Stadieväxling Utmaningar för en nationell terminologi(in)samling

Relevanta dokument
Rikstermbanken. Alla termer på ett ställe. Karin Dellby. Terminologicentrum TNC. 29 november Västra vägen 7 B Solna

VÄLKOMNA! Rikstermbanken börjar skolan Rikstermbankens sjuårsdag

Vilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting?

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog

Process för terminologiarbete

Bilddatabaser och digitalisering - plattform för ABM-samverkan

Yttrande om promemorian Uppdrag om offentlig terminologi

PROJEKTBESKRIVNING fastställd av styrgruppen

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Terminologins terminologi: begreppsdiagrammen

Svenska biotermgruppen en presentation

Optik & fotonikdagarna 2011

Resultat av terminologiremiss om distanskontakt och relaterade begrepp

FÄRGELANDA KOMMUN. Policy. Att arbeta med sociala medier

Digital inlämning av årsredovisningar

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Test specifikation. SF Bio App. Författare: Zina Alhilfi Datum: Version: v1,0. Granskad: Klar Ref: Testplan_v1.

En presentation av NEA, det svenska nätverket för elektroniska affärer. Vi gör e-affärer enklare!

Begreppsmodell över StandIN:s ramverk

Strukturerad omvärldsbevakning. Version

Frågor och svar om TNC-term

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Rikstermbanken. Terminologicentrum TNC. Språkrådet Norge 22 april Västra vägen 7 B Solna. Telefon: Telefax:

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

En liten introduktion till SLI Plus

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

LIKA, it-tempen för skola och förskola. En presentation baserad på publicerade värderingar i augusti 2017

Informationsleveranser. Att leverera. Ett obrutet informationsflöde? Kurt Löwnertz Sweco. digitala leveranser för bygg och förvaltning

Förslag på ansvarsfördelning inom det offentliga terminologiarbetet

Datum (6) Antaget av Kommunstyrelsen

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser

POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM

Arkitektur och Regelverk Definition av kodverk och klassifikation. Version 1.0

Hantering av verksamhetsinformation

Varför skäms vi över att inte kunna uttrycka oss på engelska MEN skryter över att vi inte kan hitta rätt ord på svenska?

WEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT

Sökanalys för intranät

Sociala medier vad säger lagen? 23 januari 2013

Europeana Data Model vad, varför och hur

Taxonomi för K3 - lanseringsmöte. Stockholm den 22 januari 2019

Filmspeler-domen. - och vissa allmänna reflektioner om EUdomstolens. tolkningar av upphovsrätten

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Svensk nationell datatjänst, SND BAS Online

MANUAL BISNODE DECISION SUPPORT

Sammanfattning. 1. Inledning

Wiking Gruppen Wiking Webdesign 24h-webhosting Entreprenor.net

För dig som lärare har vi placerat nya inkomna svar från elever under Följ upp uppgifter medan elev på samma ställer ser alla sina aktiva Uppgifter.

FPA-termer för kommunikation och navigation

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post

ATTRIBUTLER SLUTRAPPORT

DISTRIBUTION. Så kan nya metoder hjälpa dig att nå din målgrupp. Mynewsdesk PR Academy. Studieuide 3 av 5

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Våga vara tråkig. en spaning i den terminologiska omvärlden. Karin Dellby & Henrik Nilsson. Terminologicentrum TNC.

Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst

Sveriges historia. En digital undervisningsresurs för skolor

Webbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben.

Om sökning i Rikstermbanken Version

Synkronisering av kalenderdata

Definition och begrepp Introduktion i det terminologiska angreppssättet

Aktiviteter inom Skogsstyrelsen som innebär förenklingar för företagen

EU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET

KVALITET VID UPPHANDLING AV TJÄNSTER

Nätverk för lärare på fritidshem

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Undersökning digital tillgänglighet i svensk besöksnäring idag AV VISIT SWEDEN

DIG IN TO Nätverksadministration

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Lantmännens integritetspolicy och information om cookies

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Prototyp av VoIP/PSTN-gateway

Riktlinjer för sociala medier

Olle Olsson. SICS ( ) W3C ( ) ) BeyondIT Page 1

VERVA. Fujitsu Services Kenneth Landérus F

Yttrande över Finansdepartementets remiss av betänkande digitalförvaltning.nu, SOU 2017:23

Reumatikerförbundets Webbpolicy

Källkritisk metod stora lathunden

Digitaliseringsstrategi

Under Kurser visas dina kurser som kort och om där finns nya uppgifter eller anslag visas antalet i kurskortet.

Interoperabilitet för en sammanhållen förvaltning. Karl Wessbrandt KommITS konferens i Göteborg den 11 maj 2006

Regler och riktlinjer för Karlsborgs kommuns digitala infartsskyltar


Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn DISKA-seminarium

Riktlinjer för användning av sociala medier inom Hallstahammars kommun

Varför Hinfo Syfte. Produktfakta (utvalda, väl definierade, funktionellt skiljande)

5-stegsguide. Till ett effektivt digitalt samarbete

Vi värnar om det svenska i Finland varje dag

llllll Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post

Senaste nytt om arbetet med e-arkiv och e-diarium (eard) Arkivforum, 6 november 2013

Om E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget

Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget

Strukturerad omvärldsbevakning inom arkitektur för digital utveckling. UTKAST version

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Transkript:

Stadieväxling Utmaningar för en nationell terminologi(in)samling Claudia Dobrina, Henrik Nilsson, Peter Svanberg Terminologicentrum TNC Nordterm 2011

Uppläggning Rikstermbanken och dess sekretariat Rikstermbanken en ögonblicksbild Rikstermbankens tre delar i fyra perspektiv Och sen då? Mot en nationell semantisk resurs?

www.rikstermbanken.se

Milstolpar på väg mot Rikstermbanken Kortlådor och kartotek (från 1941 och framåt) Termdok, TNCs första system för datortillämpning i terminologiarbete ( från 1969) Termdok på cd-rom (1987) TISS förslag till en svensk terminologisk infrastruktur (2003) IT-propositionen, (Prop. 2004/05:175), 2005 Bästa språket (Prop. 2005/06:2), 2005 Beslut från Näringsdepartementet om Rikstermbanken 2006

Rikstermbanken i siffror 78 000 termposter 260 000 termer (uppslagstermer, synonymer, ekvivalenter) 26 språk 700 unika källor 156 leverantörer

Omdömen och synpunkter Ny webbtjänst förklarar svåra begrepp En gemensam sajt för alla som behöver hjälp med stavning och definitioner av tekniska termer. Rikstermbanken, som inte kan avfärdas lättvindligt Hej Rikstermbanken! Jag undrar en ovärderlig kunskapskälla Rikstermbanken alla nördars bank Denna termpost är fel!

Statistik, Rikstermbanksår 2 Sökningar 102 200, 280/dag, 2,6/besök Sidvisningar 200 000, 5/besök Länder/kontinenter 81/5 Andel utökad sökning 6 % Mest sökta termer hemsida, amorf gärning, koipi, dagvatten, interoperabilitet Mest visade termposter bult (154), amorf (62)

Perspektiv Aspekt Innehåll Teknik Organisation Förvaltaren (TNC) X X X Användare X X (X) Leverantörer X X (X) Finansiärer X (X)

Teknik: TNCs perspektiv Drift av servrar och Rikstermbankssystemet Bevakning Användningsstatistik

Rikstermbanken = referens (1)

Rikstermbanken = referens (2) http://www.rikstermbanken.se/rtb/visatermpost.html?id=60480

Referensproblem Länkar just nu ej permanenta tidigare systemval Att göra länkarna permanenta får konsekvenser: nytt arbetssätt för sekretariatet versionshantering krävs inget kan tas bort

Referensproblem Vad är en referens till en termpost? En hänvisning till hur en viss termpost såg ut då referensen skapades. Alltså: Alla versioner av alla termposter måste finnas kvar för alltid.

Referensproblem Referensen kan ändå bli inaktuell: Leverantören drar tillbaka materialet. Bara upplysning kan visas. Materialet blir ogiltigt, upphävt (lagar, standarder etc.). Kan den ändå vara kvar, med upplysning? Leverantören reviderar materialet. Äldre versionen finns kvar, men visas inte i träfflista utan enbart via den permanenta länken (+ upplysningar).

Teknik: användarnas perspektiv Vad vill användarna ha? Förslag vid sökning? Andra sökalternativ Kvalitetsmärkning? Samsökningsmöjligheter Annan åtkomst, t.ex. via andra medier/apparater? Gränssnitt på andra språk? Sökprofiler? Nedladdningsmöjligheter (för forskning, etc.) Integreringsmöjligheter?

Teknik: användarnas perspektiv Vill användarna bruka innehållet på nya sätt? Hur? Nedladdningsbart, strukturerat, återanvändningsbart material? Genom andra kanaler? (insticksmoduler) Som mellanhänder (förlag etc.)?

Ny åtkomst 1: TermWeb

Ny åtkomst 2: andras initiativ

Ny åtkomst 3: önskemål Jag [doktorand] få en lista Rikstermbanken, alltså inte fullständiga termposter, utan bara en lista på [alla] termer. Det jag m.fl. på institutionen för datavetenskap skulle vilja använda den till är för att utvärdera svenska termextraktionsalgoritmer....

Rikstermbanken som verifikator

Innehåll: TNCs perspektiv Uppdatering olika nivåer: felstavning helt ny definition svårupptäckt utan inrapportering; automatik? spara även äldre versioner? ontologifiering, dvs. utveckla det som redan finns? uppdateringar som försämrar? påverkar teknik

Innehåll: TNCs perspektiv Var hitta mer innehåll? kommersiella aktörer (förlag, standardiseringsorgan) digitalisering? automatisk extraktion ur text? annan utgångspunkt: inte längre Sveriges begreppsvärld (t.ex. svenskt material från Finland?) även samlingar utan svenska? Wikifiering?

Innehåll: TNCs perspektiv Kvantitet kvalitet? Allt tas inte med (kvalitetskriterier: bedömning, granskning, begreppsbeskrivningar/ ekvivalenter) teknik framför allt?

Innehåll: användarperspektiv Kvantitet kvalitet? Deltagande? mer och mer varierat innehåll! dåochdå: felanmälan sällan: förslag på ordlistor sällan: terminologiska kommentarer mer diskussion? (socialt medium) direkta bidrag? (Jfr Folkets synonymordbok )

Innehåll: användarperspektiv Mer eller mindre innehåll på sikt? Konsolidering (dubbletter, fackområdesperspektivet)? Marginell minskning av innehållet? Motivera/förklara för användarna Harmonisering inom och mellan fackområden

Innehåll: användarens perspektiv Vad vill användarna ha? mer och annat innehåll, från fler fackområden? klassifikation? terminologiskt otypiska upplysningar (etymologi etc.) annan struktur och presentation? möjlighet att lagra terminologi själva? mer innehåll, men kvalitet? kringtjänster? användarundersökning!

Innehåll: leverantörens perspektiv Vad vill leverantören ge? allt eller bara lite? Vad vill leverantören få? uppmärksamhet, reklam, renommé ersättning? strukturerat, kommenterat material? större spridning bättre presentation bli del av större helhet

Organisation: olika perspektiv TNC: Rikstermbankssekretariatet utvidgas? Med ny kompetens? Nya rutiner? Mer arbete med drift och säkerhet? Med distribuerad lösning: snarare pedagogisk än uppsökande uppgift? Rikstermbanken= TNC! Användarna: Jag skriver examensarbete och undrar hur man ska referera till TNC. Eller heter ni Rikstermbanken numera? trovärdighet?

Finansiärens perspektiv Rikstermbanken blir nav i e-förvaltningen, dvs. del av större helhet en större resurs, dvs. utvidgas för härbärgering av ontologier etc. ett verktyg för interoperabilitet term tracking : unik termidentifierare (GUI/UUID) oavsett var termen dyker upp nätverk av termer i dokument förenklad TKB (terminologisk konsekvensbedömning) OntoIOp: ontology integration and interoperability (nytt ISO-projekt) innehållet i skymundan!?

semantisk resurs Semantic Resource [ ] refers to all ontologysimilar entities, such as taxonomies, dictionaries, thesauri, etc. (Lima et al, 2010?) terminologi(in)samling större process, även automatisk extraktion ur text? (jfr Danmark) även fulltextdatabas, korpus? gemensamt sökgränssnitt (jfr onki.fi) omvänt perspektiv: varje leverantör strukturerar enligt standardformat vilket sedan hämtas in genom gemensamt gränssnitt (jfr Termportalen)

Den digitala agendan Öppen tillgång till innehåll Konsumenterna förväntar sig med all rätt att de ska kunna nå onlineinnehåll åtminstone lika effektivt som innehåll i offlinevärlden. [ ] Med hjälp av digital distribuering av kulturellt, journalistiskt och kreativt innehåll, som är billigare och snabbare, kan upphovsmän och innehållsleverantörer nå en ny och större publik. Europa måste satsa hårdare på skapande, produktion och distribution (via alla plattformar) av digitalt innehåll. [En digital agenda för Europa]