IP/02/1843 Bryssel den 11 december 2002 Kommissionen föreslår kraftigt minskade fångster för att undvika ett stopp för torskfisket under 2003 Europeiska kommissionen föreslår kraftigt minskade fångster under nästa år när det gäller ett antal viktiga fiskbestånd, särskilt torsk, kolja och vitling som fångas tillsammans. Dessa nedskärningar, som kommer att kompletteras med ett system för att kontrollera fiskeansträngningen, är av avgörande betydelse om man skall kunna undvika ett stopp för fisket efter vissa torskbestånd. De högsta tillåtna fångstmängderna (TAC) bygger på de senaste rekommendationerna från oberoende forskare. I det här fallet rekommenderar man att riktat fiske efter torsk stoppas i Nordsjön, Irländska sjön, väster om Skottland och i Skagerrak, eftersom torskbestånden där är på gränsen till kollaps. För att kunna garantera en viss kontinuitet i det aktuella fisket föreslår kommissionen TAC som innebär en betydligt lägre risk för de hotade bestånden. De vetenskapliga rönen visar emellertid att dessa bevarandeåtgärder måste kombineras med minskad fiskeansträngning och effektiva kontroller om de ska bli effektiva. Om man vid nästa ministerrådsmöte den 16-19 december inte kan nå en överenskommelse om att kontrollera fiskeansträngningen på ett sätt som ger garantier för att de låga fångstgränserna inte överskrids, har kommissionen inget annat val än att dra tillbaka sitt TAC-förslag för bestånden i fråga och istället föreslå att detta fiske stoppas. Kommissionen föreslår också kraftiga nedskärningar beträffande TAC både för de bestånd för vilka ett lägsta möjliga fiske har rekommenderats och för andra bestånd som befinner sig utanför de säkra biologiska gränserna. För dessa kommer kommissionen att lägga fram återhämtningsplaner. Eftersom en överenskommelse med Norge ännu inte är klar ingår inte TAC för ett antal bestånd som EU förvaltar tillsammans med Norge i dagens förslag. "Vi står inför ett oundvikligt och entydigt val: antingen gör vi vårt bästa för att säkra fiskets framtid genom att vidta åtgärder som naturligtvis är smärtsamma i ett kort perspektiv, eller också skjuter vi dem på framtiden en gång till tills dess att det ena beståndet efter det andra kollapsar, med allt vad det kommer att innebära för hela fiskenäringen. Jag litar på att ministrarna fattar de nödvändiga besluten nästa vecka", sade Franz Fischler, kommissionär med ansvar för jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske. Tillståndet för viktiga bestånd Situationen är värst för alla torskbestånd, utom i Keltiska havet. Andra hotade bestånd är nordlig kummel, marulk väster om Storbritannien och i Nordsjön, samt sydlig kummel. Fisket efter rödspätta och sjötunga i Nordsjön måste minska, och vissa mindre bestånd av plattfisk är lokalt överfiskade.
För sill i Nordsjön finns det en återhämtningsplan sedan 1996, och den återhämtar sig numera väl. En högre TAC skulle kunna klaras mot bakgrund av tillståndet för beståndet. Fullständiga uppgifter om bestånden finns på http://www.ices.dk/ Kommissionens förslag till fiskemöjligheter för de viktigaste bestånden under 2003 (se bifogad tabell) Bestånd för vilka forskarna rekommenderar ett fiskestopp De bestånd för vilka det oberoende Internationella havsforskningsrådet (ICES) och EG:s vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté för fiskenäringen (STECF) rekommenderar ett fiskestopp, och för vilka kommissionen föreslår kraftiga TAC-minskningar och skärpta återhämtningsplaner, omfattar följande: torsk i Nordsjön, väster om Skottland, Irländska sjön, östra Engelska kanalen och Skagerrak. Med en rättvis och konsekvent inställning till beståndens återhämtning föreslår kommissionen liknande åtgärder för torsk i Kattegatt, där förhållandena är likartade. ICES och STECF rekommenderar ett fiskestopp även för kolja och vitling, och att fisket efter plattfisk skall minska för att skydda torsken. Dessa arter fångas vanligtvis tillsammans med torsk. Bestånd för vilka fisket bör minska till lägsta möjliga nivå Vissa bestånd, utöver torsk, är så utfiskade att ICES och STECF rekommenderar att fisket skall minska till lägsta möjliga nivå eller att återhämtningsplaner skall genomföras. För dessa bestånd kommer de föreslagna TAC att innebära att de vuxna exemplaren ökar med inte mindre än 20 % under 2003. När det gäller nordlig kummel, som redan omfattas av den föreslagna återhämtningsplanen för torsk och kummel, föreslår kommissionen en minskning av biomassan med 10 %. Om man skall kunna gå fram mer gradvis på detta sätt beror på om återhämtningsplanen antas. Andra berörda bestånd är sydlig kummel, vitling i Irländska sjön och väster om Skottland, kolja väster om Skottland, i Irländska sjön och vid Rockallbanken, sjötunga i västra Engelska kanalen och i Biscayabukten, samt havskräfta utanför Iberiska halvön. Kommissionen planerar att under 2003 lägga fram återhämtningsplaner för dessa bestånd. Beträffande TAC-nedskärningar för bestånden i fråga kommer kommissionen att försöka minska fångsterna med 50 %. Bestånd med anknytning till de bestånd för vilka fisket bör minska till lägsta möjliga nivå För bestånd med anknytning till de som nämnts ovan, t.ex. havskräfta som fångas tillsammans med torsk eller kummel, och marulk, glasvar och havskräfta i sydliga vatten, föreslår kommissionen att TAC minskas i proportion till deras beräknade grad av anknytning till bestånden i fråga. Bestånd för vilka det inte finns några bedömningar (försiktighets-tac) Om det inte finns några rekommendationer föreslår kommissionen att TAC skall ligga kvar på samma nivå som föregående år i de fall de rapporterade landningarna visar att kvoten utnyttjats fullt ut. Om det finns en rekommendation från ICES eller STECF föreslår kommissionen att denna skall följas. 2
Bestånd för vilka det finns en överenskommelse med tredjeländer. Bestånden av torsk, kolja, vitling, sej, rödspätta, sill och makrill i Nordsjön samt torsk, kolja vitling, rödspätta, sill, skarpsill och räkor i Skagerrak förvaltas gemensamt av EU och Norge. Varje år i november förhandlar kommissionen, på EU:s vägnar, med Norge om en TAC-överenskommelse för nästa år i fråga om dessa delade bestånd. De TAC som kommissionen föreslår kommer att innehålla de siffror som parterna enas om. Dessa siffror måste ligga i linje med kommissionens grundläggande principer i utarbetandet av övriga förslag. Eftersom förhandlingarna inte är avslutade innehåller förslagen än så länge inte dessa siffror. Parterna kommer att träffas i Bryssel nästa vecka. Så snart överenskommelsen är klar kommer siffrorna att tas med i förslaget. Återhämtningsplaner Kommissionen vill ändra det förslag till återhämtningsplan för torsk och kummel som lades fram förra året. Skälet är att de föreslagna åtgärderna inte längre räcker till för att garantera en återhämtning för de berörda torskbestånden. Utöver de kraftigt minskade kvoter som föreslås idag innebär ändringen ett förenklat system för begränsning av fiskeansträngningen, skärpta kontroller och ytterligare tekniska åtgärder (se IP/02/1753). Detta förslag kommer att ligga på rådets bord vid dess nästa möte den 16-19 december. Fördelning av kvoter mellan medlemsstaterna Övergångsperioderna med restriktioner beträffande tillträde till vissa fiskezoner för fartyg från Spanien, Portugal och Finland löper ut den 31 december 2002. Därefter kommer dessa fartyg att ha rätt att fiska i Nordsjön, under förutsättning att gällande EU-regler för tillträde till vatten och bestånd följs, t.ex. tillträde till Shetlandsboxen. Fartyg från samtliga medlemsstater får bedriva fiske efter bestånd som inte omfattas av restriktioner eller kvoter fram till dess EU beslutar om att förvalta dem. Kommissionen har för närvarande inte några planer på att föreslå regler för sådana bestånd i Nordsjön. Detta fiske kommer emellertid att övervakas så att man kan göra en bedömning av dess inverkan på fisket efter andra arter. Kommissionen kommer om så behövs att lägga fram nya förslag efter att ha tagit del av rapporter om detta, samt på grundval av vetenskapliga rekommendationer. Bakgrund Kommissionens förslag bygger på de senaste vetenskapliga rekommendationerna. Dessa kommer från ICES, i vilket många av EU:s medlemsstater är medlemmar tillsammans med alla kuststater vid Nordatlanten, inklusive Förenta staterna, Kanada, Norge och Ryssland. Rekommendationerna från ICES kompletteras av dem från STECF, som bistår kommissionen och som har experter på olika områden och från ett antal medlemsstater. På begäran från ICES lade kommissionen för ett år sedan fram en återhämtningsplan för torsk och kummel. Detta förslag har ännu inte antagits av rådet. Läget för torskbestånden är nu så alarmerande att de åtgärder som då föreslogs inte längre är tillräckliga för att garantera en återhämtning. Alla alternativ till ett torskfiskestopp enligt rekommendationerna från ICES kräver en överenskommelse om en skärpt återhämtningsplan för torsk. 3
För att kunna få ner fiskedödligheten i starkt överfiskade bestånd måste fisket efter andra bestånd minska kraftigt. Torsk och kummel lever tätt inpå ett antal andra arter, och därför fångas de i ett blandat fiske efter dessa arter. Om man skall kunna skydda torsk och kummel på ett effektivt sätt, och även minska den mängd fisk som kasseras, måste man minska alla typer av fiske i vilka dessa arter fångas. Bilaga: Tabeller över kommissionens förslag till fiskemöjligheter för viktiga bestånd under 2003 4
Bilaga : TAC för 2002 och kommissionens förslag till TAC för 2003 Art (svenskt namn ) Art (latinskt namn ) ICES-zon TAC 2002 slutlig Kommissionens förslag till TAC 2003 % skillnad gentemot TAC 2002 Tobisar Ammodytidae IV (norska vatten) 150 000 Tobisar Ammodytidae IIa, Nordsjön 863 000 Havskatt Anarhichas lupus V, XIV (Grönlands vatten) 300 Havskatt Anarhichas lupus NAFO 0,1 (Grönlands vatten) 300 Polartorsk Boreogadus saida Grönlands vatten (alla zoner) Brugd Cetorhinus maximus Gemenskapens vatten i zonerna IV, VI och VII Sill och Clupea harengus Östersjön, Förvaltningsenhet 3 60 000 Sill och Clupea harengus Norska vatten söder om 62 N Sill och Clupea harengus Skagerrak och Kattegatt 68 830 Sill och Clupea harengus I, II 73 840 Sill och Clupea harengus IIIbcd (EU-vatten), utom 106 400 Förvaltningsenhet 3 Sill och Clupea harengus IIId (estniska vatten) Sill och Clupea harengus IIId (litauiska vatten) 2 300 Sill och Clupea harengus Nordsjön norr om 53 30' N 146 327 Sill och Clupea harengus IVc,VIId 42 673 42 673 0% Sill och Clupea harengus Vb, VIaN, VIb 35 700 Sill och Clupea harengus VIaS, VIIbc 14 000 14 000 0% Sill och Clupea harengus VIa Clyde 1 000 1 000 0% Sill och Clupea harengus VIIa 4 800 4 800 0% Sill och Clupea harengus VIIef 1 000 1 000 0% Sill och Clupea harengus VIIghjk 13 000 7 800-40% Skoläst Coryphaenoides V, XIV (Grönlands vatten) 2 000 rupestris Skoläst Coryphaenoides NAFO 0,1 (Grönlands vatten) 1 350 rupestris Skoläst Coryphaenoides Grönlands vatten (alla zoner) rupestris Havsabborre Dicentrarchus labrax EU-vatten 4 215 Ansjovis Engraulis encrasicolus VIII 33 000 19 800-40% Ansjovis Engraulis encrasicolus IX, X, CECAF 34.1.1 (EUvatten) 8 000 4 800-40% Torsk Gadus morhua I, II ( norska vatten) 16 355
Art (svenskt namn ) Art (latinskt namn ) ICES-zon TAC 2002 slutlig Kommissionens förslag till TAC 2003 % skillnad gentemot TAC 2002 Torsk Gadus morhua Skagerrak Torsk Gadus morhua Kattegatt 2 800 1 432-49% Torsk Gadus morhua I, IIb 13 667 Torsk Gadus morhua IIa (EU-vatten), Nordsjön 41 620 Torsk Gadus morhua Grönlands vatten 2 000 Torsk Gadus morhua Vb 1 (Färöiska vatten) Torsk Gadus morhua IIIbcd (EU-vatten) 46 284 Torsk Gadus morhua IIId (estniska vatten) Torsk Gadus morhua IIId (lettiska vatten) 1 300 Torsk Gadus morhua IIId (litauiska vatten) 1 300 Torsk Gadus morhua Norska vatten söder om 62 N Torsk och kolja Gadus morhua och Vb (Färöiska vatten) 500 Melanogrammus Torsk Gadus morhua Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV 4 600 972-79% Torsk Gadus morhua VIIa 3 200 1 200-63% Torsk Gadus morhua VIIb-k, VIII, IX, X, CECAF 8 700 5 220-40% 34.1.1 (EU-vatten) Torsk Gadus morhua NAFO 2J3KL Torsk Gadus morhua NAFO 3NO Torsk Gadus morhua NAFO 3M Långfenad tonfisk Germo alalunga Atlanten, norr om latitud 5 N 28 712 Långfenad tonfisk Germo alalunga Atlanten, söder om latitud 5 N 2 663 Hälleflundra Hälleflundra Nordlig stjärtfenad bläckfisk Hippoglossus hippoglossus V, XIV (Grönlands vatten) 200 Hippoglossus NAFO 0,1 (Grönlands vatten) 200 hippoglossus Illex illecebrosus NAFO delzonerna 3 och 4 Håbrand Lamna nasus Gemenskapens vatten i zonerna IV, VI och VII Glasvar Lepidorhombus spp. IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) 2 700 2 700 0% Glasvar Lepidorhombus spp. Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV 4 360 4 360 0% Glasvar Lepidorhombus spp. VII 13 350 12 015-10% Glasvar Lepidorhombus spp. VIII a,b,d,e 1 550 1 395-10% Glasvar Lepidorhombus spp. VIIIc, IX, X, CECAF 34.1.1 (EUvatten) 4 000 2 400-40% Gulstjärtsskädda Limanda ferruginea NAFO 3L,N,O 260 Sandskädda och flundra Limanda limanda och Platichthys flesus IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) 27 060 16 560-39% Marulk Lophiidae IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) 10 500 6 300-40% Marulk Lophiidae Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV 4 770 2 862-40% Marulk Lophiidae VII 18 600 12 759-31% Marulk Lophiidae VIIIa,b,d,e 5 160 3 562-31% Marulk Lophiidae VIIIc, IX, X, CECAF 34.1.1 (EUvatten) 4 750 3 200-33% Lodda Mallotus villosus V, XIV (Grönlands vatten) 88 197 2
Art (svenskt namn ) Art (latinskt namn ) ICES-zon TAC 2002 slutlig Kommissionens förslag till TAC 2003 % skillnad gentemot TAC 2002 Lodda Mallotus villosus V, XIV (Grönlands vatten) 25 000 Lodda Mallotus villosus II b Lodda Mallotus villosus NAFO 3NO Kolja Melanogrammus I, II ( norska vatten) 1 850 Kolja Melanogrammus Norska vatten, söder om 62 N Kolja Melanogrammus Skagerrak och Kattegatt, IIIbcd 4 680 (EU-vatten) Kolja Melanogrammus IIa (EU-vatten), Nordsjön 77 935 Kolja Melanogrammus Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV 14 100 7 180-49% Kolja Melanogrammus VIIbcdefk, VIII, IX, X, CECAF 9 300 7 460-20% 34.1.1 (EU-vatten) Kolja Melanogrammus VII a Vitling Merlangius merlangus Skagerrak och Kattegatt 964 Vitling Merlangius merlangus Norska vatten, söder om 62 N Vitling Merlangius merlangus IIa (EU-vatten), Nordsjön 32 358 Vitling Merlangius merlangus Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV 3 500 1 400-60% Vitling Merlangius merlangus VIIa 1 000 400-60% Vitling Merlangius merlangus VIIb-k 31 700 20 200-36% Vitling Merlangius merlangus VIII 5 600 5 600 0% Vitling Merlangius merlangus IX, X, CECAF 34.1.1 (EUvatten) 1 700 1 360-20% Kummel Merluccius merluccius Skagerrak och Kattegatt, IIIbcd 813 (EU-vatten) Kummel Merluccius merluccius IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) 946 Kummel Merluccius merluccius Vb (EU-vatten), VI, VII, XII, XIV 15 118 9 813-35% Kummel Merluccius merluccius VIII a,b,d,e 10 083 6 545-35% Kummel Merluccius merluccius VIIIc, IX, X, CECAF 34.1.1 (EUvatten) 8 000 5 400-33% Blåvitling Micromesistius I, II ( norska vatten) 1 000 Blåvitling Micromesistius I, II, V, VI, VII, XII and XIV (EUvatten) 107 281 Blåvitling Micromesistius IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) 27 650 Blåvitling Micromesistius Vb (EU-vatten), VI, VII Blåvitling Micromesistius VIII a,b,d 14 654 Blåvitling Micromesistius VIIIc, IX, X, CECAF 34.1.1 (EUvatten) 30 415 Blåvitling Micromesistius V, XIV (Färöarnas vatten) 3
Art (svenskt namn ) Art (latinskt namn ) ICES-zon TAC 2002 slutlig Kommissionens förslag till TAC 2003 % skillnad gentemot TAC 2002 Blåvitling Micromesistius Vb (Färöiska vatten) Blåvitling Micromesistius V, XIV (Grönlands vatten) 15 000 Bergtunga och rödtunga Microstomus kitt och Glyptocephalus cynoglossus IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) 9 720 6 804-30% Birkelånga Molva dypterigia EU-vatten i zonerna VIa (norr om 56 30' N), VIb Långa Molva molva Vb (Färöiska vatten) 3 600 Långa Molva molva Gemenskapens vatten i zonerna IIa, IV, Vb, VI, VII Havskräfta Nephrops norvegicus Skagerrak och Kattegatt (EUvatten), 4 500 4 275-5% IIIbcd (EU-vatten) Havskräfta Nephrops norvegicus IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) 16 623 15 792-5% Havskräfta Nephrops norvegicus Vb (EU-vatten), VI 11 340 10 773-5% Havskräfta Nephrops norvegicus VII 17 790 16 901-5% Havskräfta Nephrops norvegicus VIII a,b,d,e 3 200 2 200-31% Havskräfta Nephrops norvegicus VIIIc 360 180-50% Havskräfta Nephrops norvegicus IX, X, CECAF 34.1.1 (EUvatten) 800 400-50% Nordhavsräka Pandalus borealis Skagerrak och Kattegatt 5 420 Nordhavsräka Pandalus borealis IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) 4 880 Nordhavsräka Pandalus borealis Norska vatten, söder om 62 N 1 040 Nordhavsräka Pandalus borealis V, XIV (Grönlands vatten) 5 675 Nordhavsräka Pandalus borealis NAFO 3L Räka Penaeus spp. Franska Guyana 4 108 4 108 0% (Penaeidae), Rödspätta Pleuronectes platessa Skagerrak 6 272 Rödspätta Pleuronectes platessa Kattegatt 1 600 Rödspätta Pleuronectes platessa IIIbcd (EU-vatten) 3 200 Rödspätta Pleuronectes platessa IIa (EU-vatten), Nordsjön 73 110 Rödspätta Pleuronectes platessa Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV 1 728 1 210-30% Rödspätta Pleuronectes platessa VIIa 2 400 1 181-51% Rödspätta Pleuronectes platessa VII b,c 180 160-11% Rödspätta Pleuronectes platessa VII d,e 6 700 4 020-40% Rödspätta Pleuronectes platessa VII f, g 680 408-40% Rödspätta Pleuronectes platessa VII h,j,k 970 582-40% Rödspätta Pleuronectes platessa VIII, IX, X, CECAF 34.1.1 (EUvatten) 560 448-20% 4
Art (svenskt namn ) Art (latinskt namn ) ICES-zon TAC 2002 slutlig Kommissionens förslag till TAC 2003 % skillnad gentemot TAC 2002 Bleka Pollachius pollachius Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV 1 100 880-20% Bleka Pollachius pollachius VII 17 000 13 600-20% Bleka Pollachius pollachius VIII a,b,d,e 2 100 1 680-20% Bleka Pollachius pollachius VIIIc 640 512-20% Bleka Pollachius pollachius IX, X, CECAF 34.1.1 (EUvatten) Gråsej Pollachius virens I, II (norska vatten) och vatten utanför nationell jurisdiktion) Gråsej Pollachius virens IIa (EU-vatten), Skagerrak and Kattegatt, IIIbcd (EU-vatten), Nordsjön Gråsej Pollachius virens Norska vatten söder om 62 N 450 450 0% 3 240 66 150 Gråsej Pollachius virens Vb (Färöiska vatten) 2500 Gråsej Pollachius virens Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV 14 000 Gråsej Pollachius virens VII, VIII, IX, X, CECAF 34.1.1 8 710 (EU-vatten) Piggvar och slätvar Psetta maxima och Scopthalmus rhombus IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) 6 750 4 725-30% Rockor Rajidae IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) 4 848 3 394-30% Liten hälleflundra Reinhardtius I, II ( norska vatten) 100 hippoglossoides Liten hälleflundra Reinhardtius V, XIV (Grönlands vatten) 5 455 hippoglossoides Liten hälleflundra Reinhardtius NAFO 0,1 (Grönlands vatten) 1 620 hippoglossoides Liten hälleflundra Reinhardtius NAFO 3LMNO 16 406 hippoglossoides Lax Salmo salar IIIbcd (EU-vatten) 339 377 Lax Salmo salar IIId (estniska vatten) Lax Salmo salar IIId (lettiska vatten) 15 000 Lax Salmo salar IIId (litauiska vatten) 4 000 Lax Salmo salar Delområde 32 inom IBSFC 48 840 (EU-vatten) Makrill Scomber scombrus IIa (Norska vatten) 14 100 Makrill Scomber scombrus IIa (EU-vatten), Skagerrak och 25 798 Kattegatt, IIIb,c,d (EU-vatten), Nordsjön Makrill Scomber scombrus Norska vatten, söder om 62 N Makrill Scomber scombrus IIa (ej EU-vatten), Vb (EUvatten), 345 012 VI, VII, VIII a,b,d,e, XII, XIV Makrill Scomber scombrus Vb (Färöiska vatten) 4 566 Makrill Scomber scombrus VIIIc, IX, X, CECAF 34.1.1 (EUvatten) 41 100 Rödfisk Sebastes spp. V, XII, XIV (Grönlands vatten) 13 883 Rödfisk Sebastes spp. I, II ( norska vatten) 3 000 Rödfisk Sebastes spp. V, XIV (Grönlands vatten) 26 500 5
Art (svenskt namn ) Art (latinskt namn ) ICES-zon TAC 2002 slutlig Kommissionens förslag till TAC 2003 % skillnad gentemot TAC 2002 Rödfisk Sebastes spp. NAFO 0,1 (Grönlands vatten) 5 500 Rödfisk Sebastes spp. Va (Islands vatten) 3 000 Rödfisk Sebastes spp. Vb (Färöiska vatten) 7 000 Rödfisk Sebastes spp. NAFO 3M 3 100 Rödfisk Sebastes spp. NAFO 3LN Rödfisk Sebastes spp. NAFO IF 13 883 Tunga Solea solea Skagerrak och Kattegatt, IIIbcd 500 (EU-vatten) Tunga Solea solea II, Nordsjön 16 000 Tunga Solea solea Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV 125 88-30% Tunga Solea solea VIIa 1 100 701-36% Tunga Solea solea VII b,c 80 80 0% Tunga Solea solea VIId 5 200 5 400 4% Tunga Solea solea VIIe 525 263-50% Tunga Solea solea VII f,g 1 070 1 240 16% Tunga Solea solea VII h,j,k 650 390-40% Tunga Solea solea VIII a,b, 4 000 2 000-50% Tunga Solea solea VIIIcde, IX, X, CECAF 34.1.1 2 000 1 600-20% (EU-vatten) Skarpsill Sprattus sprattus Skagerrak och Kattegatt 46 250 Skarpsill Sprattus sprattus IIIbcd (EU-vatten) 149 860 Skarpsill Sprattus sprattus IIId (estniska vatten) Skarpsill Sprattus sprattus IIId (lettiska vatten) 8 000 Skarpsill Sprattus sprattus IIId (litauiska vatten) 15 000 Skarpsill Sprattus sprattus IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) 220 000 Skarpsill Sprattus sprattus VIIde 12 000 9 600-20% Pigghaj Squalus acanthias IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) 7 100 Taggmakrill Trachurus spp. IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) 49 400 Taggmakrill Trachurus spp. Vb (EU-vatten), VI, VII, 150 000 93 646-38% VIIIabde, XII, XIV Taggmakrill Trachurus spp. VIIIc, IX 57 500 50 600-12% Taggmakrill Trachurus spp. X, CECAF Azorerna 4 000 3 200-20% Taggmakrill Trachurus spp. X, CECAF Madeira 2 000 1 600-20% Taggmakrill Trachurus spp. X, CECAF Kanarieöarna 2 000 1 600-20% Vitlinglyra Trisopterus esmarki IIa (EU-vatten), Skagerrak och Kattegatt, Nordsjön (EU-vatten) 173 000 Vitlinglyra Trisopterus esmarki IV (norska vatten) 50 000 Tonfisk Thunnus thynnus Atlanten, öster om longitud 45 18 590 V, och Medelhavet Storögd tonfisk Thunnus obesus Atlanten 26 672 Svärdfisk Xiphias gladius Atlanten, norr om latitud 5 N 5 073 Svärdfisk Xiphias gladius Atlanten, söder om latitud 5 N 6 233 6
2
3
4
5