och civilsamhället. Metoderna bör här tillåta en inkluderande samverkansprocess och strategisk skalning av existerande verksamhet. 6Resurser för utveckling Lärandemiljöer En sjätte identifierad utmaning består i att det saknas tid och finansiella medel för utvecklingsarbete.
Så används resultaten Efter konferensen har diskussionerna från Bridging the GAP inkluderats i det underlag till nationell handlingsplan för policyarbetet med hållbarhetsmålen 4 och 4.7 utbildning och lärande för hållbar utveckling som sändes till regeringen i juni 2016. De åtgärder som föreslås i underlaget adresserar de sex ovan beskrivna utvecklingsområdena. Underlaget understryker den nationella skolpolitikens avgörande betydelse för att skapa tydliga ramverk (område 1), inkludering av UHU som en integrerad del av insatser för skol- och kompetensutveckling (område 2), samt tilldelning av finansiella resurser för att utveckla och skala upp arbetet med UHU (område 6). Workshop i mindre grupper Sammanfattning från representanter för en av arbetsgrupperna.
SWEDESD fortsatta arbete som fokalpunkt Parallellt med regeringens arbete med att formulera en nationell handlingsplan verkar SWEDESD för att stimulera samarbeten mellan aktörer involverade i GAP-arbetet i Sverige, och att bredda, utveckla och utöka redan existerande arbetet med UHU. Vi ber därför aktörer och organisationer att kontakta oss för att diskutera möjliga samarbeten och spridning av insatser som är direkt kopplade till UHU. Se kontaktuppgifter nedan. Vi är särskilt intresserade av att diskutera samarbeten och aktiviteter inom dessa områden: (digitala) plattformar för delning och vidareutveckling av resurser, kunskaper och erfarenheter mötesplatser för kommunikation och samverkan Vi är också intresserade att få information om redan existerande insatser och resurser inom följande områden: inkluderande processer och metoder för framtagning av lokala policies och pedagogisk planering resurser och material för kompetensutveckling strategiskt ledarskap för utveckling av och institutionell omställning till utbildning och lärande för hållbar utveckling metoder och modeller för att bredda, mångfaldiga, utveckla och utöka redan existeran de arbete, samt för samverkan SWEDESD koordinerings- och uppföljningsarbete organiseras både med ett övergripande perspektiv på utveckling av lärande och utbildning för hållbar utveckling och ett fokus på de fem prioriterade handlingsområden inom GAP-programmet. Vi planerar evenemang och insatser som har ett övergripande perspektiv och som samlar alla aktörer samt genomför insatser med specifikt fokus på en eller flera av de fem prioriterade handlingsområdena. Arbetet leds under hösten 2016 av Pernilla Andersson med stöd av Stefan Bengtsson. Stefan Bengtsson kommer att ha ansvaret för utveckling av samarbeten med nationella partners medan Pernilla Andersson kommer att ha det övergripande koordineringsansvaret. Koordinering inom de fem prioriterade handlingsområdena leds av följande personer: 1. Policy - Stefan Bengtsson, stefan.bengtsson@swedesd.uu.se 2. Lärandemiljöer - Pernilla Andersson, pernilla.andersson@swedesd.uu.se 3. Lärare och utbildare - Pernilla Andersson, pernilla.andersson@swedesd.uu.se 4. Ungdomar - Susanne Zetterblom, susanne.zetterblom@swedesd.uu.se 5. Lokala samhällen och kommuner - Alexander Hellquist, alexander.hellquist@swedesd.uu.se