Nordiska tonårsrum. Willy Aagre, Anne de Haas, Cecilia Häggström, Mats Lieberg och Sven Mörch. Vardagsliv och samhälle i det moderna



Relevanta dokument
Intervju med den andre

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Den fria tidens lärande

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Livsvillkor för personer med funktionshinder

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Att se och förstå undervisning och lärande

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Lärarutbildning hp, studenter antagna före h11

Specialpedagogik och Estetik. - varför och hur då?

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext

HISTORIA. Ämnets syfte

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

Konstpedagogiska projekt och workshops

Slöjdens arbetsprocesser - Orientering i slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering.

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

I komvux. Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom

Religionskunskap. Ämnets syfte

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng

Skapande och estetiska uttrycksformer Du lär dig att:

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats

SCHEMA FÖR BARNKULTUR I, 30 hp (BK 5010) HT -11 För er egen och föreläsarnas skull - respektera tiderna!

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Särskild utbildning för vuxna

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild!

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

I komvux. Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Modig och stark - eller ligga lågt

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år

Längta ut ORDLISTA. Arbeta med ordlistan MAGNUS LJUNGGREN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Kulturvanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 27 augusti 2015

Hitta ditt personliga ledarskap. Hitta ditt personlig ledarskap

Lärvux. Botkyrka Vuxenutbildning Kursprogram

IW Flerspråkighet, identitet och lärande

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Kursplan Obligatoriska särskolan. Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner?

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Likabehandlingsplan Slättens förskola

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Det tar tid förstår du

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Kursplan för kurs på grundnivå

Literacy tillsammans med empatidockor

Skriv nätråd till vuxna Till läraren

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Bildskapande i förskolan Del 1

LEV200, Estetisk verksamhet 2, 30 högskolepoäng

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Barns vardag i det senmoderna samhället

IT-plan för Förskolan Äventyret

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Implementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Transkript:

Willy Aagre, Anne de Haas, Cecilia Häggström, Mats Lieberg och Sven Mörch Nordiska tonårsrum Vardagsliv och samhälle i det moderna (^Studentlitteratur

Innehåll 1. INLEDNING 9 Bakgrund 9 Vad för slags plats är tonårsrummet? 10 Bokens uppläggning 11 2. DE UNGA I RUMMET Sven Mörch och Anne de Haas 15 Att undersöka tonårsrummet 15 Ungdomslivet som arena 17 Ungdomens repertoar 19 Den biografiska repertoaren 22 Övergångens repertoar 24 Autonomins repertoar 25 Självrepresentationens repertoar 28 3. TONÅRSRUMMETS TEORI Sven Mörch och Anne de Haas 31 Inledning 31 Att betrakta unga och deras praktik 32 Konstitueringen av ungdom och tonårsrum 34 Förhandlingarna kring ungdom 36 Från identitetsprocess till ungdomsprocess 38 Perspektiv på det moderna ungdomslivet 41 Om ungdomens kontextualisering och de ungas rum 44 Det indirekta ungdomslivet 45 Livsstilen som regulator 46 4. OM TONÅRSRUMMET SOM PLATS FÖR ORDNINGSPROCESSER Sven Mörch och Anne de Haas 49 Tonårsrummet 51 Det könsspecifika rummet 54 Tonårsrummet som biografisk rörelse 58 Sammanfattning 62 5. BEHOVET AV TONÅRSRUM VÄXER FRAM Cecilia Häggström 65 Material och metod 65 Historisk tillbakablick 66 Det egna rummet och behovet av det växer fram 66 Boende i 40-talets Sverige 66 Hem i Sverige 69 Allt i Hemmet (50- t.o.m. 60-talet) 74 IKEA-katalogerna (1950-1999) 76 Sammanfattning 77

Nordiska tonårsrum 6. FRITIDSANVÄNDNING OCH RUMSLIG ORIENTERING Mats Lieberg 79 Inledning 79 Tonårsrummets förvandlingar 81 Forskning om tonårsrummet 83 Fritidsanvändning och rumslig orientering 84 Rumslig orientering 85 Relationen hemma-borta 87 Aktiviteter på rummet 88 7. TONÅRSRUMMET I SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN DET PRIVATA OCH DET OFFENTLIGA Mats Lieberg 91 Inledning 91 Det privata och det offentliga 92 Främre och bakre regioner 93 Användningen av rummet 95 Tiddagböckerna 95 jeromir 96 Line 101 Emma 107 Lotte 112 Avslutande kommentar 115 Att vara härskare över sitt eget rum 115 Territoriella attityder och handlingsmönster 11 7 Avslutande diskussion 120 Fritidens ökade betydelse 120 Identitetens rum 121 Tonårsrummet som relationsrum 122 Tonårsrummet som identitetsrum 123 Tonårsrummet som kreativitetsrum 123 Tonårsrummet som frirum 124 8. TONÅRSRUMMET SOM REDSKAP Cecilia Häggström 125 Att ta sig fram i och med det egna rummet 125 Arkitekturperspektivet 125 Material och metod 128 Fallet Karen 128 Att hålla balansen i estetiska konflikter 129 Det handledda självbestämmandet 131 Och autonomin i-och-med det egna rummet 1 33 Sammanfattande tolkning 1 34 Det egna rummet 1 34 Det avskilda rummet - eller det egna rummets egenhet 1 35 Det egna rummet och den sociala responsiviteten 1 36 Det egna rummet som gestaltning av ett sätt att vara 137

Innehåll Avslutande diskussion 1 39 Miljöskapandet 1 39 Praxisövningar 141 9. TONÅRSRUMMET I KONTEXT Willy Aagre 145 Inledning 145 Ungdom, socialisation och rum 145 Vilka är de unga i vår undersökning? 147 Klass, kön och kultur 148 Den typiske pojken och den typiska flickan i intervjuurvalet 150 Tonårsrummet i boende- och familjekontext 151 Rummets mångfald 152 Gestaltning 153 Föremålen och användningen av dem 154 Musikens viktiga roll 154 Betydelsen av färger, utsmyckningar och prydnadsföremål : 155 Datorer 156 Böcker 156 Föremålen i deras sammanhang 157 Krafternas spel i tonårsrummet 157 Kön 157 Klass och klassrelaterade intressen 159 Urbanitet, konsumtion och fritidsorienteringar 161 Sammanfattning och avslutande diskussion 162 Centrering kring hemmet? 162 Allmänkultur och ungdomskultur 163 Nya vägar för tonårsrummet? 165 10. TONÅRSRUMMETS ARTEFAKTER - OM DE UNGAS ESTETISKA MENINGSSKAPANDE I HEMMET Willy Aagre 167 Inledning 167 Musik, affisch, bok och dator 167 Smakens drivkrafter 169 Musiken som smakområde 169 Ceir 170 Line 171 Niklas 171 Pia 172 Agnetha 1 73 Ivan 173 Gemensamma drag och skillnader mellan musikentusiasterna 1 74 Musiken som socialitet, tid och könsskillnad 175 Familjens roll 1 77 Musikens osynliga tidsdimension 1 79 Könsskillnader 181

Nordiska tonårsrum Affischernas betydelse 182 Affischer 182 Vad säger affischerna om de ungas övriga liv? 184 Affischer och urbanitet 185 Smakförändringar 187 Konsten kommer långsamt 189 Att läsa böcker- ett utdöende bruk bland ungdomar? 190 Vad utmärker de bokintresserade? 191 Bente 191 Eline 193 Harald 195 Oddvar 196 Datorer och IT : 198 Kön och datorer 198 Chattande och relationer 199 Om att spela en annan 200 Bent 201 Perspektiv på datoranvändarna 203 Sammanfattning och slutsatser 204 11. AVSLUTNING 209 Tonårsrummets betydelse som arena för att "ordna" övergången från barn till vuxen 210 Tonårsrummets ställning mellan det "privata" och det "offentliga" 212 Tonårsrummet som redskap 214 Tonårsrummet som tecken i samtidskulturen: de estetiska praktikerna 215 Vad kan kunskapen om tonårsrum bidra med till ungdomsforskningen? 21 7 REFERENSER 221 Litteratur 221 Övriga källor 226 APPENDIX. OM URVALET I PROJEKTET NORDISKA TONÅRSRUM 227 Proceduren 227 Uppdelningen av det nordiska urvalet 228 Vägen till intervjun 229 Förändringar från skolurvalet till intervjuurvalet 231 Materialet efter olika bostadstyp 232 Utbildningsnivån i de utvalda bostadsområdena 233 Sammanfattning 233 FÖRFATTARPRESENTATION 235