Barn och unga hjälper till

Barn och unga hjälper till att få utrycka sin åsikt och vara delaktig i verksamhetsutveckling av socialtjänstens insatser för barn och unga Anette Bolin, docent socialt arbete, Högskolan Väst

Källa: Laura Lundy 2005, 'Voice' Is Not Enough: Conceptualising Article 12 of the United Nations Convention on the Rights of the Child

Barn och ungdomars delaktighet i form av att uttrycka åsikt (ge synpunkter på) socialtjänstens insatser i Göteborgs stad Barns delaktighet i beslutsprocesser börjar i familjen, att få lära sig att uttrycka åsikt, att man räknas med, hantera maktrelationer, att lära sig att välja för att kunna använda sina kompetenser i andra situationer som i vårt fall hjälpa till med verksamhetsutveckling. ( Källa: Richter & Zartler, 2011). Subjektiv delaktighet Objektiv delaktighet Externa förutsättningar (ges space, utrymme) Interna förutsättningar (ge voice) (Molin, 2004). Lurighet i detta, Barn/unga görs ansvarig när space och inflytande ges av vuxna

(SOL/LSS Habiliteringen BUPöppen Vårdcentral Skola Polisen åklagare Rektor Polis Närpolis Fältassistenter Barn sekreterare Art program Familjestödjare LSS-handläggare Fritidspedagog Specialpedagog Elevssistent Socialpedagog Lärare/mentor Skolskjutschaufför Logoped Kurator Skolläkare Skolsköterska personal Avlösare/ kortidsboende Kurator Läkare Sjuksköterska Arbetsterapeut Psykolog Kurator Läkare Sjuksköterska Sjuksköterska Läkare Sjuksköterska Läkare BUPakuten/avdelning Nätverksteaml Socialsekreterare Familjehem Sekreterare Familjehem Mamma/pappa Ungomsstödjare Psykolog Familjen Källa: Linda Thelin förälder Behandlingsassistent Behandlingsassistent Barnahus Läkare Kurator Polis Socialarbetare Samordnare

Fyra exempel på tolkningar av svar som barn och unga ger när de ombeds berätta om olika fenomen. Na r ma nga vill hja lpa till Barns och ungdomars erfarenheter av interprofessionellt samarbete inom den sociala barnavården (2014) 28 barn och unga 5 20 år TEAM AGERA Ett utökat och fördjupat barn och elevhälsoarbete genom tvärprofessionell samverkan (2015/2016) 20 barn 7 16 år Att få pengarna att räcka till som de brukar Barns och ungas perspektiv på föräldrars arbetslöshet (2016) 45 barn och unga 9 21 år DUS Delaktighets och utvecklingsstödjande samtal med barn och ungdomar i samhällsvård (2014) 9 barn 7 19 år alla boende i familjehem

Barn och ungas agency (Leon Kuczynski de Mol 2015 Kuczynskis tre aspekter för barns agency: Autonomi vilket är den motiverande aspekten av barns agency i form av barns kapacitet till självbestämmande och barns kapacitet till självbevarelsedrift i situationer då självbestämmande begränsas eller hindras. Meningsskapande (construction) i form av att barn har kapacitet att både kognitivt och emotionellt tolka sina interaktioner med omgivningen och skapa ny mening utifrån sina erfarenheter. Tolkningen för barnvuxenrelationen som interaktiv är rotad i barns förmåga att skapa mening utifrån den sociala situation de befinner sig i och barns aktiva förmåga att omsätta, välja ut, göra motstånd eller bedöma lämpligheten av vuxnas agerande och förmedlande av normer och dylikt. Handling (action) belyser den del som handlar om barnets avsiktliga handlande. Det innebär att det finns en tanke bakom handlingen om än inte alltid medvetet uttalat. Människor kan vara omedvetna om vilka skäl som ligger bakom visst handlande och underliggande mening för känslomässiga reaktioner i sociala interaktioner. Barn har samma kapacitet för agency men inte samma makt utan är beroende av 1. Relationella resurser ex lärare, förälder, 2. Kulturella resurser ex barns rättigheter i landet, 3. Individuella resurser ex kognitiva, fysiska, göra sig delaktiga ges möjlighet (space)

Åsikter och forskarens tolkningar Tolkning: Att vara medskapare av en nätverkskarta över vilka som hjälper till Att minska antalet professionella så att det blir hanterbart Det var liksom inte så att jag inte vill ha hjälpen, men det blev bara för många möten, för många som vill hjälpa mig. Det var många, många, och så var det skolan, kompisar, träning, tjej. Allt på en gång (15) Att välja bort de professionella som inte upplevs hjälpa till Hon [barnpsykiatrins terapeut] var inte bra, när jag sa så sa hon att jag ändå måste fortsätta träffa henne för det hade teamet som samarbetade omkring mig sagt så jag sluta gå nu har jag en i ett annat team som är bra (11år) Källa: Bolin 2015, 2016

Åsikter och forskarens tolkningar Tolkning: Att vara medskapare av en nätverkskarta över vilka som hjälper till Att välja de professionella som förstår och lyssnar jag svarar alltid jag vet inte när dom frågar. Jag svara alltid jag vet inte när jag inte vill prata om något, och ungefär nio av dom trettio vuxna som vill hjälpa mig vet detta jag känner att det är dom som förstår mig så jag släpper inte dom jag håller kvar dom genom att samla telefonnummer så att jag kan få tag på dom, en del nummer fick jag genom att titta i papper jag inte skulle titta på (15) Att låta det rulla på och acceptera de professionella som erbjuds Klara: Men om jag inte gillade dem [hjälpare], kunde jag naturligtvis ha bytt, men jag hade inte energin att bry mig, för jag visste att de kommer inte vara inblandade så länge ändå. Intervjuare: Så det var lättare Klara: Låta det rulla på liksom de kommer och går, liksom (18 år) Källa: Bolin 2015, 2016

Åsikter och forskarens tolkningar Tolkning: Samtalskultur och outtalat syfte med samarbetsmöten tystar unga professionella är mer intresserade av att ta del av varandras bedömningar dom pratar. Och kanske kan du leka på möten. Det är massa leksaker där för du ska leka (8år) Professionellas samtalskultur och språk hindrar möjligheten att uttrycka åsikter Intervjuare: Så dom vuxna pratar mest Anders: Ja definitivt. Och till slut blir det bara jobbigt och det är därför barn går (15 år) Om vi är på möte med socialtjänsten [fosterföräldrar,familjehemssekretera re, barnsekreterare] och vi pratar om exempelvis regler, fickpengar så känner jag att de inte pratar med mig så mycket som de brukar göra då jag är ensam med någon av dem de pratar mest med varandra (16) Källa: Bolin 2015, 2016

Barns strategier och forskarens tolkningar Tolkning: Barn uttrycker agency genom att använda kommunikativa strategier som att: vara artiga vara tyst eller svara jag vet inte för att påverka visa färdigheter i att lyssna strategiskt och ställa sådana frågor som påskyndar att möten avslutas. Källa: Bolin 2015, 2016 Ja det gäller att tycka som alla andra så man inte tycker fel från början men sen när man har alla andra med sig så gör man som man själv vill ändå det är som alltså det är som att vara politiker man säger en sak och så gör man en annan när man har alla andra med sig Stormöte, ett riktigt stormöte då allt måste klaffa i början kanske nån sitter där ja vem ska börja så där och då vill inte jag börja för då kan man inte tycka som alla andra då blir man lite tillbakadragen låtsas vara blyg och spela barn väldigt så här ja nja [pratar med tyst och barnslig röst], ligger lågt i profil så sen så när nån har börjat och prata lite och frågar hur det känns så där då kan man börja med att säga vad man vill i små doser men om dom inte håller med så får försöka vri till min fördel fast när det är ett sånt stormöte så är det svårt för då ska alla tycka att det blir bra

Att föräldrar blir arbetslösa och forskarens tolkning Barn och unga meningskonstruktion och göra sig delaktiga Arbetslöshet och att spara på utgifter är inte nödvändigtvis dåligt Man äter nyttigare mat man sparar in lite mer på matpengar och sen så börjar man tänka på kosten och så här. Köpte bra mat, man köpte grönsaker (Adam 12). Det kanske var lite mer städat, det var ju städat innan också men det var lite oftare städat (Ylva 14). Vi var ju ganska mycket med varandra för han var ju hemma hela tiden när vi kom hem så fanns det nästan alltid mat. (Isak 10 år) Ja man kom hem och hon hade varit hemma hela dagen och städat och lagat mat. Det är ju skitskönt så tycker jag, det är bara bra egentligen. (Ola 19) Det är nog också en stor grej [minska presenter] just vid jul och födelsedagar. Men där tror jag att jag har varit ganska bortskämd innan. Och fått mycket det är ingenting jag bryr mig jättemycket om det var snarare ett överflöd om man ska säga så. (Bea 14) Undvikandestrategier Anpassningsorienterade strategier jag brukar ta på mig märkeskläder men nu har jag det sällan. Alltså jag var inte så van vid det men jag har fått lära mig, jag har blivit mer och mer van först var det ganska jobbigt för att mina vänner är också vana vid att se mig i såna kläder. Jämfört med de kläder jag hade köpt innan och nu när de blev för små [märkeskläder] så slutade jag använda dem och ta på mig vanliga kläder från H & M. (Felix 14) Handlingsorienterade strategier I värsta fall när jag inte har pengar så får man vara lite smart även om det är olagligt [tror jag]. Jag tar Metro tidningar från tidningsboxar inne i stan så går jag 15 meter bort så säljer jag dem för 10 kronor så och då så kommer alla och nappar på det. De köper dem [föräldern] vet inte om det (Darin 11) Källa: Bolin 2016 a

I: Kommer du ihåg varför du ville träffa henne? William: Bara för jag hade lite ont i magen. I: Att du hade ont i magen? William: Mm, såhär typ oroligt. I: Har du fått mindre ont i magen sen du träffade Team Agera? William: Ja. I: Det har du, mycket mindre eller lite mindre? William: Jag har inte något ont i magen mer nästan, bara jättelite. I: Aha, vad tror du det var som gjorde att det blev mindre ont i magen? William: Att det var någon som pratade med mig. I: Har det blivit lättare att lära sig läsa och skriva då? William: Ja, mycket lättare, för då var jag inte hemma så mycket heller.

Att utrycka åsikt för att bidra till verksamhetsutveckling om vi inte frågar så vet vi inte? Eller kan vi enbart använda beprövad erfarenhet och forskning? Utvecklingsstödjande Autonomi självvalt, subjektiv delaktighet Meningsskapande frågorna uppfattas som relevanta, upplever kan svara (ej social desirabilitly) upplevelse av att räknas med Agerande berättar (ev inte underdriver) Att inte bli lyssnad på ev. IGEN Autonomi känner sig tvingad Meningsskapande svarar för att svara, misslyckande, jag är inte att räknas med Agerande kommer inte på uppsatt tid, underdriver,

Källa: Barnen vill Vågar vi. Ulf Hyvönen och Karin Alexanderson Allmäna Barnhuset 2014

Lite kort om barns åsikter om socialtjänsten i ett globalt perspektiv (subjektiv delaktighet) Gillar Gillar inte Gillar och inte gillar Tillgänglighet Sekretess Att bli tillfrågad om hur det är att få stöd att bidra till förbättringar Lyssnad på sin egen situation Räknad med att bli tillskriven att ha resurser Vet vart man ska vända sig Veta hur man kan klaga Vänliga, kunniga icke dömande hjälpare Som behandlar en som normal Att de är ärliga, pålitliga och beredda att handla förstår kontexten Att det finns gott om tid Valfrihet var man ses Närhet till lokalitet Personal som jobbar lite överallt Att inte bli lyssnad på Inte få tag på hjälpare Begränsning i: Telefontider, öppettider, lokalitet, sätt att komma i kontakt Att professionella glömmer Att de inte har tid Väntetid ex BUP Berätta samma berättelse flera gånger Könsstereotypt /sexistiskt beteende Arrogant bemötande Inte respekterar kultur och religion Lyssnad på men vill inte alltid bli tillfrågad (vad vill du) Bli ombedd om åsikt men svårt att veta vad man ska svara (vad tycker du) Byte av socialsekreterare/ professionella men inte alltid Få stöd men inte att få stöd (rädd att bli av med stöd)

Forskning Delaktighet kan Avsaknad av delaktighet kan Viktiga faktorer Skydda Osäkerhet Relation individnivå Öka välbefinnande Förlust av kontroll Se barnets kapacitet (skydda/resurser) individ grupp Öka förmåga att reflektera Minska självförtroende hos barn Idén om en självständig barn röst är mer vuxnas ideal än barnens Öka verkan av stöd/insats Motmakt för motmakts skull Barn likställer ge röst = förändring Vuxna som samarbetsparters eller försvårare Källa: se sista sidan på p.p

Källor: Arild Vis, Svein, Astrid Strandbu, Amy Holtan and Nigel Thomas (2011) Participation and health a research review of child participation in planning and decision making. Child and Family Social Work 2011, 16, pp 325 335 Bolin, A (2016) Children s agency in interprofessional collaborative meetings in child welfare work. Child and Family Social Work, 21, pp 502 511 Bolin, A. (2015). Children s agency in interprofessional collaboration. Nordic Social Work Research. Volume 5, Number 1 Bolin, A. & Sorbring, E. (2017) The self referral affordances of schoolbased social work support: a case study, European Journal of Social Work, 20:6, 869 881. Graham, Anne and Robyn Fitzgerald (2010) Progressing children s participation: Exploring the potential of a dialogical turn. Childhood 17(3) 343 359 Klamas m.fl. (2016) Vad kan en analys av DUS samtal lära verksamheten? Delaktighets och utvecklingsstödjande samtal med placerade barn. Fyrbodals kommunalförbund Kâğıtçıbaşı, Ç. (2002). Cross cultural perspectives on family change. I Liljeström, R., & Ozdalga, E. (red.), Autonomy and dependence in the family: Turkey and Sweden in critical perspective. [Elektronisk resurs]: Istanbul: Swedish Research Institute in Istanbul Kosher, H., & Ben Arieh, A. (2017). What children think about their rights and their well being: A cross national comparison. Am J Orthopsychiatry, 87(3), 256 273. Mainey Amanda, Anthony Ellis and Jane Lewis (2009( Children s views of services A rapid review. National Children s Bureau. Registered Charity Number 258825. 8 Wakley Street, London EC1V 7QE. Tel: 020 7843 6000 NCB, Molin, M. (2004). Att vara i särklass: om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. (Doktorsavhandling, Studies from the Swedish Institute for Disability Research, ISSN 1650 1128; 11). Linköping: Linköping University Electronic Press. Tillgänglig: urn=urn:nbn:se:liu:diva 5029 Rasmusson, Bodil, Hyvönen, Ulf & Mellberg, Lina (2004). Utvärderingsmöten i BBIC: en studie av barns delaktighet och medbestämmande. Stockholm: Socialstyrelsen. Rasmusson, Bodil et al, (2004) i Barnen vill Vågar vi. Ulf Hyvönen och Karin Alexanderson Allmäna Barnhuset 2014 Richter, R., & Zartler, U. (2011). Children participating in family decisions. Revista de Cercetare şiintervenţie Socială. 32, 7 24 Sorbring E & Bolin A (2016) Ett utökat och fördjupat barn och elevhälsoarbete genom tvärprofessionell samverkan. Högskolan Väst rapportserie nr 2016:6 Tomanovic, S. (2003). Negotiating children s participation and autonomy within families. Journal of Children s Rights, 11(1), 51 71. Van Bijleveld, G. G., Dedding, C. W. M., & Bunders Aelen, J. F. G. (2015). Children s and young people s participation within child welfare and child protection services: a state of the art review. Child and Family SocialWork, 20(2), 129 138. Wiedel, O., Bolin, A. & Jillerö, Z. (2013) DUS Delaktighets och utvecklingsstödjande samtal med barn och ungdomar i samhällsvård. FoU Fyrbodal 2013:8 Wyness, Michael (2012) Children s participation and intergenerational dialogue: Bringing adults back into the analysis. Childhood 20(4) 429 442