HUR GICK DET SEN? Utvärdering av våra skygga katter 2010 Ulla-Stina Kronqvist och Irja Eggertsen Rio Ferdinand våren 2010. Foto: Hans Kilström Till alla rädda katter: Det finns chans till en framtid för er också.
SAMMANFATTNING Kattstallet i Åkeshov är ett av få katthem som offentligt arbetar med förvildade och skygga katter. Det är de där katterna därute, som ingen vill ansvara för. Ofta hör man att det inte går att få dessa katter att bli sociala och att det är djurplågeri att tvinga dem till ett liv i människors närhet. Vi hävdar bestämt att det går alldeles utmärkt att ge dem ett bra liv tillsammans med människor. Men det kräver tid, tålamod och engagemang. För att visa detta genomförde vi under hösten en enkät riktad till samtliga köpare av våra skygga/förvildade katter. Detta både för att vi själva ska få mer erfarenhet och för att informera andra intressegrupper. Alla katter som kommer in till Kattstallet i Åkeshov klassificeras med avseende på social kapacitet. Ungefär 35 % av våra mycket rädda och arga katter blir snabbt tama huskatter. Vid ankomst uppvisar de alla tecken på att vara förvildade, men så är det inte. Detta visar hur svårt det är att omedelbart skilja en verkligt rädd katt från en förvildad. Många katter riskerar att avlivas i onödan eftersom katten inte ges tid att vänja sig vid sin nya miljö och få visa sitt rätta jag. En mer fullständig utvärdering av enkäten görs som ett examensarbete på Institutionen för husdjurens hälsa och miljö, SLU och kommer att publiceras senare under 2011. Vår första enkät gav en svarsfrekvens på mer än 85 % och det finns ett stort intresse för att starta ett informellt nätverk bland ägare till dessa ibland svåra katter. Den höga svarsfrekvensen tolkar vi som ett bevis på det stora engagemang som finns hos de här kattägarna. Skulle alla kattägare visa samma ansvar så skulle en stor del av kattproblemen vara reducerade. 31 december 2010 Ulla-Stina Kronqvist Kattstallet i Åkeshov Rio Ferdinand fångades in på Gärdet under senvåren 2010. Klassades då som en 4:a. Väldigt snabbt utvecklades han till en klass 2-katt, dvs. en tam katt. Han flyttade till eget hem i slutet av 2010. Rio Ferdinand sommaren 2010 Foto: Kicki Söderström 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING HUR GICK DET SEN?... 1 SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 INLEDNING... 4 SYFTE MED ENKÄTEN ÄR:... 4 BAKGRUND... 5 1. EVOLUTION, BETEENDE OCH DOMESTICERING... 5 2. SOCIALISERING... 6 3. STRESS... 6 KATT PÅ KATTSTALLET I ÅKESHOV... 7 1. KLASSIFICERING... 7 METOD... 8 RESULTAT AV ENKÄTEN... 8 DISKUSSION OM RESULTATET... 10 AVSLUTNING... 11 1. HUR VI I FORTSÄTTNINGEN ANVÄNDER OSS AV RESULTATET... 11 2. TACK... 11 LITTERATUR... 12 3
INLEDNING Kattstallet i Åkeshov är ett katthem som omplacerar övergivna och nödställda katter. Vi öppnade hösten 2006 i en för ändamålet väl avsedd lokal. I år, 2010, omplacerar vi ca 400 katter till nya hem. Mer information om vår verksamhet samt interiören finns på www.kattstallet.se. Vi välkomnar alla typer av hemlösa och övergivna katter och försöker få till stånd den bästa lösningen för alla. Ca 10 % av våra katter är osociala, rädda och eller försvarsbenägna. Vi anser att även dessa katter kan bli så sociala att de kan omplaceras till egna hem. Kritik hörs allmänt att dessa katter inget är att spara, att de skall avlivas på plats och att de lider i kontakt med människor. Vi som arbetar med de här katterna är av annan åsikt. Vår praktiska och långa erfarenhet av den här typen av katter visar att det nästan alltid går att få dem att acceptera ett liv med människor. Att ta hand om de här katterna är ett stort ansvar. Vi måste kunna ge katten en tillvaro som är mycket bättre än det liv den levde ute. Klarar vi inte av det måste vi tänka om. Alla katter som skrivs in i vår verksamhet klassificeras med avseende på social hanterbarhet. En 1:a och 2:a är en social tamkatt, en 3:a är en rädd katt, som kan klappas men som är avvaktande mot människor, 4:or och 5:or är väldigt rädda och arga katter. Se separat förklaring. De katter som kommer in som en 3, 4 eller 5 bör klassas om efter någon tid. Dels för att följa kattens utveckling och få ett jämförelsevärde, dels för att vår arbetshypotes är att katterna inte alls är så rädda/arga som de verkar, utan att de egentligen är tama huskatter som bara är skärrade efter infångning och hastigt byte av livsmiljö. Dessa katter tror vi kommer att välja att snabbt återanpassa sig till ett liv med människor. SYFTE MED ENKÄTEN ÄR: Att säkerställa att våra inte helt sociala katter lever ett bra kattliv i människors sällskap och närhet Att resultatet skall vägleda oss i vårt framtida arbete med den här typen av katter Att enkäten samt annat utvärderingsmaterial som finns på våra icke-sociala katter ska hålla så hög klass att det kan fungera som förstudie på högskolenivå Att starta ett informellt nätverk för dem som är intresserade av specifika frågor kring skygga katter 4
BAKGRUND 1. EVOLUTION, BETEENDE OCH DOMESTICERING Evolution Sällskapskatten har vi domesticerat från ett köttätande rovdjur (afrikansk vildkatt, Felis silvestris) med ett solitärt levnadssätt (Rochlitz, 2005). Det är ett väldigt komplext djur som vi har tagit till oss. Den har endast utsatts för en aktiv domesticeringsprocess i ca 150 år (Lindqvist, Loberg & Andersson, 2009) och är varken en art skapad av människan eller ett djur som hålls i fångenskap enbart av praktiska skäl (Bradshaw, 1992). Beteende Kattens karaktäristiska anatomi och beteende har knappt förändrats något under domesticeringen och den har behållit många av sina vilda släktingars instinkter (Griffin, 2009). Dock är en katts beteende mer komplicerat än så. Det, och kattens personlighet, formas utifrån kattens gener, uppfostran, tidiga erfarenheter, upplevelser, den miljö de lever i samt situationer som uppstår (Turner & Bateson, 2000). Kattens naturliga beteenden som den har kvar från sina vilda släktingar är bl a att klösa samt urinmarkera (Jongman, 2007). Även jaktbeteendet är väldigt starkt och en naturlig del av kattens beteenderepertoar (Bradshaw, 1992). En katt är dock väldigt anpassningsbar och kan trots alla dessa naturliga beteenden som bäst stimuleras ute, vänja sig vid ett liv inne om den aktiveras tillräckligt mycket. Denna förmåga att anpassa sig gör också att en katt kan modifiera sitt beteende då det sker en förändring i miljön (Turner & Bateson, 2000). Behov Det är detta samt kattens biologi och personlighet man får utgå från då man ska ta hand om en katt, för att den ska få allt den behöver. Viktigt är att de basala behoven tillfredsställs samt beteendebehoven (Jongman, 2007). Att förmänskliga en katt kan vara lätt, men om man utgår från den biologi som katten har kan man undvika detta. Man måste komma ihåg att en katt är väldigt olik en människa. En stor skillnad mellan katt och människa är hur de använder sina olika sinnen. Lukten är mycket viktig för katten, vilket kan vara en del av dess solitära livsstil. Lukt kan man kommunicera med på långt håll. Dessutom kan katten se i svagare ljus än vi samt är mer kapabel att se snabba rörelser (Bradshaw, 1992). Deras sinnen för hörsel, känsel och lukt är så pass annorlunda jämfört med våra att vi och katterna uppfattar helt olika saker i en miljö. Därför kan en katt och en människa uppleva samma situation väldigt olika (Griffin, 2009). En katt har också något annorlunda dygnsrytm än människan. Den behöver sova upp emot tretton timmar per dygn, vilka den delar upp till korta sovperioder under hela dygnet (Bradshaw, 1992). Utöver dessa tretton timmar ägnar den dessutom en stor del av dygnet åt att vila (Rochlitz, 2005). Kattens dygnsrytm och preferenser är dock personliga vilket gör att en katt kan vara helt nöjd med att bara vara inne och ligga i soffan medan en annan vill ha tillgång till utevistelse. 5
Det är ofta dessa olika personligheter som kattmänniskor blir charmade av vid inköp av en katt. Det finns nästan alltid en katt som passar för allas behov. Dessutom blir våra domesticerade katter inte mentalt vuxna förrän vid elva års ålder. Detta bidrar till deras ibland kattungeliknande beteende där de tidvis kan se sin ägare som ett substitut för en mamma (Bradshaw, 1992), vilket ytterligare ger en kattägare en viktig relation till sitt husdjur. Bland katter saknas hierarki, per definition. Istället finns en slags lös samverkande struktur där katterna lär sig tolerera samt undvika varandra. Den här samverkande strukturen dem emellan har gett upphov till den självständiga katten och den fria relationen mellan den och dess ägare (Bradshaw, 1992). 2. SOCIALISERING En katt är ett socialt djur eftersom den precis som vi, har förmågan att lära sig socialt beteende (Davies & Crowell et al., 2003). Kattens kritiska period för socialisering infaller tidigt, runt vecka 2-14 (Turner & Bateson, 2000). Under denna period är det viktigt att den får vänja sig vid både andra katter, människor och andra djur (Bradshaw, 1992). Upplevelser från denna tid tillsammans med kattens personlighet och arv lägger grunden för vilken attityd en katt kommer att ha gentemot andra djur i framtiden. Det finns dessutom en variation av vänlighet bland katter mot människor (Turner & Bateson, 2000). Beroende på hur katthonan lever blir också kattungarnas uppfostran annorlunda. Är honan ett husdjur blir ungarna influerad av ägaren, medan grupplevande ferala kattungars uppfostran blir påverkad av alla honorna i gruppen (Bradshaw, 1992). Även katter som inte blivit socialiserade mot människor under sin tidiga period i livet kan bli sociala husdjur. Dessa individer behöver dock längre tid på sig och generaliserar inte alla människor som vänliga även efter flera trevliga upplevelser med människor, utan de ser oftast alla människor som enskilda individer som alla behöver visa att de är att lita på. Socialiseringen mot katt är en helt annan än den mot människor. Därför är det viktigt att tänka på att trots att en katt är vänligt inställd mot andra katter behöver den inte vara det mot människor och vice versa. En människovänlig och social kattkompis kan dock minska stressen hos en skygg katt vilket gör det lättare för en människa att socialisera katten. När en katt väl är socialiserad med människor verkar det som att den oftast behandlar sin ägare som om de tillhörde samma sociala grupp och är jämlika. 3. STRESS Hos många arter, kanske alla, reagerar olika individer helt olika på exakt samma situation. Vissa hanterar situationen mer aktivt och blir mer aggressiva medan andra hanterar den mer passivt. De passiva är mer flexibla i sitt beteende medan de aktiva har ett rutinartat mönster i sitt beteende. Stressreaktionen skiljer sig beroende på gener, kön, ålder och erfarenhet samt situation (Jensen, 2006). På grund av sin evolution och biologi har katten en benägenhet att uppleva akut stress och rädsla i en ny och främmande situation och den blir redo för flykt eller slagsmål (Griffin, 2010). Akut stress hos katter kan framkalla huvudskakningar, klireaktioner samt onormalt mycket tvättning. Upprepade stressande situationer där katten inte har någon kontroll över denna kan leda till så kallad overgrooming det vill säga att katten tvättar sig onormalt mycket, vilket kan leda till att päls slickas bort (van den Boos, 1998). 6
Social kontakt mellan katter i grupp påverkar stress negativt den första tiden på ett katthem. Katter som inte är socialiserade och vana vid andra katter kan i en grupp reagera passivt och dra sig undan eller reagera aktivt vilket kan störa de andra katterna. Dessa katter borde inhysas ensamma (Kessler & Turner, 1999). Även tama och sociala familjekatter kan i en stressande situation bete sig som en feral dvs. en förvildad katt. En stressad katt har utvidgade pupiller och är stel och spänd. Den kan dra in tassarna under sig för att göra sig så liten som möjligt och trycker gärna i ett hörn. När en katt är under stress är det viktigt att komma ihåg att alla individer reagerar på olika sätt trots liknande situationer. Man ska därför hantera en stressad katt lugnt och försiktigt samt respektera att katten vill dra sig undan. I annat fall kan man i onödan framkalla en flykt- eller försvarsreaktion då katten och också man själv blir ännu mer stressad. Att tillhandahålla en lugn miljö och ett lugnt tillvägagångssätt kan sänka kattens stress och få den att bli tryggare. KATT PÅ KATTSTALLET I ÅKESHOV För att kunna lägga upp en individuell plan och hantera alla katter på rätt sätt klassificieras alla katter som kommer in till Kattstallet efter följande: 1; Mycket social. Helt hanterbar. Veterinärbesiktning utan problem. 2; Social, men reserverad. Veterinärbesiktning utan problem. 3; Rädd, men klappbar. Svår att veterinärbesikta. 4; Skygg, men inte försvarsbenägen. Inte aggressiv. 5; Mycket skygg och försvarsbenägen. Aggressiv. 1. KLASSIFICERING Klassificeringen kan dock inte ske direkt när katten kommer in till Kattstallet pga tidigare omskrivna stress. Det tar ca 2-5 veckor för en katt att anpassa sig till ett nytt ställe (Kessler & Turner, 1999). På grund av detta kan man klassificera först något dygn efter kattens ankomst, då den har lugnat ner sig lite, och sedan göra en omklassificering efter ytterligare några veckor. Skygga katter (4-5) behöver väl upplagda socialiseringsprocesser för att bli mindre stressade och mer socialiserade mot människor. Många korta socialiseringssessioner gör att en katt blir mer social mot människor samt mer passande som husdjur (Turner & Bateson, 2000). Dessa katter måste man ha tålamod med och bevisa för dem att människor är ett positivt inslag i miljön. Även de katter som är klassificerade som treor behöver behandlas lugnt och försiktigt så att de blir mer och mer trygga i interaktioner med människor. Men man får inte heller glömma bort de katter som är klassade som en etta eller tvåa. Dessa behöver också uppmärksamhet i form av kel eller lek. På Kattstallet hinner katten inte alltid anpassa sig så att den blir omklassificerad. Dock hjälper detta system till att ge katterna rätt hantering för att minska deras stress och på så vis öka deras välfärd. Dessutom ger det den nya ägaren rätt förväntningar på katten. Detta är en nödvändighet för att ägaren och katten ska få en bra relation (Rochlitz, 1999). 7
En katt som är en fyra eller femma kan under sin tid hos oss bli trygg med människor på håll, vilket gör det lättare för den nya ägaren att arbeta med katten och snabbt bygga upp ett förtroende och en relation dem emellan. Man måste också ta i beaktande att alla katter är olika och uppskattar olika relationer med människor. En katt kan vara väldigt social, men ogilla att bli klappad. Det finns en mängd olika relationer en människa och en katt kan ha, exempelvis att katten blir matad, eller genom lek, genom kel eller endast genom att människan pratar med katten. Ofta är relationen mellan en katt och ägare multiplex dvs att de interagerar på flera sätt. En katt som endast interagerar med sin ägare vid t ex matning kan vara trygg i sitt hem och ha en hög välfärd trots att den inte vill ligga i knät och bli klappad. METOD En enkät som omfattar frågor om kattens boendemiljö, dess sociala status, kattens beteende, jämförande bilder på kattansikten och kroppshållning, skickades ut till alla som köpt katter som varit klassade som 4:or och 5:or. Det är frågor som ger oss möjlighet att omklassificera katterna och ge oss svar på allmänna frågor om kattens beteende, vilja till kontakt med människor och djur. Enkäten bifogas inte i rapporten men kan distribueras genom kontakt, info@kattsttallet.se. Vi inledde klassificeringen av alla inkommande katter under 2009. Katter som kom togs in i verksamheten innan har klassats retroaktivt, på ett säkerställt sätt. Det är bara två personer som klassificerar katterna. Enkätens frågor ska ge svar på om katten är på väg att bli eller redan är en social katt, om den stagnerat i sin utveckling eller inte trivs tillsammans med människor. RESULTAT AV ENKÄTEN Svarsfrekvens Enkäten och påminnelse gick, under oktober och november, ut till 75 kattköpare och omfattade 83 katter. Samtliga katter var klassificerade som 4:or och 5:or vid intag. Enkätsvar rörande 72 katter kom in från 64 kattägare. Två kattköpare har flyttat och kan inte nås. En katt kom tillbaka till Kattstallet under enkättiden. Detta på grund av allergi. Ägare till 8 katter valde att inte svara på enkäten. Tre katter är avlivade. Två på grund av sjukdom och en på grund av rädsla. Återstår 69 katter. Svarsfrekvensen är högre än 85 %. Nätverk Av 64 kattägare är 42, dvs. 65 % intresserade att ingå i ett informellt nätverk för skygga katter. Sociala och trygga katter eller inte? Enligt enkäten lever 69 katter tillsammans med 64 andra katter. I dag lever 46 katter med en eller flera sociala katter som sällskap, 10 katter har andra icke-sociala katter som sällskap och 13 lever som ensamkatter. 8
Enkäten visar också att ägarna till 64 katter tycker att katterna är sociala och trygga med åtminstone en människa. Två katter anses inte vara sociala och ägare till tre katter har inte svarat. Majoriteten dvs. 49 katter är innekatter och 20 katter får gå ute om de vill under hela året eller under sommaren på landet. Ångrat sitt val Nio kattköpare ca 12 % har någon gång ångrat sitt val. En av dem omplacerade sin katt, som utekatt hos släkt. En katt avlivades och en katt omplacerades genom oss och har utvecklats bra. De resterande dvs. ca 8 % ångrade valet och då oftast på grund av frustration de kände när det varit svårt att få in katten i bur inför resa till landet eller veterinärbesök samt att det tagit så lång tid innan man kunnat röra katten. Två kattägare har svarat att de velat lämna tillbaka sina katter. Vi har erbjudit att återköpa katterna. Enkäten visar att ägarna till 68 katter, dvs. 98 % anser att katterna har ett bra liv idag och utan lidande. En kattägare är tveksam. Där erbjuder vi att ta tillbaka katten men det är inte aktuellt just nu. Vi har kontakt med ägaren och erbjuder stöd i form av råd om katters beteende mm. Utveckling; omklassificering Av enkätsvar angående 72 katter framgår följande: 8 katter är omklassade till 1:or 2 katter är omklassade till antingen 1:or eller 2:or 15 katter har blivit omklassade till 2:or 31 katter är omklassade till 3:or 14 katter är kvar på samma klassning dvs, 4 och 5 och 2 kattägare har inte svarat på frågorna. Utveckling; en förändring i beteende Vissa frågor i enkäten visar på en förändring i kattens beteende. Genom att ge förändringen ett numeriskt värde kan denna förändring mätas. Värdet varierar mellan 0 och 22, där vi har bestämt en gräns på 10 och över för ett bra utvecklingsvärde. Alla katter visade på förändringar, även de som hade ett jämförelsevärde under 10. Av enkätsvar angående jämförelsevärde för 72 katter är: 4 katter har ett jämförelsevärde över 20 25 katter har ett jämförelsevärde mellan 15 och 19 29 katter har ett jämförelsevärde mellan 10 och 14 10 katter har ett jämförelsetal under 9 4 katter ingen notering 9
DISKUSSION OM RESULTATET Utvärderingen Enkäten utvärderas till viss del av oss själva. Resten av utvärderingen görs, så som det verkar i dag, som ett examensarbete på Institutionen för husdjurens hälsa och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet under våren 2011. Därmed är ett av våra syften med enkäten uppnått. Svarsfrekvens Den höga svarsfrekvensen på mer än 85 % tyder på ett stort engagemang hos ägarna till de här inte helt sociala katterna. De allra flesta enkäter är ifyllda med omsorg och många fotografier och berättelser om katterna har kommit in. Skulle alla katter ha lika ansvarsfulla ägare och omtänksamma hem skulle livet för gemene katt förbättras avsevärt. Nätverk När 65 % av kattägarna vill ingå i ett informellt nätverk där fokus är skygga katter, då startar vi ett sådant. Sociala och trygga katter eller inte? Ca 92 % av de tillfrågade kattägarna anser att den egna katten är social och trygg med åtminstone en människa i familjen. Utveckling; omklassificering Nästan 35 % av katterna har under åren i sitt hem utvecklats från en 4:a eller 5:a till en 1:a eller 2:a, vilket familjekatter normalt klassificeras som. Så snabbt går inte en socialisering från en förvildad katt till en tam, social huskatt. Det mest troliga är att dessa katter är tama huskatter som har varit väldigt stressade och rädda när de kommit till oss och därför blivit klassificerade som 4:or och 5:or. Vi tar emot ca 400 katter per år och vi har vana av den här typen av katter och klassificerar ändå med viss avvikelse. Vi kan och ska förbättra vår klassificering men troligtvis blir resultatet ändå detsamma. Eller uttryckt på annat sätt; 35 % av våra skygga katter skulle även av andra ha klassificerats som förvildade och riskerat att bedömas som sådana med akut avlivning per omgående som följd. Ca 43 % av katterna följer en långsammare och mer förväntad utveckling från en rädd eller aggressiv katt till en avvaktande men alltmer social katt. Ca 20 % av katterna är kvar på samma klassning. Detta kan bero på att katten faktiskt inte har utvecklats sedan flytten till eget hem eller att enkäten inte är specifik nog att identifiera mindre förändringar i kattens utveckling. Jämförelsevärden uträknade på förändring i beteendet motsäger att ingen förändring alls skulle ha skett. Vi har inte kunnat se någon skillnad i utveckling och förändring i beteende som är helt beroende av hur länge katterna bott i sina hem utan det verkar vara individberoende. Utveckling, en förändring i beteende Vi har räknat fram ett jämförelsetal som ska spegla den utvecklingsförändring som skett sedan katten flyttade hem och fram till i idag. Ca 70 % av katterna har en mycket stor förändring medan ca 10 % uppvisar en liten förändring men alla katter visade på en utvecklingsförändring mot en mer social katt. Vi måste undersöka om detta är en metodisk avvikelse orsakad av 10
enkäten. Likaså ska vi följa upp de 9 katter som har en utveckling som motsvarar ett lägre jämförelsevärde. Katter som var rätt sociala när de flyttade kommer att ha låga värden och det kommer även 4:or och 5:or som inte har gått framåt i sin utveckling. AVSLUTNING 1. HUR VI I FORTSÄTTNINGEN ANVÄNDER OSS AV RESULTATET Vår avsikt är att aktivt sprida resultatet av enkäten till så många som möjligt inom de olika grupper som kommer i kontakt med den här typen av katter. Vi kommer även i fortsättningen att arbeta med att omplacera även skygga och förvildade katter. Vi ska förbättra våra omplaceringsrutiner så att de personer, som åtar sig att ansvara för den här typen av katter väljs med än mer omsorg. Vi kommer att införa en kontinuerlig uppföljning av alla katter som inte kan klassificeras som 1:or eller 2:or. Likaså ska jourhemmen till den här typen av katter kontinuerligt lämna in förbättrade utvecklingsrapporter. Vi kommer att följa upp alla nya katter som kommer in till oss, och som klassas som 3:or,4:or och 5:or samt de katter som ännu inte har blivit helt sociala i sina hem. De katter och ägare som verkar behöva stöd ska få det. Detta arbete är redan påbörjat. Vi ska avvakta SLU-rapporten och ta till oss den nya informationen vi får och använda den till katternas bästa. 2. TACK Vi vill rikta ett stort tack till: Anna Svensson, som har tecknat de illustrativa kattbilder som använts vid jämförelse mellan katten i dag och katten när den flyttade hem. Alla som svarade på enkäten och för bilder och berättelser och för all e-post och alla telefonsamtal. Vi uppskattar ert engagemang. Alla som tror på vårt arbete, stödjer oss och som gör det möjligt för oss att hjälpa även dessa katter. Bromma 31 december 2010 Ulla-Stina Kronqvist och Irja Eggertsen Kattstallet i Åkeshov 11
LITTERATUR Bradshaw, J.W.S. 1992. The behaviour of the domestic cat. CABI publishing. Eastbourne. Crowell-Davis, S.L, Curtis, T.M. & Knowles, R.J. 2004. "Social organization in the cat: a modern understanding". Journal of Feline Medicine and Surgery 6; 19-28. Griffin, F. 2009. "Scaredy cat or feral cat?", animal sheltering.org. Jensen, P. 2006. "Djurens beteende, och orsakerna till det". Natur och kultur. Stockholm. Jongman, E.C. 2007. Adaption of the domestic cats to confinement. Journal of Veterinary Behavior 2; 193-196. Kessler, M.R & Turner, D.C. 1999. Socialization and stress in cats (Felins silvestrus catus) housed singly and in groups in animal shelters. Animal welfare 8 ; 15-26. Lindqvist, C., Loberg, J & Andersson, M. 2009. "Oönskade beteenden hos katt ur ägarnas perspektiv-en orsak till avlivning?" Slutrapport till jordbruksverket okt, 2009. Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet. Rochlitz, I. 1999. "Recommendations for the housing of cats in the home, in catteries and animal shelters, in laboratories and in veterinary surgeries". Journal of Feline Medicine and Surgery 1; 181-191. Rochlitz, I. 2005. A review of the housing requirements of domestic cats (Felis silvestris catus) kept in home. Applied animal behaviour science 93; 97-109. Turner, D.C & Bateson, P. 2000. "The domestic cat, The biology of its behaviour. Cambridge university press. van den Boos, R. 1998. "Post-conflict stress-response in confined group-living cats (Felis silvestris catus)". Applied Animal Behaviour Science 59; 323-330. 12