AK1054 Detaljplaneändring Vasa stad 9.12.2014
2 / 25
3 / 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 5 1.1. Identifikationsuppgifter... 5 1.2. Planområdets läge... 5 1.3. Planens namn och syfte... 6 1.4. Förteckning över bilagor till beskrivningen... 6 1.5. Förteckning över övriga handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen... 6 2. SAMMANDRAG... 7 2.1. Planprocessens olika skeden... 7 2.2. Detaljplan... 7 2.3. Genomförande av detaljplanen... 7 3. UTGÅNGSPUNKTER... 9 3.1. Utredning om förhållandena i planeringsområdet... 9 3.1.1. Allmän beskrivning av området... 9 3.1.2. Naturmiljön... 9 3.1.3. Den byggda miljön... 11 3.1.4. Markägoförhållanden... 11 3.2. Planeringssituation... 12 3.2.1. Planer som berör planområdet... 12 4. OLIKA SKEDEN I UTARBETANDET AV DETALJPLANEN... 20 4.1. Behovet av planering av detaljplan... 20 4.2. Planeringsstart och beslut som gäller den... 20 4.3. Deltagande och samarbete... 20 4.3.1. Intressenter... 20 4.3.2. Anhängiggörande... 20 4.3.3. Deltagande och växelverkansförfaranden... 20 4.3.4. Myndighetssamarbete... 21 4.4. Mål för detaljplanen... 21 4.4.1. Intressenternas mål... 21 4.4.2. Stadens mål... 21 4.5. Preliminära alternativ för detaljplanen och deras konsekvenser... 21
4 / 25 4.5.1. Beskrivning av de preliminära alternativen... 21 4.5.2. Jämförelse av alternativen och deras konsekvenser... 22 4.5.3. Åsikter och beaktandet av dem... 23 4.5.4. Behandlingar och beslut i olika planeringsskeden... 23 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN... 24 5.1. Planens struktur... 24 5.1.1. Dimensionering... 24 5.2. Områdesreserveringar... 24 5.2.1. Kvartersområden... 24 5.2.2. Övriga områden... 24 5.3. Planens konsekvenser... 24 5.3.1. Konsekvenser för den byggda miljön... 24 5.3.2. Konsekvenser för naturen och naturmiljön... 24 5.3.3. Övriga konsekvenser... 24 5.4. Störande faktorer i miljön... 24 5.5. Planbeteckningar och -bestämmelser... 24 5.6. Namn... 24 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN... 25 6.1. Planer som styr och åskådliggör genomförandet... 25 6.2. Genomförande och tidtabell... 25 6.3. Uppföljning av genomförandet... 25
5 / 25 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1. Identifikationsuppgifter Kommun: 905 Vasa Stadsdel: 4 Kvarter: 1024 Planeringsart: Ändring av detaljplan Planens namn: Mejerigatan 2 Planens nummer: 1054 Utarbetad av: Vasa stad, Planläggningen Planläggningsarkitekt Annukka Kuoppala Kyrkoesplanaden 26 A, 2 vån. PB 2, 65101 VASA förnamn.efternamn@vasa.fi 040 170 3349 Behandling: Meddelande om inledd behandling xx.xx.xxxx Stadsstyrelsens planeringssektion xx.xx.xxxx xx.xx.xxxx Stadsstyrelsen xx.xx.xxxx Stadsfullmäktige xx.xx.xxxx 1.2. Planområdets läge Planområdet finns på industriområdet i Norra Klemetsö ca 1,5 kilometer nordost om Vasa torg. Planeringsområdet gränsar i öster till Mejerigatan, i söder till Verkstadsgatan, i väster till Tamroparken och i norr till ett närrekreationsområde. Planeringsområdet omfattar ca 6,5 hektar. Bild 1. Mejerigatan 2, läge i stadsstrukturen.
6 / 25 1.3. Planens namn och syfte Detaljplan 1054 Mejerigatan 2. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra verksamhetsbyggnader, t.ex. en inomhusmotionspark i det nuvarande kvartersområdet för kombinerade industri- och lagerbyggnader. Samtidigt granskas sluttningsområdet mot Tamroparken som ägs av Vasa stad. 1.4. Förteckning över bilagor till beskrivningen BILAGA 1. Detaljplaneutkast BILAGA 2. Detaljplanebeteckningar BILAGA 3. Programmet för deltagande och bedömning 1.5. Förteckning över övriga handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen Beskrivning till detaljplan nr 937 och därtill anslutna utredningar, t.ex. o Byggnadsinventering, Österbottens museum 2007 o Översiktsplan för trafiken i Klemetsö 2007-08 o Landskapsstrukturutredning, Vasa, Stadsplaneringen 2007 o Naturutredning, Klemetsö, Vasa 2008. Jan Nyman, Vasa stadsplanering o Utredning om markföroreningar Preciserande terrängbesök 14.11.2014. Jan Nyman, planläggningen Bild 2. Mejerigatans läge i Norra Klemetsö.
7 / 25 2. SAMMANDRAG 2.1. Planprocessens olika skeden Stadsstyrelsen fattade beslut om planering av en detaljplaneändring efter markägarnas ansökan på sitt sammanträde 24.11.2014. Planläggningsarbetet inleds i samband med framläggandet av programmet för deltagande och bedömning och planutkastet. Detaljplanläggningens inledande möte ordnades 28.11.2014. I mötet deltog representanter från centrala resultatområden inom staden. Stadsstyrelsens planeringssektion beslutade om framläggande av programmet för deltagande och bedömning samt utkastet 9.12.2014. Programmet för deltagande och bedömning (63 i MarkByggL) och ett planutkast för hörande i beredningsskedet var offentligt framlagt under tiden xx.xx.2014 (MarkByggL 62, MarkByggF 30 ). Framläggandet kungjordes i Pohjalainen, Vasabladet och på kommunens officiella anslagstavla. Materialet var också framlagt på Planläggningens anslagstavla och webbsidor. Programmet för deltagande och bedömning samt planutkastet sändes per brev till planområdets markägare och övriga intressenter. Förhandsutlåtanden begärdes också om utkasten. xx åsikter och xx förhandsutlåtanden inlämnades om programmet för deltagande och bedömning samt planutkastet. Detaljplaneförslaget läggs fram offentligt under tiden xx.x xx.x.2014 (65 MarkByggL, 27-28 MarkByggF). Att detaljplaneförslaget är offentligt framlagt kungörs, intressenterna informeras per brev och förhandsutlåtanden om utkasten begärs, varvid alla intressenter har möjlighet att uttala sin åsikt om dem. Stadsfullmäktige i Vasa fastställer detaljplanen vid sitt sammanträde xx.xx.xxxx, och efter besvärstiden kungörs att planen har vunnit laga kraft (188.5 MarkByggL, 63 Kommunallagen). Före det har planen godkänts av planeringssektionen xx.xx.xxxx och stadsstyrelsen xx.xx.xxxx. 2.2. Detaljplan Syftet är att möjliggöra verksamhetsbyggnader, t.ex. en inomhusmotionspark på den redan bebyggda tomten för kombinerade industri- och lagerbyggnader. Tomten i fråga är i privat ägo. Samtidigt granskas användningen av sluttningsområdet mot Tamroparken som ägs av Vasa stad. För planeringsområdet utarbetas en detaljplaneändring. Detaljplaneändringsområdet berör ett 6,5 hektar stort område. Målet med tanke på tätortsbilden är en kvalitativ komplettering av stadsstrukturen längs Verkstadsgatan samt på sluttningsområdet mot Tamroparken. 2.3. Genomförande av detaljplanen Avsikten är att detaljplanen blir klar senast i slutet av 2016.
8 / 25 Bild 3. Preliminärt planområde för Mejerigatan 2 i Norra Klemetsö (ortofoto 2011).
9 / 25 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1. Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1. Allmän beskrivning av området Norra Klemetsö har länge varit centrums randområde dit produktions-, lager- och affärsbyggnader förlagts invid goda trafikförbindelser. Genom området i nord-sydlig riktning sträcker sig ett frodigt dalområde. 3.1.2. Naturmiljön Planområdet består till största delen av bebyggt område. Mitt i kvartersområdet finns en smal remsa med lundartad, lövträdsdominerad skog med björk som det dominerande trädslaget. Höjdförhållanden och landskapsstruktur Området finns i storlandskapet på Klemetsö-Böle-åsen, och en liten del av områdets västra del finns i Sandviken-Bobäck-dalen (Vasa grönområdesstruktur 2030). Tomten i västra delen av planområdet är i trafiklogistik- och lageranvändning, är jämn men sluttar på västra och norra kanten brant ca 9 meter mot Sandviken-Bobäck-dalen. Tomten höjer sig i söder och öster 1-2 meter över Mejerigatans och Verkstadsgatans nivå. Jordmån och förorenad mark På åsarna är jorden morän, i dalarna består jordarten av olika typer av lera. De leriga dalsänkorna är typiska för Vasaregionen. I utredningsområdets norra del finns ett litet fyllnadsjordsområde. Som en följd av utfyllnaderna kan det uppkomma glidytor i det mjuka underlaget, vilka medför risker för de underliggande konstruktionerna. Den förorenade marken från den på området tidigare belägna bränsledistributionsstationen har iståndsatts med massabyten år 2003. Vattenförhållanden Avrinningsvattnet från Mejerigatans utredningsområde rinner längs öppna diken till utloppsdiket som grävts i Sandviken-Bobäck-dalen och vidare ut i Metviken. På utredningsområdet finns inga avrinningsvattenbassänger eller andra våtmarker som fördröjer dagvattnet. I detaljplanen 2013 för Norra Klemetsö anvisas två stora dagvattendammar till planeringsområdets västra sida i Sandviken-Bobäck-dalen. Naturvärden Bedömningen av konsekvenserna för miljön vid Mejerigatan baserade sig på analys av uppgifterna från tidigare gjorda naturutredningar samt på terrängbesök som gjordes 14.11.2014. Sammanfattningsvis kan konstateras att det inte finns naturvärden på planeringsområdet som i samband med markanvändningsplaneringen skulle kräva särskilda åtgärder.
10 / 25 Bild 4. Höjdförhållanden Bild 5. Landskapsstruktur.
11 / 25 Bild 6. baskarta Bild 7. Jordmån 3.1.3. Den byggda miljön På planområdet placeras skydds- och servicebyggnader för fordon samt lager- och ekonomibyggnader. Byggnadsbeståndet är från 70-talets slut och 80-talets början förutom hallen för logistikcentralen som är från 2010-talet. På planområdet finns bl.a. en logistikcentral, ett besiktningskontor, en bilverkstad och ett arbetsorienteringscenter. Teknisk försörjning och trafik På området trafikerar en stor mängd tung trafik och personbilar tillhörande företagen och deras kunder. Av planområdet är 5,5 hektar en enda tomt utan gatuområden eller tydligt strukturerade trafikeringsområden. Gårdsområdena är ett sammanhängande asfaltfält där t.ex. parkeringen märkts ut med målarfärg på asfalten. Service och arbetsplatser 3.1.4. Markägoförhållanden Planområdet består av en enda tomt som huvudsakligen är i privat ägo. Den privatägda tomtdelen består av tre outbrutna områden. Staden äger västsluttningen mot Tamroparken och en del av Verkstadsgatans vägkant.
12 / 25 Bild 8. Karta över markägoförhållandena på planområdet. De områden som är angivna med rött ägs av staden. Det privatägda området i vitt på bilden är en enda tomt där det finns tre outbrutna områden. 3.2. Planeringssituation 3.2.1. Planer som berör planområdet Landskapsplan I den 21.12.2010 fastställda landskapsplanen är området angivet som område för centrumfunktioner, och längre norrut som område för tätortsfunktioner.
13 / 25 Bild 9. Utdrag ur Österbottens landskapsplan. Generalplan Planeringsområdet har i Vasa generalplan 2030, som har vunnit laga kraft 18.9.2014, märkts ut som ett område för service, handel och förvaltning P1. I bestämmelserna konstateras att området reserveras i huvudsak för offentlig och privat service såsom detaljhandel och annan service, kontor och arbetsplatser. I området får högst 30 % av våningsytan reserveras för boende. Planeringsområdets kant mot Verkstadsgatan har märkts ut som ett område för centrumfunktioner C. I bestämmelserna konstateras att området reserveras för centrumfunktioner som betjänar Vasas stadsregion och dess influensområde. Dessa funktioner kan vara handel, offentlig och privat service samt förvaltning, boende som lämpar sig i centrum samt arbetsplatsfunktioner som inte medför miljöstörningar. På området för centrumfunktioner får en stor detaljhandelsenhet placeras i enlighet med 114 i MarkByggL. Östra kanten av Tamroparken är reserverad som område för bostadsvåningshus AK. I bestämmelserna konstateras att området reserveras i huvudsak för bostadsvåningshus. I området får också placeras bostadssmåhus och service- och arbetsplatsfunktioner som inte medför miljöstörningar. Detaljplan För planeringsområdet gäller detaljplan nr 375, som har godkänts 20.10.1975. I detaljplanen har området märkts ut som kvartersområde för industri- och lagerbyggnader (TTV) med exploateringen 1,2. Om TTV-kvartersområdet bestäms att byggnaderna inte får vara högre än 15 meter. En byggnad av D-klass får byggas i endast en våning och den får inte vara högre än 10 meter. Avståndet mellan byggnaderna ska vara minst 6 m och avståndet till gräns minst 6 m.
14 / 25 Bild 10. Utdrag ur Vasa generalplan 2030. Bild 11. Gällande detaljplan nr 375 från år 1975.
15 / 25 Övriga beslut Stadsstyrelsen fattade beslut om planering av en detaljplaneändring efter markägarnas ansökan på sitt sammanträde 24.11.2014. Byggnadsordning Vasa stads nuvarande byggnadsordning trädde i kraft 19.12.2003. Tomtindelning och -register På planområdet har ingen tomtindelning gjorts. Baskarta Baskartan för planeringsområdet har justerats xx.xx.2014 och stämmer överens med förordningen om planläggningsmätning 1284/23.12.1999. Byggförbud På planområdet gäller inga byggförbud. Skyddsbeslut Inga beslut om skydd har fattats gällande området. Beslut, planer som berör planområdet Terrängbesök för precisering av tidigare naturutredningar 14.11.2014. Jan Nyman, Planläggningen Området ingick i den år 2013 fastställda detaljplanen för Norra Klemetsö ända fram till förslagsskedet, då det lämnades utanför planavgränsningen Detaljplaneutkast för Norra Klemetsö 25.9.2007 Beskrivningen till detaljplan nr 937 Norra Klemetsö och de därtill hörande utredningarna t.ex. o Byggnadsinventering, Österbottens museum 2007 o Översiktsplan för trafiken i Klemetsö 2007 08 o Vasa landskapsstrukturutredning, Stadsplaneringen 2007 o Naturutredning 2008 Klemetsö, Vasa. Jan Nyman, Vasa Stadsplanering o Utredning om markföroreningar Raskone oy, Koy Waasan hallit 1, Koy Waasan hallit 2 inomhuslekpark. Situationsplan 1 :1000, WasaPlan 27.11.2014 Raskone oy, Koy Waasan hallit 1, Koy Waasan hallit 2 inomhuslekpark. 1. Våning botten, WasaPlan 27.11.2014 Raskone oy, Koy Waasan hallit 1, Koy Waasan hallit 2 tilläggsbyggande på tomten. WasaPlan 4.12.2014 Plansituation och planer för näromgivningen Detaljplan nr 937 för Norra Klemetsö, godkänd av stadsfullmäktige 16.9.2013 Detaljplan nr 874 för Minimani, godkänd av stadsfullmäktige 20.6.2005 Våningshusprojekten vid Himalajagatan
16 / 25 Bild 12. Detaljplaneutkast för Norra Klemetsö 25.9.2007 nr 937.
17 / 25 Bild 13. Detaljplan för Norra Klemetsö nr 937, godkänd 16.9.2013. Bild 14. Detaljplan för Minimani, nr 874, godkänd 20.6.2005.
18 / 25 Bild 15. Raskone oy, Koy Waasan hallit 1, Koy Waasan hallit 2 inomhuslekpark. Situationsplan, WasaPlan 27.11.2014.
19 / 25 Bild 16. Raskone oy, Koy Waasan hallit 1, Koy Waasan hallit 2 inomhuslekpark. Utkast inomhuslekparkens botten, WasaPlan 27.11.2014. Bild 17. Raskone oy, Koy Waasan hallit 1, Koy Waasan hallit 2 inomhuslekpark. Utkast över tilläggsbyggandet på tomten, WasaPlan 4.12.2014
20 / 25 4. OLIKA SKEDEN I UTARBETANDET AV DETALJPLANEN 4.1. Behovet av planering av detaljplan Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en inomhusmotionspark på den privatägda, nuvarande tomten för kombinerade industri- och lagerbyggnader. Samtidigt granskas sluttningsområdet mot Tamroparken som ägs av Vasa stad. En inomhusmotionspark kräver planbeteckningen verksamhetsbyggnader (KTY). I den gällande detaljplanen från 1975 är hela planeringsområdet kvartersområde för industri- och lagerbyggnader med områdesexploateringen 1.2. Inomhusmotionslekparken på 1350 m² vy placeras i den befintliga hallbyggnaden. Dessutom reserveras för en eventuell nybyggnad byggrätt på 650 m² vy. 4.2. Planeringsstart och beslut som gäller den Stadsstyrelsen fattade 24.11.2014 beslut om planering av en detaljplaneändring efter markägarnas ansökan. Planläggningsarbetet inleds i samband med framläggandet av programmet för deltagande och bedömning och planutkastet. 4.3. Deltagande och samarbete 4.3.1. Intressenter I det 9.12.2014 daterade programmet för deltagande och bedömning (bilaga 3), som stadsstyrelsens planeringssektion godkände för framläggning angavs följande som detaljplanens intressenter: Planområdets markägare/arrendatorer och grannar. Stadens förvaltningar: Kommuntekniken, Fastighetssektorn, Hussektorn, Byggnadstillsynen, Miljösektorn och Österbottens museum Myndigheter: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Österbottens förbund, Österbottens räddningsverk, Österbottens polisinrättning och Museiverket Anvia, Itella, Vasa fjärrvärmeenhet, Vasa elnätsenhet och Vasa Vatten Vasek, Oy Vaasa Parks Ab, Österbottens handelskammare, Österbottens företagarförening, Vaasan Yrittäjät och Vasa affärscentrum rf De invånare och arbetstagare i samt användare av området vars förhållanden betydligt kan påverkas av planen. 4.3.2. Anhängiggörande Detaljplanläggningen inleddes xx.xx.xxxx i samband med framläggandet av programmet för deltagande och bedömning och planutkastet. Programmet för deltagande och bedömning samt planutkasten var offentligt framlagda under tiden xx.xx xx.xx.xxxx. Detta kungjordes i Pohjalainen, Vasabladet och på kommunens officiella anslagstavla. Materialet var också framlagt på Planläggningens anslagstavla och webbsidor. Programmet för deltagande och bedömning samt utkasten sändes också per brev till planområdets markägare och övriga intressenter. 4.3.3. Deltagande och växelverkansförfaranden Inledande möte Detaljplanläggningens inledande möte ordnades 28.11.2014. I mötet deltog representanter för resultatområden inom staden som har central anknytning till planeringen. På mötet presenterades utgångsuppgifterna och de gjorda utredningarna. Programmet för deltagande och bedömning samt utkastet
21 / 25 Programmet för deltagande och bedömning (63 MarkByggL) och utkasten var offentligt framlagda under tiden xx. Detta kungjordes i Pohjalainen, Vasabladet och på kommunens officiella anslagstavla. Materialet var också framlagt på Planläggningens anslagstavla och webbsidor. Materialet sändes per brev till planområdets markägare och övriga intressenter. Om materialet lämnades xx åsikter och xx förhandsutlåtanden. Nedan ett sammandrag av åsikterna och förhandsutlåtandena: Hörande i beredningsskedet (planutkasten) Detaljplaneutkasten hölls i enlighet med stadsstyrelsens planeringssektions beslut xx.xx.xxxx framlagda under tiden xx.xx xx.xx.xxxx, och förhandsutlåtanden begärdes om dem av myndigheter och samarbetsparter. Offentligt framläggande Detaljplaneförslaget hölls i enlighet med stadsstyrelsens planeringssektions beslut xx.xx.xxxx offentligt framlagt under tiden xx.xx xx.xx.xxxx, och utlåtanden om det begärdes av myndigheter och samarbetsparter. 4.3.4. Myndighetssamarbete 4.4. Mål för detaljplanen 4.4.1. Intressenternas mål Sökanden av planändringen har som mål att möjliggöra en inomhusmotionspark på den nuvarande tomten för kombinerade industri- och lagerbyggnader. 4.4.2. Stadens mål I fråga om TY-kvarteret är stadens mål att tryggt samordna trafikströmmarna för i princip motstridiga verksamheter i samma kvarter och på samma tomt: inomhusmotionsparken för barn och den tunga trafiken t.ex. logistik-, verkstads- och lagerverksamheten. Exploateringen (e=1.2) i detaljplanen från 1975 justeras att motsvara de faktiska förhållandena. Avsikten är att på Verkstadsgatan skapa en tät, högklassig och kommersiellt attraktiv stadsstruktur. Målet i fråga om sluttningsområdet mot Tamroparken är att förhindra förslumning av Klemetsöområdet. Man blåser liv i dalen med mänsklig skala och mångsidig verksamhet. 4.5. Preliminära alternativ för detaljplanen och deras konsekvenser 4.5.1. Beskrivning av de preliminära alternativen Alternativen i utkastskedet avviker från varandra endast i fråga om användningen av sluttningsområdet som vetter mot Tamroparken. VE1 är enligt Vasa generalplan 2030 planlagt som kvarter för bostadsvåningshus med exploateringen 1.4, medan VE2 innebär att Tamroparken utvidgas till hela sluttningsområdet. VE1: Planen kommer att preciseras under tiden planprocessen framskrider.
22 / 25 Bild 18. Planutkast VE1. Bild 19. Planutkast VE2 4.5.2. Jämförelse av alternativen och deras konsekvenser Sluttningsområdet som kvartersområde för bostadsvåningshus (VE1) Möjligheter: - Området är i generalplanen område för centrumfunktioner och bostadsvåningshus - Tätt byggande nära centrum - Förhindrande av förslumning av Himalajagatan och Kvarngatan genom o utökad lägenhetsstorlek o utnyttjande av parkförbindelsen o småskaliga bostadsbyggnader på dalens lägsta nivåer i syfte att skapa trygghetskänsla för dem som rör sig i parken Utmaningar: - Om man inte lyckas blåsa liv i parkområdet med högklassigt byggande, och Tamroparken hamnar i en ränna som avgränsas av parkeringsdäck skapas ett obehagligt stadsrum - Byggdugligheten då det gäller marken i området är svag i synnerhet i den norra delen. Morän finns endast på en relativt smal ås och dalområdet består av lera, varför grundläggningskostnaderna stiger. - Är byggfirmorna redo att satsa tillräckligt med pengar i det här kvarteret så att det skapas en kvalitativ miljö? Sluttningsområdet som park (VE2) Möjligheter: - Eftersom det inom den närmaste framtiden inte finns behov av våningshustomter kommer våningshusbyggandet framöver att anvisas som förtätat byggande i kvarteret mot öster (som i
23 / 25 det här skedet är TY-kvarter), och dalområdet jämte västsluttningen utvecklas som rejält tilltagen park mot vilken ett förtätat våningshusbyggande öppnar sig. På parkens varma västsluttning kan man anvisa olika typer av verksamhet (t.ex. kiosk, café, kvartersstuga) för att blåsa liv i området och gagna de närbelägna våningshuskvarteren och parkens genomfartstrafik. - Parkområdet fungerar som mångsidigt samlings- och rekreationsområde för det förtätade Norra Klemetsö. - Parkområdet och trängandet av våningshuskvarteret mot öster förhindrar att Himalajagatan och Verkstadsgatan förslummas och att Tamroparken blir enbart en ränna mellan parkeringsdäck för cykel- och gångtrafik och dagvatten. Utmaningar - Området är i generalplanen område för centrumfunktioner och bostadsvåningshus - Området som staden äger skulle planläggas till park, medan effektivt byggande och värdestegring på mark skulle ske på privatägd mark 4.5.3. Åsikter och beaktandet av dem Utlåtande-/åsiktsgivare Utlåtande/åsikt Bemötande 4.5.4. Behandlingar och beslut i olika planeringsskeden St:s planeringssektion godkände planutkastet xxxxxx. Stadsstyrelsen godkände planförslaget xxxxxx. Stadsfullmäktige godkände planförslaget xxxxxx.
24 / 25 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1. Planens struktur Planen omfattar ett kvartersområde för icke miljöstörande industribyggnader, verksamhetsbyggnader och bostadsvåningshus samt park, gårdsgata och område reserverat för fotgängare och cykelåkning. Kvartersområde för verksamhetsbyggnader (KTY) Kvartersområde för industribyggnader där miljön ställer särskilda krav på verksamhetens art (TY) 5.1.1. Dimensionering 5.2. Områdesreserveringar 5.2.1. Kvartersområden Planen omfattar: 5.2.2. Övriga områden 5.3. Planens konsekvenser 5.3.1. Konsekvenser för den byggda miljön 5.3.2. Konsekvenser för naturen och naturmiljön 5.3.3. Övriga konsekvenser 5.4. Störande faktorer i miljön 5.5. Planbeteckningar och -bestämmelser 5.6. Namn Planbeteckningarna och -bestämmelserna presenteras på detaljplanekartan (bilaga 1)
25 / 25 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6.1. Planer som styr och åskådliggör genomförandet Bild 20. Illustration över tilläggsbyggandets placering i TY-kvarteret Nytt byggande 10 000 m2 vy, bilplatser 317 st. 6.2. Genomförande och tidtabell 6.3. Uppföljning av genomförandet