Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet

Relevanta dokument
Talhastighetens betydelse för språkförståelsen. Caroline Amnell Elin Sandberg Karin Thulin

Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?

Att komma igång med Q-global för AWMA-2

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

DAGENS FÖRELÄSNING THERE'S MORE TO THE PICTURE THAN MEETS THE EAR

Varför fattar dom inte vad vi gör?

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Barn och elever med språkstörning

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

SPRÅKSTÖRNING OCH HÖRSELNEDSÄTTNING LIKHETER OCH SKILLNADER, VERBALA OCH ICKE-VERBALA ASPEKTER

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Om sambandet mellan logopedens röstkvalitet, språkförståelse och kognitiv förmåga hos barnet

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Arbetsminnets betydelse för förmågan att minnas nya ord i kontext hos gymnasieelever i år 2 och 3

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

APD? APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare. Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70:

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om?

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Hur påverkar buller? En studie om hörförståelse och kognition hos lågstadiebarn

AMIRA TIME. Lätt version. Lärarhandledning

En studie om hur olika röstkvaliteter i kombination med bakgrundsbuller påverkar barns språkförståelse

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Åldersreferenser för TROG, Test for Reception of Grammar, på svenska för flerspråkiga barn i åldrarna 4:6-5:6 år

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens april Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Jollerkoll - typisk jollerutveckling

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

När andraspråket dröjer

Påverkas elevers språkförståelse och återkallande av information av röstkvalitet och auditiv eller audiovisuell presentation?

Läsförmåga hos vuxna Titel med intellektuell och/eller kommunikativ funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet

Om autism information för föräldrar

3- och 5-åringars resultat på Dynamisk Motorisk Talbedömning DYMTA: En åldersjämförelse

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

Svensk normering av TROG-2 Titel för åldrarna 6-8 år samt undersökning av sambandet mellan grammatisk språkförståelse och narrativförståelse

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter

Vad gjorde han igår? Han vosade!

Klassrummet är en gemensam arbetsplats! Road map. Bakgrund man typ glömmer fyran. Begränsningar hos mottagaren

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Lexikal förmåga och användning hos arabisk-svenska barn med och utan språkstörning

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

Flerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson

Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder

barn med CI och/eller hörapparat

Skriftlig berättarförmåga, arbetsminne och läsning hos elever i år 8 och elever i år 1 på gymnasiet

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning i förskoleåldern En deskriptiv studie

Att hantera två eller flera språk

INSTITUTIONEN FÖR LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Lunds universitet

Svensk normering av TROG-2 Titel för åldrarna 8-10 år och sambandet mellan grammatisk språkförståelse och ordavkodning

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

Barnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Fonologiskt korttidsminne hos tvåspråkiga barn med och utan språkstörning

Skrivförmåga hos vuxna med intellektuella eller kommunikativa funktionsnedsättningar inom daglig verksamhet

En studie om relationen mellan fonologisk medvetenhet och arbetsminne samt om självskattningsförmåga i årskurs 4 och 6

Taltydlighet hos barn med cochleaimplantat, hörapparat och normal hörsel: en indikator för begränsningar inom andra språkliga domäner?

Loopar och ljud 3 av 7. Lektionen handlar om att lära sig programmera loopar och använda ljudeffekter med verktyget Scratch. Loopar och ljud 3 av 7

Loopar och ljud 3 av 7. Lektionen handlar om att lära sig programmera loopar och använda ljudeffekter med verktyget Scratch. Loopar och ljud 3 av 7

Faktorer som påverkar gramma.sk förståelse

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

Läsförmåga och arbetsminne hos barn med hörapparat eller cochleaimplantat

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Hälsobesök 18 månader

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan

LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Muntlig bildeliciterad berättarförmåga hos 8-åriga normalspråkiga barn relaterat till inferens, lexikon och arbetsminne

Utprovning av testbatteri för bedömning av subtila språkstörningar på elever i årskurs 8 och 9

Daniel Schöld Doktorand. Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande ( & Institutet för Handikappvetenskap (

Intellektuell Funktionsnedsättning och vardagsplanering. Lisa Palmqvist Doktorand på avdelningen för handikappvetenskap

Kognitiv belastning och visuellt beteende hos äldre förare med hörselnedsättning

En tvärsnittsstudie om förskolebarns förmåga till inferens utifrån inferensdeltestet i The New Reynell Developmental Language Scales (NRDLS)

Dålig hörsel kan leda till demens

TaLiS. - Taluppfattning och Listening Span-test. Inledning. Teoretisk bakgrund

Auditiv Bearbetningsstörning (APD), ur ett pedagogiskt perspektiv.

Digitala läromedel? Ja, när de ger ett mervärde!

Språksvårigheter och flerspråkighet

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR

Dyspraxi (Verbal & Oral)

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?

Försämrat verbalt korttidsminne hos barn med Downs syndrom

Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin

Fortsätt med Scratch: Meddelande och game over (del 5/6)

Transkript:

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Agneta Gulz 1, Magnus Haake 2, Kristina Hansson 3, Birgitta Sahlén 3, Ursula Willstedt-Svensson 4 1 Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet 2 Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet 3 Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet 4 Lunds skolors resurscentrum, Lunds kommun

Bakgrund En möjlig bakomliggande faktor för språkstörning är begränsningar i förmågan till bearbetning Långsammare bearbetning, begränsat arbetsminne Språkstörning/reducerad bearbetningshastighet kan framkallas hos barn med typisk språkutveckling genom uppsnabbat tal Arbetsminne/korttidsminne har betydelse för bearbetningskapacitet Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning har begränsat korttids/arbetsminne

TROG-2 (Bishop, 2003; sv. normering: Dahlgren- Sandberg, Miniscalco & Åsberg, 2009) Meningsförståelsetest översatt från engelska Bildpekning (4 alternativ; lexikala eller grammatiska distraktorer) 20 block med 4 uppgifter i varje Ökande svårighetsgrad Svenska normer 4;0-12;11 år; estimerade värden 13;0-16;5 Finns i digital version på engelska

Syfte Förfina instrument för bedömning av språkförståelse Utarbeta metod för att undersöka talhastighetens betydelse för språkförståelsen med hjälp av den digitala versionen av TROG-2 Pröva ut metoden på en mindre grupp deltagare med lindrig intellektuell funktionsnedsättning

Specifika frågor Har talhastigheten betydelse för resultatet på TROG-2 och i så fall hur? Påverkas förekomst av begäran om upprepning och ångrade val av talhastigheten? Vilken roll spelar faktorer som fonologiskt korttidsminne, arbetsminneskapacitet och taluppfattning?

Digitaliserad TROG-2 Samma testuppgifter som i tryckta versionen Inläsning av meningarna i den svenska översättningen av kvinnlig svensk logoped ( Läs i normal hastighet ) Exempel 1: Exempel 2: Administreras via dator med pekskärm Testledare ger instruktion, 2 övningsuppgifter

Manipulation av talhastighet Utifrån inspelningen skapades två ytterligare versioner: 160% av originalets duration (långsam version) 60% av originalets duration (snabb version)

Explorativ studie 10 unga vuxna, i åldrarna 17-20 med lindrig intellektuell funktionsnedsättning Två versioner av TROG-2 med slumpmässig fördelning av snabba och långsamma instruktioner Genomförande av TROG-2 på dator med pekskärm vid två olika tillfällen med 6-7 veckors mellanrum Ytterligare test: nonordsrepetition, arbetsminneskapacitet, taluppfattning (tal i brus)

Exempel på testuppgifter Nonordsrepetition: `minals,kloffa satokama los Samtidig bearbetning och minne (CLPT-Competing Language Processing Task): Bord har armar Höns värper ägg Katter äter möss Sängar kan simma

Variabler Antal felval Antal ångrade val Antal begäran om repetition (man kan få en mening repeterad en gång) Antal korrekta block Procent konsonanter korrekt i nonordsrepetition (4-5 stavelser) Procent korrekt ihågkomna ord i CLPT Uppfattning av ord i brus 6dB (% korrekt)

Resultat Antal felval, ångrade val och repetitioner 10 p=0,07 8 6 4 Snabb Långsam 2 0 Antal felval Ångrade val Repetitioner

Antal block korrekt 20 15 10 Snabb Långsam 5 0 Antal block korrekt

Detaljerad analys Uppdelning efter prestation <16 felval totalt: ingen effekt av talhastighet >16 felval totalt: signifikant effekt av talhastighet (Chi 2 ; p=0,006) Uppdelning i block: Block A-O: ingen effekt för talhastighet Block P-T: signifikant effekt för talhastighet på (Chi 2 ; p=0,019)

Korrelationer mellan antal felval/korrekta block och ångrade val och repetitioner vid snabbt och långsamt villkor Ångrade val Repetitioner Felval snabb 0,64* -0,18 Felval långsam 0,37-0,27 Block snabb -0,61-0,15 Block långsam -0,42 0,35

Antal korrekta block gång 1 och gång 2 20 15 * 10 Gång 1 Gång 2 5 0 Antal block

Samband mellan TROG-resultat och nonordsrepetition, CLPT, ord i brus Nonordsrep. CLPT Ord i brus Antal felval snabb 0,16-0,65* -0,19 Antal felval långsam -0,20-0,58-0,07 Ångrade val snabb 0,59-0,38-0,33 Ångrade val långsam 0,05-0,52-0,12 Rep. snabb -0,17 0,38-0,59 Rep. långsam 0,02 0,36-0,62 Korrekta block snabb -0,19 0,70* 0,32 Korrekta block långsam 0,22 0,64* 0,04

Indikationer utifrån studiens resultat Totalt något högre antal felval vid snabb talhastighet, men det påverkar inte antal block signifikant Talhastighet har större effekt vid svårare uppgifter och hos individer med större problem Antal ångrade val tenderar korrelera med slutresultat, f.a. i snabba villkoret Signifikant högre resultat gång 2 än gång 1 Arbetsminneskapacitet är den faktor som har störst betydelse för resultatet, oavsett villkor Taluppfattning är relaterat till antal begäran om repetition

Metodologiska överväganden för fortsatt forskning Viss inlärningseffekt när man gör testet två gånger med kort intervall Olika antal snabba gång 1 och 2 (eftersom det var slumpat) påverkan? Onaturligt att växla talhastighet inom ett test? Reaktionstid

Fortsatt forskning Testning av barn med typisk språkutveckling 5-6 år: normal vs. långsam vs. snabb version (c:a 40 barn i varje grupp) Testning av arbetsminneskapacitet Fortsatt testning av ungdomar med mild intellektuell funktionsnedsättning: En version där två av uppgifterna i varje block ges snabbt och två långsamt Fler åldersgrupper barn med typisk språkutveckling Fler kliniska grupper, t.ex. barn med språkstörning, barn med olika grad av hörselnedsättning

Metodologiska överväganden - klinik Olika logopeder har olika taltempo och anpassar sig till uppgiften och det enskilda barnet Effekterna av upprepad testning med samma test viktigt följa rek. minimi-intervall (9 månader) Önskvärt med digitaliserad version för kliniskt bruk? Möjlighet att översätta digitaliserad version till olika språk?

Arbetet görs inom ramen för The Linnaeus environment Thinking in Time: Cognition, Commmuncation and Learning, finansierat av Vetenskapsrådet, projekt nr. 349-2007-8695 och med stöd från Stiftelsen Margit Wibel.