Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering SANNA. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 24/

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering SANNA Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 24/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831 25 ÖSTERSUND 076-830 05 29 info@payoff.nu www.payoff.nu

1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Samhällsekonomisk utvärdering av projekt SANNA -teamet... 3 Vad är NyttoSam?... 3 Avgränsningar och antaganden... 3 Inledning... 4 Ekonomisk analys... 5 Potential... 5 Intäkter... 6 Samhället som helhet... 6 Staden... 6 Regionen... 7 Arbetsförmedlingen... 7 Försäingskassan... 7 Övrig stat... 7 Staten totalt... 7 Individerna/hushållen... 7 Försäingsgivarna... 7 Kostnader... 7 Lönsamhet... 8 Samhället som helhet... 8 Staden... 8 Regionen... 8 Staten... 8 Diskussion... 9 Bilagor... 9 SANNA-teamet... 10 Urval... 10 Tabellbilaga... 11

2 Sammanfattning Samordningsförbundet i Göteborg Hisingen Delta har gett payoff.nu i uppdrag att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för 13 individer som deltagit i projektet SANNA teamet. För att genomföra utvärderingen har payoff.nu s modell NyttoSam använts. De viktigaste resultaten av utvärderingen är följande: 1. Samhället som helhet a. Payoff-tiden är sex månader b. Lönsamheten på kort respektive lång sikt är 1,4 respektive 19 milj. c. Lönsamheten per deltagare är 107 000 på kort sikt och 1 457 000 på lång sikt d. Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgänglig potential är 35 % 2. Aktörerna a. Payoff-tiden för staden är två månader b. Payoff-tiden för regionen är sju månader c. Payoff-tiden för staten totalt är 70 månader d. Såväl staden som regionen och staten totalt har positiv lönsamhet på lång sikt e. Stadens lönsamhet på lång sikt är 10,5 milj., motsvarande drygt 800 000 per deltagare f. Deltagarna har i genomsnitt förbättrat sin disponibla inkomst på kort sikt med cirka 29 000. Utvärderingen visar att det finns stora samhällsekonomiska vinster av att personer kan bryta sitt utanförskap och övergå till en aktiv situation som innebär en högre grad av självtillit men även ökat attraktionsvärde på arbetsmarknaden. Konet innebär det att personer går till någon form av anställning från att ha varit bidragsberoende i före-läget. På detta sätt bidrar individerna till samhällets produktion samtidigt som många minskar sin konsumtion av tjänster från samhällets olika aktörer. Påpekas bör att denna utvärdering endast visar på ekonomiska effekter av verksamheten i projekt SANNA. Frågor ing livskvalitet och andra mjuka värden berörs inte här även om dessa värden är väl så viktiga som de ekonomiska. Analysen utgår från deltagarnas status 12 månader före respektive 12 månader efter att de har lämnat projektet. Det vore naturligtvis mycket intressant att följa deltagarna över en längre tidsperiod och studera varaktigheten av de effekter som projektet gett upphov till. En fortsatt uppföljning och samhällsekonomisk utvärdering av individernas status vore därför intressant att genomföra sedan minst ett år förflutit. Denna ytterligare utvärdering kan då påvisa hur stor del av den kvarstående samhällsekonomiska potentialen som återskapats. Till sist vill vi betona att detta är en delstudie och att vi från payoff.nu avstår från att göra några ytterligare analyser och kommentarer om resultatet. Varje projekt är unikt avseende målgruppens sammansättning, metodik, resurser, tid, syfte och mål. Vid redovisningen av slutrapporten är vi beredda att diskutera utfallet av utvärderingen kopplat till våra erfarenheter av andra utvärderingar.

3 Samhällsekonomisk utvärdering av projekt SANNA -teamet payoff.nu har fått i uppdrag av Samordningsförbundet i Göteborg Hisingen Delta att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för 13 individer, som deltagit i projektet SANNA -teamet. För att genomföra utvärderingen har payoff.nu s modell NyttoSam använts. Uppdraget har bestått i att samla in information angående deltagarnas försörjningssituation och dess nyttjande av samhällets resurser. Utvärderingen syftar till att studera hur personernas situation efter att ha lämnat projektet förändrats relativt situationen före dess medverkan i projektet. Det insamlade underlaget ing varje deltagare har bearbetats med stöd av Nytto- Sam. Utfallet har sedan analyserats och sammanställts i denna rapport. Återföringen till uppdragsgivaren sker slutligen i form av ett överlämnande av rapporten i kombination med en muntlig presentation. Vad är NyttoSam? Modellen NyttoSam har sitt ursprung i ett annat samhällsekonomiskt verktyg, SamPop. Under år 2007 tog payoff.nu över rättigheterna till SamPop från Arbetslivsresurs. SamPop togs ursprungligen fram av Samhall Resurs för ca 10 år sedan. Därefter har modellen vidareutvecklats och uppdaterats och fått namnet NyttoSam. En del av modellen avser programvara, som kontinuerligt uppdateras m h t förändringar av skatter, ersättningar, normkostnader o s v. Med stöd av NyttoSam genomför payoff.nu utvärderingar och analyser av projekt och verksamheter, som syftar till att minska utanförskapet i samhället och som skall leda till att individernas självförsörjningsgrad ökar. Uppdraget inbegriper utbildning riktad mot uppdragsgivaren, support under uppgiftsinsamlingen, ev. delrapporter samt en slutrapport som redovisas direkt hos kund. Kortfattat fungerar programmet på följande sätt: genom att kartlägga en individs livs- och försörjningssituation FÖRE en åtgärdsperiod och sedan jämföra detta med motsvarande situation EFTER åtgärden beräknar NyttoSam de ekonomiska effekter som uppstått. Effekterna beräknas för såväl samhället som helhet, som för olika aktörer. De aktörer som redovisas separat i programmets standardversion är kommun/stad, region, försäingskassa, arbetsförmedlingen, övrig stat 1, staten totalt, försäingsgivarna och individen själv. NyttoSam skall ses som ett verktyg, som visar storleksordningen på utfallet av de vidtagna åtgärderna för samhället och respektive aktör. Utfallets precision är till stor beroende av kvaliteten på inmatade uppgifter ju bättre underlag desto säare att utfallet är pålitligt. Programmets struktur bygger på de lagar, regler och system som gäller i dagens samhälle samt ett antal antaganden och avgränsningar. Skattelagstiftningen, socialförsäingssystemet, standardkostnader för olika offentliga tjänster, högkostnadsskydd samt regler för olika arbetsmarknadsåtgärder är några av de delar som ingår i programmet. Trots programmets solida och matematiskt korrekta karaktär vill vi inom payoff.nu betona att alla de ekonomiska konsekvenser, som är kopplade till en individs rehabilitering är svåra att identifiera, mäta och beräkna. Särskilt komplicerat är att beräkna det ekonomiska värdet av mjuka s.k. icke-ekonomiska effekter, som förhöjd livskvalitet, bättre hälsa, minskat lidande m.m. Vi har därför valt att inte ta med sådana effekter i våra kalkyler. Den marginella osäkerhet som finns i programmets utfall gör att vi avrundar de beräknade värdena till jämna tusentals onor. Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för NyttoSams beräkningar har ett antal avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk 1 Skatter, arbetsgivaravgifter mm.

4 teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Följande avgränsningar har gjorts:! Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden.! Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet.! Ev. inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion, inget sparande förekommer! Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska effekter på livskvalitet och välbefinnande ingår inte.! De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella indirekta effekter som uppkommer för familj och omgivning ingår inte.! Programmet förutsätter att allt som produceras av de personer som arbetar/kommer i arbete är efterfrågat på marknaden.! Den intäkt som staten har i form av moms och indirekta skatter bygger på den produktion som individen åstadkommer och inte den konsumtion som han/hon kan orsakar.! Programmet förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag.! Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet. Inledning SANNA-teamet är en aktivitet inom ramen för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA). Aktivitetens mål är att stödja arbetslösa Hisingsbor med missbruksbakgrund i deras rehabilitering till arbete och egen försörjning. De deltagande myndigheterna är socialtjänsten, arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården och försäingskassan. Syftet med samverkan är att åstadkomma en samordning av insatserna ing individen för att därigenom undvika att denne hamnar i så kallad rundgång mellan myndigheterna. Deltagarna i verksamheten har ofta många år av missbruk av alkohol eller droger bakom sig och misslyckade försök till rehabilitering. Deras nykterhet och drogfrihet är vid starten oftast skör och man saknar i många fall en sysselsättning. För ytterligare information om projekt SANNA -teamet, se bilaga. Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redovisar projektets samhällsekonomiska potential. Därefter redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i projektet. I nästa steg redovisas de kostnader projektet haft för deltagarna varefter lönsamheten i form av såväl payoff-tid, som en kort- och långsiktig kostnads-/intäktskalkyl redovisas. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; kommun (staden i detta fall), region, staten samt individerna/hushållen och försäingsgivarna. För staten sker en särredovisning för arbetsförmedlingen, försäingskassan och övrigt inom den statliga sektorn, övrig stat. För staden och region redovisas även intäkterna på kort och lång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter.

5 Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i fyra delar; potential, intäkter på kort och lång sikt, projektkostnader samt lönsamhet på kort och lång sikt inklusive payoff - kalkyler. Tabellerna ing intäkter, kostnader och lönsamhet finns i slutet på rapporten. Potential I tabell 1 framgår projektets samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som maximalt kan uppnås när projektet startade, kopplat till de 13 individer som ingår i utvärderingen. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela potentialen kunnat utnyttjas genom projektets drivande. Tabell 1. Sammanställningen visar projektets samhällsekonomiska potential på kort och lång sikt. Kort sikt Max/min Lång sikt, sannolikt Max/min Lång sikt, teoretiskt 124 870 000 Max/min Tillgänglig potential i föreläge 6 936 000 1 098 000/ 255 000 45 094 000 11 534 000/ 245 000 28 559 000/ 2 938 000 Utnyttjad potential 2 431 000 Verkningsgrad 35 % Kvarvarande potential i efterläge 4 505 000 Med tillgänglig potential på kort sikt avses den potential som finns att tillgå första året efter att individen lämnat projektet. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av ett heltidsarbete med genomsnittslön (20 500 ) plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård och omsorg som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i projektet. För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte konsumerar någon form av vård eller omsorg utgör potentialen cirka 430 000. Högsta potential på individnivå var drygt 1 milj. vilket är kopplat till en individ som i föreläget saknade arbete och som erhöll ekonomiskt bistånd i kombination med ett omfattande boendestöd. Dessutom erhöll personen omfattande offentliga vårdinsatser. I efterläget hade individen kommit in i ett lönebidragsarbete och klarade sig med ett betydligt mindre omfattande boendestöd. Den utnyttjade potentialen visar hur mycket av det tillgängliga utrymmet som kunnat återskapas genom individernas deltagande i projektet. I detta fall har drygt 2,4 milj. kunnat återskapas, vilket motsvarar en verkningsgrad på 35 procent 2. Beräknar man den långsiktiga potentialen kan det ske på (åtminstone) två olika sätt; ett sannolikt och ett teoretiskt. Det sannolika perspektivet bygger på antagandet att deltagande individer behåller den produktivitet de har när de lämnar projektet halva tiden fram till förväntad pensionsålder (vilket i nuläget är 62 år). Det teoretiska perspektivet bygger i sin tur på antagandet att individerna bibehåller sin produktivitet hela tiden fram till maximal pensionsålder (dvs. 67 år). Även om dessa beräkningar bygger på olika antaganden om framtiden påvisar beräkningarna vilka stora potentialer det finns i att bryta utanförskapet hos människor. 2 2 431 000/6 936 000 = 35 %

6 Intäkter I tabell 2 redovisar vi en sammanställning över de intäkter projektet genererat på kort sikt för samhället som helhet samt för alla berörda sektorer i samhället; dvs. stad, region, staten, individen/hushållet samt försäingsgivarna. Dessutom särredovisas intäkterna för arbetsförmedlingen, försäingskassan och övrig stat 3, dvs. de delsektorer som tillsammans utgör staten totalt. De prognostiserade intäkterna på lång sikt redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; stad, region och staten. Även för arbetsförmedlingen och försäingskassan särredovisas långsiktiga intäkter. Anledningen till att intäkterna på lång sikt inte redovisas för övrig stat, individ/hushåll och försäingsgivarna är att dessa uppgifter inte är så relevanta i sammanhanget. Förutom dessa uppgifter redovisas även spannen i utfallen, dvs. skillnaderna i maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna, såväl på kort som på lång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Samhället som helhet Som framgår av tabell 2 (tabellerna finns som bilaga i slutet av rapporten) beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 13 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning, på kort sikt utgöra cirka 2,4 milj.. Med kort sikt avses en 12 månaders period då vi jämför utfallet i ett efterläge med motsvarande i ett föreläge, dvs. hur situationen var för individerna innan de kom in i projektet. Intäkten är således skillnaden mellan värdet i efterläget med värdet i föreläget. Den långsiktiga intäkten, baserad på antagandet om att den aktuella statusen i efterläget bevaras under halva tiden fram till förväntad pensionsålder 4, utgör cirka 20 milj.. Variationen i intäkt på individnivå är stor. Kortsiktigt är spridningen (skillnaden mellan bästa och sämsta utfall på individnivå) cirka 800 000 medan den är drygt 8 milj. på lång sikt. Största intäkten bidrar den deltagare med som kommit in i arbete med lönebidrag i kombination med aftigt minskade behov av offentliga tjänster som sjuk- och iminalvård. Staden På kort sikt är utfallet för staden en intäkt på ca 1,5 milj.. Delar vi upp den totala effekten för staden på de tre olika intäktskällor som vårt program beräknar - bistånd, skatt och real resursförbrukning - kan vi konstatera att skatteintäkterna har ökat med 295 000. Den reala resursförbrukningen (huvudsakligen handläggningstid för socialtjänsten) har minskat med cirka 350 000 samtidigt som det ekonomiska biståndet har reducerats med drygt 800 000 i efterläget jämfört med föreläget. Sammantaget leder alltså detta till en kortsiktig intäkt på cirka 1,5 milj. 5. Staden ökar sina intäkter allra mest för de personer som gått från ett helt beroende av försörjningsstöd till heltidsarbete (med eller utan lönebidrag). Stadens genomsnittliga intäkt per deltagare i projekt SANNA - teamet är drygt 112 000 på kort sikt. Den långsiktiga intäkten för staden är också, utifrån våra antaganden om produktivitetens status fram till deltagarnas förväntade pensionsålder, positiv och utgör cirka 10,7 milj.. Ser vi på utfallet för de enskilda deltagarna varierar intäkten mycket. Skillnaden mellan bästa och sämsta utfall är cirka 380 000 på kort sikt medan det på lång sikt är cirka 3,3 milj.. 3 Med övrig stat avses de olika skatteeffekter som påverkar staten. 4 Med förväntad pensionsålder avses den ålder där vi i genomsnitt går i ålderspension. F.n. är det cirka 62 år. 5 295 000 + 347 000 + 814 000 = 1 456 000

7 Regionen Även för den landstingskommunala sektorn är intäkten positiv, på kort sikt 404 000. Orsaken till det positiva utfallet är främst kopplat till att deltagarna minskat sitt vårdbehov. Medelvärdet i intäkt på kort sikt ligger på 31 000 per deltagare i projektet. Variationen i intäkt mellan bästa och sämsta utfall utgör 50 000. På lång sikt är intäkten för regionen 3 milj.. Variationen mellan bästa och sämsta utfall är 1,8 milj.. Arbetsförmedlingen Lönebidragen används som ett medel för att bryta utanförskapet i projektet, vilket innebär en kostnad på kort sikt för arbetsförmedlingen på nästan 1 milj.. Spridningen mellan deltagarna på lång sikt är stor och utgör mer än 3 milj.. En förklaring till denna stora spridning är att medan vissa personer gått från a-kassa till arbete utan lönebidrag har andra gått från sjuksivning till heltidsarbete med ett högt lönebidrag. Vår erfarenhet är dock att på sikt minskar behovet av lönebidrag. En dylik utveckling för projekt SANNA - teamet skulle innebära ett betydligt mindre underskott för arbetsförmedlingen på lång sikt. Denna del är särskilt intressant att följa upp ytterligare. Försäingskassan Försäingskassans kostnader på kort sikt är cirka 200 000 med ett spann på 125 000. Långsiktigt är kostnaden drygt 1,3 milj. med en spridning på närmare cirka 1 milj.. Orsaken till det negativa utfallet är kopplat till kvarvarande kostnader för handläggningstid och sjuksivning. Övrig stat Den totala intäkten för övrig stat på 1,2 milj. på kort sikt härleds till de intäkter staten erhåller för de personer som bryter sitt utanförskap och kommer i arbete. Främsta intäktskällor är inbetalade sociala avgifter och indirekta skatter kopplade till den ökade produktionen. Spridningen mellan bästa och sämsta utfall är drygt 450 000. Staten totalt I staten totalt ingår de samlade effekterna för arbetsförmedlingen, försäingskassan samt övrigt som påverkar de statliga finanserna. Totala intäkter är 107 000, varav den största enskilda intäktskällan utgörs av de skatteintäkter som är kopplade till de deltagare som kommit i arbete. Spannet mellan bästa och sämsta utfall för staten är cirka 275 000. På lång sikt är statens totala intäkt beräknad till drygt 2,2 milj. med ett spann på nästan 2,5 milj.. Individerna/hushållen De 13 deltagarnas sammanlagda disponibla inkomst har på kort sikt förbättrats med 376 000. I genomsnitt innebär det en förbättring på ca 29 000 per deltagare. Försäingsgivarna För de organisationer som tillhandahåller avtalsförsäingar är intäkten för försäingsgivarna på kort sikt 89 000 med ett spann på 18 000. Upphovet till denna intäkt är att flera av deltagarna kommit i arbete efter att ha lämnat projektet. Kostnader Kostnaden för de 13 personer som ingår i utvärderingen har varit drygt 1 milj. inklusive och 836 000 exklusive indirekta skatter 6. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad, 6 Det samhällsekonomiska värdet/påverkan på BNP beräknas inklusive indirekta skatter.

8 exklusive indirekta skatter, på cirka 64 300. Av denna kostnad står staden, arbetsförmedlingen, regionen och försäingskassan för 25 procent vardera. Sammanställningen finns redovisad i tabell 4. Lönsamhet I tabell 5 redovisas en sammanställning över projektets lönsamhet för samhället som helhet samt för staden, regionen, arbetsförmedlingen, försäingskassan samt staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ut ett kortsiktigt som ett långsiktigt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant, payoff-tiden 7. Med payoff-tid avses efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökad intäkt. Samhället som helhet Lönsamheten för samhället som helhet beräknad som payoff-tid ger ett utfall på sex månader. Detta ska tolkas som att den kostnad som de 13 deltagarna genererat är återbetalade till samhället (i form av ökad produktion och minskad real resursförbrukning) efter kortare tid än ett halvt år 8. Vad gäller den kortsiktiga lönsamheten, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader under en 12-månaders period efter projektavslut jämfört med en lika lång period i föreläget, är den positiv för samhället och utgör cirka 1,4 milj.. Den långsiktiga lönsamheten, beräknad på en prognos gjord fram till förväntad pensionsålder utgör knappt 19 milj.. Skälet till det positiva utfallet är dels att projektkostnaden ses som en engångskostnad, dels att många av deltagarna är unga och därmed har många år kvar till pensionsåldern. Det allra viktigaste skälet är dock, givetvis, att så pass många kommit in i mer eller mindre produktivt arbete i kombination med minskade behov av offentliga vård- omsorgsresurser, i vissa fall aftigt minskade behov. Skillnaden i utfall är stor och varierar mellan deltagarna på lång sikt mellan 6,9 milj. och minus 1,3 milj.. Utslaget per deltagare är den genomsnittliga lönsamheten på lång sikt för samhället cirka 1,5 milj.. Staden Återbetalningstiden för staden är 2 månader. Lönsamheten på lång sikt är drygt 10 milj., medan den kortsiktiga är cirka 1,2 milj.. Utslaget per deltagare är den genomsnittliga lönsamheten på lång sikt för staden cirka 800 000. Regionen På kort sikt är lönsamheten positiv för regionen, 195 000. På lång sikt är lönsamheten beräknad till cirka 2,8 milj.. Återbetalningstiden är här sju månader, dvs. något längre än ett halvt år. Staten För staten totalt inklusive de olika delsektorerna, Arbetsförmedlingen, Försäingskassan och övrig stat, är lönsamheten på lång sikt 1,6 milj.. På kort sikt är lönsamheten dock negativ och utgör - 520 000. Återbetalningstiden för staten är 70 månader, d v s fem år och tio månader. Försäingskassan har såväl på kort som på lång sikt en negativ lönsamhet, - 406 000 respektive -1,5 milj.. 7 Beräkningen är enbart relevant om den kortsiktiga intäkten är positiv. 8 1 045 000/2 431 000 = 6 månader

9 Arbetsförmedlingens lönsamhet är negativ både på kort och på lång sikt. Genom sin roll som finansiär av lönebidraget och möjliggörare av anställningarna är det vanligt att resultatet för Arbetsförmedlingen blir negativt. Denna del skulle vara särskilt intressant att följa upp m h t hur anställningarna utvecklar sig inklusive behovet av framtida lönestöd. Diskussion De ekonomiska nyckeltal som ger bästa möjlighet till jämförelse med andra projekt är payoff - tiden och verkningsgraden. För samhället som helhet är payoff - tiden sex månader medan verkningsgraden är 35 procent. Flertalet av de projekt payoff.nu utvärderat under 2008 har i genomsnitt en längre payoff-tid än SANNA - teamet. Verkningsgraden inom SANNA - teamet är betydligt högre än snittet på övriga utvärderingar. Att på detta underlag uttala sig om huruvida SANNA - teamet är mer eller mindre lyckat än andra projekt/verksamheter är dock svårt då underlaget i jämförelsematerialet än så länge är knapphändigt. Till svårigheten att tolka resultatet bidrar även att graden av komplexitet kan variera mellan målgrupperna i de olika utvärderingarna. Detaljerad information om utvärderingens samhällsekonomiska utfall finns att tillgå i de olika tabeller som finns redovisade i rapportens tabellbilaga. Rapporten är sammanställd av payoff.nu 24 november 2008 Claes Malmquist claes@payoff.nu Sven Vikberg sven@payoff.nu Kontaktperson SANNA - teamet: Keith Alsterlind keith.alsterlind@lundby.goteborg.se Bilagor Presentation SANNA - teamet Samhällsekonomisk utvärdering redovisad i tabeller

10 SANNA-teamet SANNA-teamet är en aktivitet inom ramen för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA). Aktivitetens mål är att stödja arbetslösa Hisingsbor med missbruksbakgrund i deras rehabilitering till arbete och egen försörjning. De deltagande myndigheterna är socialtjänsten, arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården och försäingskassan. Syftet med samverkan är att åstadkomma en samordning av insatserna ing individen för att därigenom undvika att denne hamnar i så kallad rundgång mellan myndigheterna. Deltagarna i verksamheten har ofta många år av missbruk av alkohol eller droger bakom sig och misslyckade försök till rehabilitering. Deras nykterhet och drogfrihet är vid starten oftast skör och man saknar i många fall en sysselsättning. Grundläggande förutsättningar för att rehabiliteringen till arbete skall lyckas är stabil nykterhet och drogfrihet samt att deltagaren har en fungerande arbetsträning bakom sig. Därför är öppenvårdsinsatser och arbetsträning viktiga inslag i metodiken. Steg för steg kan därigenom arbetsförmågan förbättras hos individen. När det gemensamt bedöms att en tillräcklig arbetsförmåga finns, tar insatser vid för att hitta ett lämpligt arbete. SANNA-teamet har en styrgrupp och en arbetsgrupp. Arbetsgruppen träffas på regelbundna teammöten varje vecka där enskilda ärenden tas upp och man försöker hitta lämpliga lösningar. Genom organiseringen i ett tvärprofessionellt team underlättas de viktiga kontakterna mellan personalen från de olika myndigheterna. En viktig del av samverkan är kunskapsöverföringen om regelverk och arbetssätt mellan personalen från de olika myndigheterna, vilket bidrar till att öka förståelsen och respekten för varandras särskilda uppdrag. Erfarenheterna visar att deltagarna förändrat sin försörjning efter avslutad aktivitet fler har egen lön eller studiemedel, medan färre får sin försörjning via socialtjänst, försäingskassa eller arbetsförmedling. Urval Målgruppen var alla som avslutades år 2006, sammanlagt 50 personer. Av den ursprungliga målgruppen på 50 personer blev det ett bortfall på 15 personer direkt (avlidna fem, okända adresser sex, ej kallade av särskilda skäl fyra). Återstod 35 personer som kunnat motta brevet med inbjudan och kunnat ta ställning till denna. Av dessa 35 personer har i dagsläget 17 personer svarat via svarskuvert. Av dessa har två avböjt medverkan. 15 har svarat att de vill bli intervjuade och av dessa har vi kunnat intervjua 13.

11 Tabellbilaga Tabell 2. Intäkter på kort och lång sikt för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället Samhället som helhet Intäkt, kort sikt Högsta/lägsta värde kort sikt 2 431 000 664 000/ - 144 000 Staden 1 456 000 261 000/ - 116 000 Regionen 404 000 47 000/ - 3 000 Arbetsförmedlingen - 918 000 2 000/ - 289 000 Försäingskassan - 197 000 0/ - 125 000 Övrig stat 1 222 000 441 000/ - 17 000 Staten totalt 107 000 152 000/ -124 000 Individerna/hushållen 376 000 98 000/ - 88 000 Försäingsgivare 89 000 18 000/0 Intäkt, lång sikt 19 983 000 Högsta/lägsta värde lång sikt 6 972 000/ - 1 155 000 10 669 000 2 362 000/ - 926 000 2 989 000 1 799 000/ - 35 000-6 928 000 12 000/ - 3 036 000-1 301 000 0/ - 1 003 000 2 217 000 1 594 000/ - 990 000 Tabell 3. Intäkter på kort sikt uppdelade i finansiella och reala effekter för staden och region Intäkt, kort sikt Högsta/lägsta värde, kort sikt Medelvärde, kort sikt Staden, varav 1 456 000 261 000/- 116 000 112 000 bistånd 814 000 102 000/- 16 000 63 000 skatt 295 000 58 000/0 23 000 realt 347 000 152 000/- 149 000 27 000 Regionen, varav 404 000 47 000/- 3 000 31 000 skatt 136 000 26 000/0 10 000 realt 268 000 145 000/- 19 000 21 000

12 Tabell 4. Kostnader för projektets genomförande uppdelat på samhället som helhet samt på berörda aktörer. Samhällets kostnader är inklusive indirekta skatter. Samhället Staden Regionen Försäingskassan Arbetsförmedlingen Staten, totalt Kostnader 1 045 000 209 000 209 000 209 000 209 000 627 000 Tabell 5. Lönsamhet på kort och lång sikt för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Samhället som helhet Lönsamhet, kort sikt 1 386 000 Högsta/lägsta värde kort sikt 584 000/ - 225 000 Payofftid 6 månader Lönsamhet, lång sikt 18 938 000 Högsta/lägsta värde lång sikt 6 892 000/ - 1 236 000 Staden 1 247 000 245 000/ - 132 000 2 månader 10 460 000 2 346 000/ - 942 000 Regionen 195 000 155 000/ - 19 000 7 månader 2 780 000 1 782 000/ - 51 000 Arbetsförmedlingen - 1 127 000-15 000/ - 305 000 --- - 7 137 000-4 000/ - 3 052 000 Försäingskassan - 406 000-16 000/ - 141 000 --- - 1 510 000-16 000/ - 1 019 000 Staten totalt - 520 000 104 000/ - 172 000 70 månader 1 590 000 1 546 000/ - 1 039 000