Palau. Geografi.

Transkript

1 Palau Palaus hundratals öar i västra Stilla havet administrerades fram till 1994 av USA, och landet är idag beroende av amerikanskt bistånd. Andra viktiga inkomster kommer från turism och utländska fiskeflottor som är verksamma i Palaus fiskrika vatten. De låglänta öarna riskerar att försvinna under ytan om havsvattennivåerna stiger till följd av klimatförändringarna. Geografi Palau, som också kallas Belau, består av åtta större och fler än 250 mindre bergs- och korallöar. De ligger utspridda i en 65 mil lång kedja som löper i sydväst-nordöstlig riktning. Ökedjan omges av vidsträckta korallrev. Landet utgör den västligaste delen av ögruppen Karolinerna i västra Stilla havet. Öarnas totala landyta är drygt 500 kvadratkilometer, vilket är mindre än halva Öland. Den största ön, Babeldaob (Babelthuap), utgör fyra femtedelar av landytan. På den ligger huvudstaden Ngerulmud, dit regeringen flyttade Dessförinnan var landets största stad, Koror, provisorisk huvudstad. Babeldaob har vulkanisk berggrund och når 242 meter över havet (landets högsta punkt). De flesta öar är dock lågt liggande och uppbyggda av korall, vilket gör att stora delar av landet riskerar att hamna under vatten när havsvattennivåerna stiger till följd av den globala uppvärmningen. Landskapet präglas av rik växtlighet och många vattendrag. Vid stränderna växer ofta mangroveskog, där deltakrokodiler trivs. Längre in på öarna förekommer till exempel ebenholtsträd. 1/16

2 Yta 508 km2 (2017) Tid svensk +8 timmar Huvudstad med antal invånare Ngerulmud drygt 600 (i delstaten Melekeok på Babeldaob) Övriga större städer Koror (uppskattning 2013) 1. uppskattning 2013 Klimat Palau har ett varmt och fuktigt tropiskt klimat med riklig nederbörd. Variationerna i temperatur och nederbörd över året är små. 1 Något mer regn faller mellan maj och november än under övriga månader. Tyfoner (kraftiga tropiska oväder) kan dra in över Palau under perioden juni december. Palaus många låglänta korallöar riskerar att helt hamna under vattenytan om havsvattennivåerna stiger i samband med den globala uppvärmningen som orsakas av utsläpp av växthusgaser. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn Koror 27 C Medelnederbörd/år Koror 3800 mm Befolkning och språk 2/16

3 Palaus befolkning är koncentrerad till de större öarna. Närmare hälften av invånarna bor i Koror, som är den största staden och fram till 2006 också var provisorisk huvudstad. Koror är belägen på en liten ö intill den stora ön Babeldaob, där man byggt en ny huvudstad, Ngerulmud i delstaten Melekeok. Dit flyttade regeringen hösten Enligt en folkräkning från 2010 finns det närmare personer med palauisk härkomst i USA. En stor majoritet av befolkningen är mikronesier; en vanlig uppgift är cirka 70 procent. Övriga är i huvudsak gästarbetare, framför allt filippinare, kineser och bangladeshier, men dessa kan inte bli palauiska medborgare. Filippinare är den största minoriteten. De utgjorde i början av 2010-talet cirka en femtedel av befolkningen. Majoritetsspråket är palau. Engelska är officiellt språk i hela landet och palau i 13 av de 16 delstaterna. I de övriga delstaterna har lokala austronesiska språk, och i ett fall dessutom japanska, officiell status. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 45,9 (2014) Andel invånare i städerna 87,6 procent (2016) Nativitet/födelsetal 13,4 per 1000 invånare (2014) Mortalitet/dödstal 11,0 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 0,9 procent (2014) Fertilitetsgrad 1,5 antal födda barn per kvinna (2000) Förväntad livslängd 69 år (2005) Förväntad livslängd för kvinnor 72 år (2005) Förväntad livslängd för män 66 år (2005) Folkgrupper huvudsakligen mikronesier, därutöver främst filippinare, kineser och vietnameser Språk engelska är officiellt språk i hela landet; palau, japanska och lokala språk har officiell status i delar av landet Religion Religionsfrihet råder. Över hälften av befolkningen är katoliker och uppskattningsvis en fjärdedel tillhör andra kristna samfund. Ngara modeknegi, som är en modern variant av traditionell palauisk tro uppblandad med kristendom, har också ett betydande antal anhängare. 3/16

4 Bland kristna palauer är det vanligt att vara aktiv i sin lokala församling och regelbundet gå i kyrkan. Respekten för präster, pastorer och modeknegi-ledare är vanligtvis stor. Utbildning Utbildningsväsendet i Palau är baserat på det amerikanska systemet. Obligatorisk och avgiftsfri skolgång gäller från 6 till 14 års ålder. Nästan alla barn går i grundskolan och i stort sett hela befolkningen kan läsa och skriva. Efter den grundläggande utbildningen följer high school (ungefär gymnasienivå). Det finns en statlig och fem privatägda high schools. I staden Koror finns en högskola med tvååriga eftergymnasiala utbildningsprogram. Närmare en femtedel av eleverna på grundutbildningen går i privatägda skolor. På gymnasienivån är siffran knappt fyra av tio elever blev undervisning i palau obligatorisk i såväl statliga som privatägda skolor. De statliga anslagen till utbildningssektorn har minskat sedan landets självständighet Numera motsvarar de ungefär en tiondel av bruttonationalprodukten (BNP). FAKTA UTBILDNING Andel barn som börjar grundskolan 98,3 procent (2013) Antal elever per lärare i grundskolan 15,7 (2000) Läs- och skrivkunnighet 99,5 procent (2013) Kostnader för utbildning i andel av BNP 7,5 procent (2002) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 15,3 procent (2002) Kultur Bildkonsten i Palau är väl utvecklad och har långa historiska rötter. I möteshusen i byarna har vanligtvis reliefer karvats in i väggar och träbalkar. Vanliga motiv är skepp, flygplan och illustrationer av händelser i byns historia. Det lokala hantverket omfattar även smyckestillverkning av snäckor och vävning av tyger. Inom litteratur är poesin den mest utvecklade genren. Dikter skrivs på såväl engelska som palau. Traditionella danser uppförs ofta på fester och vid högtider. Att muntligt framföra en berättelse på ett skickligt sätt är också uppskattad underhållning. Samtida musik förekommer framför allt på städernas nattklubbar och på konserter. FN-organet Unesco satte 2012 upp den obebodda ögruppen Chelbacheb på världsarvslistan. Chelbacheb ligger söder om den stora ön Babeldaob och kan locka besökaren med laguner, korallrev och arkeologiska lämningar av tidigare bebyggelse. Massmedier 4/16

5 Pressfrihet råder enligt författningen och i praktiken. Det finns tre privatägda veckotidningar, Roureur Belau (på palau), Tia Belau (engelska och palau) och Palau Horizon (engelska). Regeringen publicerar nyhetsbrevet Palau Gazette en gång i månaden. Flera privatägda och regeringsägda radiokanaler sänder inom landet. Det finns två TV-kanaler, Oceania Television Network (OTV) och PNCC Digital Television (tidigare Island Cable Television). De flesta palauer ser på amerikanska och internationella program via kabel-tv. År 2013 fanns det drygt internetabonnemang registrerade i Palau, dubbelt så många som två år tidigare. Nätet finns vanligtvis tillgängligt på skolor, internetkaféer och i offentliga byggnader. Det finns inga uppgifter om att regeringen försöker begränsa tillgången till internet för medborgarna. FAKTA MASSMEDIER Antal mobilabonnemang per 100 invånare 90,6 (2014) Antal internetanvändare per hundra invånare 27 (2004) Politiskt system Republiken Palau med 16 delstater har ett politiskt system som liknar det amerikanska. Enligt författningen från 1981 väljs en president i allmänna val för en fyraårsperiod och kan väljas om högst en gång. Presidenten har den verkställande makten och leder regeringen. I vissa frågor som rör sedvanerätt kan presidenten samråda med ett hövdingaråd med 16 medlemmar, i princip den högste hövdingen i varje delstat. Den lagstiftande makten ligger hos kongressen (olbiil era kelulau, de viskade beslutens hus ) som har två kamrar: senaten och representanthuset. Antalet senatorer fastställs av en särskild kommission vart åttonde år. Sedan valet 2008 är de 13. Representanthuset består av 16 ledamöter, en för varje delstat. Allmänna val till båda kamrarna hålls vart fjärde år. Rösträttsåldern är 18 år. Varje delstat har dessutom en direktvald guvernör och ett eget folkvalt parlament. Antalet folkvalda är slående stort för en stat med så få invånare. I snitt finns det nästan ett parlament per tusen invånare. Aktiva politiska partier existerar inte. Kongressens ledamöter väljs på personliga meriter och familjetillhörighet. Palaus förhållande till USA, som fram till 1994 administrerade territoriet, regleras i avtalet om fri förening (Compact of Free Association). Det innebär i huvudsak att USA sköter Palaus försvar och nationella säkerhet i utbyte mot omfattande bistånd. Rättssystemet är en blandning mellan ett statligt domstolsväsende enligt amerikansk modell, med en högsta domstol som sista instans, och traditionella råd som främst handhar frågor om sedvanerätt och markrättigheter. De mänskliga rättigheterna respekteras i allmänhet väl, även om problem förekommer med människohandel, barn- och kvinnomisshandel samt diskriminering av landets gästarbetare när det gäller exempelvis bostäder och utbildning. Dödsstraffet avskaffades FAKTA POLITIK 5/16

6 Officiellt namn Republic of Palau/ Belu u era Belau/ Republiken Palau Statsskick republik, förbundsstat Statschef president Tommy Remengesau (2013 ) Regeringschef president Tommy Remengesau (2013 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val personval Viktigaste partier med mandat i näst senaste val personval Valdeltagande 43 % i parlamentsvalet 2008; 68 % i presidentvalet 2008 Kommande val president- och parlamentsval (2020) Äldre historia Palaus ursprungsbefolkning kom sannolikt från Indonesien för mellan och år sedan. Efter det att européer upptäckt öarna på 1500-talet kom området att hamna under spansk, tysk, japansk och slutligen amerikansk överhöghet innan Palau började söka självständighet från slutet av 1970-talet. Ursprungsbefolkningen var indelad i matrilinjära klaner, det vill säga arv räknades på moderns sida. Klanerna stred under långa perioder mot varandra. Invånarna i de hierarkiskt styrda samhällena försörjde sig på odling och fiske. Öarna upptäcktes på 1500-talet av portugisiska och spanska sjöfarare, men den första kontakten mellan européer och ursprungsbefolkningen lär ha ägt rum då den brittiske kaptenen Henry Wilson och hans besättning bodde på öarna i flera månader sedan deras skepp förlist Öbor ska ha hjälpt britterna att reparera skeppet och under perioden därefter ökade handeln gradvis mellan de två folken. Under 1800-talet användes öarna som baser av brittiska valfångare. I slutet av århundradet blev dock öarna en spansk koloni, som 1899 såldes till Tyskland. Tyskarna exploaterade kolonin hårt och använde ursprungsbefolkningen för arbete i nyanlagda kokosnötsplantager och fosfatgruvor. Mötet med européerna blev traumatiskt för öborna som bland annat drabbades av sjukdomar som influensa och dysenteri. Vid första världskrigets utbrott 1914 överläts området till Japan, som 1920 fick mandat av FN:s föregångare Nationernas förbund att förvalta öarna. Under det japanska styret fram till 1940 flyttade många japaner till Palau bodde omkring japaner i territoriet medan ursprungsbefolkningen bestod av cirka mikronesier. Japanerna utvecklade staden Koror till ett administrativt centrum. Under andra världskriget utkämpades flera hårda strider mellan Japan och USA på några av Palaus öar. I krigets slutskede stod USA som segrare och kunde erövra öarna från Japan. Efter krigets slut (från 1947) kom området att ingå i Trust Territory of the Pacific Islands, ett amerikanskt protektorat (skyddsområde) under FN:s överinseende. En stor del av japanerna deporterades. 6/16

7 Under 1970-talet pågick ständiga diskussioner mellan USA och Palau om områdets status. Då fyra av distrikten i det amerikanska territoriet 1979 gick samman i den Mikronesiska federationen valde Palaus befolkning i en folkomröstning att istället söka självständighet. Modern historia Mellan 1947 och 1994 administrerade USA de öar som numera utgör republiken Palau. Efter att i en folkomröstning ha sagt nej till att tillhöra den Mikronesiska federationen fick Palau en egen författning 1981 och full självständighet Landets beroende av USA har dock förblivit stort även efter självständigheten, inte minst ekonomiskt. Palaus författning från 1981 är den första i världen som uttryckligen förbjuder kärnvapen inom statens gränser ingick Palau och USA ett avtal om fri förening (Compact of Free Association), som reglerar relationerna mellan de två länderna. Avtalet ger USA ansvaret för Palaus försvar samt tillgång till betydande områden för militärbaser. USA förbinder sig att ge Palau omfattande ekonomiskt stöd. För att avtalet skulle kunna gälla krävdes dock att författningen ändrades så att transport och lagring av kärnvapen tilläts inom staten. Själva avtalet godkändes i en folkomröstning 1983, men den majoritet på tre fjärdedelar som krävdes för författningsändringen om kärnvapen uppnåddes inte. I juni 1985 mördades president Haruo Remeliik. Släktingar till den politiske motståndaren Roman Tmetuchi dömdes för mordet men friades i högre rättsinstans i brist på bevis. I mars 1993 dömdes en minister och hans hustru för medhjälp till mordet. Utdragen debatt om kärnvapen En fortsatt debatt om en författningsändring för att tillåta transport och lagring av kärnvapen inom statens gränser väckte starka känslor bland invånarna. Frågan kom att prägla den nya statens första decennium. I ytterligare sex folkomröstningar misslyckades förespråkarna för en författningsändring med att få den erforderliga majoriteten. Först 1992 åstadkoms detta sedan palauerna i ytterligare en folkomröstning godtagit att ändringen kunde göras med enkel majoritet (hälften av rösterna) antogs avtalet om fri förening (Compact of Free Association) i en åttonde folkomröstning och året därpå blev Palau självständigt. I det slutgiltiga avtalet lovade USA att i fredstid inte utnyttja sina rättigheter till militärbaser. I presidentvalet 1992 hade den tidigare vicepresidenten Kuniwo Nakamura segrat och han omvaldes för en ny fyraårsperiod Valkampanjen präglades då av att bron mellan Palaus största stad Koror och landets största ö Babeldaob rasade strax före valdagen. Raset innebar ett svårt slag mot landets ekonomi. Med japanska bidrag återuppbyggdes bron men var färdig först År 2000 valdes den tidigare vicepresidenten Thomas (Tommy) E Remengesau till president. Han föreslog snart en rad grundlagsändringar. Bland annat ville han införa ett enkammarparlament och en tidsgräns för parlamentsledamöterna på högst fyra mandatperioder. Samtliga ändringar förutom förslaget om ett enkammarparlament godtogs i en folkomröstning Palau får en ny huvudstad 7/16

8 I början av 2000-talet avslöjades en rad fall av korruption inom statsförvaltningen och bland de folkvalda. Parlamentet försökte 2003 avsätta den specialåklagare som drivit flera av fallen, men presidenten lade in sitt veto mot parlamentet. President Remengesau omvaldes 2004 med stor majoritet. Hans andra mandatperiod dominerades av bygget av en ny huvudstad på Babeldaob stod huvudstaden Ngerulmud i delstaten Melekeok klar och under hösten kunde regeringen flytta dit från Koror. I november 2008 valdes den tidigare ambassadören Johnson Toribong till ny president. Under hans tid vid makten präglades den politiska debatten av omförhandlingen av Palaus avtal om fri förening med USA. Rädslan var stor för vad som skulle komma att hända med biståndet när avtalet löpte ut hösten 2009 utan att ha förnyats. I januari 2010 gick USA:s regering med på att tillfälligt förlänga avtalet till oktober samma år. Samtidigt föreslog regeringen i Washington att ett nytt avtal skulle gälla i 15 år till 2024 och att USA under denna period skulle ge 156 miljoner dollar i bistånd. Förslaget avvisades av Palau, som ansåg att beloppet var för lågt. Länderna enades i september 2010 om att USA skulle ge 250 miljoner dollar i bistånd under perioden Remengesau tillbaka som president Under president Toribongs mandatperiod avslöjades nya fall av korruption bland förtroendevalda. I december 2009 bötfälldes senatorn och före detta presidenten Tommy Remengesau för att inte ha redovisat alla sina privata tillgångar under sin tid som stats- och regeringschef. I början av året därpå dömdes guvernören för delstaten Melekeok till fem års fängelse (senare omvandlades merparten av straffet till villkorligt) och böter för att ha använt statliga medel på ett felaktigt sätt. I den avgörande omgången av presidentvalet i november 2012 segrade Remengesau med 58 procent av rösterna mot 42 procent för den sittande presidenten Johnson Toribong. Remengesau tillträdde som president i januari Aktuell politik Republiken Palau styrs sedan januari 2013 av president Thomas (Tommy) E Remengesau och hans regering. Den kanske största politiska utmaningen för den är att finna former för att locka utländskt kapital till landet, inte minst för att på sikt minska beroendet av bistånd från USA (se Utrikespolitik och försvar). Av det skälet har Palau valt att satsa på ekoturism. Vid ett FN-möte i New York i februari 2013 tillkännagav Remengesau planer på att omvandla Palaus ekonomiska havszon till ett marint skyddsområde. Sedan förslaget godkänts av parlamentet fattade regeringen i oktober 2015 beslut om att stegvis till år 2020 skydda 80 procent av havszonen. Det innebär att kommersiellt fiske, oljeborrning och mineralbrytning under havsbotten förbjuds. Utländska, främst japanska och taiwanesiska, fiskeflottor har länge fiskat på licens i palauiska vatten. Regeringen gör dock bedömningen att turism är en viktigare framtidsnäring än fisket. Det marina reservatet är en del av Palaus satsning på ekoturism, och sportfiske liksom fiske för husbehov är fortsatt tillåtet. I de resterande 20 procenten av havszonen får enbart palauiska fiskare vara verksamma. I april 2014 tvingades justitieminister Victoria Roe avgå sedan USA året innan satt upp Palau på en lista över länder som inte gör tillräckligt för att stoppa människosmuggling. 8/16

9 I presidentvalet i november 2016 ställdes president Remengesau mot sin svåger, Surangel Whipps Jr, i den andra och avgörande omgången. Whipps försökte utmana Remengesau med löften om bättre sociala villkor för palauerna samt ökade insatser mot arbetslösheten. Remengesau å sin sida utlovade höjd minimilön, nya satsningar på ekoturism samt fler sociala förmåner för medborgarna. Valresultatet drog ut på tiden eftersom det var jämnt mellan de två kandidaterna, och valkommissionen måste invänta poströsterna för att kunna utse segraren. Det slutgiltiga resultatet visade att president Remengesau blivit omvald med röster mot röster för Whipps. FAKTA POLITIK Officiellt namn Republic of Palau/ Belu u era Belau/ Republiken Palau Statsskick republik, förbundsstat Statschef president Tommy Remengesau (2013 ) Regeringschef president Tommy Remengesau (2013 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val personval Viktigaste partier med mandat i näst senaste val personval Valdeltagande 43 % i parlamentsvalet 2008; 68 % i presidentvalet 2008 Kommande val president- och parlamentsval (2020) Utrikespolitik och försvar Palaus utrikespolitik präglas i hög grad av det så kallade avtalet om fri förening med USA Compact of Free Association från Avtalet slår fast att USA ska sköta Palaus försvar och nationella säkerhet mot att amerikanerna får upprätta militärbaser på öarna. USA har dock lovat att inte utnyttja denna rätt i fredstid. President Remengesau erbjöd inför Irakkriget 2003 USA att utnyttja denna möjlighet, men det skedde aldrig. Amerikanerna har också förbundit sig att ge omfattande ekonomiskt bistånd till Palau. Det avtal som ingicks 1994 gällde fram till september 2009 och omförhandlades året därpå. Då förband sig USA att ge Palau 250 miljoner dollar i bistånd under en 15-årsperiod fram till Planer på nytt radarsystem Hösten 2009 blev det klart att Palau skulle ta emot sex kinesiska uigurer som suttit fängslade på den amerikanska militärbasen Guantánamo Bay på Kuba. De kom till Palau i november samma år och skulle få stanna i högst två år tills något annat land tog över ansvaret. Uigurer är en etnisk minoritet i nordvästra Kina som är i konflikt med centralmakten. Peking motsatte sig de uiguriska fångarnas flytt till Palau och krävde att de istället skulle utlämnas till Kina. USA valde dock att inte sända tillbaka dem till Kina av rädsla för att de skulle behandlas illa där. I juli 2011 sade Palaus dåvarande president Toribiong att landet sedan dess hade utsatts för ekonomiska påtryckningar från Kina. Ett stort hotellbygge finansierat av en kinesisk entreprenör 9/16

10 hade avbrutits och utlovade kinesiska turistbesök hade inställts. Toribiong förnekade samtidigt att Palaus beslut att ta emot uigurerna hade något att göra med de då pågående förhandlingarna med USA om avtalet om fri förening. Sommaren 2017 aviserade USA och Palau planer på att installera ett nytt radarsystem på öarna. Systemet skulle dels hjälpa Palau att övervaka sitt stora marina skyddsområde, dels stärka det militära luftförsvaret. Palau ligger 130 mil från det amerikanska Stillahavsterritoriet Guam som regimen i Nordkorea under året hotade med missilangrepp som ett led i de ökade spänningarna mellan USA och Nordkorea. Vid sidan av förhållandet till USA är relationerna till Taiwan och Japan viktiga. De två länderna bidrar med stora investeringar och ekonomiskt stöd till Palau. Med Kina har Palau inga diplomatiska förbindelser, eftersom kineserna inte accepterar landets nära relationer till Taiwan. Regimen i Peking anser att Taiwan är en del av Kina. Palau upprättade diplomatiska relationer med Taiwan i slutet av Bränner fiskebåtar Många filippinare arbetar i Palau, men förhållandet till Filippinerna har ansträngts av att filippinska fiskare upprepade gånger gripits för tjuvfiske i Palaus vatten och kvarhållits under längre tid. Även fiskare av andra nationaliteter, som taiwaneser och vietnameser, har kvarhållits av samma skäl, vilket tillfälligt ansträngt de diplomatiska relationerna började Palaus myndigheter bränna fartyg som ertappats med att tjuvfiska. Ett flertal vietnamesiska fiskebåtar har bränts, kaptenerna har gripits och besättningen deporterats. Hösten 2009 stärktes banden till Indien då länderna slöt flera samarbetsavtal. Med Australien ingick Palau ett samarbetsavtal 2010 i vilket australierna förband sig att ge utvecklingsbistånd samt hjälpa till med att röja minor och ammunition som blivit kvar sedan andra världskriget. I juli 2007 upprättades diplomatiska förbindelser mellan Palau och Indonesien etablerades formella diplomatiska relationer med Kuba. Liksom flera andra önationer i Stilla havet försöker Palau driva på internationellt för att stoppa utsläppen av växthusgaser som orsakar den globala uppvärmningen. Palaus många låglänta korallöar skulle hamna under vattenytan om havsvattennivåerna, till följd av uppvärmningen, stiger i den takt forskare varnar för. FAKTA FÖRSVAR Ekonomisk översikt Tjänstesektorn står för den ojämförligt största andelen av Palaus bruttonationalprodukt (BNP). I tjänstesektorn ryms den stora offentliga sektorn samt turismen, som har expanderat kraftigt sedan 1990-talet och numera är en viktig källa till utländsk valuta. Textilier, tonfisk och tropiska grödor exporteras i viss utsträckning. Många palauer livnär sig på att odla och fiska för husbehov. Palau är beroende av amerikanskt bistånd. I enlighet med avtalet om fri förening med USA (se Utrikespolitik och försvar) mottog Palau drygt 20 miljoner dollar om året från det att avtalet ingicks 1994 till det löpte ut Omförhandlingar under 2010 ledde till att avtalet förlängdes i 15 år till Under den perioden ska USA ge sammanlagt 250 miljoner dollar i bistånd. Även Taiwan och Japan bidrar med mycket pengar i form av bistånd och investeringar. Tanken är att Palau på sikt ska klara sig utan det amerikanska stödet. En fond för framtida bruk har byggts upp med pengar från USA under de år som avtalet varit i kraft. 2012/2013 fanns det omkring 190 miljoner dollar fonderade. Det var en klar ökning från 147 miljoner dollar 2010/2011. Palaus regering står inför den tuffa 10/16

11 utmaningen att finna nya alternativa inkomstkällor och arbetar hårt på att locka utländskt kapital till landet, bygga upp det privata näringslivet och expandera turismen ytterligare. Palau har en relativt stor finanssektor som vänder sig till utlänningar. Landet har flera gånger anklagats för att tillåta att pengar från till exempel knarkhandel tvättas i svagt reglerade banker med omfattande sekretess. Lagstiftningen har därför skärpts flera gånger, bland annat efter hot om sanktioner från EU och USA. När EU i december 2017 publicerade sin första svarta lista över skatteparadis var dock Palau ett av 17 utpekade länder och territorier. Efter två årtionden med hög tillväxt gick Palau in i en mindre gynnsam fas i början av 2000-talet och tillväxten kunde inte hålla jämna steg med befolkningsökningen befann sig landet i ekonomisk kris till följd av den globala nedgången i ekonomin. Detta märktes inte minst på en avtagande turistström. En stark återhämtning har dock skett under 2010-talet, då turisterna från Asien vänt tillbaka. Den ekonomiska politiken har under de senaste åren syftat till att minska den offentliga sektorn, locka utvandrade palauer att återvända hem och dra utländska investeringar till landet. Palau har sedan millennieskiftet haft en ganska hög inflation, medan arbetslösheten är låg. Värdet på exporten är väsentligt mindre än importen, såväl för varor som tjänster. Det underskott som uppstår i handelsbalansen med utlandet täcks i huvudsak av biståndet. Exporten består främst av tonfisk, musslor, kläder och kopra (torkat kokosnötskött) medan bränsle, metaller, livsmedel, maskiner och en stor del av alla konsumtionsvaror importeras. Främsta handelspartner är Japan men också Kina, Singapore och Filippinerna. FAKTA EKONOMI BNP per person US dollar (2015) Total BNP 293 miljoner US dollar (2016) BNP-tillväxt 0,0 procent (2016) Jordbrukets andel av BNP 4,4 procent (2016) Industrins andel av BNP 8,7 procent (2015) Servicesektorns andel av BNP 87,8 procent (2015) Valuta US dollar Bytesbalans ,9 miljoner US dollar (2014) Varuhandelns andel av BNP 67,8 procent (2015) Viktigaste exportvaror tonfisk, kläder, skaldjur, kopra (torkat kokosnötskött) Största handelspartners USA, Japan, Kina, Singapore, Filippinerna Naturtillgångar och energi 11/16

12 Palau har små förekomster av guld och andra mineraler på havsbottnen. Energibehovet täcks i huvudsak av importerade oljeprodukter. Merparten av landets el kommer från oljeeldade kraftverk och en mindre del från inhemsk vattenkraft. I januari 2015 ingick Palau och Förenade arabemiraten ett avtal om att utveckla solenergi på öarna med syftet att minska landets beroende av fossila bränslen. Det finns förhoppningar om oljeförekomster i Palaus territorialvatten. Sedan början av 2000-talet har oljeborrning förekommit, men något fynd har inte bekräftats. Palau har fått finansiellt och tekniskt stöd av Asiatiska utvecklingsbanken för att kunna söka vidare efter eventuella olje- och gasfyndigheter beslutade dock Palau att merparten av landets ekonomiska havszon skulle omvandlas till ett marint skyddsområde till år 2020 vilket innebär förbud mot oljeborrning. Palaus många lågt liggande korallöar tillhör de områden på jorden som riskerar att hamna under vatten när havsvattennivåerna stiger till följd av klimatförändringarna. FAKTA NATURTILLGÅNGAR OCH ENERGI Utsläpp av koldioxid totalt 260,4 tusen ton (2014) Utsläpp av koldioxid per invånare 12,34 ton (2014) Energianvändning per person 4 868,6 kilo oljeekvivalenter (1990) Jordbruk och fiske Jordbruket bedrivs nästan uteslutande för husbehov. Även fisket sker framför allt för den egna försörjningen. Det finns en fiskeindustri, och utländska företag fiskar på licens i palauiska vatten, men allt kommersiellt fiske ska fasas ut till år 2020 då merparten av Palaus ekonomiska havszon ska ha omvandlats till ett marint skyddsområde. De viktigaste jordbruksprodukterna är kokosnötter, kassava, taro (en rotsak) och bananer. Kopra (torkat kokosnötskött) exporteras.höns och grisar föds upp för egen konsumtion. Fiskeindustrin bearbetar främst tonfisk, skaldjur, musslor och makrill.tonfisk är den största exportvaran. De största inkomsterna från fisket får dock Palau från licenser till utländska fiskeföretag, bland annat från Taiwan, USA, Japan och Filippinerna. I oktober 2015 beslutade regeringen att gradvis göra 80 procent av Palaus ekonomiska havszon till marint skyddsområde till år Det innebär att allt kommersiellt fiske, också licensfisket, kommer att fasas ut. Endast sportfiske för turister samt inhemskt småskaligt fiske för husbehov blir därefter tillåtet. Bakom beslutet ligger tanken att ekoturism på sikt är en viktigare näring för landet än fisket. På den femtedel av havszonen som inte blir skyddsområde kan palauiska kommersiella fiskare fortsätta att dra upp fångster, men utländska fiskebåtar får inte vara verksamma där heller. År 2009 skapade Palau ett reservat för hajar, som hotas av utfiskning på grund av stor efterfrågan på hajfenor. 12/16

13 Palaus ekonomiska havszon är lika stor som Frankrike och därmed svår att övervaka. Landet anses förlora stora belopp på illegalt fiske från utländska fartyg, trots att striktare regler införts sedan 2002 i syfte att förhindra detta började Palaus myndigheter bränna fartyg som ertappats med att tjuvfiska. Ett flertal vietnamesiska fiskebåtar har bränts, kaptenerna har gripits och besättningen deporterats. FAKTA JORDBRUK Andel av landytan som används för jordbruk 10,9 procent (2012) Industri Tillverkningsindustrin i Palau är mycket liten. Den enda större fabriken tillverkar textilier, främst med hjälp av utländsk arbetskraft. Byggsektorn har större betydelse. Den drivs inte minst av infrastrukturprojekt som vägar och landningsbanor för flyg samt av turistindustrins behov av hotell. Utrikeshandel Kostnaden för importen är betydligt större än inkomsterna från exporten. Underskottet i handelsbalansen med utlandet vägs upp av bistånd från främst USA men även Japan och Taiwan. Exporten består främst av fisk, skaldjur, kläder och kopra (torkat kokosnötskött) medan importen utgörs av allt från bränsle och metaller till livsmedel och maskiner. En stor del av alla konsumtionsvaror måste importeras. Främsta handelspartner är USA men också Japan, Kina, Singapore och Filippinerna. FAKTA UTRIKESHANDEL Bytesbalans ,9 miljoner US dollar (2014) Varuhandelns andel av BNP 67,8 procent (2015) Viktigaste exportvaror tonfisk, kläder, skaldjur, kopra (torkat kokosnötskött) Största handelspartners USA, Japan, Kina, Singapore, Filippinerna Arbetsmarknad Det råder brist på inhemsk arbetskraft, vilket gör att arbetslösheten är låg. Huvuddelen av löntagarna är utländska medborgare, flertalet filippinare. Nästan nio av tio formellt anställda palauer arbetar inom tjänstesektorn, där bland annat statsförvaltningen, turismen, finanssektorn och handeln ingår. Närmare en tredjedel av de löneanställda återfinns inom den offentliga sektorn. Jordbruk och fiske försörjer knappt ett par procent av lönearbetarna, medan runt en tiondel av dem arbetar i industrin och byggbranschen. 13/16

14 2015 uppgick den totala formella arbetsstyrkan till ungefär personer. Av dessa var ungefär utländska medborgare med arbetstillstånd i Palau.Runt sex av tio gästarbetare är filippinare. Många kommer även från Kina och Bangladesh. Det finns inga regelrätta fackföreningar, men ett slags kooperativ eller intresseföreningar för olika yrkesgrupper har uppstått. Det finns en lagstadgad minimilön som möjliggör en dräglig levnadsstandard, men den gäller inte gästarbetare. Det har hänt att strejk hållits, trots att strejkrätten inte är inskriven i lagen. Det kommer ofta rapporter om att utländska arbetare behandlats illa av sina arbetsgivare, inte minst vid hemarbete eller på små arbetsplatser. Det kan till exempel handla om uteblivna löner, brott mot anställningskontrakten eller usla bostäder och dålig mat. FAKTA ARBETSMARKNAD Sociala förhållanden Palau har med hjälp av omfattande bistånd från USA nått en av de högsta levnadsstandarderna i Stillahavsregionen. Samtidigt finns det stora sociala problem, som alkoholism och våld inom hemmet. Hälso- och sjukvården är relativt väl organiserad och för dem som har arbete finns ett socialförsäkringssystem med bland annat ålderspension, invaliditetsskydd och efterlevandeskydd för änkor och föräldralösa barn. Pensionsåldern är 62 år men ska höjas till 63 år den 1 oktober Palauerna har i högre grad än andra mikronesiska befolkningar övergått till en västerländsk livsstil, men de traditionella samhällsstrukturerna har ännu stor betydelse. Det senare gäller i synnerhet i bysamfälligheterna på landsbygden. Bylivet karaktäriseras av stark social skiktning samt av att både titlar och egendom ärvs på moderns sida (matriarkat). Lokala ledare har fortfarande både formellt och informellt inflytande. Ett växande problem med alkohol- och narkotikamissbruk har lett till ökat våld inom hemmet, riktat mot kvinnor och barn. Prostitution är olagligt men ändå utbrett. Många prostituerade är smugglade till Palau från asiatiska länder som Filippinerna och Kina. Män och kvinnor är lika inför lagen, men inom politiken och statsförvaltningen är kvinnorna underrepresenterade på högre positioner. Barnarbete är inte förbjudet i lag men det finns inga uppgifter om att barn förvärvsarbetar. Däremot är det vanligt att barnen hjälper till inom jordbruk, fiske och i hushållet. FAKTA SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Spädbarnsdödlighet 14 per 1000 födslar (2016) Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten 0,0 procent (2015) Andel av befolkningen som har tillgång till avlopp 100,0 procent (2015) Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP 9,0 procent (2014) Offentliga utgifter för hälsovård per person 1 150,3 US dollar (2014) Andel kvinnor i parlamentet 14/16

15 12,5 procent (2017) Seder och bruk Palauerna har i högre grad än andra mikronesiska befolkningar övergått till en västerländsk livsstil, men de traditionella samhällsstrukturerna har samtidigt fortfarande en stor betydelse. Det senare gäller i synnerhet i bysamfälligheterna på landsbygden. Där karaktäriseras samhället av stark social skiktning samt av att både titlar och egendom ärvs på moderns sida (matriarkat). Lokala ledare har fortfarande både formellt och informellt inflytande. I centrum för det traditionella bylivet står det gemensamma möteshuset (bai). Därifrån styrs såväl den lokala politiken som det sociala och kulturella livet. Traditionellt har palauer gift sig inom sin egen klan och äktenskapet har godkänts av klanledarna. Numera bestämmer individen själv vem hen ska gifta sig med. En annan social förändring som moderniseringen medfört är att alltfler palauer väljer att leva i en kärnfamilj, snarare än som förr i storfamiljer på flera generationer. En viktig etikettsregel som följs än idag är att äldre och socialt högt uppsatta ledare ska visas stor respekt. En annan etikettsregel är att huvudet anses vara heligt. Vidrör därför inte en obekant människas huvud. Palauernas diet består vanligtvis av såväl inhemska matvaror som importerade. En typisk middag kan bestå av taro (en rotsak), ris och fisk. Till det dricks ofta öl palauerna tillhör de största ölkonsumenterna i världen. En frukost utgörs av kaffe, bröd och müsli. En hel uppsjö av amerikanska och asiatiska livsmedel importeras och det finns gott om restauranger i städerna. För övrigt varierar matvanorna från delstat till delstat samt mellan vardag och fest. Förr var det vanligt att servera speciell mat till hövdingar och äldre. Begravningar, liksom firandet av en förstfödds födsel, är ofta stora tillställningar. Nationella helgdagar är nyårsdagen, ungdomens dag (15 mars), äldre medborgares dag (4 maj), presidentens dag (1 juni), nationaldagen (9 juli), arbetarnas dag (3 september), självständighetsdagen (1 oktober), FN-dagen (24 oktober), tacksägelsedagen och juldagen. (Vissa datum varierar från år till år. Datumen i denna text gäller för 2018.) Kommunikationer Vägnätet är i dåligt skick, även om upprustning pågår med hjälp av biståndsmedel. Många av de belagda vägarna är från den japanska kolonialtiden före andra världskriget. En viktig väg går runt huvudön Babeldaob. Den kunde tas i bruk 2007 tack vare amerikanska bidrag. Järnväg finns inte. Sjöfarten drivs huvudsakligen av staten. Det går regelbunden båttrafik mellan de största öarna. Den största hamnen ligger i Malakal och drivs privat. Hamnarna är från före andra världskriget och behöver repareras och byggas ut. 15/16

16 Landets enda internationella flygplats ligger på Babeldaob. En rad flygbolag upprätthåller förbindelser med exempelvis Japan, Guam, Filippinerna, Taiwan och Hongkong. Dessutom finns inrikeslinjer från Koror till en handfull öar. Turism Palau satsar stort på en hållbar, begränsad och mer exklusiv ekoturism. Resenärerna besöker främst staden Koror och utnyttjar de utmärkta möjligheterna till dykning. Vattnen kring Rock Islands (numera mer känt som Floating Garden Islands) nära ön Koror har ett av de bäst bevarade marina ekosystemen i Stilla havet. Söder om ön Babeldaob ligger den obebodda ögruppen Chelbacheb, som listats av FN-organet Unesco som världsarv. Där finns korallrev, laguner och arkeologiska fynd av tidig bebyggelse. Turismen har sedan 1980-talet blivit allt viktigare för Palaus ekonomi och är numera en betydande källa till inkomster i utländsk valuta kom drygt turister till öarna. Det var en liten minskning från året innan då en växande turistström från Kina gjorde att antalet besökare steg med 20 procent. Övriga turister kommer främst från Taiwan, Japan och Sydkorea. FAKTA TURISM Antal utländska besökare per år (2013) Turistinkomster miljoner US dollar (2013) 16/16