Mikronesiska federationen
|
|
- Mattias Johansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mikronesiska federationen Mikronesiska federationen i västra Stilla havet består av fler än 600 öar vars sammanlagda storlek ungefär motsvarar halva Öland. Landets territorialvatten täcker dock en yta som är fem gånger så stor som Frankrike. Mikronesiska federationen får omfattande bistånd från USA, som sköter landets försvar i utbyte mot rätten att upprätta militära baser på öarna. Biståndet fördelas ojämnt bland befolkningen, vilket leder till stora sociala skillnader mellan rika och fattiga. Mikronesiska federationen Mikronesiska federationen ligger i västra Stilla havet norr om Papua Nya Guinea och Salomonöarna. Landet utgör huvuddelen av ögruppen Karolinerna i den geografiska regionen Mikronesien som ligger nordöst om Melanesien och väster om Polynesien. Mikronesiska federationen omfattar fler än 600 öar och atoller som tillsammans täcker en havsyta om 2,6 miljoner kvadratkilometer (fem gånger Frankrikes yta), medan landytan är endast 700 kvadratkilometer (ungefär som halva Öland). I öst-västlig riktning breder övärlden ut sig 290 mil. Landet är en förbundsrepublik med fyra delstater: från väster Yap, Chuuk, Pohnpei och Kosrae. Chuuk består av omkring 300 öar, Kosrae bara av fem. De flesta av öarna är av vulkaniskt ursprung. Några av dessa är höglänta med toppar på upp till 800 meter över havet. Övriga öar är lägre korallatoller med undantag för några öar, bland annat Yap, som bildats genom en veckning av jordskorpan. De bergiga öarna kantas av mangroveträsk. Innanför dessa finns gräs- och buskvegetation som övergår i regnskog på bergssluttningarna. En dryg femtedel av landytan täcks av skog. På korallöarnas tunna jordlager växer främst kokos- och pandanuspalmer samt brödfruktsträd. 1/16
2 Yta 700 km2 (2017) Tid svensk +11 timmar Huvudstad med antal invånare Palikir (i delstaten Pohnpei) (uppskattning 2013) Övriga större städer Weno (i delstaten Chuuk) , Kitti (i delstaten Pohnpei) (uppskattning 2013) Klimat Klimatet i Mikronesiska federationen är tropiskt med en hög och jämn temperatur året om och stora mängder nederbörd, särskilt på de bergiga öarna och ju längre österut man kommer. Den torraste perioden infaller från januari till mars. Öarna drabbas årligen av tyfoner, cykloner och orkaner. Ofta leder dessa till svåra översvämningar och stor materiell förstörelse. Tyfonsäsongen varar från juni till december. Mikronesiska federationens låglänta korallöar riskerar att hamna under vatten när havsnivåerna stiger i takt med den globala uppvärmningen. Landet verkar därför aktivt internationellt för att förmå rikare länder att hjälpa små önationer att stoppa de klimatförändringar som orsakar uppvärmningen. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn C året om Medelnederbörd/år i genomsnitt mm (mer i öster, mindre i väster) Befolkning och språk 2/16
3 Befolkningen är främst mikronesier, med undantag för en mindre grupp polynesier på några öar i sydvästra delen av delstaten Pohnpei. På ön Yap, vars första bosättare tros ha kommit från Filippinerna eller Indonesien, har invånarna ett mer melanesiskt utseende. I landet finns även små minoriteter av kineser och filippinare. Befolkningen är indelad i åtta större och flera mindre folk- och språkgrupper. Gruppen chuuk utgör närmare halva befolkningen. Bland de större folkgrupperna finns även yap, pohnpei och kosrae. Engelska är förvaltningsspråk. De flesta invånare talar god engelska som andraspråk. Större delen av befolkningen lever fortfarande i traditionella byar, även om inflyttningen till städerna tog fart under 1990-talet. Landet har en hög naturlig befolkningstillväxt, men folkökningen har motverkats av en relativt stor utvandring, främst till USA där mikronesierna har rätt att studera, arbeta och uppehålla sig utan särskilt tillstånd. Viss invandring har förekommit på senare år, främst från Filippinerna. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 148,4 (2014) Andel invånare i städerna 22,5 procent (2016) Nativitet/födelsetal 23,6 per 1000 invånare (2015) Mortalitet/dödstal 6,2 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 0,3 procent (2014) Fertilitetsgrad 3,3 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 48,8 procent (2014) Förväntad livslängd 69 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor 70 år (2015) Förväntad livslängd för män 68 år (2015) Folkgrupper mikronesier i majoritet, därutöver små grupper av polynesier, kineser och filippinare Språk en rad lokala språk; engelska är förvaltningsspråk Religion Kristendom är den dominerande religionen med viss övervikt för katoliker över protestanter. Särskilt på ön Yap finns många katoliker. 3/16
4 I delstaten Kosrae är så gott som hela befolkningen ansluten till det protestantiska samfundet United Church of Christ. Kristendomen spelar en viktig roll i det mikronesiska samhällslivet, som brukar beskrivas som konservativt. Religionsfriheten är inskriven i lagen och respekteras i allmänhet. Utbildning Nästan alla vuxna i Mikronesiska federationen kan läsa och skriva. Skolgången är obligatorisk för barn mellan 6 och 14 års ålder, men många elever slutar skolan tidigare än så. Skolsystemet följer den amerikanska modellen med en åttaårig grundskola och fyra år i high school. Utbildningen är avgiftsfri men lider av brist på läromedel och utbildade lärare. Det finns en allmän högskola med bland annat lärarutbildning på ön Pohnpei och en sjöfarts- och fiskeakademi på ön Yap. Många av de invånare som skaffar sig högre utbildning väljer att göra det i USA. Det är vanligt bland högutbildade att bo och arbeta utomlands, främst i USA. FAKTA UTBILDNING Antal elever per lärare i grundskolan 17,9 (1971) Kostnader för utbildning i andel av BNP 6,7 procent (2000) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 10,0 procent (2000) Kultur Träsnideri är ett vanligt hantverk och vid fester förekommer ofta traditionella danser. Varje stat har sin egen form av popmusik, en blandning av traditionell musik och västerländsk popmusik. År 2016 tog FN-organet Unesco upp det förhistoriska byggnadsverket Nan Madol på världsarvslistan. Komplexet är byggt på konstgjorda öar i en lagun utanför ön Pohnpei och består av stenpalats, tempel, gravar och hus. Nan Madol var politiskt och andligt centrum för den så kallade Saudeleurdynastin och uppfördes mellan och 1500-talen. På alla öar utom Yap är invånarna organiserade i matrilinjära klaner, där släktskap räknas på moderns sida. Klanerna har fortfarande en stor betydelse och hålls samman över stora avstånd, även över nationsgränser. De mikronesiska samhällena har av tradition varit starkt hierarkiska. Oftast avgörs individens ställning av klantillhörigheten, men i delstaten Pohnpei skiljer sig mönstret genom att invånarna tävlar om att få vissa positioner och titlar. De traditionella sederna har numera blandats med modernare, västerländska influenser (se Seder och bruk). Massmedier 4/16
5 Press- och yttrandefriheten garanteras i författningen och respekteras i allmänhet av makthavarna. Medieutbudet är begränsat. Någon dagstidning finns inte. Den oberoende tidningen Kaselehlie Press utkommer på engelska varannan vecka i delstaten Pohnpei. Da Rohng ges ut i Pohnpei på såväl engelska som det lokala språket. Micronesian Alliance är baserad i Korsae och utkommer varannan vecka, medan Yap Networker ges ut på Yap. Den federala regeringen ger ut informationsbladet National Union varannan vecka och alla delstatsregeringar har sina egna nyhetsbrev. Ett statligt radiobolag sänder lokalt i varje delstat på engelska och inhemska språk. Yap har en statsägd TVkanal medan det i Chuuk och Pohnpei finns kommersiella kabel-tv-kanaler. Dessutom kan allt fler invånare se TV via satellit. Myndigheterna har inte infört några restriktioner för användandet av internet. Ändå är tillgången till nätet begränsad på grund av att infrastrukturen är dåligt utbyggd, i synnerhet på de mer otillgängliga öarna använde var tredje invånare internet. FAKTA MASSMEDIER Antal mobilabonnemang per 100 invånare 30,3 (2013) Antal internetanvändare per hundra invånare 29,7 (2014) Äldre historia De första invånarna på de öar som numera ingår i Mikronesiska federationen kom troligtvis från sydöst (möjligen Fijiområdet) för ungefär år sedan, men uppgifterna varierar mellan olika källor. Ett undantag är delstaten Yap längst i väster som sannolikt befolkades årtusendet före vår tideräknings början av människor från nuvarande Indonesien eller Filippinerna. Under flera århundraden styrde Yaps hövdingar över alla de omkringliggande öarna. I Yap-riket användes jättelika runda stenblock som betalningsmedel i traditionella sammanhang betalar man med dessa än idag. På 1500-talet upptäcktes öarna av portugisiska och spanska sjöfarare. Under 1800-talet användes de som baser för brittiska valfångare. Från mitten av samma århundrade började kristna missionärer vara verksamma på öarna, samtidigt som handeln med kokosnötter utvecklades gjorde Spanien hela ögruppen Karolinerna (i vilken Mikronesiska federationen ingår) till sin koloni. Den såldes dock redan 1899 till Tyskland, som i sin tur överlät öarna till Japan vid första världskrigets utbrott. Japan fick 1920 mandat att förvalta öarna av FN:s föregångare Nationernas förbund. Så många japaner flyttade till öarna att de till slut var fler än ursprungsbefolkningen. Modern historia Under andra världskriget utkämpades hårda strider i ögruppen Karolinerna, där Mikronesiska federationen ingår, mellan USA och Japan. När USA i krigets slutskede erövrade öarna från Japan, som förvaltade området sedan 1920, deporterades i stort sett alla japaner som flyttat dit. 5/16
6 1947 slöt USA och FN:s säkerhetsråd ett avtal som gjorde Karolinerna, tillsammans med Marshallöarna och Nordmarianerna, till ett amerikanskt protektorat (Trust Territory of the Pacific Islands) under FN:s överinseende. Det innebar att öarna ställdes under amerikanskt beskydd och USA fick rätt att upprätta militärbaser i området och hindra andra stater från att göra detsamma. Under USA:s styre grundlades ett beroende av amerikanskt bistånd som finns kvar än idag. I början av 1960-talet kom de första kraven på självständighet från befolkningen på öarna. Förhandlingar med USA inleddes 1969 och tio år senare antog de fyra områden som idag utgör Mikronesiska federationens delstater en federal grundlag. Samma år hölls de första valen till ett parlament, och Tosiwo Nakayama utsågs till federationens första president. Förhållandet till USA reglerades först 1986 då ett avtal om så kallad fri förening (Compact of Free Association) slöts. Avtalet slår fast att landet är självständigt men att USA ansvarar för landets försvar. Dessutom förband sig USA att ge ett årligt ekonomiskt bidrag fram till 2001, på totalt 1,3 miljarder dollar. De ekonomiska delarna av avtalet skulle därefter omförhandlas vart 15:e år förlängdes avtalet i ytterligare 20 år. FN:s säkerhetsråd godkände Mikronesiska federationens självständighet 1990 och året därpå blev landet FNmedlem. Från 1987 var John Haglelgam president, men eftersom han inte omvaldes till kongressen 1991 kunde han inte komma ifråga för en andra ämbetsperiod. Han efterträddes av den tidigare vicepresidenten Bailey Olter. Denne omvaldes 1995 men efterträddes på grund av sjukdom året därpå av vicepresidenten Jacob Nena. Vid kongressvalen 1997 och 1999 omvaldes alla ledamöter för ytterligare en period. Jacob Nena efterträddes 1999 på presidentposten av Leo Falcam från Pohnpei. I kongressvalet 2003 förlorade Falcam sin plats i kongressen. Han kunde därför inte omväljas som president och i maj samma år ersattes han av Joseph J Urusemal från ön Yap. Han var landets president under en fyraårsperiod. I maj 2007 valdes Emanuel Manny Mori till president. Han omvaldes för en ny fyraårsperiod Mori, som har japanskt ursprung, kommer från delstaten Chuuk. Han hade en bankkarriär bakom sig när han gav sig in i politiken. Politiskt system Författningen från 1979 har den amerikanska konstitutionen som förebild. Den garanterar skydd för medborgarnas mänskliga fri- och rättigheter samt föreskriver att den verkställande, lagstiftande respektive dömande makten ska vara åtskilda. Landets förhållande till USA, som förvaltade området (se Modern historia), regleras i avtalet om fri förening (Compact of Free Association). Avtalet slår fast att landet är självständigt men att USA ansvarar för landets försvar och har rätt att upprätta militära baser på öarna. Dessutom förbinder sig USA att ge omfattande ekonomiska bidrag till Mikronesiska federationen (se vidare Utrikespolitik och försvar). På federal nivå utövas den verkställande makten av presidenten, som är både stats- och regeringschef. Presidenten utser den federala regeringen. Den federala lagstiftande kongressen är ett enkammarparlament med 14 ledamöter, som kallas senatorer. De tillsätts genom allmänna val. En senator från varje delstat väljs för fyra år och tio senatorer, fördelade i proportion till delstaternas befolkning, väljs för två år. 6/16
7 Presidenten och vicepresidenten utses av kongressen bland de fyra senatorer som sitter i fyra år. När presidenten och vicepresidenten har utsetts hålls fyllnadsval för de platser i kongressen som de två ledarna lämnar. De båda ämbetena roterar mellan delstaterna vid valen. De fyra delstaterna Yap, Chuuk, Pohnpei och Kosrae har alla varsin författning, varsitt folkvalt parlament och varsin guvernör. Den federala regeringen har en relativt svag ställning jämfört med delstatsregeringarna. Det finns inga politiska partier i egentlig mening. Politiska lojaliteter formas istället utifrån släktskap och klantillhörighet samt geografiskt ursprung. Traditionella ledare har i flera av delstaterna betydande inflytande. Det politiska livet präglas av stabilitet, men inom varje stat finns det traditionella motsättningar mellan invånarna på huvudöarna och dem som lever på de yttre öarna. Rättssystemet bygger i hög grad på amerikansk rätt och är oberoende av övriga statsmakter. Högsta rättsliga instans är den federala Högsta domstolen (National Supreme Court). Under den sorterar delstatsdomstolar motsvarande tingsrätter och hovrätter. I alla delstater utom Kosrae har de traditionella ledarna en roll i rättssystemet. Respekten för de mänskliga rättigheterna är i allmänhet god. Problem finns dock med utdragna rättsprocesser, korruption, våld i hemmet och diskriminering av kvinnor. Enstaka uppgifter om polismisshandel förekommer. Dödsstraffet avskaffades FAKTA POLITIK Officiellt namn The Federated States of Micronesia/ Mikronesiska federationen Statsskick republik, förbundsstat Statschef president Peter M Christian (2015 ) Regeringschef president Peter M Christian (2015 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val formella partier saknas: val sker endast mellan personer Viktigaste partier med mandat i näst senaste val formella partier saknas, val sker endast mellan personer Valdeltagande 33 % i kongressvalet 2017 Kommande val kongressval 2019, presidentval 2019 Aktuell politik Mikronesiska federationen styrs av president Peter M Christian och hans federala regering. De fyra delstatsregeringarna har dock stort inflytande över politiken. De viktigaste politiska frågorna är hur landet ska kunna minska det stora ekonomiska beroendet av USA samt hur kampen bäst ska föras mot hotet mot öarnas sköra miljö. 7/16
8 Peter M Christian valdes i maj 2015 till ny federal president av den federala kongressen. Han ersatte Emanuel Manny Mori som hade innehaft ämbetet i två fyraårsperioder i rad. Under sina första år som stats- och regeringschef har Christian prioriterat att utveckla fiskeindustrin samt turismen. President Christian och hans federala regering har en relativt svag maktposition i förhållande till de fyra delstatsregeringarna (se Politiskt system). I den största och folkrikaste delstaten Chuuk spirar en rörelse som verkar för att den ska bryta sig ur federationen. Det finns inget partiväsende i egentlig mening. Kongressledamöterna väljs istället i personval och grupperar sig på grundval av gemensamma intressen i sakfrågor eller efter klan- eller geografisk tillhörighet. Landet är politiskt stabilt och omsättningen på kongressledamöter är liten; det är inte ovanligt att alla väljs om. Den kanske största politiska frågan efter millennieskiftet har varit omförhandlingen av de ekonomiska delarna av avtalet om så kallad fri förening med USA (se Utrikespolitik och försvar). Avtalets bestämmelser om ekonomiskt stöd löpte ut Två år senare hade en 20-årig förlängning av avtalet förhandlats fram. Det nya avtalet ger Mikronesiska federationen ett ekonomiskt stöd på sammanlagt 1,8 miljarder amerikanska dollar under en 20-årsperiod, men en del av pengarna avsätts i en fond för framtida bruk vilket innebär att det årliga stödet i praktiken har minskat. I övrigt riktas biståndet främst in på några få områden, som utbildning, sjukvård och miljö. Samtidigt ställer USA högre krav än tidigare på redovisning av hur anslagen används och också på viss styrning av vad bidragen används till. Kritik mot att personer i ledande ställning berikat sig har bland annat förekommit. En stiftelse (2023 Planning Committee) bildades 2012 som förbereder landet för minskade amerikanska anslag i framtiden. En slutsats som dragits är att den mikronesiska privata sektorn måste utvecklas. Stora förhoppningar ställs på ökad turism samt på fiskerinäringen. Miljöproblemen är en annan central politisk fråga. De har ökat i takt med att nedsmutsning, utfiskning och högre havstemperatur bidragit till att korallrev förstörts. Det har i sin tur lett till erosion av öarnas kustlinjer landytan krymper helt enkelt. Den globala uppvärmningen hotar på sikt att lägga låglänta mikronesiska öar under vatten då havsnivån gradvis stiger (se vidare Naturtillgångar och energi). FAKTA POLITIK Officiellt namn The Federated States of Micronesia/ Mikronesiska federationen Statsskick republik, förbundsstat Statschef president Peter M Christian (2015 ) Regeringschef president Peter M Christian (2015 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val formella partier saknas: val sker endast mellan personer Viktigaste partier med mandat i näst senaste val formella partier saknas, val sker endast mellan personer Valdeltagande 33 % i kongressvalet 2017 Kommande val 8/16
9 kongressval 2019, presidentval 2019 Utrikespolitik och försvar Utrikespolitiskt är Mikronesiska federationens förhållande till USA helt dominerande. Relationerna mellan de båda länderna regleras i avtalet om så kallad fri förening (Compact of Free Association) från Avtalet slår fast att Mikronesiska federationen är självständigt men att USA ansvarar för landets försvar och har stort inflytande över utrikespolitiken. USA har rätt att upprätta militära baser på öarna och hindra andra stater från att göra detsamma. USA förbinder sig att ge ett årligt ekonomiskt bidrag till Mikronesiska federationen (se Aktuell politik). Avtalet ger medborgare i Mikronesiska federationen rätt att studera, arbeta och uppehålla sig i USA utan uppehållstillstånd. Landet har också ett omfattande samarbete med de andra småstaterna i Stillahavsområdet, bland annat om fiske, miljö, turism och utbildning. Samarbetet sker bland annat inom ramen för organisationerna Stillahavsöarnas forum (PIF) och Stillahavsgemenskapen, samt en samarbetsorganisation mellan de mikronesiska staterna och territorierna Mikronesiska federationen, Marshallöarna, Palau, Nordmarianerna och Guam (the Micronesian Chief Executives Summit, MCES). I juli 2011 beslutade MCES att skapa världens första regionala skyddsområde för hajar i de mikronesiska vattnen. Kinas intresse för de små staterna i Oceanien har vuxit sedan millennieskiftet. Mikronesiska federationen får bistånd från Kina, som även gör stora investeringar i landet. De två staterna samarbetar inom områden som energi, fiske, turismutveckling och infrastruktur. Kinesiska planer på att bygga ett stort hotellkomplex på Yap har dock mött motstånd från såväl lokalbefolkningen som politiker, då ön ligger endast 80 mil från Guam där USA har en stor militärbas. Även Japan ger ekonomiskt stöd till Mikronesiska federationen och länderna samarbetar för att utveckla infrastrukturen, turismen och fiskeindustrin i Stillahavsnationen. Japan är landets näst största biståndsgivare efter USA. FAKTA FÖRSVAR Ekonomisk översikt Mikronesiska federationens ekonomi baseras i hög grad på bistånd. Merparten av biståndet kommer från USA. Därutöver är fiskindustrin en viktig näring. Många invånare livnär sig på jordbruk och fiske för eget bruk. Turismen har ökat i betydelse, men bristfällig infrastruktur och det faktum att landet ligger så avsides sätter en gräns för näringens utveckling. Landet får också inkomster från försäljning av fiskelicenser till utländska fiskeflottor, främst japanska. Pengar som skickas hem av mikronesier som arbetar utomlands ger också ett viktigt ekonomiskt tillskott. Under senare år har även försäljning av landets domännamn på internet (.fm) gett intäkter. Den statliga sektorn dominerar ekonomin. Länge var staten i stort sett den enda arbetsgivaren. Än idag återfinns över hälften av de löneanställda inom den statliga sektorn. Regeringen har som ambition att försöka stimulera framväxten av ett privat näringsliv men lönenivån inom den statliga sektorn är så hög att få vill satsa på privat företagsamhet. Garanterat bistånd till /16
10 En förlängning av de ekonomiska delarna av avtalet om fri förening (Compact of Free Association) med USA förhandlades fram Det nya avtalet gav Mikronesiska federationen ett ekonomiskt stöd på sammanlagt 1,8 miljarder amerikanska dollar under en 20-årsperiod, men en del av pengarna avsätts i en fond för framtida bruk vilket innebär att det årliga stödet i praktiken har minskat. I övrigt riktas biståndet främst in på några få områden, som utbildning, sjukvård och miljö. Samtidigt ställer USA högre krav än tidigare på redovisning av hur anslagen används och också på viss styrning av bidragen; kritik mot att personer i ledande ställning berikat sig har förekommit. En stiftelse har bildats vars uppgift är att förbereda landet för minskade amerikanska anslag i framtiden. Det amerikanska stödet har sedan 1990 stegvis minskat. Fram till 2023 beräknas ändå landet få närmare 100 miljoner amerikanska dollar om året i direkt stöd från USA. Fonden för framtida bruk sköts gemensamt av Mikronesiska federationen och USA. Satsar på turismen Det råder ett stort underskott i utrikeshandeln; importen är flera gånger större än exporten. Exporten utgörs i huvudsak av fisk som främst säljs till USA och Japan. Andra exportprodukter är skaldjur, kläder och andra textilier, bananer, betelnötter, kava, kopra (torkat kokosnötskött) och svartpeppar. Importen består av allt från livsmedel, maskiner och dryck till tobak och bränsle. Drygt en fjärdedel av importvärdet utgjordes 2013 av bränsle i form av oljeprodukter. Även på importsidan är USA och Japan viktigaste handelspartner. Den ekonomiska tillväxten kan variera snabbt beroende på den internationella konjunkturen som påverkar efterfrågan på landets exportvaror samt på väderförhållanden, som orkaner eller torka. Sedan millennieskiftet har den mikronesiska ekonomin haft dalar runt åren 2004, 2008 och 2013/2014. För att bredda och stabilisera ekonomin har regeringen satsat på att utveckla turismen. Landet har strävat efter att öka de utländska investeringarna och förbättra infrastrukturen. Bland annat förlängdes landningsbanan vid Pohnpeis internationella flygplats för att större flygplan skulle kunna landa. Med undantag för 2011 har inflationen varit låg under 2010-talet, till skillnad från på 2000-talet då landet kämpade med stigande konsumentpriser. Landets utlandsskuld var 81 miljoner dollar Kostnaderna för skulden motsvarade då 10 procent av exportvärdet, en liten ökning jämfört med 2011 då siffran var drygt 7 procent. FAKTA EKONOMI BNP per person 3015 US dollar (2015) Total BNP 322 miljoner US dollar (2016) BNP-tillväxt 1,9 procent (2016) Jordbrukets andel av BNP 28,8 procent (2016) Industrins andel av BNP 6,6 procent (2015) Servicesektorns andel av BNP 65,2 procent (2015) Statsskuldens andel av BNP 26,3 procent (2015) 10/16
11 Valuta US dollar Bytesbalans miljoner US dollar (2014) Varuhandelns andel av BNP 82,5 procent (2015) Viktigaste exportvaror fisk, skaldjur, betelnötter, kava Största handelspartners USA, Guam, Japan, Australien Naturtillgångar och energi Mikronesiska federationen är fattigt på naturtillgångar. Fisk är den i särklass viktigaste resursen. Dessutom finns fosfat att utvinna på några av öarna, liksom timmer från skogen. Energibehovet täcks i hög grad av importerade oljeprodukter. I syfte att minska beroendet av fossila bränslen lovade Nya Zeeland 2016 fem miljoner dollar i bidrag till att utveckla utvinningen av förnybar energi. Miljöproblemen är allvarliga och har ökat i takt med att allmän nedsmutsning, utfiskning och högre havstemperatur bidragit till att korallrev förstörts. Det har i sin tur lett till erosion av öarnas kustlinjer landytan krymper helt enkelt. Den globala uppvärmningen hotar på sikt att lägga låglänta mikronesiska öar under vatten då havsnivån gradvis stiger. Landet har tillsammans med andra lågt liggande stater i regionen varit aktivt i internationella sammanhang för att få till stånd ett juridiskt bindande avtal om kraftfulla åtgärder mot utsläpp av växthusgaser, som tros vara orsaken till den globala uppvärmningen. Mikronesiska federationen vill också att världens industrialiserade länder ska finansiera en fond till stöd för de nationer som kommer att drabbas värst av växthuseffekten antog Mikronesiska federationen en ny lag (Climate Change Act) som säger att alla politiska beslut i landet måste fattas med hänsyn tagen till kampen mot klimatförändringarna. FAKTA NATURTILLGÅNGAR OCH ENERGI Utsläpp av koldioxid totalt 150,3 tusen ton (2014) Utsläpp av koldioxid per invånare 1,45 ton (2014) Jordbruk och fiske Omkring en tredjedel av landytan utgörs av jordbruksmark. Jordbruket bedrivs nästan uteslutande för självhushållning och täcker inte hela landets livsmedelsbehov. Importen av livsmedel är därför relativt stor. Alla försök med storskaligt jordbruk har hittills misslyckats, med undantag för svartpepparodling på ön Pohnpei. De viktigaste exportgrödorna är bananer, betelnötter och kokosnötter (för framställning av kopra). Kassava och sötpotatis odlas för eget bruk. 11/16
12 I Mikronesiska federationen finns ett av de rikaste tonfiskvattnen i världen. Fiskeinkomsterna ökade kraftigt i mitten av 1990-talet då ett inhemskt kommersiellt fiske inleddes. Samtidigt sköt intäkterna från utländskt licensfiske i höjden. Numera utgör fisk den helt dominerande delen av landets export. Även skaldjur utgör en betydande inkomstkälla. Inkomsterna från licensfisket motsvarar en dryg femtedel av landets bruttonationalprodukt (BNP, 2014/2015). FAKTA JORDBRUK Andel av landytan som används för jordbruk 31,4 procent (2012) Industri Industrin har länge varit småskalig och av liten ekonomisk betydelse. De viktigaste produkterna är fisk och kläder. Under 1990-talet startades några fabriker för bearbetning av fisk och dessa har fått en växande marknad. Det finns dessutom några textilfabriker och företag som tillverkar knappar av musselskal. Även den regionala rusdrycken kava tillverkas av växtarten kava och exporteras. Kokosnötter, pärlor och kokosfibrer bearbetas också. Gruvdriften är försumbar. Utrikeshandel Mikronesiska federationens import är flerfaldigt större än exporten. Landet köper allt från mat och bränsle till maskiner och transportutrustning från utlandet. Exporten utgörs i huvudsak av fisk. Fisken säljs främst till USA och Japan. Andra exportprodukter är skaldjur, kläder och andra textilier, bananer, betelnötter, kava, kopra (torkat kokosnötskött) och svartpeppar. Importen köps framför allt från USA, Japan och Australien. FAKTA UTRIKESHANDEL Bytesbalans miljoner US dollar (2014) Varuhandelns andel av BNP 82,5 procent (2015) Viktigaste exportvaror fisk, skaldjur, betelnötter, kava Största handelspartners USA, Guam, Japan, Australien Arbetsmarknad Staten är den i särklass största arbetsgivaren i Mikronesiska federationen, trots att den offentliga sektorn skurits ned i takt med att biståndet från USA har minskat. Minst halva befolkningen livnär sig på fiske och jordbruk för husbehov och står utanför den formella arbetsmarknaden. 12/16
13 Lönerna i den statliga sektorn, som främst finansieras med bistånd från USA, är så höga att de anses försvåra utvecklandet av det lilla privata näringslivet. Minimilöner är fastställda på delstatsnivå, men regler för arbetstider och för säkerheten på arbetsplatserna saknas. Facklig verksamhet är tillåten enligt lagen, men några fackförbund finns inte. Uppgifter om arbetslösheten är osäkra eftersom en så stor del av mikronesierna försörjer på informellt arbete. Det är dock klart att många invånare saknar arbete, en vanligt förekommande siffra är runt 20 procent angavs den till drygt 16 procent. Det finns många gästarbetare från Filippinerna på öarna. FAKTA ARBETSMARKNAD Sociala förhållanden De sociala skillnaderna mellan rika och fattiga är stora, bland annat som en följd av att biståndet har fördelats ojämlikt. Stadsbor på de större huvudöarna har det i allmänhet bättre ställt än bönder och fiskare på de mindre utvecklade ytteröarna. Där saknas ibland både rinnande vatten och elektricitet. Medan de allra flesta mikronesier numera har tillgång till rent vatten, har bara drygt hälften tillgång till fungerande avlopp.enligt FN:s index för mänsklig utveckling (HDI) 2015 låg landet under genomsnittet både globalt och regionalt. De flesta av invånarna lever i storfamiljer vars medlemmar tar ansvar för att hjälpa varandra med försörjningen. Många av de mikronesiska samhällena är av tradition strikt hierarkiska och klantillhörigheten avgör vanligtvis den sociala ställningen. Under senare decennier har dock det sociala systemet påverkats av modernare, västerländska influenser, i synnerhet bland ungdomar. Respekten för överordnade har exempelvis minskat. Förändringarna har också medfört nya matvanor som gjort välfärdssjukdomar som hjärtbesvär, diabetes och fetma till utbredda hälsoproblem (se Seder och bruk). Enligt Världshälsoorganisationen WHO har Mikronesiska federationen en av de högsta andelarna diabetessjuka i sin befolkning i världen 30 procent Sjukvården finansieras med amerikanskt bistånd och fungerar relativt bra. Utbrott av denguefeber förekommer och vattenburna sjukdomar som kolera är periodvis ett problem. De sociala försäkringssystemen är outvecklade, men det finns till exempel allmän pension. Män och kvinnor är lika inför lagen, men i verkligheten är kvinnor ofta underställda männen. Det saknas lagar mot misshandel och våldtäkt inom äktenskapet. En del kvinnor är anställda på mellanchefsnivå i offentlig sektor, men kvinnorepresentationen i de styrande organen är liten. Lagen förbjuder prostitution. Landet har dock problem med människohandel, så kallad trafficking, i synnerhet med kvinnor som luras till USA med löften om välbetalda jobb men som istället hamnar i prostitution. Även på fiskefartyg i vattnen kring de mikronesiska öarna förekommer prostitution, även med barn inblandade. Efter påtryckningar från USA antog det mikronesiska parlamentet 2012 en lag som förbjuder trafficking. Situationen har sedan dess förbättrats. Homosexuella relationer är förbjudna och straffbara. FAKTA SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Spädbarnsdödlighet 28 per 1000 födslar (2016) 13/16
14 Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten 89,0 procent (2015) Andel av befolkningen som har tillgång till avlopp 57,1 procent (2015) Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP 13,7 procent (2014) Offentliga utgifter för hälsovård per person 415 US dollar (2014) Andel kvinnor i parlamentet 0 procent (2017) Seder och bruk Levnadsmönstren i de mikronesiska bysamhällena är vanligtvis traditionella, konservativa och präglade av invånarnas kristna tro. Men seder och bruk skiljer sig åt mellan de olika delstaterna och invånarna är oftast mer identifierade med den ö de lever på än med Mikronesiska federationen som nation. Enighet i mångfalden och våra olikheter berikar oss är vanliga utryck för att stärka den nationella identiteten. Numera lever många mikronesier i relativt moderna hus i bysamhällen. I centrum av byarna finns oftast en kyrka och ett mötes- och samlingshus. Samhällslivet är fortfarande tydligt socialt skiktat, där vissa storfamiljer har mycket högre status än de övriga. Dessa familjer är överrepresenterade i landets och delstaternas regeringar och parlament. Det är fortfarande vanligt att flera generationer lever tillsammans i ett hushåll, men allt fler väljer numera att leva i kärnfamiljer. Mikronesiska etikettsregler är bland annat till för att visa respekt för personer med hög status, till exempel politiska och religiösa ledare eller äldre släktingar. Kvinnor visar traditionellt respekt för sina makar genom att servera dem mat först eller gå ett par steg bakom dem ute bland folk. Vanligt med strikt klädsel Det är inte lämpligt att visa starka känslor offentligt och män och kvinnor ska inte pussas eller kramas så att andra ser det. Det är däremot inte ovanligt att väninnor går hand i hand. Klädstilen utanför städerna och turistområdena är ganska strikt och kvinnor bör täcka axlar och knän. Det gäller även utländska besökare. Att bjuda på och tacka ja till mat är viktiga uttryck för gästfrihet och lojalitet mellan vänner och släktingar. Stapelfödan är taro (rotsak), brödfrukt, jams (rötter), sötpotatis, kassava samt frukter (kokosnötter, bananer, mango, papaya och olika slags citrusfrukter) och fisk. Havet erbjuder 100-tals ätbara fisksorter samt sköldpadda, skaldjur och musslor. Grisar och höns föds upp och slaktas vid festligare tillfällen. Under senare årtionden har den traditionella maten i allt högre grad ersatts av importerade halvfabrikat som konserverad fisk, torkat ris, bröd, pannkakor och nudlar. Denna kolhydratrika kost signalerar hög status och ett modernt leverne, men har också lett till stora problem med övervikt och fetma. Status med mycket mat 14/16
15 Både kristna och sekulära festligheter och helgdagar firas med mängder av mat ju mer välbeställd en familj är desto mer mat. Bordsplaceringen visar vanligtvis på individens status och högt rankade familjemedlemmar serveras ofta först. Vid sidan av de sedvanliga kristna högtiderna firas även skördefester. Mikronesier gifter sig i allmänhet med den person de själva väljer, men social status, egendom och familjetillhörighet vägs ändå in i giftermålet. Bröllopet firas med mat och gåvor. Skilsmässa är tillåtet men ovanligt om paret har barn. Begravningar är stora tilldragelser, men utförandet skiljer sig åt från ögrupp till ögrupp. Det är inte ovanligt att begravningsriter pågår i flera dagar och på en del håll råder sorgetid i flera månader för de närmaste familjemedlemmarna. Nationella helgdagar är nyårsdagen, långfredagen (endast i Pohnpei), dagen för mikronesisk kultur och tradition (30 mars), författningsdagen (10 maj), FN-dagen (24 oktober), självständighetsdagen (2 november), krigsveteranernas dag (12 november), tacksägelsedagen (endast i Chuuk, 28 november) och juldagen. Utöver dessa har de fyra delstaterna sina egna speciella helgdagar. Kommunikationer Kommunikationerna mellan öarna i Mikronesiska federationen sker med fartyg eller flyg. Den reguljära sjöfarten drivs främst av staten eller de fyra delstaterna. Alla delstater har djuphavshamnar. På de yttre öarna används fortfarande kanoter. Alla de stora öarna har internationella flygplatser. Det finns flera bolag för internationella flygförbindelser och minst ett inrikesbolag. De viktigaste öarna har belagda vägar, medan vägarna på småöarna oftast har grus eller korall som underlag. Järnväg finns inte. Turism Turistindustrin är en viktig inkomstkälla för staten. Ett hinder för näringens utveckling är att landets infrastruktur är dåligt utbyggd. Regeringen och biståndsgivarna satsar mycket på att förbättra kommunikationerna för att lättare locka fler besökare. En viktig attraktion är dykning. Särskilt populär är lagunen i Chuuk där det finns en mängd sjunkna vrak från andra världskriget. Ruinstaden Nan Madol på ön Pohnpei lockar också många besökare tog FN-organet Unesco upp det förhistoriska byggnadsverket på världsarvslistan. Komplexet är byggt på konstgjorda öar i en lagun utanför Pohnpei och består av stenpalats, tempel, gravar och hus. Nan Madol var politiskt och andligt centrum för den så kallade Saudeleurdynastin och uppfördes mellan och 1500-talen. Majoriteten av turisterna kommer från USA, men även japaner och filippinare utgör en stor andel av besökarna. FAKTA TURISM Antal utländska besökare per år (2013) Turistinkomster 15/16
16 miljoner US dollar (2013) Turistinkomsternas andel av exporten 27,2 procent (2013) 16/16
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Världen idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
SOS Barnbyar Bangladesh. Landinfo 2017
SOS Barnbyar Bangladesh Landinfo 2017 Om Bangladesh Bangladesh är ett av världens mest tätbefolkade länder med mer än 1 000 invånare per kvadratkilometer. Den fattiga nationen trängs i ett stort deltalandskap
Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Palau. Geografi.
Palau https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/palau/ Palaus hundratals öar i västra Stilla havet administrerades fram till 1994 av USA, och landet är idag beroende av amerikanskt bistånd.
Befolkning. Geografi.
Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.
Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
SOS Barnbyar Togo. Landinfo 2017
SOS Barnbyar Togo Landinfo 2017 Om Togo Togo ligger i västra Afrika och har tidigare varit både tysk och senare fransk koloni. 1960 blev landet självständigt men fick inte demokratiskt styre förrän år
Demokrati. Folket bestämmer
Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn
UR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Produktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Sverige i siffror Snabba och enkla fakta med övningar för dig som läser SFI
Sverige i siffror Snabba och enkla fakta med övningar för dig som läser SFI SCB Sverige i siffror 1 Innehåll SCB beskriver Sverige med statistik 4 Människorna i Sverige 6 Utbildning, jobb och pengar 14
Botswana en framgångssaga
Botswana en framgångssaga Senioruniversitetet 5 mars 2015 Julia Majaha-Järtby Per Järtby Botswana Översikt Land, befolkning, språk, klimat Historisk återblick Utveckling Framgångar och möjliga förklaringar
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
Ett rött Europa. för jobb och rättvisa
Ett rött Europa för jobb och rättvisa 2 Fotografer: Nils Sjöstedt sid 1, Bea Tigerhielm sid 5, 9, 11, Jonas Lundborg sid 7, Lars-Örjan Josefsson sid 13 och Jeanette Larsson sid 15. Ett rött Europa för
Ekologiskt fotavtryck
-, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått
n 4. ck 5. Befolkningsökningen 6.
1. 2. 3. n 4. ck 5. Befolkningsökningen 6. 1. Hur många är vi? frågor 2. Var finns vi? (och var saknas vi, varför är vi ojämnt fördelade över jordens yta)? 3. Hur många blir vi? (Varför växer befolkningen
Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
Rikedom - länder. Merkurius vt 19
Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?
Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Handelsstudie Island
Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk
Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda
Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati
Produktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Utveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.
New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många
Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN
Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på
En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15
En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Officiellt namn: Republiken Kiribati Tarawa (46,000 est CIA)
Promemoria Sid. 1(6) 2016-05-03 Landfakta Kiribati Basdata Officiellt namn: Republiken Kiribati Huvudstad: Tarawa (46,000 est. 2014 CIA) Yta: 810 km² Folkmängd: 110,500 (World Bank, 2014) Befolkning: I-Kiribati
Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
SOS Barnbyar Kambodja. Landinfo 2017
SOS Barnbyar Kambodja Landinfo 2017 Om Kambodja För tusen år sedan blomstrade en högkultur i Kambodja, under den perioden byggdes bland annat det berömda templet Angkor Vat. Landets nutidshistoria präglas
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Vad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
RÖSTA FINLAND TILLBAKA
SANNFINLÄNDARNAS RIKSDAGSVALPROGRAM 2019 RÖSTA FINLAND TILLBAKA Den offentliga maktens uppgift är försvara Finlands och finländarnas intressen. Något annat rimligt skäl för en existerande finländsk stat
Rika och fattiga länder
Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst
!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!
Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.
Amerikanska revolutionen
Amerikanska revolutionen 1776 1783 Amerikanska revolutionen Eller amerikanska frihetskriget - Storbritannien hade kolonialiserat USA på 1600- talet - Sammanlagt 13 kolonier på Östkusten - Britter som flytt
Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län
Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap
Temadag om Afghanistan Växjö 18 oktober 2012
Temadag om Afghanistan Växjö 18 oktober 2012 Svenska Afghanistankommittén www.sak.se 1 2 Afghanistan Yta: 652 000 km² Huvudstad: Kabul ca 4 miljoner (uppskattning 2005) Antal invånare: 31 100 000 (2006)
Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region
Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom
UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma
Högskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Varför migrerar människor?
Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
SOS Barnbyar Moçambique. Landinfo 2017
SOS Barnbyar Moçambique Landinfo 2017 Om Moçambique Moçambique är ett land på Afrikas södra östkust. Landet var tidigare en portugisisk koloni och genomled ett frihetskrig och ett blodigt inbördeskrig
Internationellt ledarskap för klimatet
Internationellt ledarskap för klimatet 1) Inför klimatavgifter inom EU mot länder som lämnat Parisavtalet Klimatet kan inte vänta. Torka, skogsbränder och andra extrema väderhändelser är en konsekvens
Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker
Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska
Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
SOS Barnbyar Mongoliet. Landinfo 2017
SOS Barnbyar Mongoliet Landinfo 2017 Om Mongoliet Mongoliet är ett land med berg, öken och grästäckt böljande stäpp. Hårt klimat och långa avstånd gör landet sårbart för naturkatastrofer, svåra vintrar
MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Alla barn till skolan Schools for Africa
Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt
skatteintäkterna enligt vissa beräkningar kan fördubbla statens inkomster när produktionen kommit igång.
Ekonomi Uganda Uganda har goda ekonomiska förutsättningar: ett gynnsamt klimat, bördiga jordar, rika naturtillgångar och en relativt välutbildad befolkning. De senaste 20 åren har landet uppvisat en hög
Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren
Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren Svenskt skogsfolk i Afrika Den konventionella bilden Elände, elände! Torka Erosion Svält Översvämningar Fattigdom Epidemier Inbördeskrig Terrorism Naturförstöring
Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi
Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör
Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011
Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln.
1. Sverige Läs texten, slå upp ord du inte förstår Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. Sverige, Norge och Danmark
Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning
Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln
Tuvalu. Geografi.
Tuvalu https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/ Nio öar i Stilla havet bildar den lilla nationen Tuvalu. Öarna är små och höjer sig som mest knappt fem meter över havet. Oron är
Ekonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Sårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Internationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln
Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.
EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Gymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
SOS Barnbyar Bolivia. Landinfo Foto: Maja Brand
SOS Barnbyar Bolivia Landinfo 2018 Foto: Maja Brand Om Bolivia Bolivia är ett av Sydamerikas fattigaste länder och inkomstskillnaderna inom landet är stora. Från mitten av 1960-talet till början av 1980-talet
En film om kvinnor som tar plats i en manlig värld.
En film om kvinnor som tar plats i en manlig värld. Nio Nepalesiska kvinnor får chansen att utbilda sig i ett yrke, som hittills helt och hållet har varit förbehållet män. Kvinnor från hela världen ställer
HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi
HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;
BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR
BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder
Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att
Västsvenska företag och Tull 2015
VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och
För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler
För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler I går, vid en sammankomst av det tredje parlamentet, och elva månader efter
Konjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
Klimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Värt att veta om. Rumänien. Res med hjärta, hjärna och omtanke
Värt att veta om Rumänien Res med hjärta, hjärna och omtanke Fakta om Rumänien Huvudstad Invånarantal Språk Bukarest 21,5 milj. Rumänska Religion Valuta Yta Rumänskortodoxa kyrkan Rumänska lei 238 391
Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008
Sid. 1(5) Moskva Anders Eriksson Rysk ekonomi september 2010 Den ryska ekonomin visar åter tillväxt, prognosen för 2010 är 4%. Tillväxten avmattas dock, försiktighet råder och ovissheten om styrkan i återhämtningen