DAGVATTENUTREDNING - VALLA PARK

PM DAGVATTENUTREDNING - VALLA PARK 2016-04-27

UPPDRAG 268165, Detaljplaner Valla Park - Processledning och utredningar Titel på rapport: Dagvattenutredning Valla park Status: Slutrapport Datum: 2016-04-27 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Valla Park Holding AB Per Tängerstad Konsult: Uppdragsansvarig: Utredare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Anna Molén Maria Hermansson och Embla Myrdal Johan Ekvall REVIDERINGAR Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Uppdragsansvarig: Anna Molén Datum: 2016-04-26 Handlingen granskad av: Johan Ekvall Datum: 2016-04-26 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2016-04-27

SAMMANFATTNING Detta PM syftar till att beskriva nuvarande och kommande dagvattensituation för en planerad exploatering längs med Rissneleden i Sundbyberg. Planområdet omfattar ca 3,5 ha och delas i utredningen upp i två delområden, västra och östra delområdet. Området ligger inom avrinningsområdet för Bällstaån. Bällstaån är en hårt belastad recipient för dagvatten för delar av norra stor-stockholm. Bällstaån uppnår varken kraven för god kemisk eller ekologisk status och är omfattad av en del undantag eftersom det anses svårt att uppnå kraven före år 2027. Det västra delområdet består i nuläget av en träd- och gräsväxt bergskulle som planeras att bebyggas i tre väderstreck runt kullen. Det östra delområdet består i nuläget av byggnader med skolverksamhet. Delar av de befintliga byggnaderna kommer att rivas och ersättas av nya och en befintlig innergård kommer att omdanas till skolgård. Ut mot Rissneleden planeras även för skolgårdsytor. Det östra kvarteret är och kommer att förbli delvis underbyggt med bl.a. garage och källarplan. Avrinning före och efter exploatering har beräknats för de två delområdena var för sig. Beräkningarna visar att avrinningen kommer att öka för båda delkvarteren utan LOD-åtgärder. I östra delkvarteret planeras att anlägga gröna tak några av de befintliga byggnaderna. Vid lägre regnintensiteter (kortare återkomsttid) kan en ökad reduktion av flöden och volymer förväntas. Detta då gröna tak fungerar bättre vid lägre regnintensiteter. Resultaten visar att vid ett 10- årsregn med klimatfaktor 1,25 ökar flödet från det östra delområdet med ca 16 %. Utan gröna tak blir ökningen 20 %. För det västra delområdet förväntas en ökning av flöden med 180 % vid beräknade regntillfällen då delar av naturmarksytan ersätts med takytor. Då området ligger i ett område med största del lera (östra delområdet) och berg med tunt jordtäcke (västra delområdet) antas infiltrationsmöjligheterna vara begränsad. Därför bör en geoteknisk undersökning utföras som utreder infiltrationsmöjligheterna för dagvatten. I rapporten presenteras schematiskt förslag till placering av magasin eller infiltrationsanläggningar. Eftersom marken i det östra området främst verkar bestå av lera antas infiltrationsmöjligheterna vara begränsade, vilket innebär att dagvattenlösningarna då främst får en utjämnande funktion. På grund av de antagna dåliga infiltrationsmöjligheterna bör dagvattenanläggningar inom området anslutas till dagvattennät via bräddledning. Beroende på takens lutning kan ev. rörmagasin anläggas för utjämning av takavrinning. Takvatten kan även avledas med struprörsutkastare till infiltrationsanläggning. Sammantaget bedöms de föreslagna LOD-åtgärderna ge en total avrinning med cirka 335 l/s vid ett klimatanpassat 10-årsregn, vilket ska jämföras med dagens avrinning på cirka 360 l/s. Bedömningen av LOD-effekten är preliminär och måste studeras vidare i senare skeden. På den underbyggda skolgården anses det vara av stor vikt att höjdsätta på så vis att avrinning inte riskerar att bli stående på gården. Därför rekommenderas att man särskilt ser över handsättningen av gården så att avrinning ytledes kan rinna ut mellan byggnaderna, detta utan att riskera att avledas mot andra byggnader eller ramp mot garage. För det västra delområdet är det viktigt att ytlig avrinning från högre liggande mark inte riskerar att ansamlas mot byggnaderna. Där rekommenderas sänkor/svackor längs med vägarna som ligger parallellt med byggnaderna för att samla upp och avleda avrinning bort från husen. Takavrinning från takytor som lutar mot Rissneleden kan förslagsvis hanteras i rörmagasin under förgårdsmarken ut mot Rissneleden. För att uppnå målet om att byggnader inte ska riskera att skadas av ytlig avrinning vid extrema regntillfällen behöver ofta en rad olika åtgärder kombineras, inte minst vad gäller höjdsättning av områden. Det finns tre platser inom utredningsområdet där det anses kunna uppkomma översvämningsrisker om inte höjdsättningen eller dagvattenåtgärder planeras för att undvika problem. Dessa platser är där naturmarkskullen lutar mot huslängorna som planeras mot Rissneleden och mot Ulvsundaleden, samt infartsrampen till garaget belägen på innergården. Stor risk för föroreningar i dagvatten bedöms uppstå under byggskedet vilket bör beaktas. 3(19)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2 METODIK OCH AVGRÄNSNING... 7 3 BEFINTLIGT AVVATTNINGSSYSTEM... 7 4 MARKFÖRHÅLLANDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 5 DAGVATTENRECIPIENTEN... 8 6 KOMMUNENS KRAV OCH RIKTLINJER GÄLLANDE DAGVATTENHANTERING... 8 7 RESULTAT AV UTREDNING... 9 7.1 RESULTAT AVRINNINGSBERÄKNING ÖSTRA DELOMRÅDET... 10 7.2 RESULTAT AVRINNINGSBERÄKNING VÄSTRA DELOMRÅDET... 11 8 LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN (LOD) EFTER EXPLOATERING... 12 8.1 ÖSTRA DELOMRÅDET... 12 8.2 VÄSTRA DELOMRÅDET... 14 8.3 FÖRORENINGSBELASTNING EFTER EXPLOATERING... 14 8.4 RESULTAT, FÖRESLAGNA LOD-ÅTGÄRDER... 15 9 ÖVERSVÄMNINGSRISKER... 15 BILAGA 1. JORDARTSKARTA... 18 BILAGA 2. AVRINNINGSBERÄKNING FÖR ÖSTRA DELKVARTERET UTAN GRÖNA TAK... 19 Omslagsbild: Nuvarande markanvändning i planområdet 4(19)

1 BAKGRUND OCH SYFTE Tyréns har på uppdrag av fastighetsbolaget CapMan utrett befintliga och framtida dagvattensituation inför framtagande av detaljplan i Rissne, Sundbyberg. I utredningen har avrinningen före och efter omdaning beräknats och förslag till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) efter ombyggnaden presentera i detta PM. Utredningen berör ett område mellan Ulvsundaleden och Rissneleden, figur 1. Området är redan i dag till viss del bebyggt inom fastigheterna Lådmakaren 3 och 4. Lokalerna används till kontor, skola och restaurang. Området utgörs idag av vägar, gc-vägar, skogbevuxen terräng, gräsytor samt skogsområde. Rissneledens utformning kommer att ändras från trafikled (10 m vägbredd, 70km/h) till stadsgata med trädplantering, cykel- och gångbanor samt sidoparkering. Söder om Ulvsundaleden har Bällstaån sitt flöde och rinner i östlig riktning. Nordväst om befintligt område uppförs en fristående länga med bostadshus. Del av den byggnad som vetter mot Ulvsundaleden i sydväst kommer att rivas och ersättas av nya bostäder. Nya hus planeras även i direkt anslutning väster om befintlig byggnad. Innegården består av plattsatt parkeringsyta och en del upphöjda planteringsområden med träd och buskar. Utredningsområdet består av kommunal parkmark som lutar åt sydöst. N Figur 1. Planområde i nuläge. Planområdet är inringat i rött i figuren. Området kommer efter omdaningen bestå av sex stycken huskroppar, se figur 2. Skolverksamheten ska utvecklas och en ny skolgård utformas både på innergården och på yta ut mot Rissneleden. Området är uppdelat i två delområden, östra och västra delområdet i utredningen. Uppdelningen visas i figur 2. Figur 3 visar området i perspektiv där det framgår vilka takytor som planeras som sedumtak. I utredningen harområdet delats upp i östra och västra delområdet då förutsättningarna 5(19)

N Gröna tak Lekyta Gräns utredningsomr. Uppdelning delomr. Västra delområdet Östra delområdet Figur 2. Situationsplan efter omdaning (version 160419). I utredningen inkluderas området inom planområdesgränsen (röd linje). Området är uppdelat i två delar, östra och västra delområdet. Figur 3. Översiktsbild östra delen av kvarteret med Rissneleden i bakgrunden. Figuren är en tidig skiss och kan komma att justeras efter resultat från kommande utredningar. 6(19)

En utredning om placering av ny återvinningscentral väster om utredningsområdet görs i dagsläget av Sundbybergs kommun. Den hårdgjorda ytan kommer i så fall att öka i framtiden vilket skulle kunna påverka utredningsområdet. Grönytan som i nuläget finns och kan ta emot dagvatten från det västra utredningsområdet kommer då att försvinna. Figur 4. Sektionsbild efter omdaning med nuvarande Rissneleden i norr och Ulvsundaleden i söder. 2 METODIK OCH AVGRÄNSNING Underlag i form av skisser, situationsplaner, samlingskartor med mera har erhållits från stadsledningskontoret i Sundbyberg stad (Nina Lindfors, planarkitekt) och BAU (Ciro Fontenelle, Arkitekt). Övrigt underlag till utredningen: Geologisk information har inhämtas från Sveriges Geologiska undersökning, SGU Utdrag från VISS (Vatteninformationssystem Sverige) Svenskt Vatten Publikationer P90 och P110 Karta över VA-ledningar från Sundbybergs stad Riktlinjer för hantering av dagvatten i Sundbybergs stad (2005) Sundbybergs stads ABVA (2014) Länsstyrelsen Stockholm WebbGIS Avrinningsytor har tagits fram med hjälp av erhållen situationsplan efter exploateringen samt grundkarta i kombination med flygfoto för nuläget. Beräknad avrinning är begränsad till området innanför planområdets gräns. Utredningen har inte beaktat flöden som uppkommer från intilliggande fastigheter, allmän platsmark eller gator. 3 BEFINTLIGT AVVATTNINGSSYSTEM Området har duplikat ledningssystem (sundbyberg.se). Allmänna dagvattenledningar finns i dag längs med hela den östra, västra och södra delen av fastigheten samt halva den övre norra. Ny dagvattenledning kommer att förläggas runt två nya bostadsområden norr om nuvarande Rissneleden. Dagvattennätet ansluts till Stockholm Vattens ledningsnät vid Ulvsundavägen och dagvattnet avleds därifrån till Bällstaån. Ytlig avrinning sker mot svackdicke längs Ulvsundaleden. 7(19)

4 MARKFÖRHÅLLANDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Som framgår av översiktliga geotekniska kartor i bilaga 1 består marken inom utredningsområdet i öster främst av kohesionsjord (postglacial lera SGU jordartskarta). Den västra delen betecknas av övervägande berg med tunt jordtäcke och berg i dagen. Inga geotekniska undersökningar är gjorda av utredningsområdet så vitt känt. Infiltrationsbenägenhet för dagvatten i områdets östra delar bedöms måttliga och i väster låga. Inga grundvattenmagasin finns inom berört område enligt SGUs grundvattenkarta. Enligt Länsstyrelsens WebbGIS har inga potentiellt förorenade områden inom planområdet identifierats 1. Marken sluttar kraftigt söderut mot Ulvsundaleden och genomskärs av gc-vägar på två olika nivåer. Området avslutas med att svackdike längsmed vägen och har en lågpunkt vid gc-vägen som går under Ulvsundaleden. 5 DAGVATTENRECIPIENTEN Aktuellt område ligger inom delavrinningsområde som mynnar i Mälaren enligt VISS. Närmaste vattendrag är Bällstaån (Vattenförekomst EU_CD: SE658718-161866), vars huvudavrinningsområde är Norrström - SE61000. Bällstaån ligger inom kommunerna Järfälla, Stockholm och Sundbyberg. Bällstaån börjar i Jakobsberg och efter att ha passerat Solvalla mynnar den i Bällstaviken. Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) uppnår ån inte kravet för god ekologisk status utan är klassad som dålig ekologisk status, främst pga. näringsämnespåverkan och syrefattiga förhållanden (samt miljögifter). Kravet att uppnå god status är satt med en tidsfrist till år 2021 men i och med förslag till ny miljökvalitetsnorm (MKN) är tidsfristen dock framflyttad till 2027 då det anses ekonomiskt orimligt och tekniskt omöjligt att sätta in åtgärder för att uppnå god ekologisk status tidigare. Förslag till MKN är att godkänd kemisk status för Bällstaån uppnås till år 2027. Förslaget till ny MKN år 2027 är satt med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar samt bromerade bifenyler. Undantag till 2021görs för Benso(b)fluranten och Benso(g,h,i)perylen. Gränsvärdet i vattnet överskrids och påverkansbilden är komplex vilket medför oklarheter gällande framtida åtgärder. Bällstaån är kraftigt belastad av dagvatten från bebyggda områden längs med åsträckan och har återkommande problem med översvämningar längs med delar av sträckan. 6 KOMMUNENS KRAV OCH RIKTLINJER GÄLLANDE DAGVATTENHANTERING Inom utredningsområdet gäller Sundbyberg stads riktlinjer för dagvatten 2. Riktlinjerna syftar dels till en samsyn och dels till en hållbarare dagvattenhantering. De syftar även till att minska negativ påverkan på människors hälsa och miljön. Målen i Sundbybergs riktlinjer säger att: Naturliga grundvattennivåer ska behållas Dagvatten ska omhändertas så nära källan som möjligt Förorening av dagvatten ska förebyggas redan vid källan Tillförsel av föroreningar till recipienter ska begränsas Byggnader och anläggningar ska skyddas från att skadas av dagvatten Dagvatten ska ses som en resurs i stadsutbyggnaden 1 Länsstyrelsen Stockholm WebbGIS; http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/stockholm/planeringsunderlag/ 2 Riktlinjer för hantering av dagvatten i Sundbybergs stad, 2005 8(19)

För tomtmark gäller särskilt att: Försöka minska andelen hårdgjord yta Använda material som inte förorenar dagvattnet Omhändertagande så nära källan som möjligt, LOD Fördröjning och utjämning av flöden Enligt Sundbyberg stads ABVA (allmänna bestämmelser för användande av Sundbyberg stads allmänna vatten- och avloppsanläggning) ska fastighetsägaren medverka till att bibehålla grundvattenbalansen och omhänderta dagvatten lokalt (LOD) så långt som möjligt. 3 De mål som finns för dagvattenhantering kan även kopplas till Sundbybergs översiktsplan där man strävar mot resurssnåla kretslopp, hushållning med mark och vatten samt till den nya mark- och byggpolicy som Sundbyberg stad antar inom kort. 7 RESULTAT AV UTREDNING Den totala ytan för planområdet är cirka 3,5 ha. De olika kategorierna som påverkar dagvattenflödena är tak, gröna tak, hårdgjorda ytor, underbyggda ytor, gårdsmark och naturmark. Resultatet för flödesberäkningarna för området presenteras nedan. Resultat presenteras uppdelat för östra och västra delområdet, se figur 2. Östra delen är ca 2,3 ha och den västra ca 1,2 ha. Avrinningskoefficienterna som använts är hämtade ur Svenskt vatten P110 4. Koefficienten anger del nederbörd som rinner av efter förlust genom avdunstning, infiltration, upptag av växtlighet eller magasinering i ojämnheter i markytan. Det klimatförändringar som förväntas i framtiden av bl.a. SMHI bedöms öka risken för intensivare regn. Det rekommenderas därför att en så kallad klimatfaktor används vid beräkning av 10-årsregn. Klimatfaktorn har i detta fall sats till 1,25 och används för nederbörd som varar kortare än en timme. 3 Sundbybergs stad ABVA (2014) 9(19)

7.1 RESULTAT AVRINNINGSBERÄKNING ÖSTRA DELOMRÅDET Tabell 1. Resultat av avrinningsberäkning före och efter exploateringen utan LOD-åtgärder men med gröna tak för tre regntillfällen samt ett klimatanpassat 10-årsregn. Dimensionerande regn, 10 min uppehållstid, återkomsttid: Intensitet 2 år 5 år 10 år 10 år, 1,25 klimatfaktor 130 l/s, ha 170 l/s, ha 230 l/s, ha 285 l/s, ha Area (ha) Avrinningskoef., ⱷ l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 Efter omdaning Grönt tak (sedum) 0,21 0,35/0,52 9,6 5,7 19 11 30 18 42 25 /0,62/0,70 Tak befintliga 0,26 0,90 30 18 39 24 53 32 66 40 Tak tillkommande 72 43 0,28 0,90 32 19 43 26 58 32 Hårdgjort 117 70 0,51 0,80 53 32 70 42 94 57 Underbyggt grönt 0,28 0,30 11 6,5 14 8,5 19 12 24 14 Underbyggt plattor 0,23 0,7 21 12 27 16 37 22 45 27 Grönyta/naturmark 0,50 0,10 6,5 3,9 8,5 5,1 12 6,9 14 8,5 Summa 2,27 0,56/0,57 /0,58/0,59 164 98 220 132 303 182 380 228 Nuläge Tak 0,61 0,90 71 43 93 56 126 76 156 94 Hårdgjort 0,63 0,80 65 39 85 51 115 69 143 86 Gröna ytor 1,03 0,10 13 8,0 18 11 24 14 29 18 Summa 2,27 0,51 150 90 196 117 265 159 328 197 Skillnad i % efter exploatering Skillnad i l/s efter exploatering 9 % 13 % 14 % 16 % 14 l/s 24 l/s 38 l/s 52 l/s Resultaten visar att avrinningen kommer att öka med 14 % (ca 40 l/s) vid ett 10-årsregn och med 16 % (ca 50 l/s) för ett klimatkompenserat 10-årsregn (faktor 1,25). Detta beror främst på att det tillkommer fler takytor inom delområdet. Vid lägre regnintensiteteter (kortare återkomsttid) kan en ökad reduktion av flöden och volymer förväntas, då reducering av flöden med hjälp av gröna tak fungerar bättre vid lägre regnintensiteter. Den största mängden dagvatten över året genereras vid regnintensiteter med låg intensitet. Vid ett dimensionerande 2-årsregn blir därför reduktionen av flöden större än vid ett 10-årsregn. En reduktion av den totala avrinningen leder till motsvarande minskning av eventuell föroreningsspridning till recipienten. I bilaga 2 redovisas resultat för kvarteret om man bygger ut området som planerat, men inte anlägger gröna tak på de takytor där de föreslås. Då ökar istället flödet i delområdet med ca 20 % vid beräknade regntillfällen jämfört med nuläget. Detta gäller specifikt för klimatanpassat 10- årsregn, skillnaden blir större om lägre regnintensiteter väljs eftersom gröna tak begränsar flöden bättre vid lägre regnintensiteter (taket blir inte mättat med nederbörd i samma omfattning). Sett över året kan ett grönt tak halvera flödet ut från berörd takyta. 10(19)

7.2 RESULTAT AVRINNINGSBERÄKNING VÄSTRA DELOMRÅDET Tabell 2. Resultat av avrinningsberäkning före och efter exploateringen utan LOD-åtgärder för tre regntillfällen samt ett klimatanpassat 10-årsregn. Dimensionerande regn, 10 min uppehållstid, återkomsttid: Intensitet 2 år 5 år 10 år 10 år, 1,25 klimatfaktor 130 l/s, ha 170 l/s, ha 230 l/s, ha 285 l/s, ha Area (ha) Avrinningskoef., ⱷ l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 Efter omdaning Tak 23 14 30 18 41 25 51 30 0,20 0,90 Hårdgjort 0,08 0,80 7,8 4,7 10 6,1 14 8,3 17 10 Lekyta 0,04 0,20* 1,0 0,6 1,3 0,8 1,7 1,0 2,2 1,3 Gröna ytor/naturmark 0,88 0,10 11 6,8 15 9,0 20 12 25 15 Summa 1,19 0,28 43 26 57 34 77 46 95 57 Gröna ytor/naturmark (total avrinning) Nuläge 1,19 0,10 15 9,3 20 12 27 16 34 20 Skillnad i % efter 180 % 180 % 180 % 180 % exploatering Skillnad i l/s efter exploatering 28 l/s 36 l/s 49 l/s 61 l/s *Avrinningskoefficient för lekyta approximerad till grusplan/obebyggd kvartersmark enligt tabell 4:8 i P110. Resultaten visar att avrinningen kommer att öka med ca 50 l/s vid ett 10-årsregn och motsvarande ca 60 l/s vid ett klimatanpassat 10-årsregn. Detta beror främst på att naturmark ersätts med takytor. Detta innebär att avrinningen ökar efter omdaningen med 180 % i jämförelse med nuläget. Området ska så långt det är miljömässigt, ekonomiskt och tekniskt möjligt, ta hand om det dagvatten som uppkommer inom planområdet. Det rekommenderas att höjdsättning görs så att lokalt omhändertagande av dagvattnet underlättas och risken för att skapa instängda områden minimeras. Detta kan exempelvis ske genom avledning och infiltration samt att fördröjningsmagasin, dagvattendammar eller liknande anläggs på fastigheten. Eftersom området till största del ligger i ett område med lera och delvis berg med tunt täckande jordtäcke (västra delen) antas det att infiltrationsmöjligheterna är begränsade. Det rekommenderas att en geoteknisk undersökning utförs inom området och att uppgifter om inflitrationsmöjligheter för dagvatten utreds. Enligt den riskanalys som gjordes av Tyréns 2014 kommer Ulvsundaleden att trafikeras med transport för farligt gods. Eftersom utredningsområdet ligger avsevärt högre än vägen kommer eventuellt spill vid en olycka inte belasta området. 11(19)

8 LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN (LOD) EFTER EXPLOATERING 8.1 ÖSTRA DELOMRÅDET Vid ombyggnaden av Rissneleden till stadsgata bör särskild uppmärksamhet riktas till att dagvatten från vägen inte ska komma att nå området. De nuvarande husen är idag placerade på en lägre nivå i förhållande till vägen. För att minska mängden dagvatten förslås att den större plattsatta/hårdgjorda som planeras på ytan mellan Rissneleden och befintlig byggnad bryts upp och de hårdgjorda ytorna minskas med inslag av grönytor eller liknande. Ytan kan även förses med fördröjningsmagasin anslutna med brädd till dagvattennät under de hårdgjorda ytorna för omhändertagande av dagvatten från den plattsatta ytan. Magasin rekommenderas dock ej på de underbyggda ytorna eller precis intill underbyggd yta pga. risk för läckage eller stående vatten. Fördröjning dagvatten inne på gården bedöms inte vara lämpligt då denna är underbyggd med garage. Istället föreslås att vatten från den underbyggda ytan leds bort via dränering i bjälklaget. Så stor andel som möjligt av gården bör bestå av gröna ytor. N Underbyggt Idrottshall i källare Ramp till garage Figur 5. Planerad underbyggd del och källarplan i östra kvarteret. I nuläget har befintlig byggnad källare som kommer att behållas. Innergården underbyggs med garage och mot Rissneleden planeras eventuellt överbyggd idrottshall under delar av skolgården. Delar av taken i kvarteret föreslås anläggas med så kallade gröna tak eller sedumtak (se figur 3). Som nämnts i kapitel 7.1 är fördröjningseffekten större för gröna tak vid regn med lägre intensitet. 12(19)

Den främsta anledningen till anläggning av gröna tak där det är tekniskt möjligt är exempelvis fördröjning av dagvatten och fastläggning av föroreningar. Taklutningen bör inte överstiga 30 grader. Det finns två sorters gröna tak, intensiva och extensiva. Tanken med s.k. extensiva tak är att de i princip klara sig själva utan extern hjälp efter att det blivit anlagda. Växten bör helst vara av lokal karaktär och kan bestå av olika typer av mossa, sedumväxter eller suckulenter. LOD för ej underbyggd hårdgjord mark och nya takytor N Förslag till LOD genom infiltration eller underjordiska magasin för fördröjning och utjämning Förslag till höjdsättning Rörmagasin för takavrinning Tveksam placering pga marklutning Figur 6. Förslag till LOD för östra delområdet. I figur 6 presenteras schematiskt några förslag till placering av magasin eller infiltrationsanordningar. Eftersom marken till största del består av lera antas infiltrationsmöjligheten vara begränsad vilket innebär att LOD-åtgärderna främst kommer att ha en utjämnande funktion. Magasin som anläggs behöver dimensioneras i förhållande till de ytor som avleds mot dem. Det rekommenderas även att magasinen förses med brädd till dagvattennät. Förslagsvis kan även de planerade gång- och cykelbanorna förses med fördröjningsåtgärder anslutna till ledningsnätet. Beroende på takens lutning kan eventuellt på vissa platser rörmagasin läggas längs med byggnaderna för att utjämna avrinning från taken innan anslutning till dagvattenledning. Takvatten kan även avledas med stuprörsutkastare där så är möjligt. Vattnet leds ner i gallerförsedd alternativt öppen ränna till fördröjningsmagasin eller infiltrationsmagasin. Den befintliga byggnaden som ska bevaras är i nuläget troligen försedd med internt ledningssystem för dagvatten från tak vilket väsentlig försvårar LOD. Byggs huset ut med nya våningar rekommenderas att istället förse huset med utkastare. Då kan takavrinning istället avledas till magasin eller eventuellt infiltrationsanordning på gården istället för att vara direktanslutet till ledningsnät. Den inneslutna underbyggda skolgården anses vara av stor vikt att anlägga så att avrinning inte riskerar att bli stående på gården. Det föreslås därför att gården höjdsätts så att avrinning har möjlighet att ytledes avrinna från gården. Det är därför viktigt att höjdsätta marken så att 13(19)

avrinning kan ske mellan byggnaderna, utan att riskera att rinna mot annan byggnad eller ner mot garaget via infartsrampen. 8.2 VÄSTRA DELOMRÅDET Områdets centrala delar utgörs av en skogbevuxen kulle som omgärdas i tre väderstreck av byggnader och gc-vägar. Då kullen antas ha ett tunt jordtäcke på underliggande berg och eventuellt berg i dagen på vissa ställen är infiltrationsförmågan troligen låg. Dagvatten kommer då behöva omhändertas för att inte rinna mot husgrunderna. Förslagsvis kan avskärande diken anläggas längs med vägytorna, se figur 7. Sänkorna längs med vägytorna som ligger parallellt med huslängorna är huvudsakligen för att förhindra avrinning från naturmarken att nå byggnaderna. Sänka (krossfyllt dike kan övervägas) längs med gångfartsgata kan anläggas för att omhänderta dagvatten som uppkommer från gatan och hustaken. Rörmagasin för takavrinning Avskärande mindre diken för naturmarksavrinning Lekyta Tak kan troligen avvattnas mot naturmark Avskärande sänka (ev. krossfyllt dike) för vägavrinning och takavvattning Figur 7. Förslag till hantering av dagvatten och avrinning från naturmark för västra delområdet. Beroende på takens lutning för huslängan som ligger mot Rissneleden kan, om taken lutar mot gatan, takarinning hanteras i rörmagasin under förgården till byggnaderna. Denna lösning kan eventuellt vara aktuell på flera platser inom utredningsområdet beroende på takens lutning. 8.3 FÖRORENINGSBELASTNING EFTER EXPLOATERING I nuläget består området i huvudsak av naturmark (västra delområdet), byggnader och hårdgjorda gårdsytor samt gräsytor (östra delområdet). Efter omdaningen kommer området omfatta fler byggnader och det tillkommer även nya uteplatser, gc-vägar och körbanor. Hur 14(19)

föroreningssituationen kommer att se ut är mycket beroende av val av takmaterial. Det rekommenderas att förse taken med inerta material så som takpannor eller målad takplåt. Området kommer inte heller belastas av genomfartstrafik vilket innebär att föroreningsbelastning från trafik antas bli begränsad. Då de flesta parkeringsplatser ska ligga i underbyggt garage under gården ska inte föroreningar från dessa parkeringsytor belasta dagvattennätet förutsatt att ytorna ansluts till spillvattennät (via slam-/oljeavskiljare). Ett annat förslag är att garaget förses med uppsamlingsanordning för avrinning från bilar som vid behov töms med hjälp av sugslang. En stor risk till föroreningar bedöms vara under byggskedet. Under anläggningsskedet finns risk för grumlig och sedimenttransport till både ledningsnät och recipienten från exempelvis schaktarbeten. Det föreligger även risk för läckage av oljeprodukter från entreprenadmaskiner. Vid eventuella sprängningsarbeten inom området tillkommer kväve från s.k. bomsalvor och spill från av sprängmedel som transporteras med dagvattnet. Genom att redan i inledningsskedet av exploateringen ta hänsyn till dessa risker kan effekterna av byggnationerna dämpas eller utebli. Exempel på åtgärd är att hantera dränvatten och avrinning från byggplatsen via containersystem för slam- och oljeavskiljning. Om det anses befogat kan vatten efter viss rening (slam/oljeavskiljning) ledas till spillvattennätet eftersom kväve från sprängningsarbeten inte kan renas i reningsanläggningar på platsen. Detta måste ske i reningsverk. 8.4 RESULTAT, FÖRESLAGNA LOD-ÅTGÄRDER Då utredningen görs i ett tidigt skede är effekten av de föreslagna LOD-åtgärderna svårbedömd. För det östra delområdet bedöms ett flöde på cirka 130 l/s vid ett klimatanpassat 10-årsregn kunna hanteras i de föreslagna anläggningarna (gröna tak, anläggningar i mark) vilket innebär att avrinningen kan minska från cirka 390 l/s till 280 l/s (20 l/s bedöms släppas ut från LODanläggningar), dvs. mindre än dagens avrinning (328 l/s). För det västra delområdet bedöms ett flöde på cirka 50 l/s vid ett klimatanpassat 10-årsregn kunna hanteras i de föreslagna anläggningarna (diken/rörmagasin, avledning mot naturmark) vilket innebär att avrinningen kan minska från cirka 95 l/s till cirka 55 l/s (10 l/s bedöms släppas ut från LOD-anläggningar), dvs. fortfarande mer än dagens avrinning (34 l/s). Vid exploatering av naturmark är det mycket svårt att bibehålla avrinningen på samma nivå efter exploatering. 9 ÖVERSVÄMNINGSRISKER Det är viktigt att möjliggöra avledning av ytlig avrinning vid extrema regntillfällen för att minska risker för skador och översvämningar vid extrema regn. Dessa frågor anses vara av stor vikt eftersom det förväntas bli ökade nederbördsmängder i framtiden på grund av klimatförändringar. Korttidsnederbörden förväntas öka med 20-30 % framöver enligt SMHI 5. För att uppnå mål att byggnader inte ska skadas av ytligt rinnande dagvatten vid kraftig nederbörd behöver ofta en rad lösningar kombineras, inte minst vad gäller höjdsättning av marken. En välplanerad höjdsättning möjliggör avledning vattnet till den plats där det gör minst skada. Vid extrema regn är det angeläget att kunna avleda de vatten som dagvattensystemen inte kan omhänderta. Tänkbara instängda områden bör uppmärksammas likväl som gångtunnlar eller liknande lågpunkter. Kraven bör ställas i relation till konsekvenserna och att planering sker för att styra vattnets eventuella bräddning till mindre känsliga grönområden. I figur 8 nedan visas på några platser som det bör riktas särskild fokus vid höjdsättning för att inte riskera problem med instängda områden. 5 Framtidsklimat i Stockholms län enligt RCP-scenarier, Klimatologi Nr 21, 2015 SMHI 15(19)

1 2 potentiellt instängt område 3 Figur 8. Områden som i utredningen påpekas att det kan uppkomma risker med instängda områden vid extrem nederbörd. I figur 8 visas på fyra områden där det kan uppkomma risker att dessa utgör så kallade instängda områden, eller områden där vatten kan avledas mot byggnader. Områdena beskrivs kortfattat nedan. Område 1 Det högre bergpartiet i det västra delområdet lutar ner mot byggnadslängan parallell med Rissneleden. Således kan avrinning från höjdpunkten och eventuellt områden väster om planområdet riskera att stängas inne mellan byggnaderna och höjden. Förslagsvis kan den gångväg som planeras anläggas som ett fysiskt hinder för dagvatten, alternativt att en sänka/svacka anläggs längs med gångvägen. Eventuellt bör svackan anslutas till dagvattenledning för bräddning till ledningsnätet. Område 2 Som för område 1 riskerar det att stängas inne vatten mellan höjden och byggnaderna. Ytlig avrinning riskerar även att ledas ut mot GC-vägen mellan det östra och det västra delområdet. Höjdsättning av GC-vägen är därför av stor vikt. Som för område 1 kan svackor/sänkor anläggas längs med gångvägarna. Höjdsättningen av GC-vägen mellan delområdena bör även vara sådan att avrinning inte leds in på de underbygga delarna av skolgården. Område 3 Det finns risk att ytlig avrinning avleds mot infartsrampen till garaget. Det är av stor vikt att dagvatten inte riskerar att nå källarplanen. Höjdsättning av rampen bör därför särskilt göras med utgångspunkt i detta. Exempelvis kan ett mindre farthinder /gupp anläggas eller en uppförsbacke innan nedfart till garaget för att förhindra vattnet från att rinna ner längs rampen. Andra exempel är rännor längs med nedfarten som kopplas ledningsnät eller samlas upp i rännan och töms vid behov eller med hjälp av pumpning till ledningsnät. Vad gäller övergripande översvämningsrisker så ligger området högt i terrängen. Ingen översvämningsrisk bedöms föreligga förutsatt att områdena höjdsätts satt att fall erhålls mot Rissneleden, Ulvsundaleden och naturmark öster om området. Det är av särskilt intresse vid anläggandet av nya Rissneleden att ytlig avrinning från gatumark inte riskerar att nå planområdet. 16(19)

Figur 9. Översvämningskartering av utredningsområdet, Länsstyrelsens WebbGIS. Enligt en översiktlig översvämningsanalys utförd av Länsstyrelsen i Stockholms Län föreligger inte översvämningsrisker i området. Däremot visar Länsstyrelsens analys att det finns två flödesstråk för ytlig avrinning genom området, se inringade i figur 9. Det är av särskilt intresse vid framtida höjdsättning att ta hänsyn till dessa så att de inte skärs av på så vis att vatten riskerar att ansamlas inom planområdet eller att avrinning leds mot intilliggande fastighet. Det bör noteras att Länsstyrelsens material baseras på en översiktlig topografisk studie där faktorer så som infiltration eller inbyggda åtgärder som trummor och kulvertar inte är inkluderade. Dessutom är upplösningen sådan att kartan inte visar vattenansamlingar mindre än 16 m 2, vilket innebär att mindre lågpunkter inte syns. Bällstaån, dit områdets dagvatten avleds har på delar av åsträckan återkommande problem med höga vattennivåer och översvämningar. På grund av bl.a. detta finns det incitament att försöka begränsa eller utjämna uppkomna flöden från utredningsområdet. 17(19)

BILAGA 1. JORDARTSKARTA Figur 10. Jordartfördelningen i utredningsområdet (markerad) och dess kringområde. Området består främst av postglacial lera med inslag av berg i öster. Området sluttar ner mot Ulvsundaleden. 18(19)

BILAGA 2. AVRINNINGSBERÄKNING FÖR ÖSTRA DELKVARTERET UTAN GRÖNA TAK Tabell 3. Resultat av avrinningsberäkning före och efter exploateringen av östra delområdet utan LODåtgärder tre regntillfällen samt ett klimatanpassat 10-årsregn. Dimensionerande regn, 10 min uppehållstid, återkomsttid: Intensitet 2 år 5 år 10 år 10 år, 1,25 klimatfaktor 130 l/s, ha 170 l/s, ha 230 l/s, ha 285 l/s, ha Area (ha) Avrinningskoef., ⱷ l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 Efter omdaning Tak befintliga 0,47 0,90 55 33 72 43 97 58 120 72 Tak tillkommande 72 43 0,28 0,90 32 19 43 26 58 32 Hårdgjort 117 70 0,51 0,80 53 32 70 42 94 57 Underbyggt grönt 0,28 0,3 11 6,5 14 8,5 19 12 24 14 Underbyggt plattor 0,23 0,7 21 12 27 16 37 22 45 27 Grönyta/naturmark 0,50 0,10 6,5 3,9 8,5 5,1 12 6,9 14 8,5 Summa 2,27 0,61 179 107 234 104 316 190 392 235 Nuläge Tak 0,61 0,90 71 43 93 56 126 76 156 94 Hårdgjort 0,63 0,80 65 39 85 51 115 69 143 86 Gröna ytor 1,03 0,10 13 8,0 18 11 24 14 29 18 Summa 2,27 0,51 150 90 196 117 265 159 328 197 Skillnad i % efter exploatering Skillnad i l/s efter exploatering 20 % 20 % 20 % 20 % 29 l/s 38 l/s 52 l/s 64 l/s 19(19)