Tervetuloa käyttämään lukion a-ruotsin opetussuunnitelmaa vastaavaa oppikirjaa Varför inte 7!

Opettajalle Tervetuloa käyttämään lukion a-ruotsin opetussuunnitelmaa vastaavaa oppikirjaa Varför inte 7! Sekä kirjantekijöinä että opettajina olemme uuden haasteen edessä. Onhan kyseessä ensimmäinen opetussuunnitelmassa suulliseksi kurssiksi nimetty oppimäärä. Kurssin tärkein tavoite on saada oppilaat käyttämään kieltä rohkeasti suullisesti. Puhuttu kieli ei ole sama kuin kirjoitettu kieli ja siksi meidän opettajienkin täytyy heittäytyä rohkeasti suullisen viestinnän maailmaan, jossa tärkeintä ei ole tarkkailla oikeakielisyyttä vaan pikemminkin viestin välittymistä. On kuitenkin tärkeää opettaa eri viestintätilanteisiin sopivaa fraseologiaa. Niitä löytää kirjan mallidialogeista ja teemasanastoista. Suullisiin tehtäviin (dialogit, vapaat keskustelut yms..) emme pysty luonnollisestikaan antamaan mitään mallivastauksia. Tärkeintähän on, että oppilaat puhuvat kurssin aikana paljon ruotsia keskenään. Kaikkea ei tarvitsekaan kontrolloida. Antoisia keskusteluhetkiä toivovat tekijät. DEL 1 Från barnsben till vita mössan s.11-13, harj. 1-5: Ei mallivastausta. 1. Barnen är Guds gåva till världen s. 14, harj. 6. Vilka adjektiv och substantiv kan du bilda med ordet barn? adjektiv: barnlös, barnslig, barnförbjuden, barnkär, barnsäker, barnvänlig, barnledig substantiv: barnbarn, barndom, barnarbete, barnbidrag, barnbok, barnflicka, barnhem, barnmorska, barnvagn, barnvakt, barnsko, barnskötare, barnsjukdom, barndödlighet, barnläkare, spädbarn,. s. 15, harj. 7 : Ei mallivastausta. s.16, harj. 8 Säg på svenska 1. grym och omänsklig 2. gratis grundskoleutbildning 3. mot sin vilja 4. vanvård och utnyttjande 5. äventyra sin hälsa 6. sträva efter samma rättigheter 7. förnedrande bestraffning s. 16, harj. 9

Modaalisuus 1. Ingen får diskrimineras eller utsättas för tortyr. 2. Barnet får inte hållas åtskilt från sina föräldrar. 3. Varje barn har rätt att skyddas/ bli skyddat mot fysiskt eller psykiskt våld. 4. Inget barn ska/bör heller bestraffas med fängelse eller dödsstraff. 5. Tänk alltid på barnets bästa. s. 17, harj. 10: Ei mallivastauksia. s. 17, harj. 11 Pronominit. Henkilöön viittaaminen. Använd rätt pronomen i texten. Den vetande människan, Homo sapiens, har funnits i ca 250 000 år. Under hela utvecklingstiden har 1. hennes hjärna vuxit. Med detta följde att 2. hon kan föreställa sig det som inte finns närvarande och att kunna planera. Det visuella tänkandet skiljer 3. henne från andra djur. Barnet kan separeras från 4. sina föräldrar om det för 5. dess bästa. Om barnet inte bor med båda föräldrarna måste 6. det få träffa båda regelbundet. Barnet har rätt att besluta om många saker som gäller 7. det självt. Ville är ett ovanligt fiffigt barn. 8. Han lärde sig att läsa när 9. han var fem år och nu är 10. hans favoritlektyr uppslagsverk. Familjens andra barn Henrika är motoriskt begåvad. 11. Hennes favorithobby är balett och 12. hon uppträder i en dansgrupp. s. 18 harj. 12 Vilken artikel i barnkonventionen gäller här? artikel 30 2. Föräldrarstrunt s. 21 harj. 13: Ei mallivastauksia. s. 21 harj. 14 a Sivulauseen sanajärjestys, epäsuorat kysymykset, lauseadverbiaalit Fortsätt meningen så att du översätter den indirekta frågan. Mamma, kan du berätta för mig.. 1. varifrån barnen kommer? 2. vad som händer när man dör? 3. hur världen har kommit till?

4. varför människor inte har samma hudfärg? 5. hur det kommer sig att flygplan hålls i luften? 14. b Placera ett satsadverbial i varje indirekt fråga, välj t.ex. bland dessa: Några exempel: 1. varifrån barnen förmodligen kommer? 2. vad som i själva verket händer när man dör? 3. hur världen antagligen har kommit till? 4. varför människor märkligt nog inte har samma hudfärg? 5. hur det kommer sig att flygplan faktiskt hålls i luften? 14. c: Ei mallivastauksia. s. 22 harj. 15 Läs dikten i par. Vilka råd (neuvo) ger dikten? 1. Alla bär ansvaret för sitt eget liv. 2. Alla kan ha fel, också vuxna. 3. Ingen vet allt här i världen och alla känner på sitt eget sätt. 4. Du vet själv bäst vad som är bra för dig. s. 23. harj. 16-17: Ei mallivastauksia. 3. Gratulerar till studentexamen! s. 25. harj. 18 : Ei mallivastauksia. s. 25 harj. 19 Verbin muodostus Översätt till svenska. Sök ordförråd i texten ovan. 1. De unga abiturienterna spände sig inför studentexamen redan för 150 år sedan. 2. Tror du att dagens abiturienter skulle ha klarat sig i kristendom och latin? 3. Antalet studenter växte från 70 till 4000 på hundra år. 4. På 2010-talet börjar antalet studenter sjunka eftersom årskullarna minskar.

5. De muntliga proven i språk infördes år 2010. s. 25 harj. 20 vastaus vain tehtäviin 6-7. Nu övar vi siffror, datum och andra tidsuttryck, ta fram kalendern. Fråga och svara varandra turvis. 6. den 31 i tolfte/december, den 24 i tolfte/december, den 14 februari, den 28 februari, den första maj, den 13 maj, den 10 oktober, den sjätte december, den 13 december 7. i mars eller april, i maj eller juni, i juni, i juli

s. 26 harj. 21 Läs texten och gör dig en temaordlista. Sök den svenska motsvarigheten i texten. Slut på högskolornas inträdesförhör Det kan bli slut på pluggandet till högskolornas inträdesförhör. Undervisningsministern föreslår nu att antagningen till högskolor sammanslås till en enda stor antagning som sker utgående från studentbetyget. I framtiden skulle alla som ansöker till ett universitet eller en yrkeshögskola i Finland fylla i en och samma elektroniska ansökan. Nu håller en finländsk ung i snitt tre mellanår och det går illa ihop med regeringens mål att förlänga arbetskarriärerna. - Det viktigaste är att den ansökande ser hela utbudet av högre utbildning på samma gång. Vi tycker att det kunde hjälpa dem, säger utbildningsråd Birgitta Vuorinen undervisningsministeriets arbetsgrupp. I det nuvarande intagningssystemet finns kombinationer av många slag: enbart studentbetyg, betyg och inträdesprov, bara inträdesprov, lämplighetstest och inträdesprov. Dessutom har största delen av utbildningarna ett eget inträdesprov. Lättare att komma in på annan utbildning Varje år blir sex av tio nybakta studenter utan studieplats. Arbetsgruppens förslag innebär att den som inte kommer in till sitt första utbildningsalternativ lättare och snabbare kunde börja studera samma ämne vid en annan skola. När studentbetyget ersätter inträdesförhöret slipper man dessutom läsa till flera olika prov samma vår. - Enskilda studieinriktningar kan ju ta några extra prov om de verkligen behöver, men vi föreslår att universiteten ska utnyttja studentexamen så mycket som möjligt. Förstagångsstuderande skulle prioriteras Enligt planerna skulle de unga som ansöker om sin första studieplats dessutom ansöka i en egen omgång och ha högre prioritet än unga som redan har en studieplats. Tidigare var universiteten tvungna att dra in tilläggspoängen till nybakta studenter eftersom förslaget diskriminerade äldre ansökande. - Det blir allt viktigare att i god tid fundera på vad man vill studera. Ingen student skulle lämna gymnasiet utan en plan för framtiden. sisäänpääsykoe opiskelijaksiotto yhdistää keskimäärin hakija, tarjonta opetusneuvos, opetusministeriö valintajärjestelmä soveltuvuuskoe vastavalmistunut ylioppilas ehdotus, merkitä ensisijainen koulutusvaihtoehto välttyä yksittäinen, opintoala hyödyntää ensimmäisen vuoden ylioppilas haku poistaa, lisäpiste

s. 27 harj. 22-23: Ei mallivastauksia. s. 28 harj. 24-25: Ei mallivastauksia. s. 33 harj. 26: Ei mallivastauksia. s. 34 harj. 27-28: Ei mallivastauksia. s. 35 harj. 29-30: Ei mallivastausta s. 36 harj. 31: Ei mallivastauksia. s. 37 harj. 32: Ei mallivastauksia. s. 38 harj. 33 a) Mallissa havainnollistetaan tiiviissä muodossa referointifraaseja, oppilaiden suullinen tuotos on luonnollisesti puhekielinen. Forskaren Pekka Räihä tar upp frågan/undrar om studentexamen behövs. Han konstaterar att världen omkring oss har förändrats mycket. Är det då klokt att ha studentskrivningarna kvar? Han frågar sig om man kunde arbeta i gymnasiet på något annat sätt. Om eleverna inte blev så stressade kunde man också få annorlunda resultat påpekar han. Räihä påminner också att man kan bli antagen till universitet utan studentexamen. Är det alltså någon idé med ett så massivt slutprov som studentexamen avslutar Räihä? s. 39 harj. 33 b: Ei mallivastauksia. s. 39. harj. 34 a) Dags att byta roll! Ungdomar i utvecklingsländer har ingen framtid utan utbildning konstaterar Plan Finland. Mer än hälften av invånarna i u-länderna är barn eller ungdomar. FN:s mål att få slut på fattigdomen kan inte förverkligas om det inte blir bättre för ungdomar. Om barnen måste arbeta i stället för att gå i skola kan den onda cirkeln inte brytas. Familjerna förblir då fattiga i flera generationer. Om barnarbete är nödvändigt måste arbetsvillkoren förbättras. Det är viktigt att ungdomarna deltar i utvecklingsarbete med sina nya idéer. 34 b: Ei mallivastauksia. s. 40 harj. 35 Och till sist... Hur svarar du? 1. Det samma, det samma! / Ja, det var länge sen sist! 2. Tack bra, hur är det med dig då? 3. Ingen orsak. / Det var så lite. / För all del.

4. Tack, det ska jag göra. 5. Menar du allvar? / Det tycker jag med. / Aldrig i livet! 6. Tack själv! Det var trevligt. 7. Ingen fara! 8. Naturligtvis. / Det går bra. / Tyvärr inte. 9. Tack så mycket! / Tackar! / Tack tack! DEL 2 Efter festen börjar vardagen 1. Borta bra men hemma billigast s. 41, övning 1 Läs och välj det bästa alternativet. 1. B 2. B 3. C s. 42 övning 2 Stryk under följande ord och utryck i texten. 1. det gäller 2. ha råd till 3. ett hushåll 4. ingå i 5. utgift 6. ensamboende 7. förbrukningsvara 8. i underkant 9. ett besök 10. bero på 11. ett nöje 12. en utrustning 13. anpassa 14. köpa begagnat 15. vid sidan av s. 43 harj. 3 Skriv på svenska 1. Jag har redan länge drömt om en egen bostad i något härligt, gammalt höghus alldeles i stadscentrum. 2. Jag vet dock att jag i verkligheten inte har råd till det. 3. Den största skillnaden i att bo ensam är alla löpande utgifter/ räkningar. 4. Vilka utgifter tycker du är sådana som är absolut nödvändiga när du bor ensam? 5. Vilka utgifter skulle du kunna avstå från för att kunna bo ensam? 6. Jag har igen ont om pengar! Det beror på att jag köpte en ursnygg vinterjacka.

7. Som nödlösning tänker jag gå och sälja gamla prylar på loppmarknaden på veckoslutet. s. 43 harj. 4 Fyll i ordlistan. bostad 3 (ä) bostadsbidrag 5 bostadsområde 4 bostadsinbrott 5 lägenhet 3 rum 5 rumshöjd 3 hyra II hyra II ut hyra 1 hyresvärd 2 hyresannons 3 hyresavtal 5 bredband 5 ingå (epäs.) i ngt störa II tunn vägg 2 ljud 5 granne 2 keldjur 5 skötsam pålitlig asunto asumistuki asuntoalue asuntomurto huoneisto huone huonekorkeus vuokrata vuokrata jollekin vuokra vuokraisäntä vuokrailmoitus vuokrasopimus laajakaista sisältyä jkn häiritä ohut seinä ääni naapuri lemmikkieläin tunnollinen luotettava

s. 44 harj. 5 a, b: Ei mallivastauksia s. 45 harj. 6: Ei mallivastauksia 2. Fattas pengar, fattas allt? s. 46 harj. 7 Läs texten och välj det bästa svarsalternativet för varje uppgift 1. C 2. A 3. C 4. B 5. B s. 48 övning 8 Gå igenom följande text och fyll i luckorna med hjälp av översättningen. Lyssna sedan på låten och kolla dina svar. Kronofogden Jag håller mig uppe, följer lagar och regler...lakeja ja sääntöjä de som inte gör det ska kolla sig i spegeln. Att betala räkningar känns kanske inte bra...maksaa laskuja men man måste för att leva i Sverige i dag. Alla räkningar är lika viktiga - betala, så gör du det som är det riktiga....oikein De som är okunniga och tror att de är smarta tänker inte på att de hamnar i kronofogdens data...joutua deras namn "faller ner" för varje dag som går, kan inte hyra eller köpa på kredit på flera år....luotolla Kronofogden kommer inte att döma dig, finns du i registret så kommer ingen att glömma dig, att vara i registret är som en stor mur, kommer du inte över den så blir du jävligt sur Skärp dig, betala dina räkningar i tid!...ajoissa Eller vill du leva ett okontrollerat liv... Om inte kronofogden fanns hade vi inte haft en chans att låna pengar, att köpa på kredit Om inte kronofogden fanns hade vi inte haft balans och de flesta hade tyckt att livet va skit. - Ey Kiddow, du kan inte hålla på så här, skippa räkning efter räkning, du har nog med besvär...vaiva - Jag ska, jag försöker, men det är nånting som har hänt Var på väg till posten, men köpte en present....matkalla - De e bra att du berättar men ingenting försvinner, du kan inte fly så fort du ser ett hinder.

- Snäll, säg att det finns en väg ur klistret, jag gör vadsomhelst för att inte komma i registret. - Det är inga problem, det går att lösa om du skärper dig rejält och slutar slösa en...tuhlata massa pengar på saker som du inte har råd till....olla varaa jhk Du lurar dig själv om du softar och står still. - Irfano, professorn, jag vet att du har rätt,...olla oikeassa jag vill ändra på mitt sätt, men det är inte så lätt Jag behöver en väg, nånting att följa, har stora problem som jag inte vill dölja Ska bättra mig nu och göra det som häller...parantaa och lyssna på allt även om du skäller. - Jag vet att du har det jobbigt och hårt, men tappa aldrig hoppet, för att leva livet är svårt. - Kronofogden, det går inte utan er ni gör ett bra jobb, hoppas ni blir fler....useampi Om inte kronfogden fanns... Lika viktigt som etiken och lagen är kronofogden som hjälper dig att lära av misstag....erehdys Utan dem blir Sverige en fel sorts land rena Vilda Västern, ingen vägledande hand som sagt, kronofogden, dom vill dig bara väl. Är det du som skriver på så är det du som ger dem skäl Efter att ha sagt okej till din söta, ego tjej,...sanottuasi som bett dig betala för en liten "simpel" grej. Du går emot dina cash och är rädd för att säga nej, man försöker förklara och du säger "anyway". Vems fel är detta, kronofogdens eller ditt?...syy Din första räkning kommer, du tar inte ens en titt. Klart fan du blir jagad och hamnar i skiten E du lika dum nu som du va när du va liten Hur ska jag berätta så att du kan förstå? Vill du leva ditt liv som en frusen eskimå utan lägenhet och säkerhet, vill du tänka så?...huoneisto Hur ska det gå? Är det svårt att fatta...tajuta att man inte kan ta sedan bara dra, komma tillbaka och tro att allt e bra Jag menar, hur svårt kan de va?...tarkoitan Om inte kronofogden fanns.. s 50 harj. 9-11: Ei mallivastauksia 3. Sju ödesdigra ord s. 51 harj. 12 Lyssna på berättelsen och gör anteckningar medan du lyssnar.

a. Pojkarna firade midsommar i ett hus på landet. De hade tänkt ta det lugnt den här gången. De byggde en majstång och åt gott och drack öl och snaps. b. Att åka på en biltur. De hade druckit alkohol. c. Vägen var dålig och lerig eftersom det hade regnat på eftermiddagen. Daniel körde och varken han eller Niklas hade bälte på sig. I en kurva hamnade det ena däcket utanför vägen och Daniel tvärbromsade. Bilen körde mot ett träd i diket. d. Niklas slog huvudet i framrutan med en sådan kraft att han fick hjärnblödning i vilken han dog. Daniel föll ihop. e. Han såg vad Daniel höll på att göra och vägrade lämna hans sida. f. Daniel kände att alla tittade på honom och han kände skulden och ångesten inom sig. Han kunde inte gråta och hade skuldkänslor också för det. g. Det var Niklas mamma som fick honom att vakna. Hon sade att han skulle börja leva igen. h. Han dömdes till dagsböter och vård inom socialtjänsten i sex månader. i. Han bor i egen lägenhet, har flickvän och ett jobb som han trivs med. s. 53, övning 13 1. Elevernas egna åsikter. (T.ex. Domen var för mild.+ motivering!) 2. Det hårdaste straffet var nog det att Daniel måste bära skulden för sin bästa väns död resten av livet. 3. Bältena kunde ha hjälpt. / Niklas borde ha sagt nej till Daniel. / Ingen alkohol! 4. Elevernas egna åsikter manus För sju ord sedan blev livet aldrig detsamma för Daniel. Det är midsommarafton. Fyra vänner har samlats i ett hus på landet som tillhör Daniels föräldrar. Men i kväll har killarna huset för sig själva. Alla är i sjuttonårsåldern och känner varandra sedan barnsben. Den här midsommaren har de tänkt ta det lugnt efter förra årets brakfest. På eftermiddagen ger de sig ut och hugger ett par småbjörkar till majstången. Efteråt dukar de upp en middag och äter gott och dricker öl och snaps. När det så smått börjar mörkna har två av killarna gått in till teven. Kvar utomhus är Daniel och hans äldsta vän Niklas, som med varsin öl i handen gör de sista justeringarna på majstången. Plötsligt: en idé, en impuls. Daniel

vänder sig mot sin vän och ställer frågan: Ska vi ut och köra litet bil? Pojkarna hade aldrig kört i fyllan tidigare. Det bara kom upp liksom och de bestämde sig på sekunden. Det enda de var rädda för var väl att någon skulle se dem eller att polisen skulle komma. Att någonting värre kunde hända tänkte pojkarna aldrig på. Under eftermiddagen har det regnat, så nu sladdar bilen runt i leran på en åker inte långt från huset. Det är Daniels pappas bil, nycklarna tog de utan att deras vänner märkte något. Daniel kör, varken han eller Niklas har bälte på sig. Efter ett par återvarv får de nog och vänder tillbaka. På den lilla grusvägen har Daniel kört hundratals gånger med sin motorcykel. Trots att han vet precis hur skarp kurvan är, hamnar det ena däcket utanför vägen. Daniel grips av panik och tvärbromsar. Bilen glider ut i diket. Där står ett träd. Läkarna berättade senare för Daniel att Niklas hade slagit huvudet i framrutan med sådan kraft att han hade fått hjärnblödning. Tio sekunder efter kraschen var han hjärndöd, några timmar senare avled han på sjukhuset. Daniel hörde inte läkarnas berättelse. Han uppfattade bara Nej. Vi är ledsna. Niklas klarade sig inte. Sedan blev det svart. Benen vek sig och Daniel föll ihop på golvet. Hela världen rasade omkring honom och redan innan han fick lämna sjukhuset hade han bestämt sig för att ta sitt liv. Daniel var övertygad om att smärtan skulle finnas kvar för alltid. Att det var lika bra att ge upp. Som tur var såg hans bror vad som höll på att hända. Han blev som en skugga på Daniel och vägrade lämna hans sida, vägrade släppa honom ur huset ensam. Till begravningen kom trehundra anhöriga. Alla deras gemensamma vänner var där. Daniels föräldrar och Niklas föräldrar som till Daniels stora lättnad ställde

sig bredvid honom under begravningsakten. Daniel kände att alla tittade på honom och han kände skulden och ångesten komma. Han såg bara ned i golvet under hela begravningen. Allt inom honom låste sig och blickarna gjorde att han inte fick fram en enda tår. Han trodde att alla såg att han inte grät och han kände sig som en jävla idiot som inte kunde gråta på sin bästa kompis begravning. Därefter lämnade Daniel inte sängen på flera veckor. Sömn och försök till sömn blev allt han ägnade sig åt. Sömnen var det enda som kunde tränga bort tankarna. När han sov kände han ingenting. Vändpunkten för Daniel blev när Niklas föräldrar kom på besök. Niklas mamma spände ögonen i honom och sade: Nu får du sluta upp med den här skiten du håller på med och börja leva igen. Hon sade att hon ville att Daniel skulle bli som vanligt igen så att de kunde minnas Niklas tillsammans. Fortfarande återstod rättegången. Domen blev grovt vållande till annans död, grovt rattfylleri och olovlig körning. Som minderårig dömdes Daniel till dagsböter och vård inom socialtjänsten i sex månader. Att han skulle straffas visste han, men själva straffet var honom likgiltigt. Det spelade ingen roll om han fick fem eller tio års fängelse. Det hårdaste straffet bar han inom sig. Så småningom började Daniel bygga upp sin tillvaro igen. Intresset för idrott var till en stor hjälp. I dag bor Daniel i egen lägenhet. Han har flickvän och ett jobb som han trivs med. Med jämna mellanrum träffar han Niklas föräldrar. De båda familjerna har stöttat varandra genom den svåraste tiden. Nyligen deltog Daniel i ett projekt för att få gymnasieungdomar att inte köra fulla. Det var ett sätt att bearbeta sorgen och göra något positivt av skuldkänslorna. Och om han

är på en fest och någon får för sig att de ska köra så påminner Daniel dem om vad som kan hända. Oftast lyssnar man på honom. s. 54, övning 14 Fyll i trafiktermer förare 5 - kuljettaja bilist 3 - autoilija fotgängare 5 - jalankulkija trottoar 3 - jalkakäytävä genväg 2 - oikotie tvärgata 1 - poikkikatu fordon 5 - ajoneuvo långtradare 5 - rekka ta IV körkort - suorittaa ajokortti skjutsa I - antaa kyyti köra II sakta - ajaa hitaasti köra II fort - ajaa kovaa fortkörning 2 ylinopeus avkörning 2 ulosajo köra II om - ohittaa byta II fil - vaihtaa kaistaa väja II väistää bromsa I jarruttaa krocka I = kollidera I - ajaa kolari en krock 2 kolari frontalkrock 2- nokkakolari felparkering 2 - väärinpysäköinti hastighetsbegränsning 2 - nopeusrajoitus rattfyllerist 3 - rattijuoppo åka II fast - jäädä kiinni få (epäs) punktering - saada rengasrikko byta II däck - vaihtaa renkaat bränsle 4 - polttoaine bensinstation 3 = mack 2 - huoltoasema rusningstid 3 - ruuhka-aika trafikstockning 2 - liikenneruuhka kö 3 - jono trafikant 3- matkustaja, liikennöitsijä

s. 55 harj. 15-16: Ei mallivastauksia s. 56 harj. 17 a, b: Ei mallivastauksia s. 56 harj. 18 Jobba i par och översätt dialogen fritt till svenska. - Hej Kim! Är det sant att du igen har fått böter för fortkörning? - Jo, men jag höll på att komma för sent till/ var nära att missa provet i modersmål. - Borde du inte lära dig att stiga upp i tid? - Visst steg jag upp i tid, men du vet ju hurdan morgonrusningen kan vara och jag blev verkligen nervös i kön. - Ajabaja, man ska behärska sig i trafiken, annars kan det gå illa. - Hörrudu, du har ju också fått böter minst en gång. - Nåja, det var ju bara för felparkering. Men har du hört att Milla har krockat med en lastbil? - Hur gick det till?/ Vad var det som hände? Hon brukar ju annars vara så försiktig. - Hon var tvungen att väja för en fotgängare och körde på lastbilen som kom från vänster. Lyckligtvis/som tur var blev ingen skadad. - Det var ju bra och plåt är ju bara plåt. 4. Kan brott någonsin löna sig? s. 57 harj. 19 a Tekstit ovat melko pitkiä, tuotokseksi riittävät hyvinkin suppeat referaatit, kunhan käy ilmi kuka, mitä, miksi ja seuraukset. Tom hade med sig lite droger när han kom från Danmark till Finland. Tullen gjorde en razzia på tåget i Sverige och han åkte fast. Det blev rättegång, och han fick ett kort fängelsestraff. Han fick vänta ett år innan han skulle avtjäna straffet, som till slut bara var två veckors fängelse. Toms erfarenheter från fängelset är inte så skrämmande. Men han är ganska kritisk, för han tror inte att man kan bota någon från att begå brott med fängelsestraff. Han upplevde att det hårdaste straffet var att vänta på domen. Han ångrar sig inte så mycket själva brottet men skulle aldrig göra om det, så beroende av svampar är han nog inte. s. 58 harj.19 b Klassläraren Vexi är totalvägrare av etiska skäl. Han dömdes till fängelsestraff eftersom han vägrade att påbörja värnplikt eller civiltjänstgöring. Men han åkte inte till fängelset. Senare greps han av polisen, när han hade åkt metro utan biljett och fördes till Kervo fängelse. I fängelset blev han accepterad av maffian innan det kom fram att han är totalvägrare. Det är nämligen ingen merit bland interner. Livet i fängelset var monotont och passivt. Det gällde att träna mycket, t.ex. att spela fotboll. Vexi sysslade med meditation och yoga. Som totalvägrare kunde han välja civiltjänst och på det sättet komma ut ur fängelset. Han åkte till civiltjänstcentret men sjukanmälde sig genast. I stället jobbade han i sin skola som lärare och återvände inte till centret när sjukledigheten tog slut.

Nu åkte han fast för fortkörning. Det blev rättegång igen, och det är klart är att han ska in så fort domarna vet vem som ska göra vad. Han är ganska kritisk till systemet. Varför är hans övertygelse inte lika värdefull som Jehovas vittnens? Om alla 3000 civiltjänstgörare skulle totalvägra skulle man vara tvungen att fundera på allvar hur civiltjänstgöringen kunde förnyas så att vi lär oss att tackla globala problem och hållbar utveckling. s. 59 harj. 20 Komplettera ordlistan med hjälp av texterna. advokat 3 av etiska skäl avstänga II avtjäna I straff fängelsestraff 5 begå (epäs.) brott 5 bota I brott 5 brottsling 2 cell 3 civiltjänstcenter 5 civiltjänstgöring, -en dom 2 domare 5 drog 2 döma II till döma II för farlig bli frisläppt, -, -a asianajaja eettisistä syistä sulkea pois kärsiä rangaistus vankilarangaistus tehdä rikos parantaa rikos rikollinen selli siviilipalvelukeskus siviilipalvelu tuomio tuomari huume tuomita johonkin tuomita jostain vaarallinen päästä vapaaksi

fånge 2 fånga I fångenskap, -en fängelse, -t, -er försvar, -et grov gärningsman 5 (ä) göra II (o-o) om inlåst, -, -a intern 3 kallelse 3 knark, -et knarkbrott 5 leda II till lindrig lösning 2 offer 5 oskriven regel 3 ovillkorligt fängelse påbörja I rättegång 2 sitta IV (a-u) inne sjukanmäla II sig skyldig skrämmande vanki vangita vankeus vankila puolustus karkea tekijä uusia lukittu vanki kutsu huume huumerikos johtaa jhk lievä ratkaisu uhri kirjoittamaton sääntö ehdoton vankeus aloittaa jkn oikeudenkäynti olla vankilassa ilmoittautua sairaaksi syyllinen pelottava

sluten avdelning 2 straff 5 straffregister 5 straffrätt, -en totalvägran tpm. totalvägrare 5a tulltjänsteman 5 (ä) förtvina I våld 5 vittne 4 vägra I värdefull värnplikt- en värsting 2 åka II fast åklagare 5a ångra I sig öppet fängelse, -t, -er övertygelse 3 suljettu osasto rangaistus rikosreksiteri rikosoikeus totaalikieltäytyminen totaalikieltäytyjä tullivirkaiija surkastua väkivalta todistaja kieltäytyä arvokas asevelvollisuus pahis jäädä kiinni syyttäjä katua avovankila vakaumus s. 61 harj. 21: Ei mallivastauksia 5. Ny tid nytt försvar s 63 harj. 22 a, b: Ei mallivastauksia 6. Anna i armén s. 64 Manus

Anna: Jag visste ju att kvinnor får avbryta tjänsten när som helst under rekryttiden, det är ca 45 dagar, så den möjligheten fanns. Man kan ju också få sparken om befälhavaren anser att man inte passar i armén. Men när man har svurit eden gäller samma lag för både kvinnor och män: alltså om man vill avbryta tjänsten, så är man förpliktad att göra civiltjänst. När jag ryckte in var vi nio kvinnliga rekryter och tre avbröt tjänstgöringen inom de 45 dagarna. Intervjuare: Blev flickorna särbehandlade på något sätt? Anna: Bäst kan känslan beskrivas med: "alla känner apan, apan känner ingen". Alla visste vilka vi var, och på sätt och vis syntes vi då mera än vi var i antal. "Alla" var intresserade av vad vi än gjorde och ryktena var ofta ganska intressanta. Man förde ett jättelivligt liv utan att man själv visste om det. Och alla kvinnor som gör lumpen är ju "lesbiska krigselefanter"! (sotanorsulesbo) På kasernen hade vi en egen kvinnoduschtoalett, och visst en egen stuga. I stugan hade vi alla ett extra skåp -"civilskåp"- för de saker staten inte kunde erbjuda oss till exempel behå, trosor, hygienartiklar. I stugan fanns det också en spegel, för staten tror att kvinnorna inte klarar sig utan. Mest användes den av våra undersergeanter och aspiranter, vi hade så pass mycket att göra hela tiden att vi inte hann titta i spegeln. Enligt lagen måste det också finnas ett lås på kvinnostugans dörr, för att kvinnorna ska kunna byta kläder i fred. Annars behandlades vi i princip som alla andra. Men i början, under rekryttiden, märkte man nog ganska ofta att man inte var önskad. Andra rekryter hade i allmänhet inga problem med vår närvaro, men attityden bland t.ex. undersergeanterna var, att "om en kvinna är så pass dum att hon kommer frivilligt till militären, så förtjänar hon lite extra tjänst..." Bakgrunden till detta var att vi var de första kvinnor någonsin som tjänstgjorde vid detta kompani, som allmänt ansågs vara det manligaste i hela brigaden och som värderades högt av försvaret. Intervjuare: Var det svårt för stampersonalen eller de andra värnpliktiga att ni var med överallt? Anna: Nej, inte tror jag det. T.ex. i skogen där tälten är "blandade", alltså alla sover med sin grupp/pluton hade vi aldrig några problem. Man hinner inte tänka sexuellt i skogen. Kanske det för stampersonalen var svårast att alltid komma ihåg att kvinnorna också behöver räknas med, och att vissa specialarrangemang behövs. Kvinnor måste vara aktiva, för att inte bli bortglömda med eller utan avsikt. Jag tror att de karlar, som hade de största fördomarna och de mest förnedrande attityderna mot kvinnor i allmänhet, hade också mest problem med tanken på kvinnliga beväringar. Jag förstår nog också den synvinkeln. Många män känner sig hemlösa eftersom armén länge har varit det enda stället dit kvinnorna inte har haft tillträde. Det här fenomenet syns nu också allmänt i samhället, då manliga roller diskuteras mera öppet. Intervjuare: Berätta lite om din garnison. Nylands brigad är ju den enda svenska garnisonen i Finland. Vad innebär det i praktiken? Anna: Själva garnisonsområdet är jättevackert. Svenskarna byggde den första kasernen 1626, ryssarna fortsatte att bygga ut området på 1800-talet och till sist byggde finnarna sin del. Enormt långa rödtegelshus med en lönnpark emellan. Att Nylands brigad i Dragsvik är den enda svenskspråkiga brigaden i Finland, betyder ju att i princip alla svenskspråkiga karlar tjänstgör där, för man har ju enligt lagen rätt att tjänstgöra på sitt eget modersmål. I garnisonen märker man ganska tydligt vem som är från Österbotten och vem inte är det, och denna mentala gräns orsakar många konflikter. Svenskfinland är "delad" i två stora områden: Pampas och Gummiland. Södra Finland med sina stora städer Åbo, Helsingfors, ungefär till Tammerfors är

Gummiland, och resten alltså Österbotten är Pampas. De lär ha fått sina namn för att städernas killar är slappa som gummi och för att Österbotten är platt som Pampas. Annars är tjänstgöringsspråket svenska, allt annat sker på svenska utom själva kommandona. Det heter till exempel "Till matsalen, tahdissa -mars!" Kommandospråket är finska för svenskspråkiga soldater måste förstå en finskspråkig befälhavare. Intervjuare: Varför valde du Dragsvik? Anna: Jag valde inte Dragsvik. Jag hade själv valt några andra alternativ och sökte faktiskt inte till Draga. Men vid uppbådet, där alla blivande beväringar också intervjuas, blev det klart att herr Majoren inte hade samma åsikt som jag. När han märkte att jag kunde svenska åtminstone på pappret, då var saken klar. Kvinnornas placeringar behandlas av en speciell nämnd, som slutligen bestämmer tjänstgöringsplatsen. Processen tar vanligtvis fyra till sex veckor, men bara en vecka senare fick jag ett brev där det stod: "Välkommen till Dragsvik!" Intervjuare; Hur klarade du dig med språket? Jag menar nu vanlig svenska och österbottniska dialekter. Anna: Jag hade den långa skolsvenskan som förkunskap men jag måste medge, att det inte hjälpte mycket. Visst hade jag också varit intresserad av svenska utanför skolan, deltagit i kurser o.s.v., men ändå var det en chock... Som om man inte kunde ett ord. Efter första chocken med själva tjänstgöringen, som är en chock för alla oberoende av bakgrund eller kön, förstod jag att det inte finns andra alternativ än att börja med språket från början. Lättast var det på lektionerna för officerarna talade långsammare. Och så småningom, medan jag studerade "Beväringens handbok" med hjälp av ordbok lärde jag mig det militära fackspråket. Men visst var det frustrerande, när man inte förstod ett ord av dialekten, "pampesiska", och den andra var i värsta fall helt svenskspråkig och kunde inte ett ord finska. Intervjuare: Vad är ditt allmänna intryck av armétiden, mest positivt eller negativt? Anna: Fifty fifty. Minnena förgyller det värsta... För mig var armén en fostrande upplevelse, då jag lärde mig mycket om mig själv, men mest lärde jag mig om människor och deras handlingar. Intervjuare: Finns det någonting som du inte skulle vilja uppleva en gång till? Anna: Att bli nedvärderad bara på grund av könet. Intervjuare: Hurdana erfarenheter tycker du att var de bästa eller nyttigaste för dig? På vilket sätt tror du att de här erfarenheterna kan hjälpa dig i framtiden? Anna: Hela armétiden var nyttig, för jag fick verkligen mera perspektiv. Och när tiden går, så förstår man vissa handlingar också mera på djupet. Nyttigast i arbetslivet har redan varit mina kunskaper att tolka människors handlingar och kunskapen om hur olika slags människor beter sig i snabbt förändrade situationer. Alla är inte likadana, men bra på olika sätt. Intervjuare: Fick du vänner som du fortfarande träffar? Anna: I armén var jag mest med karlar och hade dem som kompisar. Visst höll vi kontakt med kvinnorna också, men vi var så särpositionerade och få, att kontakterna inte blev så starka. Men efter milin har det varit tvärtom. Jag har nästan alla kvinnliga beväringskompisar kvar i mitt liv, men inte en