, 2011-01-04 1(10) 6.1 Rutiner inom klinik för hantering av medicinska gaser 6.1.1 Ansvar Verksamhetschef är övergripande ansvarig för hantering av medicinska gaser inom klinken/enheten enligt SOSFS 2008:1. Verksamhetsansvarig svarar för att de gasflaskor som befinner sig inom kliniken/avdelningen regelbundet gås igenom och att gamla flaskor med utgående datum byts ut mot nya via gasflaskförrådet (driftentreprenören). Detta gäller även de flaskor som finns i tryckvakten/tryckövervakaren. Verksamhetsansvarig ansvarar för att berörd personal får nödvändig utbildning i medicinsk gashantering så att de kan fullfölja sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt. Verksamheten skall utarbeta egna lokala rutiner för gasbortfall. Se 6.2 Bilaga: Exempel på handlingsplan vid gasbortfall. Vårdpersonal som hanterar medicinska gaser skall följa sjukhusets rutiner avseende dessa. Medicintekniska avdelningen (MTÖ) svarar för underhåll och viss service av medicinteknisk utrustning och tillbehör. Dessutom tillhandahålls diverse utbildningsmaterial. Driftentreprenören svarar för centralt distribuerad medicinsk gas till kliniken/avdelningen fram till och med gasuttaget. Dessutom kan driftentreprenören ställa upp med utbildning i hantering av medicinska gaser, kontaktperson är den gassakkunnige hos driftentreprenören. Årlig skötsel av gasuttagspaneler och tryckvakter/tryckövervakare utförs av driftentreprenören. Årlig skötsel och kontroll av takcentraler, oavsett om de är slanganslutna eller fast anslutna, utförs av MTÖ efter tecknande av serviceavtal. Årlig driftkontroll av gasuttag, ledningar och ventiler utförs av utsedd besiktningsman för medicinska gaser under medverkan av driftentreprenören. Den årliga driftkontrollen utförs enligt SIS HB 370 avsnitt 13.2 och gällande Läkemedelsstandard.
, 2011-01-04 2(10) 6.1.2 Beställning Beställning av förrådshållna gasflaskor för medicinska gaser Klinik/avdelning beställer gasflaskor från driftentreprenören. Vid beställningstillfället avtalas om leveranstid och plats. Beställning: Driftentreprenören via FIXA, telefon 44 000 Kvarvarande gasmängd i reservflaskor vid tryckvakterna Nedanstående uppgifter gäller för reservflaskor Andningsoxygen och andningsluft: När flasktrycket är 150 bar eller strax under skall flaskan bytas. Lustgas När flasktrycket är mellan 30 och 50 bar skall flaskan bytas. Kvarvarande gasmängd i lustgasflaskor beräknas av driftteknisk personal. Leverans Driftentreprenören levererar beställda gasflaskor till klinik/avdelning. Leveransen sker till anvisad plats inom överenskommen tid. Finns tom gasflaska i retur transporteras den till gasflaskförrådet. Leverans lördag och söndag skall om möjligt undvikas. Reklamation Klinik/avdelning reklamerar defekta medicinska gasflaskor till driftentreprenören och får en ny gasflaska i utbyte. Driftentreprenören skriver sedan en avvikelserapport i Synergi samt en reklamation till leverantören. För bevakning av larm, felanmälan mm ansvarar driftentreprenören via FIXA, telefon 44 000.
, 2011-01-04 3(10) 6.1.3 Hantering Hantering av gasflaskor för medicinska gaser Följande punkter skall särskilt beaktas: Brandfara Oxygen och lustgas påskyndar förbränning kraftigt. Öppen eld och rökning är därför förbjuden i det rum där oxygen/lustgasbehandling ges, under och efter behandlingen. Olja och fett kan självantända under högt tryck i oxygen/lustgasanrikad luft. Hudkrämer innehåller fett och därför skall man tvätta händerna innan man monterar en flaskregulator på en gasflaska. På lågtryckssidan (vid uttag och snabbkopplingar) utgör inte fettet någon risk. Handsprit skall ha torkat innan man hanterar gasflaskor. Vid brand gör akut avstängning enligt p10. Om möjligt förflytta gasflaskorna från riskområdet. Är detta ej möjligt meddela räddningsledare att gasflaskor finns i lokalen samt var de finns, utgör explosionsrisk för räddningspersonal. Rätt tätning Det finns två typer av flaskregulatorer som har olika tätning: Flaskregulator som monteras med verktyg har aluminiumpackning som tätning: Kasta den gamla packningen och montera alltid ny aluminiumpackning varje gång flaskregulatorn ansluts till gasflaskan. Flaskregulator som monteras med handmutter har O-ring av Viton som tätning: Kontrollera att O-ringen är oskadad innan flaskregulatorn ansluts till gasflaskan. Täthetsprovning Kontrollera alltid att anslutningen är tät då flaskregulator monterats till gasflaska. Användning och förvaring av gasflaska Gasflaska skall både vid användning och förvaring alltid vara fast förankrad vid vägg eller placerad i gasflaskkärra eller gasflaskhållare. Förvara alltid gasflaskor i lämplig lokal med god ventilation. Flaskorna skall vara separerade i fyllda/tomma, olika sorter och olika kvalité. Varningsskylt skall finnas uppsatt utanför dörren till lokal där gasflaskor förvaras. Oxygenbehandling Vid användning av andningsoxygen i det praktiska vårdarbetet hänvisas till sjukhusets rutiner för hantering av medicinska gaser som finns på varje klinik/avdelning. Hantering av flytande oxygen hos brukare/klinik Hanteringen medför samma typer av risker som med annan oxygen behandling. Särskild varsamhet skall iakttagas vid fyllning av små kärl från stora. För förvaring och andra hanteringsanvisningar gäller samma som vid användande av medicinsk oxygen på flaska.
, 2011-01-04 4(10) 6.1.4 Ordination Medicinska gaser är läkemedel och skall ordineras. Direktiv för ordination, inkl ev generell ordination bör utarbetas inom varje verksamhet. Befuktning av andningsvägar hos vuxen patient Befuktning av oxygen Vid korttidsbehandling (4tim) med flöde mindre än 1,5-2 liter/minut behöver det inte finnas vatten i fuktflaskan. Observera att vid dessa låga flöden befuktar en vanlig fuktflaska gasen dåligt, andra metoder för anfuktning bör övervägas. Observera att en fuktflaska med vatten monterad på en gasflaskutrustning alltid måste hållas upprätt, gasflaskan får inte lutas eller läggs ner då det finns risk för att vatten tränger in i tryckregulatorn och förhindrar att rätt mängd gas når patienten. Vid användning av utrustning kopplad till lös gasflaska med volym på 2,5 l skall helst inte fuktflaska vara ansluten Befuktning av andningsvägar hos barn Ansvarig läkare avgör.
, 2011-01-04 5(10) 6.1.5 Kontrolljournaler Kontrolljournaler vid tryckvakt och tryckövervakare skall föras av verksamheten. 6.1.6 Underhåll och tillsyn All utrustning kopplad till gasflaska för medicinska gaser skall kontrolleras regelbundet av MT-personal. Tryckregulatorer med tillhörande utrustning skall regelbundet lämnas till MTÖ för kontroll. Utrustningen ska vara märkt med tid för nästa FU. Om märkning saknas eller att det är dags för FU kontakta MTÖ Med tillhörande utrustning menas flödesmätare och sugejektorer som är monterade på gasflaska eller vagn.
, 2011-01-04 6(10) 6.1.7 Transport inom sjukhus Hur länge räcker gasen i en flaska Gasflaskans volym står stämplad i övre delen av gasflaskan, standardstorlekar är 2,5 l, 5 l, 10 l och 20 l. Vanligast för portabelt bruk är 2,5 l gasflaska. Tryckregulatorn som monteras på gasflaskan har en innehållsmanometer som visar aktuellt tryck i gasflaskan (förutsatt att flaskventilen är öppen). Nyfylld gasflaska med medicinsk Oxygen eller andningsluft håller ett tryck på ca 200 Bar. För att räkna ut hur mycket gas flaskan innehåller, använd följande formel: Gasflaskans volym (l) x trycket visat av manometern (Bar) = Innehåll i liter. Exempel: En nyfylld oxygenflaska på 2,5 l 2,5 l x 200 Bar = 500 l Patient med flöde på 2 l/minut Gasflaskans innehåll i liter dividerat med patientens gasflöde ger tiden som gasflaskan räcker i minuter. 500 l ------- = 250 minuter 2 l/min Observera Ovanstående beräkningar gäller i första hand medicinsk oxygen och andningsluft. Andra gaser eller gasblandningar kan behöva beräknas på helt annat sätt beroende på fysikaliska egenskaper.
, 2011-01-04 7(10) 6.1.8 Besiktning Årlig driftkontroll Certifierad säkerhetsbesiktningsman för medicinska gaser genomför årligen en driftkontroll av de medicinska centralgassystemen. Kontrollen utförs i enlighet med SIS HB 370 bilaga C. Den årliga driftkontrollen skall ske under medverkan av driftentreprenören. Bland annat så kontrolleras hur gasflaskor förvaras, täthet på ventiler och gasuttag, larm på avdelningar etc. Årlig kvalitetskontroll och inspektion av gaser Farmaceutiskt ansvarig ifrån sjukhusapoteket tillser att dessa kontroller och inspektioner utföres enligt senaste utgåvan av SLS (svensk läkemedelsstandard), driftentreprenören skall medverka och vara behjälplig vid provtagning. Årlig kvalitetskontroll och inspektion av medicinska gaser är reglerad och föreslås i SIS HB 370 avsnitt 15.3.7 och i svensk läkemedelsstandard. Kontrollen omfattar tillsyn över rutinerna för tillverkning, inköp, kontroll, förvaring, utlämning, distribution och övrig hantering med avsikten att undvika förväxlingar och att de medicintekniska gaserna är i fullgott skick vid användning. Årlig kontroll av ansluten medicinteknisk utrustning Regleras och föreskrivs i olika författningar, bl.a. i SOSFS 2008:1. Användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvård, AFS 2001:07 Anestesigaser och SIS HB 370. Årlig kontroll av takcentraler/pendlar, oavsett om de är slanganslutna eller fast anslutna, utförs av MTÖ. Den medicintekniske chefen har till uppgift att biträda vårdgivare/landstingsstyrelsen och verksamhetschefer med erforderlig medicinteknisk kompetens så att dessa kan uppfylla sitt ansvar avseende medicintekniska produkter.
, 2011-01-04 8(10) 6.1.9 Utbildning och övningar Utbildning Medicinsk teknik i Östergötland (MTÖ) erbjuder en grundläggande (steg 1) 2 timmar lång utbildning i el-, gas- och mekanisk säkerhet inom sjukvård. Detta baspaket är avsett för all personal inom sjukvården. Under utbildningen ges basala kunskaper i el- och gaslära som exemplifieras med kopplingar/bilder från verkligheten. Efter utbildningen ska riskmedvetenheten ha ökat. En påbyggnadsutbildning i steg 2 erbjuds också. Dessa läggs upp i dialog med den verksamhet som efterfrågar utbildningen, så att fokus kan läggas vid klinikens/avdelningens speciella behov. Utbildningen i steg 2 ger en fördjupad kunskap. Utbildning i ett tredje steg planeras i form av databaserad interaktivt kunskapsinhämtande, och då främst riktat mot olika typer av apparatur. MTÖ kan även hjälpa till med apparatspecifika utbildningar. Övningar För enheter med centralgas För att upprätthålla och utveckla hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens att handla rätt vid avbrott i medicinsk gasförsörjning, samt vid brand är det lämpligt att ha årliga övningar och utbildningstillfällen då centralgas kopplas ifrån samt reservgas kopplas in. Vid dessa tillfällen kan avstängningsmekanismer samt larm testas. Skyltning och märkning kontrolleras. För alla Kontroller av reservgasflaskor; innehåll och märkningar, utgångsdatum, renhet mm. Gå igenom Riktlinje för hantering av medicinska gaser, kontrolljournaler och loggböcker.
, 2011-01-04 9(10) 6.1.10 Verksamhetsrutiner vid avbrott i medicinsk gasförsörjning Allmänt Larmet ljuder lokalt med ljud (summer) samt kallelsesignalsystem så att personalen på berörda avdelningar omedelbart kan utföra de rutiner som finns på respektive avdelning för situationen, t ex inkoppling av reservflaskor vid tryckvakterna, inventera gasbehovet och kontakta driftentreprenören via FIXA, telefon 44 000. Vid behov av ytterligare reservflaskor samt för hjälp vid skifte av flaskreduceringsventiler samma kontaktväg. Där lustgas förekommer stängs den av automatiskt för att säkerställa att patienter ej får ren lustgas. Det åligger verksamheten att utarbeta egna lokala rutiner för hantering av gasbortfall, exempel på handlingsplan se bilaga 1. Yttersta ansvaret för att detta genomföres ligger på verksamhetschefen som har det medicinska ledningsansvaret. Syftet med rutinerna är att försäkra sig om att behovet av medicinsk gas är täckt vid gasbortfall. 6.1.11 Akut avstängning av gasanläggning Allmänt Det kan uppstå situationer då det av säkerhetsskäl är nödvändigt att omedelbart kunna stänga av gasförsörjningen helt eller delvis. 1) Den som gör avstängning av akuta skäl måste ta reda på vilka medicinska verksamheter som drabbas. 2) Kontakt med berörda gasanvändare inkl. jourhavande anestesiläkare skall ske genom den avstängandes försorg. 3) Den avstängande skall även omgående ta kontakt med platschef hos driftentreprenören och rapportera om avstängningen samt ange skälet härför. 4) Försörjning av gaser på annat sätt till gasanvändarna skall ges i erforderlig omfattning dels baserad på akuta krav på gastillgång, dels på förväntad avstängningstid. 5) Efter akut avstängning skall rutiner för arbetstillåtelse och användningstillåtelse följas i vanlig ordning. Akut avstängning av gasanläggning vid brand Räddningstjänstens räddningsledare får tillsammans med tjänstgörande sjuksköterska besluta om gasavstängning vid brand om det efter räddningsledarens riskbedömning krävs av säkerhetsskäl. Information om avstängningen skall omgående meddelas jourhavande anestesiläkare. Se även Akut avstängning av gasanläggning ovan.
, 2011-01-04 10(10) 6.1.12 Avvikelsehantering En avvikelse definieras som en icke förväntad händelse eller observation inom hälso- och sjukvård som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för patient, hälso- och sjukvårdspersonal, närstående, utrustning eller organisation. Detta innebär att även händelser i gashantering som medfört eller skulle kunnat medföra risk för skada enl ovan ska avvikelserapporteras. Alla avvikelser gällande medicinska gaser (centralgasanläggning med tillhörande distributionsnät, gasflaskhantering med kringutrustning, teknisk apparatur som använder medicinska gaser) ska rapporteras enligt gällande anvisningar. Rapportering skall ske via avvikelserapporteringssystemet SYNERGI. 6.1.13 Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring på den egna avdelningen kan göras i enlighet med RH-check 1. Allmän säkerhet. Den kvalitetssäkring som anges är: Kunskap hos medarbetarna angående hur man felanmäler Följsamhet till att rapportera avvikelser inom området i Synergi Om dagliga rutiner finns för att utföra daglig kontroll av medicinska gaser och följsamheten till dessa Om dokumenterade reservrutiner finns för driftavbrott och följsamheten till dessa Även RH-check 4. Medicinteknisk säkerhet berör hantering av medicinska gaser. nns i korridoren utanför sal 1. Framtaget av: Stefan Anskär överläkare ANOP Sinnescentrum, LiÖ Lena Nilsson överläkare ANOP Sinnescentrum, LiÖ