INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 SAMMANDRAG

INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 SAMMANDRAG

Innehåll Inlärningsresultaten i hälsokunskap i slutet av den grundläggande utbildningen 2013...... 3 Eleverna som deltog i utvärderingen... 3 Bakgrundsinformation om undervisningen i hälsokunskap...... 4 Resultat... 8 Regioner och kommuntyper... 10 Sökande till gymnasiet och yrkesutbildningen... 13 Vitsordet i hälsokunskap... 14 Elever i behov av stöd... 14 Föräldrarnas utbildningsbakgrund... 15 Fördelningen av årsveckotimmarna i hälsokunskap... 15 Lärarens betydelse... 15 Elevernas attityder till hälsokunskap... 16 Utvecklingsförslag... 17 Detta sammandrag baserar sig på publikationen: Anna-Mari Summanen TERVEYSTIEDON OPPIMISTULOKSET PERUSOPETUKSEN PÄÄTTÖVAIHEESSA 2013

Inlärningsresultaten i hälsokunskap i slutet av den grundläggande utbildningen 2013 Utbildningsstyrelsen utvärderade våren 2013 inlärningsresultaten i hälsokunskap bland elever i årskurs 9 inom den grundläggande utbildningen i enlighet med undervisnings- och kulturministeriets plan för utvärdering av utbildningen. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur väl målen för hälsokunskap i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen hade uppnåtts och vilken den nationella kunskapsnivån i läroämnet är. Utvärderingen genomfördes sampelbaserat i årskurs 9 i april 2013. Skolorna valdes ut till samplet så att de representerade landets olika delar och olika verksamhetsmiljöer: stadsliknande kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner. Dessutom ingick det i samplet både finsk- och svenskspråkiga skolor som ger grundläggande utbildning. Utvärderingen genomfördes i 105 skolor, av vilka 90 var finskspråkiga och 15 svenskspråkiga. Eleverna som deltog i utvärderingen Cirka 83 procent av eleverna hade finska som modersmål, cirka 13 procent svenska och 4 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. Omkring 11 procent av eleverna fick intensifierat eller särskilt stöd, alternativt fanns det ett tidigare beslut om intagning till specialundervisning eller så studerade de enligt en individualiserad lärokurs i modersmål eller hälsokunskap. Av deltagarna uppgav ungefär 52 procent att de efter den grundläggande utbildningen söker till gymnasiet och 46 procent till yrkesutbildning. Medelvärdet av vitsorden i hälsokunskap var 8,1 (flickorna 8,4 och pojkarna 7,7). Utvärderingen omfattade 3 652 elever: 1 898 pojkar och 1 754 flickor 3 138 elever från finskspråkiga och 514 från svenskspråkiga skolor INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 3

Bakgrundsinformation om undervisningen i hälsokunskap Utvärderingsinformationen samlades in genom uppgifter och enkäter riktade till elever och genom enkäter riktade till lärare och rektorer. Genom lärarenkäten kartlades vilka uppfattningar och åsikter de som undervisar i hälsokunskap har om bl.a. anordnandet av undervisningen, läroplanen, undervisningen i hälsokunskap, läromedlen, bedömningen och inlärningsresultaten. Rektorsenkäten fokuserade på skolans rutiner, undervisningsarrangemangen och förutsättningarna för inlärning. Lärarenkäten besvarades av 193 lärare (kvinnor 75,6 % och män 24,4 %) Majoriteten av dem som besvarade lärarenkäten hade magisterexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper (26,9 %), filosofie magisterexamen (23,3 %) eller pedagogie magisterexamen (16,6 %). Lärarnas medelålder var 42 år. Nästan alla lärare undervisade under läsåret 2012 2013 i minst ett annat läroämne (t.ex. gymnastik, biologi eller huslig ekonomi) utöver hälsokunskap. Av de lärare som deltog i utvärderingen hade en dryg tredjedel (37,8 %) behörighet som ämneslärare i hälsokunskap. Cirka hälften (53,9 %) av lärarna ansåg att antalet årsveckotimmar (3 åvt) i hälsokunskap enligt timfördelningen inom den grundläggande utbildningen är lämpligt, en dryg tredjedel (35,2 %) att antalet är för lågt och en liten andel (6,7 %) att det är för högt. De lärare som ansåg att antalet timmar var för lågt upplevde bland annat att undervisningstiden är för kort med tanke på målen i läroplanen, att behandlingen av frågor blir ytlig samt att användningen av aktivitetsinriktade arbetssätt och mångsidiga arbetsmetoder blir knapp. Årsveckotimmarna i hälsokunskap fördelade sig i genomsnitt på följande sätt mellan årskurserna i sampelskolorna: 0,95 åvt i årskurs 7, 1,18 åvt i årskurs 8 och 0,87 åvt i årskurs 9. I cirka hälften (52,4 %) av skolorna fördelade sig antalet årsveckotimmar i hälsokunskap jämnt (1 + 1 + 1) på årskurserna 7 9. Drygt tio procent av skolorna hade ingen undervisning i hälsokunskap efter årskurs 8. Majoriteten av lärarna ansåg att kravnivån i hälsokunskap i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 är lämplig och att målen är tillräckligt tydliga. 4 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013

De undervisningsmetoder som lärarna använde mest var diskussionsundervisning, läraren frågar, läraren presenterar eller föreläser samt par- eller grupparbete (Figur 1). Av de alternativa läromedel som nämndes i enkäten användes främst material på internet, eget material som inte är digitalt och lärarmaterial som hör till läroboken (Figur 2). På de vitsord som lärarna gav eleverna inverkade särskilt elevernas timaktivitet och resultaten i skriftliga prov. Enligt lärarnas uppfattning påverkas elevernas inlärningsresultat i hälsokunskap negativt av externa faktorer, såsom av att eleverna är mer intresserade av annat än skolarbetet, heterogena elevgrupper, elevernas brist på motivation och elevernas ovilja att göra hemuppgifterna (Figur 3). FIGUR 1. Undervisningsmetoder som lärarna i hälsokunskap använder (n = 188 192) Diskussionsundervisning Läraren frågar Läraren presenterar eller föreläser Par- eller grupparbete Eleverna arbetar självständigt under lektionen Hemuppgifter Praktiska övningar Lärande på internet eller i nätbaserad lärmiljö Tester eller prov Ser på DVD eller video Projektarbete Eleverna håller presentationer eller föredrag Observation Elevernas självvärderingar Läsning av böcker eller tidningar Arbetssätt som grundar sig på problemlösning Läsning ur läroboken Portfölj Undervisningen planeras tillsammans med eleverna Rollekar eller drama Debatter Besök av experter Temadag Utflykt eller studiebesök % 10 5 8 7 11 16 24 31 39 35 24 37 42 43 55 53 46 56 55 60 60 61 84 70 77 80 82 91 92 67 43 55 42 52 66 58 50 50 32 35 31 36 26 19 17 15 9 24 17 16 17 15 13 12 10 10 10 8 7 0 10 20 40 50 60 70 80 90 100 6 6 4 8 7 1 1 1 Inte alls/ganska lite Måttligt Ganska mycket/väldigt mycket INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 5

FIGUR 2. Läromedel som lärarna i hälsokunskap använder (n = 184 190) Material på internet 3 67 Annat material som jag själv skapat 5 29 66 Lärarmaterial som hör till läroboken Åskådningsmaterial Material som jag själv skapat Andra läroböcker i hälsokunskap Förlagens digitala läromedel Tidningar och tidskrifter Bandinspelningar, filmer Tilläggsmaterial till läroboken Arbetsbok i läroämnet Material som eleverna själva skapat Faktaböcker och uppslagsverk 17 21 62 7 48 45 33 23 44 15 48 37 43 25 32 20 50 10 61 29 42 28 76 13 11 44 48 8 54 39 7 % 0 10 20 40 50 60 70 80 90 100 Inte alls/mycket sällan Ibland Ofta/nästan alltid 6 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013

FIGUR 3. Lärarnas (n = 182 190) åsikter om vilka omständigheter som gör det svårare att uppnå goda inlärningsresultat i hälsokunskap Eleverna är mera intresserade av andra saker än skolarbetet Heterogena elevgrupper Brist på motivation hos eleverna Elevernas ovilja att göra hemuppgifter För stora undervisningsgrupper Kvaliteten på läromedlen Alltför omfattande innehåll i läroplanen För få undervisningstimmar Brist på arbetsro i klassen Elevernas svaga kunskapsnivå Otillräckliga datatekniska resurser i skolan Icke ändamålsenligt klassrum Bristande grundutbildning hos lärarna som undervisar i hälsokunskap Otillräckliga specialundervisningsresurser Läroämnets status i arbetsgemenskapen Otillräcklig mängd läromedel Lärarens bristfälliga IT-kompetens Period- och kurssystem Brister i lärarnas fortbildning Brister i den egna kompetensen För lite samarbete mellan de lärare som undervisar i hälsokunskap Ledarskap och chefskap Samarbete mellan skola och hem Alltför begränsat innehåll i läroplanen % 24 32 44 25 38 37 37 31 32 32 37 31 45 25 44 28 28 40 33 27 50 23 27 43 32 25 37 40 23 55 22 23 56 25 19 46 37 17 56 27 17 62 22 16 54 31 15 67 22 11 67 23 10 51 40 9 67 25 8 73 20 7 79 16 5 80 16 4 86 10 4 0 10 20 40 50 60 70 80 90 100 Inte alls/ganska lite Måttligt Ganska mycket/väldigt mycket Enligt rektorsenkäten finns det i genomsnitt 17 elever i undervisningsgrupperna i hälsokunskap i årskurs 9. Cirka en tredjedel av de skolor i vilka rektorerna svarade på enkäten hade under de senaste tre åren deltagit i ett hälsofrämjande program eller projekt. Rektorerna ansåg som regel att hälsokunskap är ett viktigt läroämne (medelvärde 4,4, maximum 5). Av sampelskolornas rektorer svarade 59 procent på enkäten INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 7

Resultat Lösningsandelen i hela utvärderingen var 59 % flickor 64 % pojkar 54 % De elever som deltog i utvärderingen fick i genomsnitt 59 procent av det maximala poängtalet i utvärderingen i hälsokunskap, vilket motsvarar nöjaktiga kunskaper. Flickornas genomsnittliga lösningsandel var 64 procent och pojkarnas 54 procent (p < 0,001). Flickorna nådde goda resultat i utvärderingsuppgifterna och pojkarna nöjaktiga. Tabell 1 visar elevernas lösningsandelar både i hela provet och i de delområden som anges i läroplanen. TABELL 1. Den allmänna kunskapsnivån i utvärderingen av inlärningsresultaten i hälsokunskap: hela provet och delområdena i hälsokunskap Delområdena i hälsokunskap Medelvärde alla (%) Standardavvikelse alla Medelvärde pojkar Standardavvikelse pojkar Medelvärde ickor Standardavvikelse ickor p-värde ( ickor vs. pojkar) Hela provet 58,9 14,8 54,2 14,6 64,1 13,3 < 0,001 Uppväxt och utveckling 58,2 18,0 53,1 18,0 63,7 16,4 < 0,001 Hälsa och val i det dagliga livet 61,5 12,3 58,3 12,0 65,0 11,6 < 0,001 Resurser och överlevnadsförmåga 64,9 20,4 59,6 20,4 70,6 18,7 < 0,001 Hälsa, samhälle och kultur 53,4 18,5 47,9 18,1 59,3 17,0 < 0,001 Vid en jämförelse av de innehållsområden i hälsokunskap som ingår i läroplansgrunderna från år 2004 framkommer att eleverna klarade uppgifterna i delområdet Resurser och överlevnadsförmåga bäst och uppgifterna i delområdet Hälsa, samhälle och kultur sämst. Kunskaperna var svaga i de uppgifter som gällde näring. Eleverna hade även svårigheter med de uppgifter som gällde folksjukdomarna och den offentliga hälso- och sjukvården. Däremot hade eleverna berömliga kunskaper om rusmedel. Alla uppgifter som rörde användning av rusmedel var förvisso flervalsuppgifter. Eleverna klarade de olika flervalsuppgifterna mycket bättre än de 8 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013

uppgifter som krävde öppna svar. Deras svar i produktionsuppgifterna var mestadels korta och ytliga. Många elever hade svårigheter med att motivera sina egna svar. De uppgifter som gällde hur man ska behandla vardagliga åkommor och sjukdomar klarade eleverna bra. Frågan om Världshälsoorganisationen visade sig vara svår. Enligt utvärderingen finns det utvecklingsbehov även vad gäller färdigheterna i konstruktiv kommunikation. I den uppgift som rörde förmåga till mediekritik fann eleverna lätt den mest tillförlitliga informationskällan bland alternativen, men de hade svårt att uppge varför den var mest tillförlitlig. Elevernas kunskaper i de centrala innehållsområdena i hälsokunskap granskades också med utgångspunkt i kunskapsnivåer. Majoriteten av eleverna uppnådde en nöjaktig eller god nivå i utvärderingsuppgifterna. En tiondel nådde en utmärkt nivå. En dryg femtedel av eleverna låg antingen på en hjälplig eller svag kunskapsnivå. Figur 4 visar kunskapsnivåerna i hela provet och i de centrala innehållsområdena i hälsokunskap. INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 9

FIGUR 4. Elevernas allmänna kunskapsnivå i hela utvärderingen och i dess delområden Lösningsandelen var 59 % i finskspråkiga skolor 57 % i svenskspråkiga skolor Andel av eleverna (%) 50 45 40 35 25 20 15 10 5 0 Hela provet Uppväxt och utveckling Eleverna i de finskspråkiga skolorna nådde något bättre resultat än eleverna i de svenskspråkiga skolorna. I de finskspråkiga skolorna var den genomsnittliga lösningsandelen 59 procent, i de svenskspråkiga skolorna 57 procent. För eleverna med ett annat modersmål än finska eller svenska var den genomsnittliga lösningsandelen 44 procent. Regioner och kommuntyper Hälsa och val i det dagliga livet Resurser och överlevnadsförmåga Hälsa, samhälle och kultur < 33 % 5 10 2 6 14 33 % - < 48 % 18 18 11 16 28 48 % - < 63 % 34 26 35 23 25 63 % - < 78 % 33 34 46 26 22 78 % > 10 12 6 29 11 Eleverna i Östra Finland hade de bästa kunskaperna med en genomsnittlig lösningsandel på 61 procent. De svagaste kunskaperna hade eleverna i Norra Finlands skolor, där den genomsnittliga lösningsandelen var endast 56 procent. Eleverna i landsbygdskommunernas skolor hade bättre kunskaper än eleverna i tätortskommunernas och de urbana kommunernas skolor (Tabell 2). 10 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013

TABELL 2. Lösningsandelar (%) i utvärderingen av hälsokunskap sorterade efter region och kommuntyp Elevantal Lösningsandel (%) Standardavvikelse Avvikelse från medelvärdet i hela utvärderingen Hela utvärderingen 3 654 58,9 14,8 pojkar 1 898 54,2 14,6-4,7 ickor 1 754 64,1 13,3 5,2 REGION Södra Finland 1 535 58,9 14,7 0,0 pojkar 787 54,7 14,7-4,2 ickor 748 63,3 13,4 4,4 Sydvästra Finland 420 59,7 14,7 0,8 pojkar 212 54,7 13,9-4,2 ickor 208 64,9 13,7 6,0 Östra Finland 336 61,1 13,8 2,2 pojkar 181 57,7 13,2-1,2 ickor 155 65,1 13,5 6,2 Västra och Inre Finland 859 58,9 15,2 0,0 pojkar 462 53,5 14,5-5,4 ickor 397 65,2 13,4 6,3 Norra Finland 354 56,4 14,8-2,5 pojkar 189 50,9 14,9-8,0 ickor 165 62,8 11,7 3,9 Lappland 148 58,0 15,3-0,9 pojkar 67 51,0 15,4-7,9 ickor 81 63,8 12,5 4,9 KOMMUNGRUPP Urban kommun 2 046 58,4 15,3-0,5 pojkar 1 049 53,2 14,8-5,7 ickor 997 63,9 13,8 5,0 Tätortskommun 599 57,6 14,4-1,3 pojkar 296 52,8 14,6-6,1 ickor 3 62,4 12,6 3,5 Landsbygdskommun 1 007 60,7 13,9 1,8 pojkar 553 56,8 13,8-2,1 ickor 454 65,5 12,5 6,6 11

Elevernas genomsnittliga lösningsandelar varierade från skola till skola (40 72 %). I de flesta skolorna var den genomsnittliga lösningsandelen 55 63 procent (Figur 5), vilket motsvarar en nöjaktig kunskapsnivå. Ungefär en femtedel av skolorna hade en god genomsnittlig kunskapsnivå (63 % upp till 78 %). I en liten andel skolor (3,8 %) var den genomsnittliga kunskapsnivån hjälplig. FIGUR 5. Genomsnittlig lösningsandel (%) i uppgifterna i sampelskolorna 70-72 2 67-69 5 64-66 8 Genomsnittlig lösningsandel (%) 61-63 58-60 55-57 52-54 49-51 8 11 21 22 24 46-48 43-45 40-42 2 2 0 5 10 15 20 25 Antal skolor 12 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013

Sökande till gymnasiet och yrkesutbildningen Bland de elever som sökte till gymnasiet i den gemensamma ansökan var lösningsandelen 65 procent och bland dem som sökte till yrkesutbildningen 52 procent (Figur 6). De elever som sökte till gymnasiet hade klart bättre vitsord i hälsokunskap än de som sökte till yrkesutbildningen. De som sökte till gymnasiet hade vanligen goda (8) och berömliga (9) vitsord, medan de som sökte till yrkesutbildningen som regel hade nöjaktiga (7) och goda (8) vitsord i hälsokunskap. FIGUR 6. Lösningsandelarna för eleverna som i den gemensamma ansökan sökte till gymnasiet respektive till yrkesutbildningen, både i hela provet och i de centrala innehållsområdena i hälsokunskap Lösningsandelen i hela utvärderingen var 59 % elever som sökte till gymnasiet nådde 65 % av poängen elever som sökte till yrkesutbildningen nådde 52 % av poängen 80 Lösningsandel (%) 70 60 50 40 65 66 66 52 50 72 57 57 61 45 20 10 0 Hela provet Uppväxt och utveckling Hälsa och val i det dagliga livet Resurser och överlevnadsförmåga Hälsa, samhälle och kultur Gymnasiet Yrkesutbildningen INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 13

Vitsordet i hälsokunskap Elever med höga vitsord hade de bästa kunskaperna i hälsokunskap, medan elever med lägre vitsord hade de svagaste kunskaperna. Figur 7 visar de kunskaper som eleverna med vitsordet åtta (8) hade i utvärderingen av hälsokunskap. Lösningsandelarna i utvärderingen har delats upp i tio jämnstora grupper på x-axeln. På y-axeln visas den procentuella andelen elever som fått vitsordet åtta i hälsokunskap. De flesta av de elever som hade fått vitsordet åtta fick i genomsnitt 51 70 procent av det totala poängtalet i utvärderingen. Det fanns dock variation i kunskapsnivån för de elever som hade fått detta vitsord: en del av dem hade en kunskapsnivå under 40 procent och en del kom upp till lösningsandelar på mer än 85 procent, till och med 90 procent. FIGUR 7. Utvärderingsresultaten i hälsokunskap för de elever som fått vitsordet åtta (8) 35 Andel av eleverna (%) 25 20 15 10 5 0 0-10 11-20 21-31-40 41-50 51-60 61-70 71-80 81-90 91-100 Lösningsandelar i %, grupper Elever i behov av stöd I utvärderingen var den genomsnittliga lösningsandelen 43 procent för de elever för vilka det fanns ett beslut om särskilt eller intensifierat stöd eller ett motsvarande tidigare beslut om intagning till specialundervisning eller som hade en individualiserad lärokurs i modersmål eller hälsokunskap. De elever som inte omfattades av dessa stödformer hade en genomsnittlig lösningsandel på 61 procent. 14 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013

Föräldrarnas utbildningsbakgrund Föräldrarnas utbildningsbakgrund hade samband med elevernas ämneskunskaper. De barn som hade de bäst utbildade föräldrarna hade de bästa kunskaperna. Om elevernas båda föräldrar hade avlagt studentexamen, fick eleverna i genomsnitt 64 procent av det maximala poängtalet i utvärderingen. Om den ena föräldern var student var den genomsnittliga lösningsandelen 61 procent och om ingen av föräldrarna var student var den genomsnittliga lösningsandelen 57 procent. Fördelningen av årsveckotimmarna i hälsokunskap De elever som hade fått undervisning i hälsokunskap i årskurs 7, 8 och 9 nådde bättre resultat (lösningsandel 59,4 %) än de som inte hade fått någon undervisning i ämnet i årskurs 9 (lösningsandel 56,1 %). Dessutom hade skoltrivsel ett positivt samband med kunskaperna i hälsokunskap. Lärarnas betydelse Det framkom ingen statistiskt signifikant skillnad i elevernas inlärningsresultat då elever till formellt behöriga lärare och andra lärare som undervisade i hälsokunskap jämfördes. Variansen i inlärningsresultat mellan skolorna var dock något högre för de skolor där läraren eller lärarna i hälsokunskap inte var behöriga. Aktivitetsinriktade metoder hade ett positivt samband med elevernas kunskaper. Användning av par- eller grupparbeten i hög utsträckning gav i sin tur genomsnittligt svagare resultat. Det fanns ett visst samband mellan lärarnas deltagande i fortbildning i hälsokunskap och elevernas kunskaper. Om en lärare hade deltagit i fortbildning i hälsokunskap i minst fyra dagar under de tre år som föregick utvärderingen hade detta ett riktgivande positivt samband med elevernas kunskaper i ämnet. INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 15

Elevernas attityder till hälsokunskap Flickorna ansåg att hälsokunskap är nyttigare, de tyckte mer om ämnet och upplevde sig i högre grad behärska ämnet än pojkarna. Men också pojkarnas inställning till hälsokunskap och uppfattning om ämnet var positiv (Figur 8). Dessutom upplevde eleverna att atmosfären var positiv under lektionerna i hälsokunskap. Eleverna gav positiv feedback på undervisningen i hälsokunskap. FIGUR 8. Flickors och pojkars attityder till hälsokunskap Att behärska ämnet 3,5 3,6 3,7 Att ha nytta av ämnet 3,6 3,9 4,2 Att tycka om ämnet 3,1 3,4 3,6 Helt av annan åsikt Delvis av annan åsikt Är osäker eller har ingen klar uppfattning Delvis av samma åsikt Helt av samma åsikt Alla Flickor Pojkar 16 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013

Utvecklingsförslag Utvärderingen av inlärningsresultaten i hälsokunskap och resultaten av den gav anledning till reflektioner kring kunskaperna och undervisningen i hälsokunskap. Den tekniska utvecklingen förändrar vår vardag, hälsoforskningen och medierna ger ständigt ny information och nya rekommendationer på hälsokunskapsområdet. Dessutom utvecklas läromedlen och kunskapen om lärande. Kunnandet och undervisningen i hälsokunskap bör vara aktuell. På grundval av utvärderingen finns det skäl att beakta i synnerhet följande: 1. Det är nödvändigt att reflektera över och hitta sätt att minska skillnaderna i inlärningsresultat mellan flickor och pojkar, mellan språkgrupper, mellan elever med invandrarbakgrund och andra elever samt mellan skolor i olika regioner och i olika typer av kommuner. 2. I undervisningen i hälsokunskap bör man sträva efter mångsidig förståelse och kritisk granskning, utöver konstaterande av fakta. Eleverna behöver få öva upp sin förmåga att skriftligt uttrycka sig, att exakt definiera begrepp och att motivera sina uppfattningar. Den kunskap som behandlas på lektionerna bör öppnas för olika tolkningar och kritisk behandling. 3. I synnerhet när det gäller innehållsområdet Hälsa, samhälle och kultur finns det behov av bättre kunskaper. Även kunskaperna om näring och färdigheterna i konstruktiv kommunikation bör bli bättre. I undervisningen i hälsokunskap och i lärarutbildningen bör man ta hänsyn till de olika innehållsområdena i hälsokunskap och använda varierande och motiverande arbetsmetoder. 4. I följande läroplan bör ömsesidigt samarbete mellan hälsokunskap och närliggande läroämnen betonas. 5. Med tanke på elevernas utveckling är det positivt att undervisning i hälsokunskap ges i ungdomarnas alla utvecklingsstadier. Detta är viktigt också för att deras kunskaper om hälsa ska öka. På grund av att hälsokunskap innehåller ämnesområden som rör de ungas uppväxt och utveckling bör undervisning i hälsokunskap ges i årskurserna 7, 8 och 9. Undervisningen i hälsokunskap på andra stadiet bör effektiveras. INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 17

6. Bedömningen av eleverna bör förenhetligas. Kriterierna vid slutbedömningen bör vara tydliga och entydiga. I lärarutbildningen är det viktigt att elevbedömningen behandlas ingående. Lärarna bör erbjudas fortbildning i elevbedömning. 7. Arbetsmetoderna i undervisningen i hälsokunskap bör bli mångsidigare. Undervisning som ger hälsofrämjande färdigheter bör beaktas även i nästa läroplan. Användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen bör effektiveras. Undervisningen bör träna upp elevernas kritiska medieläskunnighet, elevernas förmåga till observation av närmiljön och grupper i sin närhet samt elevernas agerande som aktiva samhällsmedlemmar. 8. I nästa läroplan bör innehållsområdena i hälsokunskap prioriteras och eventuellt delas upp med hjälp av en kärnstoffsanalys. I undervisningen bör det finnas tid för en djupare och mångsidigare behandling av lärostoffet samt för aktivitetsbaserade arbetsmetoder. 9. De som undervisar i hälsokunskap bör ha behörighet som ämneslärare i hälsokunskap. Lärarutbildningen bör ges tillräckliga undervisningsresurser för utbildningen av ämneslärare i hälsokunskap. 10. Utbudet av läromedel på svenska bör uppdateras och utökas. 18 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013

INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 19

Utbildningsstyrelsen PB 380 00531 Helsingfors 029 533 1000 www.oph.fi Informationsmaterial 2014:1 Bilder: Hanna Anttila, Hannu Piirainen och Microsoft Clipart Ombrytning: Sirpa Ropponen Översättning: Lena Björkqvist Tryck: Kopijyvä Oy