Mikronesiska federationen

Mikronesiska federationen https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/ Mikronesiska federationen i västra Stilla havet består av fler än 600 öar vars sammanlagda storlek ungefär motsvarar halva Öland. Landets territorialvatten täcker dock en yta som är fem gånger så stor som Frankrike. Mikronesiska federationen får omfattande bistånd från USA, som sköter landets försvar i utbyte mot rätten att upprätta militära baser på öarna. Biståndet fördelas ojämnt bland befolkningen, vilket leder till stora sociala skillnader mellan rika och fattiga. Mikronesiska federationen Mikronesiska federationen ligger i västra Stilla havet norr om Papua Nya Guinea och Salomonöarna. Landet utgör huvuddelen av ögruppen Karolinerna i den geografiska regionen Mikronesien som ligger nordöst om Melanesien och väster om Polynesien. Mikronesiska federationen omfattar fler än 600 öar och atoller som tillsammans täcker en havsyta om 2,6 miljoner kvadratkilometer (fem gånger Frankrikes yta), medan landytan är endast 700 kvadratkilometer (ungefär som halva Öland). I öst-västlig riktning breder övärlden ut sig 290 mil. Landet är en förbundsrepublik med fyra delstater: från väster Yap, Chuuk, Pohnpei och Kosrae. Chuuk består av omkring 300 öar, Kosrae bara av fem. De flesta av öarna är av vulkaniskt ursprung. Några av dessa är höglänta med toppar på upp till 800 meter över havet. Övriga öar är lägre korallatoller med undantag för några öar, bland annat Yap, som bildats genom en veckning av jordskorpan. De bergiga öarna kantas av mangroveträsk. Innanför dessa finns gräs- och buskvegetation som övergår i regnskog på bergssluttningarna. En dryg femtedel av landytan täcks av skog. På korallöarnas tunna jordlager växer främst kokos- och pandanuspalmer samt brödfruktsträd. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/skriv-ut-alla-kapitel/ 1/16

Yta 700 km2 (2017) Tid svensk +11 timmar Huvudstad med antal invånare Palikir (i delstaten Pohnpei) 7 900 (uppskattning 2013) Övriga större städer Weno (i delstaten Chuuk) 12 900, Kitti (i delstaten Pohnpei) 7 900 (uppskattning 2013) Klimat Klimatet i Mikronesiska federationen är tropiskt med en hög och jämn temperatur året om och stora mängder nederbörd, särskilt på de bergiga öarna och ju längre österut man kommer. Den torraste perioden infaller från januari till mars. Öarna drabbas årligen av tyfoner, cykloner och orkaner. Ofta leder dessa till svåra översvämningar och stor materiell förstörelse. Tyfonsäsongen varar från juni till december. Mikronesiska federationens låglänta korallöar riskerar att hamna under vatten när havsnivåerna stiger i takt med den globala uppvärmningen. Landet verkar därför aktivt internationellt för att förmå rikare länder att hjälpa små önationer att stoppa de klimatförändringar som orsakar uppvärmningen. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn 26 29 C året om Medelnederbörd/år i genomsnitt 3 000 mm (mer i öster, mindre i väster) Befolkning och språk https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/skriv-ut-alla-kapitel/ 2/16

Befolkningen är främst mikronesier, med undantag för en mindre grupp polynesier på några öar i sydvästra delen av delstaten Pohnpei. På ön Yap, vars första bosättare tros ha kommit från Filippinerna eller Indonesien, har invånarna ett mer melanesiskt utseende. I landet finns även små minoriteter av kineser och filippinare. Befolkningen är indelad i åtta större och flera mindre folk- och språkgrupper. Gruppen chuuk utgör närmare halva befolkningen. Bland de större folkgrupperna finns även yap, pohnpei och kosrae. Engelska är förvaltningsspråk. De flesta invånare talar god engelska som andraspråk. Större delen av befolkningen lever fortfarande i traditionella byar, även om inflyttningen till städerna tog fart under 1990-talet. Landet har en hög naturlig befolkningstillväxt, men folkökningen har motverkats av en relativt stor utvandring, främst till USA där mikronesierna har rätt att studera, arbeta och uppehålla sig utan särskilt tillstånd. Viss invandring har förekommit på senare år, främst från Filippinerna. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare 104 937 (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 148,4 (2014) Andel invånare i städerna 22,5 procent (2016) Nativitet/födelsetal 23,6 per 1000 invånare (2015) Mortalitet/dödstal 6,2 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 0,3 procent (2014) Fertilitetsgrad 3,3 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 48,8 procent (2014) Förväntad livslängd 69 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor 70 år (2015) Förväntad livslängd för män 68 år (2015) Folkgrupper mikronesier i majoritet, därutöver små grupper av polynesier, kineser och filippinare Språk en rad lokala språk; engelska är förvaltningsspråk Religion Kristendom är den dominerande religionen med viss övervikt för katoliker över protestanter. Särskilt på ön Yap finns många katoliker. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/skriv-ut-alla-kapitel/ 3/16

I delstaten Kosrae är så gott som hela befolkningen ansluten till det protestantiska samfundet United Church of Christ. Kristendomen spelar en viktig roll i det mikronesiska samhällslivet, som brukar beskrivas som konservativt. Religionsfriheten är inskriven i lagen och respekteras i allmänhet. Utbildning Nästan alla vuxna i Mikronesiska federationen kan läsa och skriva. Skolgången är obligatorisk för barn mellan 6 och 14 års ålder, men många elever slutar skolan tidigare än så. Skolsystemet följer den amerikanska modellen med en åttaårig grundskola och fyra år i high school. Utbildningen är avgiftsfri men lider av brist på läromedel och utbildade lärare. Det finns en allmän högskola med bland annat lärarutbildning på ön Pohnpei och en sjöfarts- och fiskeakademi på ön Yap. Många av de invånare som skaffar sig högre utbildning väljer att göra det i USA. Det är vanligt bland högutbildade att bo och arbeta utomlands, främst i USA. FAKTA UTBILDNING Antal elever per lärare i grundskolan 17,9 (1971) Kostnader för utbildning i andel av BNP 6,7 procent (2000) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 10,0 procent (2000) Kultur Träsnideri är ett vanligt hantverk och vid fester förekommer ofta traditionella danser. Varje stat har sin egen form av popmusik, en blandning av traditionell musik och västerländsk popmusik. År 2016 tog FN-organet Unesco upp det förhistoriska byggnadsverket Nan Madol på världsarvslistan. Komplexet är byggt på konstgjorda öar i en lagun utanför ön Pohnpei och består av stenpalats, tempel, gravar och hus. Nan Madol var politiskt och andligt centrum för den så kallade Saudeleurdynastin och uppfördes mellan 1200- och 1500-talen. På alla öar utom Yap är invånarna organiserade i matrilinjära klaner, där släktskap räknas på moderns sida. Klanerna har fortfarande en stor betydelse och hålls samman över stora avstånd, även över nationsgränser. De mikronesiska samhällena har av tradition varit starkt hierarkiska. Oftast avgörs individens ställning av klantillhörigheten, men i delstaten Pohnpei skiljer sig mönstret genom att invånarna tävlar om att få vissa positioner och titlar. De traditionella sederna har numera blandats med modernare, västerländska influenser (se Seder och bruk). Massmedier https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/skriv-ut-alla-kapitel/ 4/16

Press- och yttrandefriheten garanteras i författningen och respekteras i allmänhet av makthavarna. Medieutbudet är begränsat. Någon dagstidning finns inte. Den oberoende tidningen Kaselehlie Press utkommer på engelska varannan vecka i delstaten Pohnpei. Da Rohng ges ut i Pohnpei på såväl engelska som det lokala språket. Micronesian Alliance är baserad i Korsae och utkommer varannan vecka, medan Yap Networker ges ut på Yap. Den federala regeringen ger ut informationsbladet National Union varannan vecka och alla delstatsregeringar har sina egna nyhetsbrev. Ett statligt radiobolag sänder lokalt i varje delstat på engelska och inhemska språk. Yap har en statsägd TVkanal medan det i Chuuk och Pohnpei finns kommersiella kabel-tv-kanaler. Dessutom kan allt fler invånare se TV via satellit. Myndigheterna har inte infört några restriktioner för användandet av internet. Ändå är tillgången till nätet begränsad på grund av att infrastrukturen är dåligt utbyggd, i synnerhet på de mer otillgängliga öarna. 2015 använde var tredje invånare internet. FAKTA MASSMEDIER Antal mobilabonnemang per 100 invånare 30,3 (2013) Antal internetanvändare per hundra invånare 29,7 (2014) Äldre historia De första invånarna på de öar som numera ingår i Mikronesiska federationen kom troligtvis från sydöst (möjligen Fijiområdet) för ungefär 4 000 år sedan, men uppgifterna varierar mellan olika källor. Ett undantag är delstaten Yap längst i väster som sannolikt befolkades årtusendet före vår tideräknings början av människor från nuvarande Indonesien eller Filippinerna. Under flera århundraden styrde Yaps hövdingar över alla de omkringliggande öarna. I Yap-riket användes jättelika runda stenblock som betalningsmedel i traditionella sammanhang betalar man med dessa än idag. På 1500-talet upptäcktes öarna av portugisiska och spanska sjöfarare. Under 1800-talet användes de som baser för brittiska valfångare. Från mitten av samma århundrade började kristna missionärer vara verksamma på öarna, samtidigt som handeln med kokosnötter utvecklades. 1886 gjorde Spanien hela ögruppen Karolinerna (i vilken Mikronesiska federationen ingår) till sin koloni. Den såldes dock redan 1899 till Tyskland, som i sin tur överlät öarna till Japan vid första världskrigets utbrott. Japan fick 1920 mandat att förvalta öarna av FN:s föregångare Nationernas förbund. Så många japaner flyttade till öarna att de till slut var fler än ursprungsbefolkningen. Modern historia Under andra världskriget utkämpades hårda strider i ögruppen Karolinerna, där Mikronesiska federationen ingår, mellan USA och Japan. När USA i krigets slutskede erövrade öarna från Japan, som förvaltade området sedan 1920, deporterades i stort sett alla japaner som flyttat dit. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/skriv-ut-alla-kapitel/ 5/16

1947 slöt USA och FN:s säkerhetsråd ett avtal som gjorde Karolinerna, tillsammans med Marshallöarna och Nordmarianerna, till ett amerikanskt protektorat (Trust Territory of the Pacific Islands) under FN:s överinseende. Det innebar att öarna ställdes under amerikanskt beskydd och USA fick rätt att upprätta militärbaser i området och hindra andra stater från att göra detsamma. Under USA:s styre grundlades ett beroende av amerikanskt bistånd som finns kvar än idag. I början av 1960-talet kom de första kraven på självständighet från befolkningen på öarna. Förhandlingar med USA inleddes 1969 och tio år senare antog de fyra områden som idag utgör Mikronesiska federationens delstater en federal grundlag. Samma år hölls de första valen till ett parlament, och Tosiwo Nakayama utsågs till federationens första president. Förhållandet till USA reglerades först 1986 då ett avtal om så kallad fri förening (Compact of Free Association) slöts. Avtalet slår fast att landet är självständigt men att USA ansvarar för landets försvar. Dessutom förband sig USA att ge ett årligt ekonomiskt bidrag fram till 2001, på totalt 1,3 miljarder dollar. De ekonomiska delarna av avtalet skulle därefter omförhandlas vart 15:e år. 2003 förlängdes avtalet i ytterligare 20 år. FN:s säkerhetsråd godkände Mikronesiska federationens självständighet 1990 och året därpå blev landet FNmedlem. Från 1987 var John Haglelgam president, men eftersom han inte omvaldes till kongressen 1991 kunde han inte komma ifråga för en andra ämbetsperiod. Han efterträddes av den tidigare vicepresidenten Bailey Olter. Denne omvaldes 1995 men efterträddes på grund av sjukdom året därpå av vicepresidenten Jacob Nena. Vid kongressvalen 1997 och 1999 omvaldes alla ledamöter för ytterligare en period. Jacob Nena efterträddes 1999 på presidentposten av Leo Falcam från Pohnpei. I kongressvalet 2003 förlorade Falcam sin plats i kongressen. Han kunde därför inte omväljas som president och i maj samma år ersattes han av Joseph J Urusemal från ön Yap. Han var landets president under en fyraårsperiod. I maj 2007 valdes Emanuel Manny Mori till president. Han omvaldes för en ny fyraårsperiod 2011. Mori, som har japanskt ursprung, kommer från delstaten Chuuk. Han hade en bankkarriär bakom sig när han gav sig in i politiken. Politiskt system Författningen från 1979 har den amerikanska konstitutionen som förebild. Den garanterar skydd för medborgarnas mänskliga fri- och rättigheter samt föreskriver att den verkställande, lagstiftande respektive dömande makten ska vara åtskilda. Landets förhållande till USA, som förvaltade området 1947 1986 (se Modern historia), regleras i avtalet om fri förening (Compact of Free Association). Avtalet slår fast att landet är självständigt men att USA ansvarar för landets försvar och har rätt att upprätta militära baser på öarna. Dessutom förbinder sig USA att ge omfattande ekonomiska bidrag till Mikronesiska federationen (se vidare Utrikespolitik och försvar). På federal nivå utövas den verkställande makten av presidenten, som är både stats- och regeringschef. Presidenten utser den federala regeringen. Den federala lagstiftande kongressen är ett enkammarparlament med 14 ledamöter, som kallas senatorer. De tillsätts genom allmänna val. En senator från varje delstat väljs för fyra år och tio senatorer, fördelade i proportion till delstaternas befolkning, väljs för två år. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/skriv-ut-alla-kapitel/ 6/16

Presidenten och vicepresidenten utses av kongressen bland de fyra senatorer som sitter i fyra år. När presidenten och vicepresidenten har utsetts hålls fyllnadsval för de platser i kongressen som de två ledarna lämnar. De båda ämbetena roterar mellan delstaterna vid valen. De fyra delstaterna Yap, Chuuk, Pohnpei och Kosrae har alla varsin författning, varsitt folkvalt parlament och varsin guvernör. Den federala regeringen har en relativt svag ställning jämfört med delstatsregeringarna. Det finns inga politiska partier i egentlig mening. Politiska lojaliteter formas istället utifrån släktskap och klantillhörighet samt geografiskt ursprung. Traditionella ledare har i flera av delstaterna betydande inflytande. Det politiska livet präglas av stabilitet, men inom varje stat finns det traditionella motsättningar mellan invånarna på huvudöarna och dem som lever på de yttre öarna. Rättssystemet bygger i hög grad på amerikansk rätt och är oberoende av övriga statsmakter. Högsta rättsliga instans är den federala Högsta domstolen (National Supreme Court). Under den sorterar delstatsdomstolar motsvarande tingsrätter och hovrätter. I alla delstater utom Kosrae har de traditionella ledarna en roll i rättssystemet. Respekten för de mänskliga rättigheterna är i allmänhet god. Problem finns dock med utdragna rättsprocesser, korruption, våld i hemmet och diskriminering av kvinnor. Enstaka uppgifter om polismisshandel förekommer. Dödsstraffet avskaffades 1988. FAKTA POLITIK Officiellt namn The Federated States of Micronesia/ Mikronesiska federationen Statsskick republik, förbundsstat Statschef president Peter M Christian (2015 ) Regeringschef president Peter M Christian (2015 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val formella partier saknas: val sker endast mellan personer Viktigaste partier med mandat i näst senaste val formella partier saknas, val sker endast mellan personer Valdeltagande 33 % i kongressvalet 2017 Kommande val kongressval 2019, presidentval 2019 Aktuell politik Mikronesiska federationen styrs av president Peter M Christian och hans federala regering. De fyra delstatsregeringarna har dock stort inflytande över politiken. De viktigaste politiska frågorna är hur landet ska kunna minska det stora ekonomiska beroendet av USA samt hur kampen bäst ska föras mot hotet mot öarnas sköra miljö. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/skriv-ut-alla-kapitel/ 7/16

Peter M Christian valdes i maj 2015 till ny federal president av den federala kongressen. Han ersatte Emanuel Manny Mori som hade innehaft ämbetet i två fyraårsperioder i rad. Under sina första år som stats- och regeringschef har Christian prioriterat att utveckla fiskeindustrin samt turismen. President Christian och hans federala regering har en relativt svag maktposition i förhållande till de fyra delstatsregeringarna (se Politiskt system). I den största och folkrikaste delstaten Chuuk spirar en rörelse som verkar för att den ska bryta sig ur federationen. Det finns inget partiväsende i egentlig mening. Kongressledamöterna väljs istället i personval och grupperar sig på grundval av gemensamma intressen i sakfrågor eller efter klan- eller geografisk tillhörighet. Landet är politiskt stabilt och omsättningen på kongressledamöter är liten; det är inte ovanligt att alla väljs om. Den kanske största politiska frågan efter millennieskiftet har varit omförhandlingen av de ekonomiska delarna av avtalet om så kallad fri förening med USA (se Utrikespolitik och försvar). Avtalets bestämmelser om ekonomiskt stöd löpte ut 2001. Två år senare hade en 20-årig förlängning av avtalet förhandlats fram. Det nya avtalet ger Mikronesiska federationen ett ekonomiskt stöd på sammanlagt 1,8 miljarder amerikanska dollar under en 20-årsperiod, men en del av pengarna avsätts i en fond för framtida bruk vilket innebär att det årliga stödet i praktiken har minskat. I övrigt riktas biståndet främst in på några få områden, som utbildning, sjukvård och miljö. Samtidigt ställer USA högre krav än tidigare på redovisning av hur anslagen används och också på viss styrning av vad bidragen används till. Kritik mot att personer i ledande ställning berikat sig har bland annat förekommit. En stiftelse (2023 Planning Committee) bildades 2012 som förbereder landet för minskade amerikanska anslag i framtiden. En slutsats som dragits är att den mikronesiska privata sektorn måste utvecklas. Stora förhoppningar ställs på ökad turism samt på fiskerinäringen. Miljöproblemen är en annan central politisk fråga. De har ökat i takt med att nedsmutsning, utfiskning och högre havstemperatur bidragit till att korallrev förstörts. Det har i sin tur lett till erosion av öarnas kustlinjer landytan krymper helt enkelt. Den globala uppvärmningen hotar på sikt att lägga låglänta mikronesiska öar under vatten då havsnivån gradvis stiger (se vidare Naturtillgångar och energi). FAKTA POLITIK Officiellt namn The Federated States of Micronesia/ Mikronesiska federationen Statsskick republik, förbundsstat Statschef president Peter M Christian (2015 ) Regeringschef president Peter M Christian (2015 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val formella partier saknas: val sker endast mellan personer Viktigaste partier med mandat i näst senaste val formella partier saknas, val sker endast mellan personer Valdeltagande 33 % i kongressvalet 2017 Kommande val https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/skriv-ut-alla-kapitel/ 8/16

kongressval 2019, presidentval 2019 Utrikespolitik och försvar Utrikespolitiskt är Mikronesiska federationens förhållande till USA helt dominerande. Relationerna mellan de båda länderna regleras i avtalet om så kallad fri förening (Compact of Free Association) från 1986. Avtalet slår fast att Mikronesiska federationen är självständigt men att USA ansvarar för landets försvar och har stort inflytande över utrikespolitiken. USA har rätt att upprätta militära baser på öarna och hindra andra stater från att göra detsamma. USA förbinder sig att ge ett årligt ekonomiskt bidrag till Mikronesiska federationen (se Aktuell politik). Avtalet ger medborgare i Mikronesiska federationen rätt att studera, arbeta och uppehålla sig i USA utan uppehållstillstånd. Landet har också ett omfattande samarbete med de andra småstaterna i Stillahavsområdet, bland annat om fiske, miljö, turism och utbildning. Samarbetet sker bland annat inom ramen för organisationerna Stillahavsöarnas forum (PIF) och Stillahavsgemenskapen, samt en samarbetsorganisation mellan de mikronesiska staterna och territorierna Mikronesiska federationen, Marshallöarna, Palau, Nordmarianerna och Guam (the Micronesian Chief Executives Summit, MCES). I juli 2011 beslutade MCES att skapa världens första regionala skyddsområde för hajar i de mikronesiska vattnen. Kinas intresse för de små staterna i Oceanien har vuxit sedan millennieskiftet. Mikronesiska federationen får bistånd från Kina, som även gör stora investeringar i landet. De två staterna samarbetar inom områden som energi, fiske, turismutveckling och infrastruktur. Kinesiska planer på att bygga ett stort hotellkomplex på Yap har dock mött motstånd från såväl lokalbefolkningen som politiker, då ön ligger endast 80 mil från Guam där USA har en stor militärbas. Även Japan ger ekonomiskt stöd till Mikronesiska federationen och länderna samarbetar för att utveckla infrastrukturen, turismen och fiskeindustrin i Stillahavsnationen. Japan är landets näst största biståndsgivare efter USA. FAKTA FÖRSVAR Ekonomisk översikt Mikronesiska federationens ekonomi baseras i hög grad på bistånd. Merparten av biståndet kommer från USA. Därutöver är fiskindustrin en viktig näring. Många invånare livnär sig på jordbruk och fiske för eget bruk. Turismen har ökat i betydelse, men bristfällig infrastruktur och det faktum att landet ligger så avsides sätter en gräns för näringens utveckling. Landet får också inkomster från försäljning av fiskelicenser till utländska fiskeflottor, främst japanska. Pengar som skickas hem av mikronesier som arbetar utomlands ger också ett viktigt ekonomiskt tillskott. Under senare år har även försäljning av landets domännamn på internet (.fm) gett intäkter. Den statliga sektorn dominerar ekonomin. Länge var staten i stort sett den enda arbetsgivaren. Än idag återfinns över hälften av de löneanställda inom den statliga sektorn. Regeringen har som ambition att försöka stimulera framväxten av ett privat näringsliv men lönenivån inom den statliga sektorn är så hög att få vill satsa på privat företagsamhet. Garanterat bistånd till 2024 https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/skriv-ut-alla-kapitel/ 9/16

En förlängning av de ekonomiska delarna av avtalet om fri förening (Compact of Free Association) med USA förhandlades fram 2003. Det nya avtalet gav Mikronesiska federationen ett ekonomiskt stöd på sammanlagt 1,8 miljarder amerikanska dollar under en 20-årsperiod, men en del av pengarna avsätts i en fond för framtida bruk vilket innebär att det årliga stödet i praktiken har minskat. I övrigt riktas biståndet främst in på några få områden, som utbildning, sjukvård och miljö. Samtidigt ställer USA högre krav än tidigare på redovisning av hur anslagen används och också på viss styrning av bidragen; kritik mot att personer i ledande ställning berikat sig har förekommit. En stiftelse har bildats vars uppgift är att förbereda landet för minskade amerikanska anslag i framtiden. Det amerikanska stödet har sedan 1990 stegvis minskat. Fram till 2023 beräknas ändå landet få närmare 100 miljoner amerikanska dollar om året i direkt stöd från USA. Fonden för framtida bruk sköts gemensamt av Mikronesiska federationen och USA. Satsar på turismen Det råder ett stort underskott i utrikeshandeln; importen är flera gånger större än exporten. Exporten utgörs i huvudsak av fisk som främst säljs till USA och Japan. Andra exportprodukter är skaldjur, kläder och andra textilier, bananer, betelnötter, kava, kopra (torkat kokosnötskött) och svartpeppar. Importen består av allt från livsmedel, maskiner och dryck till tobak och bränsle. Drygt en fjärdedel av importvärdet utgjordes 2013 av bränsle i form av oljeprodukter. Även på importsidan är USA och Japan viktigaste handelspartner. Den ekonomiska tillväxten kan variera snabbt beroende på den internationella konjunkturen som påverkar efterfrågan på landets exportvaror samt på väderförhållanden, som orkaner eller torka. Sedan millennieskiftet har den mikronesiska ekonomin haft dalar runt åren 2004, 2008 och 2013/2014. För att bredda och stabilisera ekonomin har regeringen satsat på att utveckla turismen. Landet har strävat efter att öka de utländska investeringarna och förbättra infrastrukturen. Bland annat förlängdes landningsbanan vid Pohnpeis internationella flygplats för att större flygplan skulle kunna landa. Med undantag för 2011 har inflationen varit låg under 2010-talet, till skillnad från på 2000-talet då landet kämpade med stigande konsumentpriser. Landets utlandsskuld var 81 miljoner dollar 2015. Kostnaderna för skulden motsvarade då 10 procent av exportvärdet, en liten ökning jämfört med 2011 då siffran var drygt 7 procent. FAKTA EKONOMI BNP per person 3015 US dollar (2015) Total BNP 322 miljoner US dollar (2016) BNP-tillväxt 1,9 procent (2016) Jordbrukets andel av BNP 28,8 procent (2016) Industrins andel av BNP 6,6 procent (2015) Servicesektorns andel av BNP 65,2 procent (2015) Statsskuldens andel av BNP 26,3 procent (2015) https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/skriv-ut-alla-kapitel/ 10/16

Valuta US dollar Bytesbalans 22 407 600 miljoner US dollar (2014) Varuhandelns andel av BNP 82,5 procent (2015) Viktigaste exportvaror fisk, skaldjur, betelnötter, kava Största handelspartners USA, Guam, Japan, Australien Naturtillgångar och energi Mikronesiska federationen är fattigt på naturtillgångar. Fisk är den i särklass viktigaste resursen. Dessutom finns fosfat att utvinna på några av öarna, liksom timmer från skogen. Energibehovet täcks i hög grad av importerade oljeprodukter. I syfte att minska beroendet av fossila bränslen lovade Nya Zeeland 2016 fem miljoner dollar i bidrag till att utveckla utvinningen av förnybar energi. Miljöproblemen är allvarliga och har ökat i takt med att allmän nedsmutsning, utfiskning och högre havstemperatur bidragit till att korallrev förstörts. Det har i sin tur lett till erosion av öarnas kustlinjer landytan krymper helt enkelt. Den globala uppvärmningen hotar på sikt att lägga låglänta mikronesiska öar under vatten då havsnivån gradvis stiger. Landet har tillsammans med andra lågt liggande stater i regionen varit aktivt i internationella sammanhang för att få till stånd ett juridiskt bindande avtal om kraftfulla åtgärder mot utsläpp av växthusgaser, som tros vara orsaken till den globala uppvärmningen. Mikronesiska federationen vill också att världens industrialiserade länder ska finansiera en fond till stöd för de nationer som kommer att drabbas värst av växthuseffekten. 2013 antog Mikronesiska federationen en ny lag (Climate Change Act) som säger att alla politiska beslut i landet måste fattas med hänsyn tagen till kampen mot klimatförändringarna. FAKTA NATURTILLGÅNGAR OCH ENERGI Utsläpp av koldioxid totalt 150,3 tusen ton (2014) Utsläpp av koldioxid per invånare 1,45 ton (2014) Jordbruk och fiske Omkring en tredjedel av landytan utgörs av jordbruksmark. Jordbruket bedrivs nästan uteslutande för självhushållning och täcker inte hela landets livsmedelsbehov. Importen av livsmedel är därför relativt stor. Alla försök med storskaligt jordbruk har hittills misslyckats, med undantag för svartpepparodling på ön Pohnpei. De viktigaste exportgrödorna är bananer, betelnötter och kokosnötter (för framställning av kopra). Kassava och sötpotatis odlas för eget bruk. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/skriv-ut-alla-kapitel/ 11/16

I Mikronesiska federationen finns ett av de rikaste tonfiskvattnen i världen. Fiskeinkomsterna ökade kraftigt i mitten av 1990-talet då ett inhemskt kommersiellt fiske inleddes. Samtidigt sköt intäkterna från utländskt licensfiske i höjden. Numera utgör fisk den helt dominerande delen av landets export. Även skaldjur utgör en betydande inkomstkälla. Inkomsterna från licensfisket motsvarar en dryg femtedel av landets bruttonationalprodukt (BNP, 2014/2015). FAKTA JORDBRUK Andel av landytan som används för jordbruk 31,4 procent (2012) Industri Industrin har länge varit småskalig och av liten ekonomisk betydelse. De viktigaste produkterna är fisk och kläder. Under 1990-talet startades några fabriker för bearbetning av fisk och dessa har fått en växande marknad. Det finns dessutom några textilfabriker och företag som tillverkar knappar av musselskal. Även den regionala rusdrycken kava tillverkas av växtarten kava och exporteras. Kokosnötter, pärlor och kokosfibrer bearbetas också. Gruvdriften är försumbar. Utrikeshandel Mikronesiska federationens import är flerfaldigt större än exporten. Landet köper allt från mat och bränsle till maskiner och transportutrustning från utlandet. Exporten utgörs i huvudsak av fisk. Fisken säljs främst till USA och Japan. Andra exportprodukter är skaldjur, kläder och andra textilier, bananer, betelnötter, kava, kopra (torkat kokosnötskött) och svartpeppar. Importen köps framför allt från USA, Japan och Australien. FAKTA UTRIKESHANDEL Bytesbalans 22 407 600 miljoner US dollar (2014) Varuhandelns andel av BNP 82,5 procent (2015) Viktigaste exportvaror fisk, skaldjur, betelnötter, kava Största handelspartners USA, Guam, Japan, Australien Arbetsmarknad Staten är den i särklass största arbetsgivaren i Mikronesiska federationen, trots att den offentliga sektorn skurits ned i takt med att biståndet från USA har minskat. Minst halva befolkningen livnär sig på fiske och jordbruk för husbehov och står utanför den formella arbetsmarknaden. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/skriv-ut-alla-kapitel/ 12/16

Lönerna i den statliga sektorn, som främst finansieras med bistånd från USA, är så höga att de anses försvåra utvecklandet av det lilla privata näringslivet. Minimilöner är fastställda på delstatsnivå, men regler för arbetstider och för säkerheten på arbetsplatserna saknas. Facklig verksamhet är tillåten enligt lagen, men några fackförbund finns inte. Uppgifter om arbetslösheten är osäkra eftersom en så stor del av mikronesierna försörjer på informellt arbete. Det är dock klart att många invånare saknar arbete, en vanligt förekommande siffra är runt 20 procent. 2010 angavs den till drygt 16 procent. Det finns många gästarbetare från Filippinerna på öarna. FAKTA ARBETSMARKNAD Sociala förhållanden De sociala skillnaderna mellan rika och fattiga är stora, bland annat som en följd av att biståndet har fördelats ojämlikt. Stadsbor på de större huvudöarna har det i allmänhet bättre ställt än bönder och fiskare på de mindre utvecklade ytteröarna. Där saknas ibland både rinnande vatten och elektricitet. Medan de allra flesta mikronesier numera har tillgång till rent vatten, har bara drygt hälften tillgång till fungerande avlopp.enligt FN:s index för mänsklig utveckling (HDI) 2015 låg landet under genomsnittet både globalt och regionalt. De flesta av invånarna lever i storfamiljer vars medlemmar tar ansvar för att hjälpa varandra med försörjningen. Många av de mikronesiska samhällena är av tradition strikt hierarkiska och klantillhörigheten avgör vanligtvis den sociala ställningen. Under senare decennier har dock det sociala systemet påverkats av modernare, västerländska influenser, i synnerhet bland ungdomar. Respekten för överordnade har exempelvis minskat. Förändringarna har också medfört nya matvanor som gjort välfärdssjukdomar som hjärtbesvär, diabetes och fetma till utbredda hälsoproblem (se Seder och bruk). Enligt Världshälsoorganisationen WHO har Mikronesiska federationen en av de högsta andelarna diabetessjuka i sin befolkning i världen 30 procent 2014. Sjukvården finansieras med amerikanskt bistånd och fungerar relativt bra. Utbrott av denguefeber förekommer och vattenburna sjukdomar som kolera är periodvis ett problem. De sociala försäkringssystemen är outvecklade, men det finns till exempel allmän pension. Män och kvinnor är lika inför lagen, men i verkligheten är kvinnor ofta underställda männen. Det saknas lagar mot misshandel och våldtäkt inom äktenskapet. En del kvinnor är anställda på mellanchefsnivå i offentlig sektor, men kvinnorepresentationen i de styrande organen är liten. Lagen förbjuder prostitution. Landet har dock problem med människohandel, så kallad trafficking, i synnerhet med kvinnor som luras till USA med löften om välbetalda jobb men som istället hamnar i prostitution. Även på fiskefartyg i vattnen kring de mikronesiska öarna förekommer prostitution, även med barn inblandade. Efter påtryckningar från USA antog det mikronesiska parlamentet 2012 en lag som förbjuder trafficking. Situationen har sedan dess förbättrats. Homosexuella relationer är förbjudna och straffbara. FAKTA SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Spädbarnsdödlighet 28 per 1000 födslar (2016) https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/skriv-ut-alla-kapitel/ 13/16

Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten 89,0 procent (2015) Andel av befolkningen som har tillgång till avlopp 57,1 procent (2015) Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP 13,7 procent (2014) Offentliga utgifter för hälsovård per person 415 US dollar (2014) Andel kvinnor i parlamentet 0 procent (2017) Seder och bruk Levnadsmönstren i de mikronesiska bysamhällena är vanligtvis traditionella, konservativa och präglade av invånarnas kristna tro. Men seder och bruk skiljer sig åt mellan de olika delstaterna och invånarna är oftast mer identifierade med den ö de lever på än med Mikronesiska federationen som nation. Enighet i mångfalden och våra olikheter berikar oss är vanliga utryck för att stärka den nationella identiteten. Numera lever många mikronesier i relativt moderna hus i bysamhällen. I centrum av byarna finns oftast en kyrka och ett mötes- och samlingshus. Samhällslivet är fortfarande tydligt socialt skiktat, där vissa storfamiljer har mycket högre status än de övriga. Dessa familjer är överrepresenterade i landets och delstaternas regeringar och parlament. Det är fortfarande vanligt att flera generationer lever tillsammans i ett hushåll, men allt fler väljer numera att leva i kärnfamiljer. Mikronesiska etikettsregler är bland annat till för att visa respekt för personer med hög status, till exempel politiska och religiösa ledare eller äldre släktingar. Kvinnor visar traditionellt respekt för sina makar genom att servera dem mat först eller gå ett par steg bakom dem ute bland folk. Vanligt med strikt klädsel Det är inte lämpligt att visa starka känslor offentligt och män och kvinnor ska inte pussas eller kramas så att andra ser det. Det är däremot inte ovanligt att väninnor går hand i hand. Klädstilen utanför städerna och turistområdena är ganska strikt och kvinnor bör täcka axlar och knän. Det gäller även utländska besökare. Att bjuda på och tacka ja till mat är viktiga uttryck för gästfrihet och lojalitet mellan vänner och släktingar. Stapelfödan är taro (rotsak), brödfrukt, jams (rötter), sötpotatis, kassava samt frukter (kokosnötter, bananer, mango, papaya och olika slags citrusfrukter) och fisk. Havet erbjuder 100-tals ätbara fisksorter samt sköldpadda, skaldjur och musslor. Grisar och höns föds upp och slaktas vid festligare tillfällen. Under senare årtionden har den traditionella maten i allt högre grad ersatts av importerade halvfabrikat som konserverad fisk, torkat ris, bröd, pannkakor och nudlar. Denna kolhydratrika kost signalerar hög status och ett modernt leverne, men har också lett till stora problem med övervikt och fetma. Status med mycket mat https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/skriv-ut-alla-kapitel/ 14/16

Både kristna och sekulära festligheter och helgdagar firas med mängder av mat ju mer välbeställd en familj är desto mer mat. Bordsplaceringen visar vanligtvis på individens status och högt rankade familjemedlemmar serveras ofta först. Vid sidan av de sedvanliga kristna högtiderna firas även skördefester. Mikronesier gifter sig i allmänhet med den person de själva väljer, men social status, egendom och familjetillhörighet vägs ändå in i giftermålet. Bröllopet firas med mat och gåvor. Skilsmässa är tillåtet men ovanligt om paret har barn. Begravningar är stora tilldragelser, men utförandet skiljer sig åt från ögrupp till ögrupp. Det är inte ovanligt att begravningsriter pågår i flera dagar och på en del håll råder sorgetid i flera månader för de närmaste familjemedlemmarna. Nationella helgdagar är nyårsdagen, långfredagen (endast i Pohnpei), dagen för mikronesisk kultur och tradition (30 mars), författningsdagen (10 maj), FN-dagen (24 oktober), självständighetsdagen (2 november), krigsveteranernas dag (12 november), tacksägelsedagen (endast i Chuuk, 28 november) och juldagen. Utöver dessa har de fyra delstaterna sina egna speciella helgdagar. Kommunikationer Kommunikationerna mellan öarna i Mikronesiska federationen sker med fartyg eller flyg. Den reguljära sjöfarten drivs främst av staten eller de fyra delstaterna. Alla delstater har djuphavshamnar. På de yttre öarna används fortfarande kanoter. Alla de stora öarna har internationella flygplatser. Det finns flera bolag för internationella flygförbindelser och minst ett inrikesbolag. De viktigaste öarna har belagda vägar, medan vägarna på småöarna oftast har grus eller korall som underlag. Järnväg finns inte. Turism Turistindustrin är en viktig inkomstkälla för staten. Ett hinder för näringens utveckling är att landets infrastruktur är dåligt utbyggd. Regeringen och biståndsgivarna satsar mycket på att förbättra kommunikationerna för att lättare locka fler besökare. En viktig attraktion är dykning. Särskilt populär är lagunen i Chuuk där det finns en mängd sjunkna vrak från andra världskriget. Ruinstaden Nan Madol på ön Pohnpei lockar också många besökare. 2016 tog FN-organet Unesco upp det förhistoriska byggnadsverket på världsarvslistan. Komplexet är byggt på konstgjorda öar i en lagun utanför Pohnpei och består av stenpalats, tempel, gravar och hus. Nan Madol var politiskt och andligt centrum för den så kallade Saudeleurdynastin och uppfördes mellan 1200- och 1500-talen. Majoriteten av turisterna kommer från USA, men även japaner och filippinare utgör en stor andel av besökarna. FAKTA TURISM Antal utländska besökare per år 42 000 (2013) Turistinkomster https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/skriv-ut-alla-kapitel/ 15/16

24 000 000 miljoner US dollar (2013) Turistinkomsternas andel av exporten 27,2 procent (2013) https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/skriv-ut-alla-kapitel/ 16/16