Kurslitteratur 1 (5) US918U - Svenska/svenska som andraspråk II, skolår 5-9 samt skolår 7-9 och gymnasieskolan - kurs inom ULV-projektet, 30 hp Delkurs 1: Textanalys, 6 hp Bergman-Claesson, G. (2004). Att skapa en genre. Tre gymnasielärare kommenterar elevtexter. I: Melander, B. (red.) (2004). Svenskans beskrivning: 26. Uppsala: Hallgren & Fallgren. S. 75-80. Stencil, säljs på institutionen. (6 s.) Björkvall, A. (2007). Att göra barn till konsumenter. Språkhandlingar för utbyte av varor och tjänster I reklam i Kalle Anka & C:o under fyra decennier.) I: Milles, K. & Vogel, A. (red.). Språkets roll och räckvidd: festskrift till Staffan Hellberg den 18 februari 2007. Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. S. 44-53. Stencil, säljs på institutionen. (10 s.) Gunnarsson, B-L. & Karlsson, A-M. (red.) (2007). Ett vidgat textbegrepp. (TeFa. 46.) Uppsala: FUMS, Institutionen för nordiska språk. Uppsala universitet. Följande artiklar: - Gunder, A. Textuell verklighet. S. 74-81. Stencil, säljs på institutionen. (8 s.) - Karlsson, A-M. Multimodalitet, multisekventialitet, interaktion och situation. Några sätt att tala om vidgade texter. S. 20-26. Stencil, säljs på institutionen. (7 s.) Hellspong, L. & Ledin, P. (1997). Vägar genom texten. Lund: Studentlitteratur. (303 s.) Holmberg, P. (2010). Text, språk och lärande. Introduktion till genrepedagogik. I: Olofsson, M. (red.) Symposium 2009: Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag. Stencil säljs på institutionen. S. 13-27. Finns på Internet 2013-01-08: http://www.svenska.gu.se/forskning/forskningsprojekt/tokis/. (12 s.) Josephson, O. (red.) (2006). Textvård. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Följande artiklar: (113 s.) - Björkvall, A. Bild och text i annonser. S. 94-101. - Blåsjö, M. & Strand, H. Studenternas examensarbeten. S. 73-84 - af Geijerstam, Å. & Wiksten Folkeryd, J. Elevtexter i grundskolan. S. 24-35 - Josephson, O. En bok om Textvård. S. 5-23 - Karlsson, A M. Så läser man på nätet. S. 111-120 - Nyström Höög, C. Gymnasisttexter. S. 24-35 - Nyström Höög, C. Den mottagaranpassade myndigheten. S. 85-93 - Ransgart, M. Läsvärda läroböcker kräver helhetsgrepp. S. 5-23 - Reichenberg, M. Röst och kausalitet i läroböcker. S. 45-59 - Sundberg, G. Att bedöma andraspråkstexter. S. 102-110
2 (5) Karlsson, A-M. (1997). Textnormer i och utanför skolan att skriva insändare på riktigt och på låtsas. I: Håkansson, G. (red.). Svenskans beskrivning: 22. Lund: Lund University Press. S. 172-186. Finns på Mondo. (15 s.) Ledin, P. (1998). Karius och Baktus på nya äventyr. Intertextualitet i annonser från Folktandvården. I: Form - innehåll - effekt: stilistiska och retoriska studier tillägnade Peter Cassirer på 65-årsdagen. Göteborg: Institutionen för svenska språket, Universitet. S. 165-176. Stencil, säljs på institutionen. (12 s.) Liberg, C. (2001). Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv möjligheter och begränsningar. I: Nauclér, K. (red.). Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma. Stencil, säljs på institutionen. S. 108-128. Tillgänglig på: http://www.andrasprak.su.se/litteratur. (21 s.) Lind Palicki, L. (2005). Hur man än vänder sig har man rumpan bak om hur man konstruerar kön i en progressiv lärobok. I: Språk och stil 15. Uppsala: Swedish Science Press. S. 161-192. Tillgänglig som pdf i kursplattformen. (31 s.) van Leeuwen, T. & Selander, S. (1994). Att återskapa ett historiskt arv. Bildretorik i historieböcker från Sverige och Australien. I: Selander, S. & Englund, B. (red.). (1994). Konsten att informera och övertyga: en antologi om pedagogik, text och retorik. Stockholm: HLS (Högskolan för lärarutbildning). S. 93-109. Stencil, säljs på institutionen. (17 s.) Artiklar om 50 sidor tillkommer enligt lärarens anvisningar. (Totalt 605 sidor.) Svenska språknämnden (2005/2011). Språkriktighetsboken. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Delkurs 2: Skriva och tala egen produktion, 6 hp Hellspong, L. (2011). Konsten att tala: handbok i praktisk retorik. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur. (355 s.)
3 (5) Hoel, T.L. (2001). Skriva och samtala: lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Kap 1, 3, 5-7. (134 s.) Rahm, H. (2008). Var finns problemen? En pilotundersökning om lärarstuderandes (o)förmåga att skriva resonerande. I: Nordman, M. (red.). Svenskans beskrivning: 29, Förhandlingar vid Tjugonionde sammankomsten för svenskans beskrivning, Vasa den 4 och 5 maj 2007. Vasa: Svensk-österbottniska samfundet. S. 143-149. (6 s.) Strömquist, S. (2010). Skrivboken: skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. (6., [grundligt omarb.] uppl.) Malmö: Gleerup. Kap. 3-12, 17-19. (174 s.) Svenska språknämnden (2005/2011). Språkriktighetsboken. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Teleman, U. (1989). Veta och kunna. Om metakunskapens roll vid produktion av skriftliga texter. I: Skrivande: rapport från ASLA:s nordiska symposium, Uppsala, 10-12 november 1988. Uppsala: Association suédoise de linguistique appliquée (ASLA). Finns på Mondo. S. 5-29. (24 s.) (Totalt 800 sidor.) Delkurs 3: Ungdomars språkutveckling, 10,5 hp Hallesson, Y. (2011). Högpresterande gymnasieelevers läskompetenser. Licentiatuppsats i Utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, Stockholms universitet, 2011. Stockholm. Finns tillgänglig via http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-5554. (136 s.) Holmberg, P. (2010). Genrepedagogik i teori och praktik. Nyretorik och Sydneyskolan i två gymnasielärares klassrum. I: Falk, C., Nord, A. & Palm, R. (red.) (2010). Svenskans beskrivning: [SvB.] 30, Förhandlingar vid Trettionde sammankomsten för svenskans beskrivning, Stockholm den 10 och 11 oktober 2008. Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. Finns på Mondo. S. 123-132. (9 s.) Kuyumcu, E. (2013). Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande undervisning och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 573-596. (23 s.)
4 (5) Myndigheten för skolutveckling (2007). Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. ([reviderad upplaga]). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Kapitel 4. S. 72-99. Tillgänglig via http://www.skolverket.se/publikationer?id=1887. (26 s.) Olin-Scheller, C. (2008). Filmmänniskor och datornördar. Pojkars identitetsskapande genom fiktionstexter. I: Frangeur, R. & Nordberg, M. (2008). Maskulinitet på schemat: pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber. Stencil, säljs på institutionen. S. 189-204. (15 s.) Olofsson, H. (2011). Skriftbruk i fordonsverkstaden: en studie av läs- och skrivstrategier i mötet med arbetslivets texter. Licentiatuppsats. Stockholm: Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Finns tillgänglig via http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-55036. (118 s.) Palmér, A. (2010). Muntligt i klassrummet: om tal, samtal och bedömning. Lund: Studentlitteratur. (192 s.) Werndin, M. (2010). Identitetsförhandlingar i det flerspråkiga klassrummet: om ungdomsspråk, makt och diskus. I: Wedin, Å. & Musk, N. (red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 96-126. (30 s.) En vetenskaplig artikel/utdrag från avhandling som rör ungas muntliga utveckling enligt lärares anvisning på maximalt 50 sidor tillkommer. (Totalt 600 sidor.) Ämnesdidaktisk litteratur: Chambers, A. (1996). Tell me: children, reading, and talk. York, Me.: Stenhouse Publishers. (120 s.) Molloy, G. (2008). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 4-6. (80 s.) Skolverket (2011). Aktuella kursplaner i svenska och svenska som andraspråk för grundskolan och gymnasiet samt för SFI. Svensson, B. (2008). Gör klassikern till din egen: [att arbeta med skönlitteratur i klassrummet]. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (83 s.) (Totalt 283 sidor samt material från Skolverket.)
5 (5) Delkurs 4: Litterär textanalys, 7,5 hp Facklitteratur: Bergsten, S. (red.) (2002). Litteraturvetenskap: en inledning. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Enligt lärarens anvisning ett urval från kap. 3-4; från s. 33-128 och 143-158. (60 s.) Engdahl, H. (2002). Att skriva om litteratur. I: Bergsten, S. (red.) (2002). Litteraturvetenskap: en inledning. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. S. 205-214. (9 s.) Hedling, E. (2002). Roman blir film. I: Lund, H. (red.) (2002). Intermedialitet: ord, bild och ton i samspel. Lund: Studentlitteratur. S. 229-234. (Stencil) (5 s.) Heith, A. (2006). Texter - medier - kontexter: introduktion till textanalys i svenskundervisningen på grundskolan och i gymnasiet. Lund: Studentlitteratur. S. 52-88, 213-244; ur kap. 2 och 7.) (67 s.) Lagerroth, U-B. (2002). Från text till teater. I: Lund, H. (red.) (2002). Intermedialitet: ord, bild och ton i samspel. Lund: Studentlitteratur. S. 213-220. (Stencil) (7 s.) Lund, H. (1993). Den ekfrastiska texten. I: Lagerroth, U. (red.) (1993). I musernas tjänst: studier i konstarternas interrelationer. Stockholm: B. Östlings bokförlag. Symposion. S. 207-223. Stencil. (16 s.) Malmström, S. (1974 och senare). Takt, rytm och rim i svensk vers. Stockholm. (77 s.) Åström, K. (red.) (2008). Termlexikon i litteraturvetenskap. Lund: Studentlitteratur. (132 s.) Enligt lärarens anvisning läses dessutom ca 200 sidor facktext i anslutning till den valda skönlitteraturen. Skönlitteratur: Enligt lärarens anvisning läses romaner, ett urval kortprosa, dramer och ett urval lyrik. (Totalt 600 sidor.) Därtill ingår enligt lärarens anvisning en film och/eller en teaterföreställning.