Polhem en influencer från förr Mekanikens historia

Relevanta dokument
Kasta loss! inspirationslåda om mekaniska rörelser

Teknikbingo Bricka 1

Elektronikbingo Bricka

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Dash & Dot. Förskola F-klass - 6

Haja läget inspirationslåda om enkel teknik

Amanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik. Förskola / F-klass

Amanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik. Förskola / F-klass

Sol i sinnet - inspirationslåda om solenergi

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Från pyssel till teknik -

Bee-Bot & Blue-Bot Verktygslära

Bee-Bot & Blue-Bot Skapa din egna saga

Bee-Bot & Blue-Bot Rimord

Få spel på el! inspirationslåda om elektronik

Kom igång med teknik Åk 4-6

Bee-Bot & Blue-Bot Färglära

Bee-Bot & Blue-Bot Räkna

Bee-Bot & Blue-Bot Läsa

Röda tråden. Tekniska lösningar. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Centralt innehåll. Åk4 Åk 5 Åk 6

Bee-Bot & Blue-Bot Alfabetsmattan

Micro:bit. Koppla till elektronik

De mäktiga fem - inspirationslåda om enkla maskiner. Förskola / F-klass

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Micro:bit. Skapa egna program

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Pedagogisk planering

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Flygande fågeln Fia. När du vevar på baksidan flaxar fågeln Fia med sin vinge. Se en film på produkten:

Smidiga stegsnurraren Sonja

Teknik Tekniska lösningar v.17-v.18

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Spännande Skuggfiguren Sofia

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Diviga diodtavlan Diana

Fladdrande flygfäet Felicia

Lilla lyckohjulet Lina

Marie Svensson och Camilla Sjöberg

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

Strålande skrivaren Sara

Förslag på kunskapskrav och förmågor

Mekaniska majblomman Maja

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

Göteborg 5 december Teknik

Flaxande fjärilen Frida

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.

Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Lysande läslampan Lillian

Veviga vindsnurran Vilma

Maria Svensson. Göteborgs universitet. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.

Trassliga trådspelet Troja

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Krypande kaninen Karin

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

Programmera en mänsklig robot

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Smarta sömnmaskinen Stina

Programmera en mänsklig robot. Lektionen handlar om att skapa och följa instruktioner. Programmera en mänsklig robot

Häftiga hästskolampan Hanna

LPP i teknik. Varför läser vi teknik Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen?

Härliga hörselskydden Hilma

Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Maria Svensson Linköpings universitet, FontD. Cetis

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Bygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Teknik Granbergsskolan 7-

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Makeriet Lärarhandledning 7. Elektricitet

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

År 1-3 År 4-6. Engelska Sånger, ramsor Ord och fraser Enkla samtal Läsa och förstå enkla texter Filmer och enkla dramatiseringar

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

En produkts livscykel

Rörelser i mekanismer

Extramaterial till Spektrum Teknik

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Kursplanen i ämnet teknik

ENKEL Teknik 14. Enkla maskiner. Art nr 517

Kretsar kring el årskurs 4-6

Makeriet Lärarhandledning 6. Sensorer

Teknikplanering Olaus Petriskolan, Örebro

Undersök vad som är programmerat

Undersök vad som är programmerat. Lektionen handlar om den digitala tekniken i elevernas närmiljö. Undersök vad som är programmerat

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Sidor att läsa inför provet vecka 49

Transkript:

Centralt innehåll: Tekniska lösningar Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle och miljö Polhem en influencer från förr Mekanikens historia Årskurs 4-9

Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhets- och mångfaldsfrågor kring detta. KomTek är en av dessa aktörer. KomTek har sedan flera år ett nära samarbete med Länsstyrelsens sakkunniga och Högskolan i Halmstads likavillkorssamordnare som genomlyser vårt arbete. Ett av våra verktyg för att underlätta arbetet med jämställdhet och mångfald är frågor som syftar till självreflektion. Nedan följer ett antal sådana som KomTek använder i SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) och oavsett kurs inom teknik (mekanik, elektronik, svetsning, programmering, CAD, 3D etc) och oavsett målgrupp. Frågorna tar avstamp i Region Hallands projekt Välmående ger resultat och formulerade i samarbete med Länsstyrelsen. Hur säkerställer du att deltagarnas/medarbetarnas/kollegornas tilltro till sin egen förmåga inte styrs av normer och förväntningar med koppling till kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, funktionsförmåga, etnisk och social tillhörighet, religion eller trosuppfattning? Hur kan du som pedagog/medarbetare/kollega säkerställa att alla deltagare/medarbetare/kollegor utvecklas på lika villkor oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, funktionsförmåga, etnisk och social tillhörighet, religion eller trosuppfattning? Hur kan du säkerställa att ditt bemötande och dina förväntningar på deltagarna/medarbetarna/kollegorna inte styrs av normer och värderingar som har en koppling till kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, funktionsförmåga, etnisk och social tillhörighet, religion eller trosuppfattning? Hur kan du testa dig fram tillsammans med deltagarna/medarbetarna/kollegorna, våga göra fel? Ett normkritiskt arbetssätt blir man aldrig klar med, det måste göras hela tiden. Hur säkerställer du att du är medveten om att normer och värderingar som har en koppling till diskrimineringsgrunderna påverkar de förväntningar du har på deltagarna/medarbetarna/kollegorna och att det i sin tur påverkar deras motivation? Kom ihåg att olika inlärningssätt kräver olika strategier för inlärning. Som pedagog/medarbetare/kollega kan du börja med att fråga dig själv; Vem är nuvarande metoder/strategier för lärande/samarbete/uppdrag (som jag använder mig av) bäst anpassade för? Tänk utifrån perspektiv kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, funktionsförmåga, etnisk och social tillhörighet, religion eller trosuppfattning? Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Centralt innehåll som berörs i lådan I årskurs 4-6 Tekniska lösningar Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar. Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle och miljö Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer, och elektriska kopplingar, i form av fysiska och digitala modeller. Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering. Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

Varför en tekniklåda från KomTek? Inspireras till att komma igång med teknik Synliggörande av teknik Språkutveckling Praktisk matematik Gruppdynamisk utveckling I den här lådan Allt från stabila konstruktioner till att eleverna ser sambandet mellan olika mekanismer i ett föremåls rörelse berörs. Eleverna får också praktiskt lära sig hur t.ex. några av de enkla maskinerna fungerar. Förberedelser för dig som lärare: Innan du börjar använda lådan behöver du förbereda genom att ta fram följande material: Papper/kartong Tejp Sax Christopher Polhem mekanikens fader Den svenske uppfinnaren Christopher Polhem (1661-1751) känd som mekanikens fader. Han tyckte bl a att barn skulle lära sig nya saker på ett lekfullt sätt och utan tvång. Bland hans uppfinningar kan nämnas stora vattendrivna gruvmaskiner, den första riktiga slussen i Stockholm men också små saker som klockor och lås. På 1690-talet uppfann Polhem det mekaniska alfabetet. Logiken var enkel. För att kunna skriva och läsa måste man kunna det vanliga alfabetet, och för att konstruera och förstå verktyg och maskiner måste man kunna mekanikens alfabet. Polhems mekaniska alfabet innebar att mekanikens alla byggstenar, som en hävstång, en skruv eller en stålfjäder, var liksom bokstäver i ett alfabet. Ibland behövde dock dessa vara kombinerade, som t ex två kugghjul ingrepp för att fungera. Om man kände till alla de mekaniska bokstäverna så kunde man lätt bygga den maskin man ville, så att den fungerade på bästa sätt! Faktaruta Mekanik Mekaniken handlar om kroppars beteende när de utsätts för krafter och förflyttningar. Mekanism För att överföra en rörelse från ett ställe till ett annat, används olika mekanismer. Mekanismer kan också användas för att ändra en slags rörelse till en annan eller för att öka eller minska en kraft eller en hastighet. Ingång = ratt, handtag, spak eller annat Huvudmekanism = de delar som överför eller ändrar rörelsen av ingången Utgång = Resultatet Länk Länkmekanismen har rörliga stödpunker och de kallas leder. I vardagen kanske man tänker på kedjor när man pratar om länkar. Länkar i mekanismer är ofta stänger som överför en rörelse. Led Led är det ställe där två länkar sitter ihop. Länkarna vrider sig kring en led. I kroppen har vi till exempel handled och knäled. Beroende på vad man tillverkar kan man använda påsnitar, nubb, spik eller skruv med mutter som led när vi arbetar med elever i skolan. Hävstång En hävstång är ett oböjligt föremål som används tillsammans med en lämplig vridningspunkt eller pivotpunkt för att öka eller minska den resulterande kraft som en påverkande kraft utövar i hävstångens andra ände

1. Polhemslåset det första icke dyrkbara låset Material: KomTeks Polhemslås / pussel, * facit* Syfte: Att eleverna får en förståelse för hur vardagliga föremål består av rörliga delar och hur de är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter Förslag på genomförande: Tillverka ett fungerande Polhemslås med hjälp av alla detaljer som ni får tilldelade er. Nyckeln ska kunna vridas runt och låsa låset. När låset är öppet ska bygeln gå att ta bort, men nyckeln sitter fast. När låset är stängt (låst) sitter bygeln fast och nyckeln går att ta ut. Diskutera: Vem var Christoffer Polhem? Varför tror du att Christoffer Polhem var en viktig person för Sverige? Varför, tror du, att hänglåsen har utvecklats från Christoffer Polhems tid till nutid? Hur fungerar ett vanligt dörrlås, använd rätt ord och begrepp. * Finns i lådan

2. Det mekaniska alfabetet - Polhemskammarna Material: Papper/kartong, påsklämmor*, sugrör,* kammar,* sax, spatlar* syl* Syfte: Uppstart för vidare arbete med mekanik och kraftöverföring. Förslag på genomförande: 1. Bygg en rörelsetavla. Välj vilken kam som ska generera rörelsen. 2. Jämför rörelserna med varandra. Tillverka dem med papper eller kartong och påsklämmor. Diskutera Leta efter grundläggande mekaniska komponenter i omgivningen. Kammar En kam är en roterande skiva. Kammar kan ha olika form. Vanliga former är rund, päronformad eller snigelformad. Med en kam och en stång kan man få roterande rörelser att övergå i speciella linjära eller bågformade rörelser. Stången pressas mot kammen av sin egen tyngd eller med en fjäder Sätta korrekta namn på komponenterna. Ofta finns det flera, såväl korrekta som vardagliga. Förklara vad en kam är Kan du hitta rörelsen någonstans i din vardag? http://skolteknik.com/files/dokument/mekanismer.pdf *Finns i lådan

3. Skapa en mekanisk rörelse Material: Kartong/papper, sax, tejp, påsklämmor*, spatlar* piprensare* syl* Syfte: (Lgr11 reviderad 2018) Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer [ ] i form av fysiska [ ] modeller. Förslag på genomförande: 1. Bygga modeller i papper eller kartong där ni visar hur en rörelse kan omvandlas till en annan med hjälp av en hävstång. 2. Byt modell med en klasskompis. Fundera över hur konstruktionen kan förbättras ytterligare utifrån funktion och stabilitet. Ge förslag på förändringar. Diskutera Kan du hitta samma rörelse någon annanstans i din vardag? Var? Vilken funktion har de då? Vad gör din modells konstruktion stabil? Kan man använda andra material? Vilka i så fall? Motivera ditt val. Skriv en begreppsordlista! * Finns i lådan