2009-09-16 Lärarutbildningskansliet Ulla Hammarstrand Kanslichef FÖREDRAGNINGSLISTA LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN DAG: Onsdag 23 september 2009 TID: Kl 09.00-12.00 PLATS: Kungsstenen, Aula Magna ÄRENDE FÖRSLAG TILL BESLUT 1 Protokolljusterare 2 Dagordning och närvarorätt 3 Information 4 Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2009-08-26 5 Anmälan av ordförandebeslut. Bilaga bifogas 6 Anmälan av beslut av kursplaneutskottets ordförande. Bilaga bifogas 7 Sammanträdestider för Lärarutbildningsnämnden vårterminen 2010 8 Inrättande av VFU-utskott. Bilaga bifogas 9 Kvalitetskriterier för forskning och utbildning på forskarnivå. Bilaga bifogas 10 Förslag på kvalitetsindikatorer till nämndens uppföljningsarbete. Bilaga bifogas Beslutas att vårterminens sammanträden äger rum onsdagarna 20/1, 17/2, 17/3, 14/4, tisdagen den 11/5 samt onsdagen den 9/6. Samtliga dagar kl 09-12. Beslutas enligt förslag Beslutas fastställa kvalitetskriterier för forskning och utbildning på forskarnivå inom lärarutbildning vid Stockholms universitet enligt bilaga Beslutas godkänna kvalitetsindikatorer som kan ingå i nämnden uppföljningsarbete enligt bilaga
11 Studiegång med inriktning mot Svenska för invandrare (SFI). Bilaga bifogas 12 Utveckling av ett system för digital portfölj. Redovisning av uppdrag från LUN 2009-06-11. Bilaga utsänds senare Beslutas enligt förslag Beslutas enligt förslag 13 Information om budgetarbetet inför 2010 14 Övrigt
abibd^qflkp_bpirqommv Ñ~íí~ÇÉÉåäáÖíÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ~îi ê~êìíäáäçåáåöëj å ãåçéåíáääçêçñ ê~åçélîáåéçêçñ ê~åçék ûêéåçé üíö êç OVK_Éëäìí~åÖ ÉåÇÉâìêëÉêëçãâ~åáåÖ á ëééåá~ää ê~êjçåüëééåá~äééç~öçöj éêçöê~ããéåkhp OMMVJMUJNQ _Éëäìí~ë J~ííÖçÇâ åå~~ííçéåêéîáçéê~çéâìêëéä~åéå ÒpéÉÅá~äéÉÇ~ÖçÖáâëçãíî êîéíéåëâ~éò^k PMÜ ÖëâçäÉéç åöiâìêëâççrnmnpiiâ~å áåö áëééåá~ää ê~êéêçöê~ããéíx J~ííÖçÇâ åå~~ííâìêëéåòpééåá~äééç~j ÖçÖáëâíÉçêáçÅÜéê~âíáâë~ãíÉñ~ãÉåëJ ~êäéíéòi^kpmü ÖëâçäÉéç åöáåö êá ëééåá~ää ê~êéêçöê~ããéíëä Ç~áåêáâíåáåÖ~êI âìêëâççrnmppix J~ííáìíÄáäÇåáåÖëéä~åÉåIìåÇÉêâìêëå~ãåÉíI ~åöéîáäâ~ãçãéåíëçãáåö êáâìêëéåx J~ííÖçÇâ åå~~ííçéåêéîáçéê~çéâìêëéä~åéå ÒpéÉÅá~äéÉÇ~ÖçÖáâëçãíî êîéíéåëâ~éò^k PMÜ ÖëâçäÉéç åöiâìêëâççrnmnpmiâ~å áåö áëééåá~äééç~öçöéêçöê~ããéíx J~ííÖçÇâ åå~~ííâìêëéåò^ííñçêëâ~áåçã ëééåá~äééç~öçöáâò^kpmü ÖëâçäÉéç åö áåö êáçéíëééåá~äééç~öçöáëâ~éêçöê~ããéíi âìêëâççrnp^pmçåürnmppmx J~ííêÉîáÇÉê~ìíÄáäÇåáåÖëéä~åÉåë ~íí ÇÉäãçãÉåíÉåáâìêëÉåëí êáë~ãã~çêçåáåö ëçãáçéåöççâ åç~âìêëéä~åéåk PMKvííê~åÇÉ îéêçéé~êíéãéåíëéêçãéj ãçêá~åo íííáääöóãå~ëá~äîìñéåìíäáäçåáåö çåüöóãå~ëá~äë êîìñiaëommvwomeçåêrmj NQNMJMVFKi_ OMMVJMUJPN _Éëäìí~ëíáääëíóêâ~óííê~åÇÉÉåäáÖíÄáä~Ö~NOK 1
PNKríëÉÉåÇÉ~îåóêÉéêÉëÉåí~åíáéêçÑáäê ÇÉí Ñ êpîéåëâ~ipéê âìíîéåâäáåöçåüä ê~åçé ë~ãíãççéêå~ëéê âçåüä ê~åçééñíéê `ÜêáëíÉêgçÜ~åëëçåëçãÑ íí åçê~çé ~êäéíëìééöáñíéêkre POKríëÉÉåÇÉ~îåóêÉéêÉëÉåí~åíáéêçÑáäê ÇÉí Ñ êi ê~åçéáñ êëâçä~åkre OMMVJMVJMT _Éëäìí~ëìíëÉj~Öåìë ÜêåIfåëíáíìíáçåÉå Ñ êäáííéê~íìêîéíéåëâ~éçåüáç Üáëíçêá~Iíáääåó êééêéëéåí~åíáê ÇÉíK OMMVJMVJMU _Éëäìí~ëìíëÉhêáëíáå~qÜçêã~åI fåëíáíìíáçåéåñ êìíäáäçåáåöëîéíéåëâ~éãéç áåêáâíåáåöãçííéâåáëâ~iéëíéíáëâ~çåü éê~âíáëâ~âìåëâ~éëíê~çáíáçåéêk 2
abibd^qflkp_bpirqommv Ñ~íí~ÇÉÉåäáÖíÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ~îi ê~êìíäáäçåáåöëj å ãåçéåíáääâìêëéä~åéìíëâçííéíëçêçñ ê~åçélîáåéçêçñ ê~åçék Ärende 7. Beslut angående kurser som kan ingå i lärarexamen. (AR) Åtgärd 2009-08-31 Beslutas godkänna att följande kurser kan ingå i lärarexamen: Samhällskunskap III, specialisering mot statsvetenskap, utan examensarbete (samhällskunskap som ämne 2), GN, 61-90 hp, SVL20B Förskoledidaktik med inriktning mot naturvetenskap och teknik, GN, 15 hp. UDG14L Pedagogiska miljöer och teoretiska perspektiv, GN, 15 hp, UDG13L Matematikdidaktik III för skolår 7-9, AN, 7,5h, UM7010 Samhällskunskap III med inriktning mot statsvetenskap III med examensarbete, 91-120 hp, GN, 30hp, SVL 300 Didaktik 1 Skolans kunskapsuppdrag, GN, 7,5 hp, UDG05L Didaktik 1 Kunskapsuppdraget, GN, 7,5 hp, UDG15L Didaktik II Att dokumentera och bedöma kunskapsbildning, AN, 7,5 hp, UDA07L Barn- och ungdomsvetenskap, GN, 7,5 hp, UB203A Mobbning Kritiska perspektiv, GN, 15 hp, UB111B Ungdomar, våld och diskriminering, GN, 7,5 hp, UB110B Spanska III, GN, 15 hp, ES30LS (Per-Olof Mattsson) 1
2009-09-23 Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 8 Lärarutbildningskansliet Ulla Hammarstrand Förslag avseende inrättande av VFU utskott I en skrivelse har Elisabeth Nordström, Kommunförbundet Stockholms län (KSL) och ledamot av Lärarutbildningsnämnden, förslagit att nämnden inrättar ett organ för samordning av frågor kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Kommunföreträdarna i Lärarutbildningsnämnden har påpekat att det finns viss otydlighet och variationer i hur VFU:n organiseras och genomförs inom olika delar av Stockholmsregionen. Dessutom står VFU:n inför stora utmaningar bland annat i form av att ett nytt system för bedömning ska införas från och med 2010. Ytterligare en utmaning utgör den kommande lärarutbildningsreformen och de särskilda krav den väntas ställa på den verksamhetsförlagda utbildningen. Mot denna bakgrund är angeläget att det finns ett samordande forum för VFU-frågor för olika nivåer (LUN, profilråd, institutioner, regionssamordnare, profilområdeslärare, kommunernas förvaltningsledningar och skolornas anställda). Ärendet bordlades vid nämndens sammanträden 18 mars och 14 maj, för närmare utredning. Kansliets beredningen LUNs råd har ombetts att senast 20 augusti yttra sig över det förslag att inrätta ett VFU-råd, som förelåg vid nämndens sammanträde i maj. (Benämningen var råd då ärendet diskuterades). Yttranden har inkommit från: Profilråden för matematik och naturvetenskap (1), samhälle, kultur och lärande (2) svenska, språkutveckling och lärande och Moderna språk och lärande (3) fritid, idrott estetiska, tekniska lärprocesser (4) lärande i förskolan (5) samt från AUO rådet. Med undantag av profilråd 2 och 4, som uttrycker tveksamhet, anser samtliga råd att en samordning kring VFU frågor av principiell och övergripande karaktär behövs och tre råd tillstyrker inrättandet av VFU-råd för sådana frågor. Samtliga råd påpekar att uppdraget till ett VFU-råd måste vara tydligt så att gränsdragningsproblem mot övriga råd undviks. Flera råd framför förslag om att representanter från profilråden ska ingå i VFU-rådet.
2009-09-23 Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 8 Den nyligen framlagda Kompletterande utredning rörande VFU-organisationens arbetsformer, organisation och bemanning (Cristina Robertson 2009-08-26, Dnr SU 31 0670-09) framhåller bl.a. att samverkansmöjligheterna mellan kommunerna och universitetet behöver förbättras. Förslag Här presenteras ett förslag om inrättande av ett VFU-utskott samt förslag till sammansättning, ordförande och vice ordförande. En förutsättning för att kvaliteten i VFU:n ska kunna säkras och ges tyngd, legitimitet och trovärdighet är en nära och jämställd samverkan mellan universitetet och kommunerna. De olika aktörerna bör vara delaktiga i beslut som fattas avseende VFU och därmed införstådda med såväl intentioner som hur VFU ska genomföras för att uppnå utbildningens/kursernas mål. Genom att inrätta ett VFU-utskott skapar LUN ett forum för övergripande samordning, där beslut i nämnden, arbetet i de olika profilråden och verksamheterna ute i kommunerna kan koordineras. Tanken är inte att ta över de ämnesinriktade VFU-frågorna som även i fortsättningen ska behandlas i respektive råd, utan att inrätta ett organ för övergripande kvalitets- och utvecklingsfrågor, samordning, uppföljning och fortbildning. VFU-skottet föreslås också fungera både som ett beredande organ för LUN med fokus på VFU-frågor och ett organ för beslut i löpande, övergripande frågor i enlighet med tidigare beslut i LUN och andra styrdokument för lärarutbildningen. Förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden föreslås besluta - att inrätta ett utskott för övergripande samordning och utveckling av VFU inom lärarutbildningen vid Stockholms universitet - att VFU-utskottet ska bestå av 11 personer varav fem representanter för kommunerna, fem representanter inklusive ordförande från universitetet och en studentrepresentant. - att universitets representanter ska utses på förslag av de råd som har den mest omfattande VFU-verksamheten. - att kommunernas representanter utses av förvaltningscheferna i länets kommuner i samråd med KSL och bör representera såväl ledningsfunktioner som VFU-ansvariga på kommun- och skolnivå. En spridning på länets fem regioner bör eftersträvas. - att vid behov kan personer i andra funktioner adjungeras till rådet tillfälligt eller mera permanent.
2009-09-23 Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 8 - att universitet står för rådets kansliresurser, vilka bör hämtas från Lärarutbildningskansliet och VFU-organisationen. Vad avser representanter i utskottet föreslås Lärarutbildningsnämnden besluta: - att utse Björn Birgersson till ordförande i utskottet - att utse Katarina Arkehag, enhetschef för strategiskt utvecklingsstöd, Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, till vice ordförande i utskottet - att till Lärarutbildningsnämndens ordförande delegera beslutet om övriga representanter i utskottet Såväl Björn Birgersson som Katarina Arkehag har accepterat nomineringen. Lärarutbildningsnämnden föreslås besluta att VFU-utskottets uppdrag ska vara - att vara samordande forum för VFU-frågor och för de aktörer som är delaktiga i VFU:n inom lärarutbildnningen (LUN och av LUN inrättade råd, regionssamordnare, profilområdeslärare, kommunernas förvaltningsledningar och skolornas anställda). - att vara ett beredande organ till LUN med uppgift att ta upp VFU-relaterade frågor av övergripande natur bl.a. utvecklings- och fortbildningsfrågor - att följa upp implementeringen av nämndens VFU-beslut i verksamheten ute i kommunerna Vidare föreslås Lärarutbildningsnämnden besluta: - att delegera till utskottets ordförande att fatta beslut i löpande, övergripande VFU-frågor i enlighet med LUN:s tidigare beslut och andra styrande dokument för lärarutbildningen, under förutsättning att utskottet är enigt i frågan - att ersättning utgår till ordförandens institution motsvarande 20% av en heltidsanställning - att följa upp och utvärdera hur det nya utskottet fungerat om ett år
Bilaga 1 (1) 2009-09-11 Anna Riddarström Lärarutbildningskansliet Till Lärarutbildningsnämnden vid Stockholms universitet Förslag till underlag för kvalitetsarbete rörande utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå vid Stockholms universitet LUN tillsatte den 18 juni en arbetsgrupp för framtagande av förslag till kvalitetskriterier för forskning och utbildning på forskarnivå. Till ordförande i arbetsgruppen utsågs professor Staffan Selander, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete och till övriga medlemmar professor Love Ekenberg, Institutionen för data- och systemvetenskap, professor Astrid Pettersson och professor Per-Olof Wickman, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik samt professor Kenneth Hyltenstam, Centrum för tvåspråkighetsforskning. Kommunrepresentanten Kah Slenning, Järfälla, samt en studentrepresentant har också inbjudits till gruppens möten, men inte närvarat. Sekreterare i gruppen har varit Anna Riddarström, Lärarutbildningskansliet. Gruppens förslag behandlades av LUN både vid sammanträdet 2009-05-14 och 2009-08-26, men återremitterades vid båda tillfällen för kompletteringar. Efter sammanträdet i augusti har dokumentets reviderats av följande ledamöter i LUN: Henrik Cederquist, Per-Olof Mattsson, Björn Birgersson och Lisa Björklund Boistrup samt godkänts av arbetsgruppens ordförande, Staffan Selander. Dokumentet har sedan behandlats av AU. Förslag till beslut: Lärarutbildningsnämnden fastställer Vägledning för kvalitetsarbete inom utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 38 59 Lärarutbildningskansliet Universitetsvägen 10 A plan 5 Telefax: 106 91 STOCKHOLM www.su.se/lararutbildningar E-post: anna.riddarstrom@luk.su.se
FÖRSLAG 2009-09-11 Vägledning för kvalitetsarbete inom utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå Detta dokument är fastställt av Lärarutbildningsnämnden vid Stockholms universitet XXXX-XX-XX Inledning Följande kriterier är avsedda som underlag för långsiktig kvalitetssäkring av utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå vid Stockholms universitet. Mått på enskilda kriterier är främst avsedda för att institutionerna ska få ett instrument för att kritiskt kunna granska och utveckla den egna verksamheten. Jämförelser mellan institutioner ska göras med försiktighet, då villkoren för olika discipliner och verksamheter är påtagligt olika. Det är viktigt att understryka att en bedömning i termer av kriterier endast illustrerar vissa aspekter av ett mycket komplext samspel, men att de alltid, för att kunna uttolkas, måste sättas in i ett mer övergripande sammanhang. Användning av olika kriterier genom enkla sammanräkningar är därför inte speciellt meningsfull. Generella förutsättningar för institutionens forskning och utbildning på forskarnivå Andelen forskningsmedel i institutionens budget Andelen externa forskningsmedel i institutionens budget Andelen lärare involverade i forskningsprojekt Andelen disputerade lärare Andelen lärare av underrepresenterat kön Arbete med forskningsstrategiska frågor (innehållande t.ex. en plan för rekrytering av lärare/forskare) Specifika förutsättningar för utbildning på forskarnivå Tillgång till handledarresurser inom forskarutbildningen Antalet nyantagna doktorander per år och lärare (med lärare avses här lärare som kan fungera som forskarhandledare) Andelen handledare som har genomgått handledarutbildning eller motsvarande Antalet disputationer per handledare Den genomsnittliga tiden mellan antagning och doktorsexamen Förekomsten av återkommande handlednings- respektive utvecklingssamtal för doktorander Möjligheter för doktorander att delta i konferenser och i utbytesprogram Uppföljning av vad doktoranderna gör efter examen
Användning och spridning av forskningsresultat Antal publikationer i vetenskapliga tidskrifter Antal monografier och artiklar i antologier Övriga publikationer Presentation av forskningsresultat (inbjudna föredrag) vid t.ex. konferenser, andra lärosäten, skolor, myndigheter etc. inom och utom landet. Användning av institutionens forskningsresultat i lärarutbildning, övrig universitetsutbildning (ämnesteoretisk) och skola Information om forskningsresultat riktad mot allmänheten (tredje uppgiften) Samverkan nationellt och internationellt Deltagande i nationella (t.ex. forskarskolor) respektive internationella forskningsprojekt (t.ex. inom EU-program) Deltagande i forskarutbyte Samverkan regionalt och lokalt Utvecklade samarbeten med relevanta institutioner vid Stockholms universitet, såsom ämnesteoretiska institutioner Samverkan med kommuner, skolor etc Samverkan med andra universitet och högskolor i regionen Förändrings- och uppföljningsarbete Ett kontinuerligt kvalitetsarbete bedrivs (med både intern och extern utvärdering) Systematisk granskning och revidering av forskning och utbildning på forskarnivå
1 (1) 2009-09-10 Anna Riddarström Lärarutbildningskansliet LUN:s kvalitetsarbete för utbildning på grund- och avancerad nivå LUN beslutade 2009-05-14 att arbetsgrupperna för framtagande av kvalitetskriterier på grundoch avancerad nivå respektive för forskning och utbildning på forskarnivå skulle ge förslag på cirka 10 mätbara indikatorer vardera, som kan ingå i nämndens uppföljningsarbete. Gruppen för utbildning på grund- och avancerad nivå lämnar genom sin ordförande följande indikatorer och kvalitativa kommentarer för kvalitetsuppföljning: Indikatorer: Undervisningsvolym/anställningskategori samt på disputerade/odisputerade lärare Antal kurser på avancerad nivå Andel undervisande lärare med högskoledidaktisk/högskolepedagogisk utbildning Antal inresande och utresande studenter samt lärare Andel disputerade handledare/bihandledare och examinatorer Andel kurser där IKT används som pedagogiskt redskap i undervisning, examination och utvärdering. Kvalitativa kommentarer: Vilket samarbete inom utbildning på grund- och avancerad nivå har institutionen med a) andra institutioner inom Stockholms universitet b) kommuner och skolor c) andra universitet och högskolor i regionen? På vilka sätt följs kursutvärdering upp? Hur arbetar institutionen med att låta studenterna få prova olika arbets- och examinationsformer? Förslag till beslut: LUN beslutar att ovanstående indikatorer och kvalitativa kommentarer kan ingå i nämndens uppföljningsarbete. LUN beslutar vidare att ge VFU-utskottet i uppdrag att ge förslag på ytterligare indikator/kommentar rörande VFU. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 38 59 106 91 Stockholm Universitetsvägen 10A Telefax: www.su.se/lararutbildning E-post: anna.riddarstrom@luk.su.se
1 (1) 2009-09-10 Anna Riddarström Lärarutbildningskansliet LUN:s kvalitetsarbete för forskning och utbildning på forskarnivå LUN beslutade 2009-05-14 att arbetsgrupperna för framtagande av kvalitetskriterier på grundoch avancerad nivå respektive för forskning och utbildning på forskarnivå skulle ge förslag på cirka 10 mätbara indikatorer vardera, som kan ingå i nämndens uppföljningsarbete. Gruppen för forskning och utbildning på forskarnivå lämnar genom sin ordförande följande indikatorer och kvalitativa kommentarer för kvalitetsuppföljning: Indikatorer: Forskningsvolym uppdelat på anställningskategori Andelen forskningsmedel i institutionens budget Andelen externa forskningsmedel i institutionens budget Antal nyantagna doktorander per år och (huvud)handledare Antal disputationer per (huvud)handledare Antal publikationer i vetenskapliga tidskrifter samt antal monografier och artiklar i antologier Kvalitativa kommentarer: Vilket samarbete inom forskning och utbildning på forskarnivå har institutionen med a) andra institutioner inom Stockholms universitet b) kommuner och skolor c) andra universitet och högskolor i regionen? På vilka sätt följs kursutvärdering upp och hur sker uppföljningen av vad doktoranderna gör efter examen? I vilka nationella respektive internationella forskningsprojekt deltar institutionen? Förslag till beslut: LUN beslutar att ovanstående indikatorer och kvalitativa kommentarer kan ingå i nämndens uppföljningsarbete. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 38 59 106 91 Stockholm Universitetsvägen 10A Telefax: www.su.se/lararutbildning E-post: anna.riddarstrom@luk.su.se
1 Lärarutbildningsnämnden 2009-09-23 Lärarutbildningskansliet Bilaga punkt 11 Ampe Meyerhöffer Förslag till ny studiegång/utbildningsgång i lärarprogrammet Ansökan om inrättande av studiegång Från institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling/usos har till Lärarutbildningsnämnden inkommit en ansökan om inrättande av en studiegång i lärarprogrammet. Studiegången omfattar 120 hp och benämns Svenska för invandrare och grundläggande vuxenutbildning alternativt Svenska som andraspråk med inriktning mot vuxenutbildning. Den föreslagna studiegången har två gånger diskuterats i profilråd 3, Svenska, språkutveckling och lärande samt moderna språk och lärande. Profilrådet ställer sig positivt till att inrätta den föreslagna studiegången. Sfi och grundläggande vuxenutbildning Svenskundervisning för invandrare (sfi) är grundläggande utbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som modersmål. Sfi är en egen skolform. Man får delta i sfi fr o m det år man fyller 16, om man inte har grundkunskaper i svenska och om man är folkbokförd i en kommun. Sfi styrs, förutom av skollagen, av Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare och kursplan för svenskundervisning för invandrare (2007). Kommunen ansvarar för att vuxna som har rätt till sfi och som bor i kommunen får sfi-utbildning. Sfi kan anordnas av kommunen eller läggas ut på andra anordnare. Grundläggande vuxenutbildning motsvarar 9-årig grundskola. Utbildningen är en del av den kommunla vuxenutbildningen och vänder sig till vuxna (fr o m 20 år) som saknar de kunskaper som barn och ungdomar får genom grundskolan LÄRARUTBILDNINGSKANSLIETS KOMMENTARER Utbildning av sfi-lärare Sfi-undervisningen i Sverige har relativt ofta kritiserats för brister i kvaliteten. Bidragande orsaker har varit brist på sfi-lärare i kommunerna och dåligt utbildade sfi-lärare. I Sverige finns f. n. ingen lärarutbildning inriktad mot sfi. Den utbildning som ges idag är enstaka kurser som inte ingår i något program. Under de senaste 30 åren har man under vissa perioder kompetensförklarat lärare med 20 poäng i ämnet svenska som andraspråk kombinerat med viss erfarenhet av sfiundervisning. Under senare år har praxis i kommunerna varit att 40 poäng (60 hp) ansetts som kompetenskrav för undervisning i grundskolan.
2 En sfi-lärarutbildning vid Stockholms universitet skulle bli unik i landet och troligtvis välsökt. Intresse skulle inte bara visas från enskilda personer utan sannolikt också från kommuner med icke-behöriga sfi-lärare, då kommunen också har ansvar för utbildningens kvalitet. Utbildning av lärare med inriktning mot vuxenutbildning Lärarprogrammet, som tidigare fanns vid Lärarhögskolan och som för snart två år sedan överfördes till Stockholms universitet, har inte sedan 80-talet haft någon lärarutbildning med inriktning mot vuxenutbildningen. (Då fanns en vuxenpedagogisk gren inom dåvarande ämneslärarlinjen). Högskoleförordningen, som styr lärarutbildningen, har inga särskilda skrivningar kring utbildning av lärare med inriktning mot vuxenutbildning. Kompetens kring vuxenpedagogik finns vid Pedagogiska institutionen, med vilken USOS planerar samarbete med denna kring några moment i utbildningen. Formella krav på utbildningen Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning: 180 eller 210 hp (grundnivå) eller 240, 270, 300 eller 330 hp (avancerad nivå). För undervisning i yrkesämnen krävs sammanlagt 180 hp. För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och fritidshem krävs 210 hp. För undervisning i grundskolan tidigare år krävs minst 210 hp, på avancerad nivå 240 hp (vilket gäller på SU). För undervisning i grundskolans senare år och gymnasieskolan krävs 270 hp (inklusive en resp två fördjupningar om minst 90 hp i relevanta ämnen/ämnesområden). För undervisning i svenska och samhällskunskap i grundskolans senare år krävs minst 90 hp inom ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. En 270-hp-utbildning, som föreslås av USOS, definieras enligt förordningen som en utbildning mot grundskolans senare år och leder till en examen på avancerad nivå. Institutionen föreslår en studiegång om 120 hp för sfi och grundläggande vuxenutbildning som kombineras med kurser inom AUO och andra kurser upp till 270 hp. I enlighet med beslut i LUN (2009-06-11) ska en utbildning mot grundskolans senare år innehålla två undervisningsämnen. Förutom studiegången med ett ämne/ämnesområde ska studenterna (antagna fr o m HT08) läsa ytterligare en inriktning(ämne/ämnesområde) inkl. VFU och ämnesdidaktik omfattande minst 60 hp. Ett önskemål från USOS är att studiegången kombineras med ämnet samhällskunskap, vilket enligt förordningen ska omfatta 90 hp mot grundskolans senare år. Detta bedöms av kansliet som en bra kombination, eftersom kommunerna även har ansvar för samhällsinformation till invandrare i kommunen. I flera kommuner kombineras sfi och denna samhällsinformation, som kan ges på både svenska och invandrarens modersmål. Den statsvetenskapliga institutionen är intresserad av att utarbeta en modell för en kurs som ger behörighet att undervisa i samhällskunskap, men som i största möjliga mån anpassas till att studenterna i första hand ska bli sfi-lärare. Samarbete
3 kan ev. ske med Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap. En lärarutbildning för sfi och grundläggande vuxenutbildning med samhällskunskap som andra ämne skulle bli en bunden utbildningsgång i enlighet med den beskrivning som bilagts USOS anökan om inrättande av en studiegång. Utbildningen skulle, såsom flera utbildningsgångar inom lärarprogrammet, inte innehålla några valbara kurser. Innehåll i sfi-undervisningen och i den föreslagna studiegången För undervisning i sfi i kommunerna finns en förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare (SKOLFS 2009:2). Denna förordning styr innehållet i sfi-undervisningen. Sfi-eleverna ska utveckla ett funktionellt andraspråk. Undervisningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Den kommunikativa språkförmågan förutsätter såväl tillgång till ett språkligt system med ord, fraser, uttal och grammatiska strukturer som kunskap om språkanvändning som handlar om hur man bygger upp en text och gör funktionella språkliga val och anpassningar i relation till mottagare och syfte. I sfi-undervisningen ska eleven också utveckla sin interkulturella kompetens samt utveckla sin kompetens att använda olika digitala verktyg och hjälpmedel för information, kommunikation och lärande. Utbildningen är uppbyggd av tre olika studievägar som riktar sig till personer med olika bakgrund. Vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdighet ska ges möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Vid en jämförelse mellan sfi-undervisningens innehåll och innehållet i den föreslagna studiegången gör kansliet bedömningen att studiegångens innehåll väl motsvarar de kunskaper, erfarenheter och utvecklade förmågor som en blivande sfi/grundläggande vuxenutbildningslärare behöver få för att fungera bra i undervisningen. Det går inte att i beskrivningen av innehållet i studiegången utläsa ett särskilt moment som innehåller lärande och träning av användning av digitala hjälpmedel. Kansliet utgår från att detta ingår i de olika momenten i studiegångens kurser. Kompetens för utbildningen Kompetensen för sfi och grundläggande vuxenutbildning bedöms av kansliet som stor inom USOS. I delar av den föreslagna utbildningen planerar institutionen att köpa in kompetens från den pedagogiska institutionen (vuxenpedagogik) och från Institutionen för nordiska språk (arbetsplatskommunikation). I den del av utbildningen som utgörs av samhällskunskap finns ännu ingen detaljerad planering av kurser och kursinnehåll. De kurser som nu ingår i utbildning mot grundskolans senare år skulle kunna användas i den föreslagna utbildningen. Om studentantalet blir tillräckligt stort kan nya kurser eller moment skapas. Kansliet bedömer att kompetens finns inom den statsvetenskapliga institutionen alternativt, om så behövs, kan viss kompetens köpas in från andra institutioner. Studiegångens/utbildningsgångens benämning USOS ger två förslag till benämning av utbildningen: - Svenska för invandrare(sfi) och grundläggande vuxenutbildning alternativt
4 - Svenska som andraspråk med inriktning mot vuxenutbildning Kansliet förordar benämningen Svenska för invandrare (sfi) och grundläggande vuxenutbildning. Skälen för detta är att denna benämning är tydligare och att en hopblandning med andra kurser och studiegångar undviks. Inrättande av nya studiegångar/inriktningar i lärarprogrammet LUN fattade i oktober 2008 beslut om kriterier för inrättande av en studiegång eller inriktning inom lärarprogrammet samt handläggningsordning för inrättande av studiegång/inriktning inom lärarprogrammet (se bilaga). Kansliets bedömning är att de sju kriterierna är uppfyllda. Vad gäller handläggningsordningen innebär LUN-beslutet att förslaget ska remitteras till profilråden med en remisstid på 1-1,5 månad. En så pass lång remisstid innebär att LUN inte kan behandla ärendet under två på varandra följande sammanträden, vilket är nödvändigt i detta fall för att hinna få med studiegången i SU:s utbildningskatalog. Tidsplanering USOS önskemål är att utbildningen ska starta höstterminen 2010. Tidsplaneringen är något snäv, men med beslut om inrättande i nämnden i september eller oktober 2009, kan en annonsering av utbildningen inkluderas i SU:s utbildningskatalog för 2010/2011. Kansliet föreslår en diskussion i LUN vid septembersammanträdet och beslut vid sammanträdet i oktober. Om LUN finner beslutet okontroversiellt kan ev. beslut fattas redan i september utan remittering till profilråden. I annat föreslår kansliet en förkortad remisstid till två veckor (mellan 25 september och 9 oktober). Dead-line för inrapportering till SISU av katalogtexter är den 22 oktober. I de fall profilråden inte har sammanträden under dessa två veckor föreslås profilrådens ordförande ge synpunkter efter hörande av rådens medlemmar. Kursplaner tas fram under hösten 2009 och beslutas av nämnden under våren 2010. Hemvistinstitution Som hemvistinstitution för studenter i den föreslagna utbildningen föreslås USOS. Förslag till beslut Nämnden beslutar - att remittera USOS förslag till utbildningsgång Svenska för invandrare (sfi) och grundläggande vuxenutbildning/samhällskunskap till berörda profilråd profilrås 2, Samhälle, kultur och lärande och profilråd 3, Svenska, språkutveckling och lärande samt moderna språk och lärande - under tiden 25/9 9/10 2009 samt att behandla ärendet vid sammanträdet den 20 oktober 2009.
1 (2) 2009-09-14 Bengt Novén Professor, prefekt Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling Stockholms universitet Lärarutbildningsnämnden Stockholms universitet Anhållan Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling anhåller om att inrätta en studiegång omfattande 120 högskolepoäng med benämningen Svenska för invandrare och grundläggande vuxenutbildning. Studiegången är inriktad mot vuxenutbildning och huvudsakligen skolformerna sfi och grundläggande vuxenutbildning. Efterfrågan på välutbildade lärare inom sfi och grundläggande vuxenutbildning är sedan länge stor. Redan i Vem älskar sfi? Utvärdering av svenskundervisningen för invandrare en utbildning mellan två stolar, Skolverkets rapport nr 131, 1979) konstaterade Skolverket att andelen lärare med ämnesteoretisk utbildning var oroväckande låg. I Statskontorets utvärdering (2009:02)Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärdering av svenska för invandrare påpekas tio år senare att lärarförsörjningen alltjämt tycks vara bristande, och att kommuner som intervjuats framför önskemål om en särskild lärarutbildning för sfi. Sfi och grundläggande vuxenutbildning är skolformer som kräver bred kompetens, dels inom det tvärvetenskapliga ämnet svenska som andraspråk, dels inom vuxenpedagogik (se termin 2,3,4). I studiegången ingår samma ämnen som övriga kurser inom svenska som andraspråk med fokus på språk, språkutveckling, litteracitet och tvåspråkighet. Den verksamhetsförlagda utbildningen inom den planerade inriktningen omfattar 19,5 hp som fördelas på följande sätt: Termin 2: 3 hp Termin 3: 4,5 hp Termin 4: 12 hp Stockholms universitet 106 91 Stockholm Telefon: 08-1207 6691 E-post: bengt.noven@usos.su.se
2 (2) Kompetens för planering och genomförande av utbildningen kommer att hämtas från följande resurser på Institutionen för språk och språkutveckling: Inger Lindberg är professor i tvåspråkighet med inriktning på andraspråksinlärning. Lindberg leder bl.a. arbetet i projektet Nationella prov i svenska för invandrare på uppdrag av Skolverket. Projektet har som uppdrag att framställa IT-baserade prov för sfi- kurs B, C och D. Monica Axelsson är docent i tvåspråkighetsforskning och universitetslektor. Axelsson har bl.a. medverkat i en nationell utvärdering av sfi-undervisningen i Sverige. USOS har en erfaren grupp adjunkter inom svenska som andraspråk och därtill ett tiotal doktorander inom området. Institutionens verksamhet består idag till största delen av undervisning inom lärarprogrammet och fristående kurser med anknytning till våra två profilområden: Moderna språk och lärande Svenska, språkutveckling och lärande Till USOS vid Stockholms universitet är knutet Nationellt Centrum för svenska som andraspråk (NC). NC är ett nationellt resurs- och utvecklingscentrum med regeringsuppdrag. Nationellt centrums ansvarsområde är svenska som andraspråk, inklusive sfi och omfattar all verksamhet från förskola till vuxenutbildning. USOS har, i kraft av sitt ansvar för lärarutbildningen, nära samarbeten med flera av universitetets andra institutioner, vars kompetenser därmed också kommer att tas i anspråk för att planera och genomföra utbildningen. Vi avser att samarbeta med Institutionen för nordiska språk inom momentet arbetsplatskommunikation och Pedagogiska institutionen inom vuxenpedagogik. Bengt Novén Datum som ovan
Studiegång: Svenska för invandrare (sfi) och grundläggande vuxenutbildning / Svenska som andraspråk med inriktning mot vuxenutbildning (120 hp) Ansvarigt profilråd: Svenska, språkutveckling och lärande samt moderna språk och lärande Termin1: Andraspråk och lärande, 15 hp (profilrelaterat AUO I, GN)/USOS (inkl 4,5 hp VFU) Didaktik, Skolans kunskapsuppdrag, 7,5 (generellt AUO 1, GN)/DOPA (inkl 1hp VFU) Pedagogik och utbildning, 7,5 hp (generellt AUO 1, GN)/PEDDAN (inkl 1hp VFU) 15 +7,5 + 7,5 30 hp VFU 4,5 hp Termin 2 1 : Svenska som andraspråk, grundkurs 30 hp: - Didaktiska perspektiv på språk - Migration - Språklig socialisation - Vuxenpedagogik 3hp - Arbetsplatskommunikation - Vardagsspråk, skolspråk, yrkesspråk, fackspråk - Grammatik/performansanalys/processbarhetsteorier - Språkinlärning - Andraspråksinlärning - Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt - Tvåspråkighet 30 hp VFU 3 hp Ämnesdidaktik 7,5 hp 1 Textbearbetning och uppsatsskrivande ingår som återkommande moment inom studiegångens alla terminer 1
Termin 3 2 : - Fonetik, uttalsundervisning och brytningsanalys - Svenskan i tvärspråklig belysning/språktypologi - Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (AN) - Styrdokument; förordningar, skollag, läroplaner, kursplaner - Litteracitet/ Läs- och skrivutveckling på andraspråket - Alfabetisering - Litteratur - Genrepedagogik - Kartläggning 30 hp VFU 4,5 hp Ämnesdidaktik 7,5 hp Termin 4: - Vuxenpedagogik lärstilar med inriktning mot sfi och grundläggande vuxenutbildning - Språk- och kunskapsutvecklande arbete, 15 hp (profilrelaterat AUO II, innehållande bl.a. Betyg och bedömning inom sfi och grundläggande vuxenutbildning) - Ungdomars språkutveckling 30 hp VFU 12 hp Ämnesdidaktik 5 hp Termin 5: - Självständigt arbete med inriktning mot sfi och grundläggande vuxenutbildning 15 hp Generellt AUO II, 2 x 7,5 hp (GN) 15 + 7,5 + 7,5 30 hp 2 Studentens egen språkproduktion; återkommande arbete inom studiegångens alla terminer 2
Termin 6: Samhällskunskap 30 hp Termin 7: Samhällskunskap 30 hp Termin 8: Samhällskunskap 30 hp Termin 9: AUO III/självständigt arbete/ 15 hp (AN) Generellt AUO III 2 x 7,5 hp (AN) 30 hp Studiegångens innehåll Denna studiegång är särskilt riktad till de studerande som vill utbilda sig till lärare i svenska som andraspråk för invandrare (sfi) och inom grundläggande vuxenutbildning. Kurserna som ingår i studiegången genomsyras av ett vuxenpedagogiskt och didaktiskt perspektiv och har sin bas i andraspråksinlärning, tvåspråkighet och lärande på andraspråket. I formuleringen av studiegången syns detta genom särskilda kurser i vuxenpedagogik samt genom en stor andel poäng i ämnesdidaktik. När det gäller delkursen Vuxenpedagogik, termin 2, avser vi att inleda ett samarbete med Institutionen för Pedagogik samt för delkursen Arbetsplatskommunikation, termin 2, samarbeta med Institutionen för nordiska språk. 3
Kursplaner för de enskilda kurserna kommer att skrivas under ht09. En diskussionsfråga är beteckningen på denna studiegång. Av identifieringsskäl är kanske beteckningen Svenska för invandrare (sfi) och grundläggande vuxenutbildning att föredra, men eftersom ämnet svenska som andraspråk numera är väletablerat i såväl forskning som undervisning skulle vi föredra den andra beteckningen. Förslag till katalogtext: Svenska för invandrare (sfi) och grundläggande vuxenutbildning Studiegången ger dig kunskap och beredskap att möta vuxna invandrare med varierande utbildningsgrad och språkbakgrund inom sfi och grundläggande vuxenutbildning. Utifrån teorier om didaktiska tillämpningar av språk och språkutveckling omfattar studierna moment som tvåspråkighet, andraspråksutveckling, litteracitet, vuxenpedagogik, genrepedagogik, bedömning, migration och kultur. Du blir lärare med huvudsaklig inriktning mot sfi och grundläggande vuxenutbildning kompletterad med kurser som du själv väljer. Du får en lärarexamen om minst 270 hp på avancerad nivå. 4
Beslut LUN 2008-10-15 Lärarutbildningskansliet Ampe Meyerhöffer Kriterier och handläggningsordning för inrättande av en studiegång eller inriktning inom lärarprogrammet Bakgrund Lärarutbildningsnämnden fattade under våren 2008 beslut om ett sort antal studiegångar i lärarprogrammet. Till LUN/LUK har nu inkommit en ansökan från en institution om att få erbjuda en ny studiegång i lärarprogrammet. Detta aktualiserar frågan om vilka och hur många studiegångar lärarprogrammet ska innehålla. I denna handling presenteras ett förslag till kriterier för inrättande av en studiegång/inriktning i lärarprogrammet samt en handläggningsordning. ------------------------------------------------------------- 1. Kriterier för inrättande av en studiegång eller inriktning inom lärarprogrammet Ett nämndbeslut om att inrätta en ny studiegång i lärarprogrammet kräver att minst följande kriterier är uppfyllda. 1/ Studiegången ska normalt omfatta 120 hp* och ha lärande utifrån det ämne/ämnesområde och den verksamhet den är tänkt för i fokus. 2/ Innehållet i studiegången ska vara unikt i förhållande till övriga redan beslutade studiegångar. 3/ Nya studiegångar ska företrädesvis utvecklas inom de av statsmakterna prioriterade utbildningsområdena. 4/ Studiegången ska vara relevant i förhållande till arbetsmarknadens önskemål, prognostiserade behov och studenternas efterfrågan. 5/ Studiegången ska vara relevant i förhållande till skolans styrdokument, dvs det innehåll som verksamheten innefattar. 6/ Ämnesteori, ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning ska vara integrerade i studiegången i enlighet med centrala och lokala styrdokument. 7/ Kompetens ska finnas för studiegångens samtliga delar. 1
Vid nämndens prövning av ansökan om att få erbjuda en ny studiegång ska nämnden också pröva om inrättandet skulle medföra att en eller flera studiegångar ska utgå till förmån för den nya studiegången. * Svenska och samhällskunskap 150 hp. 2 Handläggningsordning för inrättande av studiegång/inriktning inom lärarprogrammet Initiativ Initiativet att utveckla en ny studiegång eller inriktning inom lärarprogrammet kan komma från: - Lärarutbildningsnämnden - ett profilråd - en institution - en i lärarutbildningen vid Stockholms universitet medverkande kommun Ansökan Till ansökan från en institution och förslag från ett profilråd ska bifogas en innehållsbeskrivning, information om till vilken/vilka specialisering/ar inriktningen kan kopplas, uppgifter i enlighet med kriterier för inrättande av en studiegång/inriktning samt redovisning av varifrån kompetens för planering och genomförande ska hämtas. Process Ansökan/förslag lyfts på ett nämndsammanträde. Förslaget remitteras, efter handläggning av kansliet, till profilråden med en remisstid på 1-1,5 månad. I profilråden finns representanter för institutionerna, studentkåren, verksamheten i partnerområdena och personalorganisationerna. Efter remissomgången bereder kansliet ärendet till nämnden. Tid Processen från ansökan/förslag till beslut och start är lång (ca 1 år) bl a p g a planering, beslut och förändringar i utbildningsplan och utbildningskatalog. Beslut Nämnden fattar beslut om inrättande av studiegång/inriktning. 2