SLU EkoForsk Stiftelsen Lantbruksforskning Kvickrotskontroll i växande gröda Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Innehåll Bakgrund Kvickrot som ogräs Insådda mellangrödor Bearbetning i växande gröda Slutsatser Bearbetning och bar mark Växtnäringsförluster Erosion Uteblivna ekosystemtjänster Bra vallar minskar alla problematiska ogräs i efterföljande grödor utom. Krävs väldigt bra vallar mot kvickrot a = vår kvickrot utan konkurrens Konkurrens minskar mängden rhizom mer än mängden skott c = sen vår/tidig sommar d = sommar Håkansson (2006) e = sen sommar/ höst Håkansson (2006)
Principer för mekanisk kvickrotskontroll Grund bearbetning Djup bearbetning Långa rhizomer Korta rhizomer Alternativ strategi. Dra upp rhizomen till ytan och låt sol och frost torka ut dem. Håkansson (2006) Rödsvingel och kvickrot Bergkvist et al. (2010) Weed Research 50, 447-455. Stiftelsen lantbruksforskning Höstvete, rödsvingel och kvickrot Bergkvist et al. (2010) Weed Research 50, 447-455. Slutsats Insådda mellangrödor minskar mängden kvickrotsrhizom på hösten även om de inte är speciellt täta Mekanism: Konkurrens om ljus och N? Flerfunktionella understödjande grödor ogräskonkurrens och minskad kväveutlakning Resultat av FältForsk-möte i Linköping 2009 Syfte: Kontroll av kvickrot utan att använda herbicider och utan att orsaka kväveutlakning Kombinationer av strategier för kvickrotsbekämpning inkluderande konkurrens, jordbearbetning och putsning Ett doktorandprojekt: Björn Ringselle SLU EkoForsk * 2 Stiftelsen Lantbruksforskning Fondet for forskningsavgift på landbruksprodukter (FFL)
Konkurrens och klippning Mål: Betydelsen av konkurrensmekanism och klippning på hösten De understödjande grödorna minskade inte mängden kvickrotsrhizom rhizom vid skörd av efterföljande gröda Understödjande gröda Kontroll Gräs Klöver Gräs/klöver Klippning Kontroll Vid skörd Vid skörd + 20 dagar efter skörd Tre försöksplatser startade under två år, 2011-2013 De understödjande grödorna såddes in i vårsäd och plöjdes ner sent samma ma höst. Effekten utvärderades i vårsäd som såddes påföljande vår.. Ringselle et al. (2015) Weed Research 55, 309 319. Ringselle et al. (2015) Weed Research 55, 309 319. Slutsatser Insådda mellangrödor är inte tillräckligt effektiva konkurrenter för att betydelsefull minska mängden kvickrot. Putsning på hösten förbättrar effekten genom att gynna mellangröda relativt kvickroten Behövs något mer för att uppnå tillräcklig kontroll Foto: Erik Ekre Studier i utlakningsförsök vid Lilla Böslid i Halland med kombination av jordbearbetning och understödjande gröda Ytlig hackning mellan raderna precis efter skörd stör kvickrot och fröogräs. Insådd klöver/gräs konkurrerar med ogräsen och minskar utlakningen av N. Aronsson et al. (2015)Nutrient Cycling in Agroecosystems 102, 383-396. Slutsats Mekanisk bearbetning möjlig utan att orsaka ökad kväveutlakning om kombinerad med växande gröda. Klippträda för att ersätta svartträda Hypotes: genom att skära av kvickrotsrhizomen ökar skott bildningen och den positiva kontrolleffekten av putsning Göran Bergkvist, Lars-Olav Brandsaetter, Kjell Magnevik, Ewa Magnuski, Erik Bertholtz, Björn Ringselle Foto: Erik Ekre
Plan spadnings -försök Control. Ingen delning + ingen klippning C20 Kryss-spadning 20 cm + ingen klippning C10 Kryss-spadning 10 cm + ingen klippning M Ingen delning + klippning till 2-3 cm MC20 Kryss-spadning 20 cm + klippning till 2-3 cm MC10 Kryss-spadning 10 cm + klippning till 2-3 cm Gröda = vitklöver sått på våren Manuellt Vertikal rhizomskärare ( Prototype A Kverneland ASA). Control. Ingen delning + ingen klippning C20 Kryss-spadning 20 cm + ingen klippning C10 Kryss-spadning 10 cm + ingen klippning M Ingen delning + klippning till 2-3 cm MC20 Kryss-spadning 20 cm + klippning till 2-3 cm MC10 Kryss-spadning 10 cm + klippning till 2-3 cm Slutsats Rhizomfragmentering ska genomföras tidigt på säsongen. Rhizomfragmentering i växande gröda på försommaren minskar både mängden skott och mängden rhizom sent på hösten. Rhizomfragmentering i växande vitklöver efter skörd av vårkorn hade ingen påvisbar effekt på mängden rhizom sent på hösten. Bergkvist et al., 2017
Bearbetning med vertikala diskar EkoForsk, FertilCrop Sen vertikalskärning (ERF) Tidig vertikalskärning (LRF) Fyrfaktoriellt strip-plot (4 rep) Vertikalt. Tidig vertikalskärning (ERF), randigt Gröda: vitklöver (WC), italienskt rajgräs (IR) Horizontellt. Sen vertikalskärning (LRF) horisontell behandling, randigt Klippning (M), skuggat Grid: 10x10 cm, Depth: 10 cm Control Early rhizome fragmentation Late rhizome fragmentation Skottantal m -2 800 700 600 500 400 300 200 100 0 No Early Rhizome Fragmenation (ERF) Before first mowing Before 3rd mowing & LRF Early autumn (August) ERF Shoot DM g m -2 48 79 114 153 187 55 150 98 6 6 327 371 339 Couch grass White Clover Italian ryegrass Other weeds ERF+LRF Mowing 5 13 65 114 31 20 121 168 18 83 365 132 Rhizomens skjutkraft 600 a Rhizom ts g m -2 400 200 0 b b c cd d d d Control ERF LRF M ERF+LRF ERF+M LRF+M ERF+LRF+M Rhizome Shoot biomass FW (g) 20 (g) pieces 20 pieces Rhizom FV (g) 20 bitar 10 0.20 9 9 0.18 8 8 0.16 77 0.14 66 0.12 5 5 0.104 4 0.083 3 0.062 0.04 21 0.02 10 0 0.02 0.04 0.06 0.08 0.1 0.12 0.14 0.16 0.18 0.00 0 Control Control Skottbiomassa ERF ERF (g) LRF efter 2 veckor M ERF+LRF
Slutsatser (sammanfattning resultat) Rhizomfragmentering försvagar kvickrot vilket leder till: Mindre rhizom- och skottbiomassa Färre kvickrotsskott Mindre rhizomvikt per cm rhizom Rhizomfragmentering ökar grödans skottbiomassa Speciellt det italienska rajgräsets skottbiomassa Speciellt när den genomförs I växande gröda (LRF) Återstår Testa systemet under realistiska förhållanden, t.ex. i normal vall eller i stråsäd. Utveckla maskinen så att den går lättare ner på djupet Försöksplan (två försök) A: Ingen vertikalskärning B: Vertikalskärning vid tillväxtens början på våren, ca slutet av april (2017) C. Vertikalskärning efter första vallskörden, ca slutet av maj (2017) D: Vertikalskärning vid tillväxtens början på våren och efter första vallskörden (vid samma tidpunkter som i B och C) Kverneland prototyp 2017
Kvickrotspublicering (vetenskapligt granskad) Bergkvist, G., Adler, A., Hansson, M. & Weih, M. (2010) Red fescue undersown in winter wheat suppresses Elytrigia repens. Weed Research 50, 447-455. Aronsson, H., Ringselle, B., Andersson. L. & Bergkvist, G. (2015) Combining mechanical control of couch grass (Elymus repens L.) with reduced tillage in early autumn and cover crops to decrease nitrogen and phosphorus leaching. Nutrient Cycling in Agroecosystems 102, 383-396. 10.1007/s10705-015-9712-7 Ringselle, B., Bergkvist, G., Aronsson, H. & Andersson. L. (2015). Under-sown cover crops and postharvest mowing as measures to control Elymus repens. Weed Research 55, 309 319. DOI: 10.1111/wre.12144 Ringselle, B., Bergkvist, G., Aronsson, H. & Andersson. L. (2016) Importance of timing and repetition of stubble cultivation for post-harvest control of Elymus repens. Weed Research 56, 41-49. DOI: 10.1111/wre.12183 Ringselle, B., Prieto-Ruiz, I., Andersson, L., Aronsson, H., Bergkvist, G. (2017) Elymus repens biomass allocation and acquisition as affected by light and nutrient supply and companion crop competition. Annals of Botany 119, 477-485. doi.org/10.1093/aob/mcw228 Bergkvist, G., Ringselle, B., Magnuski, E., Mangerud, K. & Brandsaeter, L.O. (2017) Control of Elymus repens by rhizome fragmentation and repeated mowing in a newly established white clover sward. Weed Research 57, 172 181. DOI: 10.1111/wre.12246 Kolberg, D., Brandsæter, L.O., Bergkvist, G., Solhaug, K.A., Melander, B. & Ringselle, B. Effect of rhizome fragmentation, clover competition, shoot-cutting frequency, and cutting height on quackgrass (Elymus repens). Weed Science (in press) Ringselle, B., Bertholtz, E., Magnuski, E., Brandsæter, L.O., Mangerud, K. & Bergkvist, G. (Submitted). Rhizome fragmentation through vertical cutting discs reduces Elymus repens growth and benefits Italian ryegrass white clover companion crops Tack för uppmärksamheten! och till Björn Ringselle, Lars Olav Brandsaeter m.fl. SLU EkoForsk Stiftelsen Lantbruksforskning OSCAR. EU-FP7 FertilCrop. CORE Organic Plus Funding Bodies, being partners of the FP7 ERA-Net project CORE Organic Plus. Norsk Fondet for forskningsavgift på landbruksprodukter (FFL) Kverneland