Skrivregler vägen till proffsig patientdokumentation 2017-10-20 2 1
Skall förskriva säng/läsbord, tf 6 ma, duschst t pat... Kontakta AT Emma, o inf om hbes. 3 Språklag Enligt lagen är vi skyldiga att ha ett lättbegripligt språkbruk: 4 2
Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och lättbegripligt (paragraf 11) 5 Vi som arbetar på myndigheter eller i annan offentlig verksamhet ska skriva vårdat, enkelt och lättbegripligt för att: 6 3
det är en demokratisk rättighet för medborgarna att förstå vår information förtroendet för oss ökar när medborgarna förstår våra texter tillgängligheten ökar för alla när våra texter är enkla och begripliga. 7 En del ord bör man undvika i sin text: byråkratiska ord som bara vi på myndigheten använder föråldrande ord som känns otidsenliga och ger ett tungt intryck. 8 4
Språket utvecklas hela tiden Använd moderna och enkla ord 9 Patientdatalag 10 5
2 Syftet med att föra en patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. En patientjournal är även en informationskälla för - patienten - uppföljning och utveckling av verksamheten - tillsyn och rättsliga krav - uppgiftsskyldighet enligt lag - forskning 11 8 Om patienten anser att en uppgift i patientjournalen är oriktig eller missvisande, ska det antecknas i journalen. 9 Uppgifter som ska antecknas ska föras in i journalen så snart som möjligt. 10 En journalanteckning ska, om det inte finns något synnerligt hinder, signeras av den som ansvarar för uppgiften. 12 6
13 De journalhandlingar som upprättas inom hälso- och sjukvården ska vara skrivna på svenska språket, vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en sådan journalhandling får vara skriven på ett annat språk än svenska. 13 Medicinens språk Fackspråket professionens språk vetenskapligt, exakt, entydigt appendicit, appendix Allmänspråket i kontakten läkare och patient klart, enkelt, begripligt blindtarmsinflammation/inflammation i blindtarmsbihanget Arbetsspråket sjukvårdens vardagsspråk tolererar jargongord, muntligt men inte skriftligt app 14 7
Datum 15 I brev- och blanketthuvuden skrivs datum enligt mönstret 2017-02-03 I löpande text ska datum skrivas (den) 3 februari 2017 16 8
Undvik former med bara siffror, som till exempel 2/8/17 eller 8/2/17 eftersom de lätt kan missförstås. 17 Datum på engelska I korrespondens med utlandet bör man av tydlighetsskäl skriva ut datum med hela årtalet utskrivet och månadens namn med bokstäver. 3 August 2017 dag månad år Notera att månader alltid skrivs med stor begynnelsebokstav på engelska 18 9
På brittisk engelska skrivs datum i formen: 3 August 2017 utan någon interpunktion som kommatecken eller punkt. Undvik den omständiga utskrivna formen: the 3th of August 2017 och varianter av den. På amerikansk engelska skrivs datum i formen: August 3, 2017 19 Årtal får aldrig förkortas till endast två siffror, 171213, eftersom detta kan leda till missförstånd. Skriv 1997 inte -97 Skriv 1960-talet inte 60-talet 20 10
Tidsintervall mellan två datum anges enligt följande mönster: Detta skrivsätt rekommenderas i löpande text: 5 september 2015 3 januari 2016 5 september 21oktober 2015 5 15 september 2015 Man kan även skriva på detta sätt, men det rekommenderas inte i löpande text: 2015-09-05 2016-01-03 2015-09-05 10-21 2015-09-05 15 21 BREV 22 11
Vänsterställt brev T0-T6, mittställt brev T1-T7, högerställt brev T2-T8 (T=tabbläge) Datum ska alltid finnas med i ett brev, 2017-09-04 Om brevet gäller en patient ska man ha en ärendemening enligt följande, Arial 11 punkter fetstil: Personnummer efternamn, förnamn, adress, postadress, telefonnummer Ärendemeningen ger information om innehållet. En ärendemening börjar aldrig med angående eller beträffande. Det är borttaget sedan 1960-talet. 23 Adressat skrivs på rad 7 Vänsterställt brev adressat i T0 Mitt- och högerställt brev adressat i T4 Datum skrivs på rad 3 i T4. Skriver man ett brev till patienten ska patientens personnummer vara med, skrivs på rad 1 i T6. Ärendemening skrivs på rad 15 i fetstil, Arial 11 punkter. Hälsningsfras skrivs på rad 15. Om man har en ärendemening och vill ha en hälsningsfras också, så skrivs hälsningsfrasen på rad 15 över ärendemeningen som börjar på rad 17 i så fall. Det är bara avtal och kontrakt som har med ort och datum i avslutningen på ett brev. 24 12
T0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 Logotyp Organisationsenhet/klinik rad 1 T0/0 cm personnummer rad 1 T6 Handläggare/signatur, direkttelefon 2015-09-04 /datum rad 3 T4/9,2 cm Mottagare rad 7 T0/0 cm Adress Postadress Hej! Rad 15 T0/0 cm 1 blankrad Texten börjar ett nytt stycke under hälsningsfrasen. Detta är ett exempel på ett vänsterställt brev. Tänk på att radlängden inte ska vara längre än 13-13,5 cm. Brevets text med utgivare och dokumentnamn ska börja 2 cm ned på pappret. 1 blankrad Med vänlig hälsning 3 blankrader Namnförtydligande Titel Blekingesjukhuset Besöksadress: Postgiro: xxxxxxxx Infektions- och hudkliniken Byggnad xx Telefon: xxxxxxx 371 85 Karlskrona Fax: xxxxxxx 25 Firmatecknare När man avslutar ett brev eller intyg med kliniknamnet är detta en juridisk term som innebär att den som skriver under har "teckningsrätt" för företaget. Om du skriver under som firmatecknare ska du skriva ut firmans fullständiga namn. De flesta företag har tydliga regler för vem som får teckna firman och för vad. Ofta är reglerna kopplade till rätten att avtala upp till ett visst belopp. Om du inte är firmatecknare, men vill använda firmanamnet i anslutning till din underskrift bör du lägga till avdelningen eller funktion. Därför bör man på raden under kliniknamnet ange om det är mottagning eller avdelning som personen som skriver under har "teckningsrätt" på. Till exempel: Med vänlig hälsning KIRURGKLINIKEN Mottagningen Kalle Svensson Specialistläkare För att undvika denna juridiska term kan man i stället endast skriva under med namnförtydligande och titel. 26 13
Bilaga/bilagor Antalet bilagor som sänds med ett dokument ska anges inom parentes under ärendemeningen. Mellan textens sista rad och ordet bilaga (eller bilagor om det är flera) lämnas minst 3 blankrader. Mellan orden bilaga/bilagor lämnas en blankrad. Om bilageförteckningen är lång är det lämpligt att skriva den på ett separat blad. Då görs en hänvisning till den nedtill på dokumentets första sida. 27 T0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 Logotyp Organisationsenhet/klinik Handläggare/signatur, direkttelefon 2015-09-04 Doktor Kalle Karlsson Medicinkliniken Blekingesjukhuset 371 85 Karlskrona 19101010-1010 Testersson, Ester, Solgatan 12, 374 38 Karlshamn, 070-070 70 (1 bilaga) Text i T1-T7. Detta är ett exempel på ett mittställt brev med bilaga. Tänk på att radlängden inte ska vara längre än 13-13,5 cm. Med vänlig hälsning Anna Svensson Överläkare 3 blankrader 3 blankrader Bilaga 1 blankrad Här ska det stå vad det är för någon bilaga Blekingesjukhuset Besöksadress: Postgiro: xxxxx Infektions- och hudkliniken Byggnad 28 Telefon: xxxx 371 85 Karlskrona Fax: xxxxx 28 14
Radlängden får varken vara för kort eller för lång för då blir dokumentet svårläst. I mallar för brev, PM och liknande dokument bör raderna inte vara längre än 13-13,5 cm med en teckenstorlek på 12 punkter. 29 Förkorta inte avslutningsorden till m v h eller m.v.h. i formella brev eller e-post. Det kan uppfattas som nonchalant att du nöjt dig med en förkortning i stället för att skriva ut orden. 30 15
Rätt: Med vänlig hälsning Fel: Med Vänlig Hälsning 31 Logotype Organisationsenhet/klinik 19101010-1010 Handläggare/signatur, direkttelefon 13 April 2015 Testpatient Testersson Solgatan 12 374 00 Karlshamn Dear Testpatient, Exempel på ett engelskt vänsterställt brev. Text. Text. Yours sincerely Kalle Karlsson MD Blekinge Hospital Address: Internet: www.ltblekinge.se Postgiro: xxxxx Department of Infectious Diseases Building 28 Phone: +46-xxxx SE-371 85 Karlskrona Fax:+46-xxxx E-mail: infektion.blekingesjukhuset@ltblekinge.se Org.nr: xxx 32 16
Det är inte helt lätt att hitta en direkt motsvarighet på engelska när det gäller läkartitlar men här är några förslag: MD = Medical doctor = odisputerad läkare, man har fullgjort den grundläggande läkarutbildningen men den betyder normalt inte att man är färdig specialist. Överläkare = Consultant, director, senior specialist Färdig specialist = specialist qualification eller qualification as a specialist, board certified specialist ST = senior house officer (SHO), registrar, resident AT = house officer(ho), preregistration house officer (PRHO), intern 33 Avslutningsfraser på engelska Skriver man hälsningsfrasen Dear Sir/Sirs ska man avsluta brevet med Yours faithfully. Skriver man hälsningsfrasen Dear Mr/Mrs Smith avslutar man brevet med Yours sincerely (yours sincerely används till namngiven, bekant person). Yours, är mindre formellt än Yours sincerely och Yours faithfully. Regards (kort och effektivt, från en affärsman till en annan). 34 17
Intyg 35 I intyg ska man skriva ut patientens namn, både för- och efternamn. Man får inte skriva patienten. Använd inga förkortningar i intyg. Ingen hälsningsfras i intyg. Avsluta inte intyget med Intygas i tjänsten. 36 18
T0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 Organisationsenhet/logotyp INTYG dokumentnamn rad 1, T4/ 9,2 cm Handläggare, signatur 2015-01-01 datum rad 3 Namn och adress rad 7 till den som ska ha intyget 19101010-1010 Testersson, Ester, Solskensgatan 12, 374 00 Karlshamn, 070-070 70 1 blankrad Här skrivs intygstexten. Ärendemeningen skrivs på rad 15. Om intyget inte har någon adressat skrivs intygstexten på rad 10. Asta Svensson Överläkare 3 blankrader MAA Blekingesjukhuset Besöksadress: Postgiro: xxxxx Infektions- och hudkliniken Byggnad 28 Telefon: xxxxx 371 85 Karlskrona Fax: xxxxxx Internet: www.ltblekinge.se Org.nr: xxxxx 37 LOGOTYPE CERTIFICATE 13 April 2015 To whom it may concern This is to certify that Mr/Mrs/Ms Testpatient Testersson, born Månad dag, år, fortsätt med texten här... Detta är ett exempel på ett engelskt intyg. Kalle Karlsson MD MAA Blekinge Hospital Address: Internet: www.ltblekinge.se Postgiro: xxxx Department of Infectious Diseases Building 28 Phone: +46-xxxxxx SE-371 85 Karlskrona Fax:+46-xxxxx E-mail: infektion.blekingesjukhuset@ltblekinge.se Org.nr: xxxxxxx 38 19
Stor eller liten bokstav 39 Sjukdomar skrivs med liten bokstav. Men när sjukdomar, kroppsorgan eller metoder fått namn efter personer skrivs dock egennamnet med stor bokstav och med genitiv-s: Parkinsons sjukdom, Downs syndrom, Alzheimers sjukdom. 40 20
I vissa typer av text används ibland personnamnet som kortform för sjukdomen som då skrivs med liten bokstav och utan genitiv-s: alzheimer, parkinson men inte alzheimers, parkinsons. Denna kortform ska man inte använda i journaltext. Kortformen används som förled i sammansättningar: alzheimerdiagnos, aspergersyndrom, parkinsondemens. 41 Försäljningsnamn på läkemedel skrivs med stor begynnelsebokstav: Alvedon, Trombyl Substanser och läkemedelstyper skrivs med liten begynnelsebokstav: paracetamol, antibiotika, betablockerare, cellgift 42 21
Avdelningar, kliniker och enheter inom en organisation skrivs med liten bokstav i löpande text: primärvården, psykiatrin, medicinkliniken, Namn på verksamheter som inleds av ett geografiskt namn, eller en förkortning som uttalas bokstav för bokstav skrivs alltid med stor bokstav: Lyckeby vårdcentral, BB, IT-enheten. 43 Namn på centrala verk och andra myndigheter som har hela landet som sitt verksamhetsområde skrivs med stor bokstav: Försäkringskassan, Regeringskansliet, Socialstyrelsen, Vissa beteckningar för grundläggande samhällsfunktioner när det är funktionen snarare än organisationsnamnet som åsyftas, regionala myndigheter skrivs med liten bokstav: posten, den lokala arbetsförmedlingen 44 22
Företagsnamn skrivs med stor bokstav eftersom de är namn. Däremot finns det ingen anledning att försöka efterlikna företagens loggor i vanlig text. Man skriver till exempel Ikea och Fass i löptext, även om loggorna har genomgående versaler eller skriver ihop namn med versal mitt i. 45 För latinska benämningar på bakterier skrivs det första ordet med stor begynnelsebokstav: Streptococcus pneumoniae, Staphylococcus aureus Benämningar på virus skrivs i de flesta texter med liten begynnelsebokstav: herpesvirus, herpes zoster, papillomvirus Undantag: virus bildade från personnamn, Epstein- Barr-virus. 46 23
Tal 47 Tal upp till tolv kan skrivas med bokstäver i text, övriga skrivs med siffror. Om kravet på exakthet dominerar bör siffror användas. Var bara konsekvent, blanda aldrig siffror och bokstäver inom samma mening. Använd alltid siffror vid längd- och måttangivelser, datum och klockslag. 48 24
Man bör undvika siffror först i en mening. I stället bör man skriva ut talet med bokstäver eller ändra formuleringen. Man bör inte heller låta två tal skrivna med siffror stå bredvid varandra i löpande text. Skriv inte CRB-65 3, skriv istället CRB-65 är 3 poäng. Skriv år 2005 hellre än 2005 i början av en mening, eller vänd på meningen. I journaler ska man helst skriva med siffror. 49 Romerska siffror bör undvikas. Skriv istället med arabiska siffror, till exempel: L4, diabetes mellitus typ 2. Dock görs undantag för alla koagulationsfaktorer och kranialnerver, som skrivs med romerska siffror. 50 25
Kranialnerver I Olfactorius Lukt II Opticus Syn III Oculomotorius Ögonrörelser och ögonlock IV Trochlearis riktar ögat neråt och lateralt V Trigeminus Känsel i ansikte och mun tuggmuskeln VI Abducens Innerverar rectus lateralis VII Facialis Kontrollerar ansikts-muskulatur, tår och saliv sekretion samt smaken VIII Vestibulocochlearis Hörsel och balans IX Glossopharyngeus Smak, känsel i delar av svalget och svalgreflex X Vagus Innerverar sinus caroticus - bradykardi, heshet, svalgreflex XI Accessorius Trapezius & sternocleidomastoideus, sväljningsrörelser XII HypoglossusTungrörelser Koagulationsfaktorer IFibrinogen IIProtrombin IIIVävnadsfaktor IVKalcium VProaccelerin VIHör ihop med faktor V VIIProkonvertin VIIIAntihemofil faktor A IXChristmasfaktor XStuart-Prowers faktor XIRosenthalfaktor, XIIHagemanfaktor XIIIFibrinstabiliserande faktor 51 Tal med många siffror delas upp i grupper om tre siffror bakifrån räknat. Skiljegränsen markeras med blanksteg (inte punkt eller komma): 512 419 2 200 000 52 26
Svenska telefonnummer och faxnummer grupperas 3-3-2 eller 3-2-2- eller 2-2-2 eller 3-2 framifrån räknat. 53 0455-432 10 0455-73 10 00 08-41 10 50/123 (siffrorna efter snedstrecket anger anknytning) 073-987 65 43 0708-23 12 13 För internationella kontakter, skriv så här: +46 454 763 42 (46 är landsnumret till Sverige, 454 är riktnumret utan nollan, 763 42 är det lokala numret). 54 27
Grader Temperatur 39,4 C (eller 39,4 grader) Vinkel 90 ett mellanslag 55 Mellanrum: Det ska alltid vara mellanrum mellan siffra och måttenhetsbeteckning inklusive grader Celsius, till exempel 5 ml, 5 C. Men aldrig mellanrum mellan mm och Hg: mmhg Komma, inte punkt, som decimaltecken används i svenskan, till exempel 1,5 ml (INTE1.5 ml). 56 28
Klockslag 57 När man vill ange klockslag använder man siffrorna 0.00-24.00 (punkt mellan tim- och minutsiffrorna): klockan 9.45 klockan 20.30 58 29
Om du vill skriva att något pågår mellan två klockslag bör du skriva på något av följande sätt: Utbildningen pågår mellan klockan 12 och 15. Utbildningen pågår klockan 12 15. Utbildningen pågår klockan 12 till 15. Observera att om du använder ordet mellan måste det följas av ordet och. 59 Medicinlista 60 30
Tablett Furix 40 mg, 1 x 1. Tablett Alvedon 500 mg, 1 x 3 4. Tablett Diklofenak 1 + 1 + 1. Tablett Sobril x 1. Tablett Lanacrist 40 mg, 1 x 2, 100 stycken. Insulin Novomix Flexpen 12 E + 12 E. 61 Inte eller ej Inte används normalt i de flesta sammanhang. Ej passar där det är viktigt med en kort form, till exempel på skyltar och i rubriker. 62 31
De eller dem Det är ibland svårt att veta om man ska skriva de eller dem, eftersom vi oftast uttalar orden lika. Grundregel: skillnaden mellan de och dem är samma som mellan jag och mig, oss och vi och så vidare. Prova till exempel att sätta in jag och mig i din mening istället för de eller dem. Specialfall: När meningen innehåller frasen de som eller dem som är båda formerna grammatiskt riktiga. Om du är osäker välj de. Ett felaktigt dem är mer störande än ett felaktigt de. OBS! Den talspråkiga stavningen dom ska vi undvika. 63 Bindestreck 64 32
Sammansättningar med fyra eller fler ord kräver ofta bindestreck för tydlighetens skull, till exempel: tur-och-retur-biljett mun-mot-mun-metoden gör-det-själv-handbok 65 Treordsuttryck är betydligt vanligare i medicinspråket. För dessa är tumregeln att bara använda ett bindestreck, och då mellan de två sista leden, till exempel: post partum-psykos per rectum-palpation (rektumpalpation) typ 2-diabetes omega 3-fettsyror 66 33
Förkortningar 67 Som huvudregel gäller att förkortningar som inte är vedertagna ska undvikas. De stör läsningen, grafiskt och innehållsmässigt, och bör därför undvikas i löpande text. 68 34
Landstinget Blekinge rekommenderar att skriva ut de vedertagna förkortningarna. Många texter ska kunna läsas från skärm och då är förkortningar särskilt svåra att läsa. 69 Det tar längre tid att läsa och förstå en förkortning än det tar att läsa och förstå de ord som förkortningen motsvarar. j m pat journalkopia med patienten 70 35
Det finns olika typer av förkortningar Avbrytningar - ordet bryts av på lämpligt ställe, i regel framför en vokal. Till exempel: Avd. Sammandragningar - man behåller första och sista bokstaven i ordet. Till exempel: Tfn, dr Initialförkortningar - man skriver ut endast begynnelsebokstäverna i ord eller sammansättningsleder. Till exempel: IVA, KOL 71 Stor eller liten bokstav i förkortningar Förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs i regel med genomgående stora bokstäver: HIV, ADHD Förkortningar som uttalas som ett vanligt ord skrivs med små bokstäver: temp Förkortningar av namn på exempelvis företag eller organisationer som uttalas som ett vanligt ord skrivs med stor begynnelsebokstav: Ikea, Fass 72 36
En del initialförkortningar har blivit så allmänt kända att vi knappt tänker på dem som förkortningar. Man behöver inte skriva ut EKG, KOL, HIV, MRSA, PAD, IVA och en rad andra välkända initialförkortningar. 73 Men var noga med att ifrågasätta om en förkortning verkligen är allmänt känd. Tänk också på att du blir hemmablind inför det fackspråk du själv använder ofta. 74 37
Om man använder en förkortning som kanske inte är allmänt känd, förklara den första gången den används i texten. Till exempel: KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) 75 Måttenhetsbeteckningar Grundregeln för hur måttenheter bör skrivas är att man kan använda förkortningar istället för utskriven form om det inte blir otydligt. mg i stället för milligram, l eller L istället för liter, ml istället för milliliter. 76 38
Man får använda förkortningar för labbprover om det inte blir otydligt, till exempel: Hb, HbA1c, IgG, CRP, PK, AFP, GT, TSH 77 Undvik att använda egna eller onödiga förkortningar då det är respektlöst mot läsaren. 78 39
Fel Rätt BT blodtryck inlägges inläggs bytes byts VT vårdtid, ventrikeltakykardi symptom symtom tabl tablett hö höger iv intravenös ua utan anmärkning staf aureus Staphylococcus aureus 79 Fel Rtg VC rr DDK BÖS ca dvt mm Rätt röntgen vårdcentral regelbunden rytm diadokokinesi buköversikt cirka, cancer djup ventrombos malignt melanom, millimeter, multipelt myelom, med mera 80 40
Fel im pat ff remsvar Medklin ul po JC ut Rätt intramuskulärt patient, patologisk förmaksflimmer remissvar medicinkliniken ultraljud, underläkare per os, peroralt jourcentralen undertecknad (skriv inte undertecknad utan skriv istället till exempel jag) 81 JPN jour på natten journal på nätet 82 41
ÖLI övre luftvägsinfektion överlever inte 83 Försvenskning 84 42
Det medicinska språket på 1970- och 1980-talen började upplevas som oenhetligt, otillgängligt och svårförståeligt. Socialstyrelsen framhöll hur viktigt det var att förbättra kommunikationen mellan läkare och patienter. Svenska Läkaresällskapet inrättade 1987 en kommitté för medicinsk språkvård. Språkkommittén utarbetade riktlinjer för stavning av försvenskat latin, gav råd om översättning och försvenskning av engelska uttryck. 85 Enligt patientdatalagen ska man i patientjournalerna försvenska de medicinska termerna i möjligaste mån. Syftet med detta är att patienterna lättare ska förstå innehållet i sina journaler. De medicinska uttrycken och termerna är inte förbjudna, men man ska skriva på svenska i så stor utsträckning som möjligt. Ibland krävs det att man skriver de medicinska termerna för att uppfylla kravet på tydlighet och exakthet. 86 43
Latinsk stavning: om det är två- eller flerordsuttryck. Svensk stavning: om det medicinska ordet står ensamt i svensk omgivning ska man försvenska det. 87 Ordet cancer försvenskas aldrig utan behåller sin klassiska stavning med c. 88 44
Försvenskning och stavning ae och oe e, ä gangraena-gangrän c k (utom framför mjuk vokal s) kosta, kranium, cysta ch k trakea ph f farynx sc och sch sk (utom framför mjuk vokal-sj) skarlatina, ischias rh r rinit th t torax qu kv liquor-likvor Ändra ordsluten till -ia -i anemia-anemi -itis -it otitis-otit -sis -s haemolysis-hemolys -oma, -ema -om, -em myoma-myom -ea -e diarrhoea-diarré -ella -ell lamella-lamell -illa -ill pupilla-pupill -io -ion dislocatio-dislokation -culus -kel ventriculus-ventrikel -ura -ur fractura-fraktur -us -bortfaller pulsus-puls men ibland oesophagus-esofagus 89 latinsk stavning thorax colon röntgen pulm antibiotica subcutan faeces urticaria försvenskat torax kolon lungröntgen antibiotika subkutan feces urtikaria 90 45
Valet mellan latin, engelska och svenska Det går inte alltid att uppnå enhetlighet även om man vill det, eftersom språkbruket inte är konsekvent och logiskt alla gånger och inte vi språkbrukare heller! En huvudregel är att lånord från alla språk ska anpassas till svensk stavning. 91 Sär- eller sammanskrivning 92 46
Det finns få skrivfel som folk retar sig så mycket på som felaktiga särskrivningar. Sammansatta ord skriver vi i svenskan alltid ihop, men man ser i dag en del som börjat slarva med denna regel. Det kan möjligen bero på ett visst inflytande från engelskan, till exempel bank account, bankkonto. 93 En regel för att veta om orden ska skrivas isär eller inte är: Skriv ihop om den starkaste betoningen ligger på det första ordet, till exempel alltför och återigen. Skriv isär ord som har betoning på slutordet, till exempel i kväll, i stället för 94 47
Lyssna noga på hur ordet uttalas. Om det uttalas som ett ord ska det skrivas ihop. Vissa ord kan helt korrekt skrivas som antingen ett eller två och ibland tre ord. Förslagsvis att man använder det alternativ som anges först i Svenska Akademiens ordlista. 95 Ihop- och särskrivning av några vanliga uttryck allteftersom allt fler alltifrån annanstans dessemellan dessvärre för närvarande förresten för övrigt hur som helst i dag i går ihop i kväll i stället (för) isär mitt emellan till godo tills vidare tvärtemot upp och ned över huvud taget 96 48
97 Sammanträdesdokument 98 49
Kallelse Protokoll är en offentlig handling Minnesanteckningar är ingen offentlig handling 99 Kallelse En kallelse ska innehålla: Dag Tid Plats Ärenden Vilka som kallas till mötet Försök få kallelsen till 1 sida 100 50
T0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 LOGOTYP KALLELSE rad 1 2016-01-01 rad 3 Till medlemmarna i xxxxxx rad 7 Årsmöte Välkommen till årsmötet Dag Onsdagen den 10 mars 2016 Tid 15.00 16.00 Plats Konferensrummet Ärenden Xxxxxxx Xxxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxx Kalle Svensson Ordförande 101 Protokollets tre delar Inledning Avhandling Avslutning 102 51
Inledning Logo Dokumentnamn: PROTOKOLL Utskriftsdatum Sammanträdets art Sammanträdesdatum Den tid som sammanträdet pågår Namn på närvarande och icke närvarande: skrivs i bokstavsordning på efternamnet Namn på protokollföraren 103 Avhandling Beskriv vad som sägs på mötet utan att bli för detaljerad. Skriv kortfattat och så enkelt som möjligt. Korta rubriker - helst ett ord. Inga egna värderingar eller synpunkter. Accentuera besluten. Beslut om godkännande av föregående mötesprotokoll. Utse justeringsmän (ordföranden + en vald). Att justera ett protokoll innebär att man granskar och godkänner. Ett protokoll är inte giltigt förrän det är justerat. 104 52
Avslutning Vid protokollet Justerat Anna Andersson Lars Larsson Bo EK 105 Minnesanteckningar Det finns inte så tydliga regler för minnesanteckningar som det gör för uppställning av protokoll. Har ingen annan funktion än den gruppen själv bestämmer. Behöver inte vara offentliga. Används vid informella sammanträden. Behöver bara återge vad som beslutats. Bör framgå när sammanträdet ägde rum och vilka som deltagit. Justeras inte. 106 53
T0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 LOGOTYP PROTOKOLL 2016-01-01 Årsmöte Dag 2016-01-01 Tid 15.00 16.00 Plats Konferensrummet Närvarande Ej närvarande Kalle Andersson, ordförande Kalle Larsson, sekreterare Kalle Svensson Kalle Persson 1. Val av sekreterare Kalle Larsson valdes som sekreterare. 2. Justering Kalle Svensson utsågs att tillsammans med ordförande justera protokollet. 3. Föregående mötesprotokoll Föregående mötesprotokoll från 20 december 2015 godkändes. 4. Xxxx Xxxxxxxxxsxxx Vid protokollet Justerat Kalle Andersson Kalle Svensson Kalle Larsson 107 108 54
109 Sökord i journalen Tidigare sjukdomar: avslutade sjukdomar. Till exempel: tidigare hjärtinfarkt. Nuvarande sjukdomar: pågående sjukdomar. Till exempel: diabetes mellitus. Aktuellt: det som patienten söker för nu. 110 55
Undvik att skriva X istället för gånger. Till exempel: Skriv inte: Har tidigare haft djup ventrombos x flera. Skriv istället: Har flera gånger tidigare haft djup ventrombos. 111 Vid alla språkliga fel riskerar man att mottagaren tappar intresset, slutar lyssna eller inte tar texten på allvar. Man vet aldrig vilket språkfel just den personen kan tänkas hänga upp sig på. 112 56
Skriv lättläst Textens yta är viktig för det är den som läsaren först möter. Hur vi skriver påverkar hur vi uppfattas. Skriver du slarvigt och obegripligt påverkas ditt och även landstingets anseende negativt. Skriver du å andra sidan korrekt och lättbegripligt framstår både du och vår organisation som seriös, kunnig och välkomnande. 113 Språkrådet är en avdelning inom Institutet för språk och folkminnen. Språkrådet har bland annat till uppgift att bedriva språkvård och att främja klarspråksarbete i den offentliga förvaltningen. www.sprakochfolkminnen.se Myndigheternas skrivregler som vi inom sjukvården ska följa Svenska skrivregler Frågelådan Terminologicentrum TNC AB arbetar med fackspråk och terminologi, och ger bland annat ut skrivregler och ansvarar för den nationella termbanken rikstermbanken.se. www.tnc.se Medicinskt fackspråk i skrift Skriva på kontor utgiven av SIS, Swedish Standards Institute Landstinget Blekinges skrivhandbok 114 57
Malin Andersson Medicinsk sekreterare Infektions- och hudkliniken Landstinget Blekinge Blekingesjukhuset 371 85 Karlskrona 0455-73 44 23 malin.andersson@ltblekinge.se 115 58