Storstad i det 21:a århundradet?

1 (13) Järfälla Storstad i det 21:a århundradet? Yttrande & debattinlägg om översiktsplan Företagarna i Järfälla 2014-01-29

2 (13) Förord Företagarna är en ideell företagarpolitisk, partipolitiskt obunden, organisation som verkar för enskild företagsamhet grundad på marknadsekonomi under socialt ansvar. Vi representerar i Sverige ca 75 000 företagare, har ca 50 000 medlemmar, och samarbetar med ca 30 branschförbund och nätverk. Företagarna består av ca 260 lokala föreningar med ca 2 800 förtroendevalda. Företagarna i Järfälla har ca 220 medlemmar. Järfälla kommun har tagit fram ett förslag till ny översiktsplan (ÖP) som redovisar hur kommunen vill att Järfälla ska utvecklas fram till år 2030. Kommunen konstaterar att Järfälla är ett av Stockholms hetaste tillväxtområden. Enligt ÖP spås Järfällas befolkning under planperioden öka med 30 000 invånare. Företagarna i Järfälla svarade på den förra remissen, 2012-10-04. Under analysen av förslaget till ny ÖP har vi utnyttjat delar av det remissvar som Företagarna i Stockholms län nyligen lämnat angående aktualisering av RUFS 2010. 1 Vi har förutom ÖP-förslaget studerat Järfälla kommuns yttrande angående aktualisering av RUFS 2010, och tjänsteskrivelsen angående avtal om utbyggnad av tunnelbana samt ökad bostadsbebyggelse. Våra synpunkter behandlas under följande struktur: 1. En storstad år 2050? 2. Järfällas utveckling till nu. 3. Trender och deras betydelse för Järfälla. 4. Hållbar växtplats? 5. Storstad i det 21:a århundradet? Järfälla den 29 januari 2014 Anders Karpesjö Ordförande Företagarna i Järfälla 1 Synpunkter angående bedömning och aktualitet av RUFS 2010, Företagarna i Stockholms län 2013-12-19.

3 (13) 1. En storstad år 2050? År 2050 har stadsdelarna Barkarby, Jakobsberg och Veddesta vuxit samman till en stark regional stadskärna. Barkarby handelsplats och hela Veddesta har en tät och stadsmässig struktur och en blandning av bostäder och verksamheter. Järfälla har kopplats till omgivande kommuner genom ytterligare spårförbindelser.. Ovanstående är i princip allt som ÖP har att säga om Järfälla år 2050 (sidan 22). På sidan 23 finns en översiktskarta Framtidens Järfälla. Ett par utsnitt ur kartan visar den tänkta urbana utvecklingen: Det mörkröda markerar urban stadsmässig struktur, medan de vågrätt streckade partierna markerar Huvudsakligen verksamheter med möjlighet till urban struktur. Innebörden är att år 2050 så skulle Barkarby- Barkarby Handelsplats-Veddesta-Jakobsberg kunna vara en fullt utvecklad urban stadsmässig struktur. Låt oss titta på Kallhäll där utvecklingen tänks bli liknande men i mindre skala:

Järfälla kommuns förslag till ÖP lutar sig i mångt och mycket mot RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län. En central utgångspunkt i RUFS 2010 är de regionala stadskärnorna. En av dessa är Barkarby-Jakobsberg. 4 (13) En fråga är naturligtvis, hur många människor kommer det att bo och hur många företag kommer det att verka i detta stadsområde som i RUFS 2010 benämns Barkarby-Jakobsberg? Hur stort till ytan är Barkarby Barkarby Handelsplats Veddesta Jakobsberg? I en grov och enkel uppmätning som en rektangel upptar det en yta om drygt 10 km 2. Det skulle kunna jämföras med Vasastan i Stockholms innerstad som täcker en yta om nära 3 km 2. Vasastan har knappt 60 000 invånare, och där finns tre tunnelbanestationer: Rådmansgatan, Odenplan och S:t Eriksplan. Vad ska vi tro? 100 000 150 000 200 000? RUFS 2010 är betydelsefull för Järfälla och alla andra kommuner i länet. Därför kan det vara intressant att studera vad Järfälla kommun framför i den nyligen avslutade remissen om aktualitetsprövning av RUFS 2010. Järfälla kommun skriver i sitt yttrande att man bidrar till regionens attraktionskraft genom att ta ansvar för del av regionens bostadsförsörjning och tillväxt genom ett aktivt stadsutvecklingsarbete i den regionala stadskärnan Barkarby-Jakobsberg samt i Kallhäll och Viksjö. Vidare: Med förestående regionala infrastrukturinvesteringar får Järfälla en allt tydligare strategisk roll som västlig entré och nod mellan Stockholm och östra Mellansverige. /---/ Vid Barkarby/Stockholm Väst finns möjligheter till avlastning av de centrala delarna av regionen och fördelning av dagspendling

genom tidseffektiva kollektivtrafikanslutningar på tvären till olika målpunkter i regionen. Det kan ske genom att etablera en kollektivtrafiknod för regionaltåg, pendeltåg, tunnelbana eller spårväg, bussar m.fl. trafikslag i stadsutvecklingsområdet Barkarbystaden/Veddesta där Järfälla planerar för hög täthet, kraftigt ökad bostadsutbyggnad och blandade funktioner med regional bäring. 5 (13) Är då denna utveckling riskfri, till exempel med tanke på Järfälla kommuns ekonomi? Det är dock uppenbart att viktiga aktörer initierar utvecklingsinsatser i regionen som ännu inte självklart tar sin utgångspunkt i de gemensamma strategier RUFS ger uttryck för. Därför behöver arbetet fortsätta med att ge RUFS 2010 ett starkare och bredare genomslag. Järfälla kommun pekar på svagheter i RUFS 2010: Dess svaghet är att den inte sänder tillräckligt tydliga marknadssignaler till regionens olika aktörer t ex för att få offentliga och privata aktörer att gemensamt göra de investeringar som behövs i de regionala stadskärnorna för att nå RUFS målbild om en flerkärnig region med högre bebyggelsetäthet. En annan svaghet är att gemensamma processer för genomförandet än så länge i princip bara inletts. Hur mycket kan regionen växa? Förstärk och tydliggör den storregionala målbilden, menar Järfälla kommun: Finns det något tak för regionens tillväxt? Kan arbetsmarknadsregioner i Sverige och norra Europa sammanlänkas i större utsträckning? Regionen bedöms kunna öka sin konkurrenskraft genom ett stärkt storregionalt fokus inom transportområdet. Vad är visionen för hela östra Mellansverige? Kan vi skapa ett storregionalt transportnät i en struktur med orter som kompletterar varandra i skala och utbud? Järfälla kommun ställer även fråga om urbaniseringsvågen kommer att fortsätta:

Det pågår en återindustrialisering av USA och en avindustrialisering som har stannat upp i Europa. Vad innebär det för oss? Trots RUFS 2010's övergripande strategi om en flerkärnig och tät region samt att vi befinner oss mitt uppe i en rekordstark urbaniseringsvåg kanske vi inte ska bygga bort möjligheterna till industrimark i regionen. Efterfrågan på fler verksamheter mellan tung industri och kunskapsintensivt näringsliv kan komma att öka. Det kan handla om hantverk som inte är störande verksamhet men ändå kan föra med sig visst buller och andra externa effekter. Hur integreras denna typ av verksamheter i vårt pågående stadsbyggande? Mathantverk är ett växande affärsområde som kan bidra till både näringslivsutveckling och bilden eller upplevelsen av regionen och som i sin tur kan stärka besöksnäringen. Järfälla kommun vill dock vara med och bidra i det fortsatt arbetet utifrån RUFS 2010: Regionens aktörer behöver hålla samman vid att detta är vår gemensamma plan, men sträcka sig längre i utblicken och tänja gränserna eftersom dagens beslut kommer att påverka oss i flera hundra år framöver. 6 (13) 2. Järfällas utveckling till nu. Till skillnad från många andra kranskommuner till Stockholm så är Järfälla kommuns geografiska yta i stort sett den samma sedan medeltiden. Till och med namnet Järfälla är forntida. Efter den första kommunreformen år 1952 överfördes år 1955 Stäket till Järfälla, från den nybildade kommunen Upplands Väsby. Stäket har en annan historia än Järfälla, med sin första historiska händelse år 1187, då Sveriges andre ärkebiskop Johannes föll i strid. Efter detta växte Stockholm fram som ersättare till Sigtuna. På 1620-talet utdelade kung Gustaf II Adolf stadsprivilegier till Stäksfläcken. Tyvärr har man missat att markera Stäksfläcken som riksintresse för kulturmiljövård (se kartan i ÖP på sidan 67). Under 1960- och 70-talen expanderade Järfällas befolkning kraftigt, plus 30 000 invånare på tio år. Sedan dess har utvecklingen varit mer långsam, och det är en bild som förstärks vid en jämförelse med resten av länet. Från år 1994 och fram till den 30 september 2013 ökade Stockholms län med 27,2 %, från 1 686 230 invånare till 2 145 973 invånare. Utvecklingen var likartad för norra (24,1 %) och södra (28,3 %) länsdelarna samt Stockholms stad (29,0 %). Till de verkligt snabbväxande kommunerna hörde Huddinge, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg och Vallentuna samtliga mellan 32,2 och 39,9 %. I särklass stod Värmdö med 57,8 % och Vaxholm med 51,5 %. Till bottenligan hörde Danderyd, Lidingö, Norrtälje, Nynäshamn, Södertälje, Täby och Upplands Väsby, samtliga mellan 11,3 % och 18,4 %. Järfälla låg under 20-procentgränsen med sina 19,7 %. Det kan vara bra att ha denna bild i minnet när vi betänker att Järfälla enligt den föreslagna ÖP:n fram till år 2030 ska öka med 30 000 nya invånare (1994-2013: + 12 374). Det kommer att innebära en ökning med ca 40 %. Det nyligen tecknade avtalet om utbyggnad av tunnelbanan kommer om det godkänns sannolikt att öka tillväxten ytterligare under denna planeringsperiod. I en kort passus i ÖPförslaget ges också en vision om statusen för stadsbildningen i Järfälla år 2050.

7 (13) Befolkningsutveckling Stockholms län 1994 2013-09-30 + % Andel 2013 % Norra Stockholms län Danderyd 28 245 32 074 13,6 Ekerö 20 359 26 282 29,1 Järfälla 57 638 69 012 19,7 Lidingö 38 368 45 034 16,8 Norrtälje 49 402 56 845 15,1 Sigtuna 32 618 43 116 32,2 Sollentuna 53 068 67 846 27,8 Solna 53 509 72 495 35,5 Sundbyberg 31 074 42 211 35,8 Täby 57 992 66 161 14,1 Upplands-Bro 19 848 24 569 23,8 Upplands Väsby 35 764 41 380 15,7 Vallentuna 23 061 31 523 36,7 Vaxholm 7 392 11 196 51,5 Österåker 31 600 40 414 27,9 Summa norra länet 539 938 670 158 24,1 Centrala Stockholms län Stockholms kommun 692 954 894 165 29,0 Södra Stockholms län Botkyrka 69 225 87 386 26,2 Haninge 63 948 80 615 26,1 Huddinge 75 537 102 256 35,4 Nacka 67 321 94 215 39,9 Nynäshamn 22 536 26 681 18,4 Salem 12 963 16 006 23,5 Södertälje 81 489 90 677 11,3 Tyresö 35 126 44 057 25,4 Värmdö 25 193 39 757 57,8 Summa södra länet 453 338 581 650 28,3 31,2 (1994 32) 41,6 (1994 41) 27,1 (1994 26,9) Summa länet 1 686 230 2 145 973 27,2

8 (13) Bilden av Järfälla som en kommun lite i skuggan fördjupas när vi studerar näringslivets betydelse för den kommunala ekonomin. 98 % av alla företag i Järfälla har färre än 50 anställda, och visserligen är de små ägarledda företagen och deras anställda den största skattebetalaren till Järfälla kommun (26 %). Småföretag 26 % Större företag 21 % Pensionärer 18 % Offentliganställda 10 % Annat 4 % Andra kommuner 21 % Men det ska jämföras med samtliga kommuner i riket, där de små ägarledda företagen svarar för 32 procent (länet: 38 procent), jämfört med 22 procent för stora företag och 24 procent för offentlig sektor. Sammantaget är de små ägarledda företagen de största kommunalskatte-generatorerna i ca 130 av Sveriges 290 kommuner. I drygt 75 kommuner är de offentligt anställda de största betalarna. I endast ca 20 kommuner är de större företagens anställda de största kommunalskattebetalarna.

9 (13) De små ägarledda företagen har stått för uppemot 4 av 5 nya jobb som skapats i Sverige sedan år 1990. De är dessutom bäst på att skapa jobb för unga liksom för personer som står långt från arbetsmarknaden. Hur det går för dessa företag är avgörande för utvecklingen i Järfälla kommun vad gäller tillväxt och sysselsättning, välfärd och kommunal service.

10 (13) Eurostats analys av företagens överlevnadsgrad internationellt, som visar att Sverige ligger i topp, ger ytterligare bevis på att små ägarledda företag är viktiga för samhällsekonomin. Närmare 90 procent av de företag som startades i Sverige år 2008 var fortfarande verksamma efter två år.

11 (13) 3. Trender och deras betydelse för Järfälla. I det remissvar som Företagarna i Stockholms län nyligen lämnade angående aktualisering av RUFS 2010 nämns på ett övergripande plan ett antal för Sverige stora generella trender: 1. Fortsatt ökad globalisering och tuffare konkurrens. Hela världen är med i marknadsekonomin. Alla har i princip all kunskap samtidigt tillfälliga monopol blir allt kortare i tiden. Marknaderna blir alltmer lättrörliga, såväl kunder som anställda blir mer otrogna. Allt oftare är en marknad hela världen. 2. Ett åldrande Europa och ett ungt Afrika. Detta kan leda till stora migrationsvågor. Den åldrande befolkningen skapar delvis nya shoppingmönster. 3. Snabbare tillväxt utanför EU och USA, med länder och kontinenter som blir allt viktigare för världsekonomin Kina, Indien, Afrika etc. 4. Minskad vikt för nationer både vad gäller att regelverk blir mer lika, men också att trender går snabbare, konsumenter shoppar globalt, kopplar upp sig globalt efter intresse snarare än efter nationsgräns, etc. Nischade eller geografiska marknader struntar i landsgränser. Enskilda länder utmanas, inte minst på skatteområdet. 5. Diskussionen om regionförstoring och sammanslagning av landstingen kommer inte att upphöra. Den offentliga sektorns förmåga att leverera till exempel vård och omsorg men även utbildning måste fortsatt kunna utvecklas och effektiviseras. 6. Fortsatt mycket snabb strukturomvandling. Mer av värdeskapande i tjänsterna, med branschglidningar och nya branscher. Tillväxt via nätverk allt mer möjligt, och kanske nödvändigt. 7. Allt fler vandrar under sitt liv mellan studier, anställning, företagande, arbetslöshet etc. Att allt skulle bygga på en fast anställning är passé. Kompetens utomlands ifrån blir allt mer attraktivt. 8. Tyskland är en allt mer viktig marknad för Sverige kunskaperna i tyska språket måste öka. 9. Som en sammanfattning av allt ovanstående, innovationskulturen måste fördjupas. Med tanke på Järfällas förhållandevis svaga utveckling under de senaste decennierna menar Företagarna att utmaningarna genom dessa trender är utomordentligt stora. Om Järfälla kommun befolkningsmässigt ska växa med bortemot ett halvt Järfälla till år 2030, och kanske ännu mer, så är det av yttersta vikt att innovationskulturen förstärks. I vårt förra remissyttrande 2012-10-04 tog vi upp frågan om vad som avses med kunskapsintensivt näringsliv. I samrådsredogörelsen kommenterade kommunstyrelseförvaltningen detta. Kommunen hänvisade till samhällsutvecklingen med global konkurrens, hög kunskapsnivå och kunskapsekonomi. Tillväxt grundade sig till stor del i förmågan att omsätta kunskap, kompetens och idéer till nya lösningar för att möta behov och efterfrågan. Även om det inte fanns någon vedertagen definition av kunskapsintensivt näringsliv, så hade kommunen valt att fokusera på näringsgrenar med högre utbildning: utbildning, finans- och försäkringsverksamhet, juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. I Järfälla kommun fanns (och finns) en hög andel företag inom logistik och handel. Kommunen önskade fler företagsetableringar inom teknikbranschen med kompetens inom naturvetenskap, teknik och IT. Företagarnas kommentar till denna kommentar, samt till skrivningarna i ÖP-förslaget är att man måste skilja på innovativ förmåga ( omsätta kunskap, kompetens och idéer till nya lösningar för att möta behov och efterfrågan ), och högre utbildning. Hög utbildning leder inte med automatik till innovativ förmåga. Företagarnas ståndpunkt är att det centrala för Järfällas framtid är att stimulera utveckling av innovationskultur och små ägarledda företag.

12 (13) 4. Hållbar växtplats? ÖP:s övergripande mål har formulerats som att erbjuda bästa möjliga förutsättningar för hållbar utveckling för de som lever och verkar i kommunen. Det är en politiskt korrekt formulering som Företagarna lätt kan ställa sig bakom. Det övergripande målet har sedan brutits ner i fem delmål. En varierad, upplevelserik och karaktärsfull byggd miljö. Levande och rika natur- och kulturmiljöer. En samhällsekonomiskt effektiv, robust och långsiktigt hållbar infrastruktur. Bästa möjliga förutsättningar för utbildning, forskning och näringsliv. En attraktiv och hälsosam livsmiljö för alla. Även detta är politiskt korrekta formuleringar som Företagarna lätt kan ställa sig bakom. Men hur omsätts ÖP:s allmänt formulerade övergripande mål och delmål till ett konkret innehåll och resultat ställt mot att Järfällas befolkningstillväxt ska öka så kraftfullt som ÖP:n skissar och som tunnelbaneavtalet förutsätter? Det handlar ju om bortemot ett halvt Järfälla till eller mer om man tar höjd för RUFS 2010 och längre fram under det 21:a århundradet. Av tre olika alternativ från den tidigare remissen Stråk, Enkärnig, Flerkärnig verkar ÖP:n nu ha valt en rejält urbaniserad enkärna Barkarby Barkarby Handelsplats Veddesta Jakobsberg samt därtill en i något mindre grad urbaniserad kärna, Kallhäll. Enligt den information som Företagarna fått, så ska kommunen åta sig att bygga 14 000 bostäder inom tunnelbanans influensområde fram till år 2030, i en genomsnittlig takt om ca 825 bostäder per år om kommunfullmäktige i Järfälla godkänner förslaget till tunnelbaneavtal. Under de senaste tio åren har det byggts ca 200 bostäder per år. I RUFS 2010 har Järfälla åtagit sig att bygga i genomsnitt mellan 550 och 750 bostäder per år. Utställningsförslaget till ÖP säger att kommunen ska bygga ca 900 bostäder per år. Med tunnelbaneavtalet skulle det kunna innebära att nivån i ÖP om 900 skulle kunna ligga kvar och att den absoluta huvuddelen av all bostadsutbyggnad fram till 2030 skulle komma att ske inom tunnelbanans influensområde (som inte är avgränsat geografiskt i avtalet, utan skulle bli en tolkningsfråga). Enligt vad Företagarna erfar diskuterar man nu i första hand Barkarbystaden, Veddesta och eventuellt den södra delen av Jakobsberg med omnejd. Alternativt justerar man ÖP:s nivå om 900 bostäder.

13 (13) 5. Storstad i det 21:a århundradet? Hur ska ÖP:s övergripande mål och delmål omsättas till ett konkret innehåll och resultat? Företagarnas svar är att i fråga om näringslivsutvecklingen fokusera på de små ägarledda företagen. De fluffiga formuleringarna om hållbarhet kan möjligen fungera i ett sammanhang där det lokala samhället (= Järfälla kommuns geografiska yta) inte är utsatt för det enorma förändringstryck som råder i länet och hela Mälardalen. De nedbrutna delmålen bör omformuleras till mer operativa och utvecklingsinriktade ambitioner. Nyckeltalen bör ses över och vässas så att de kan matchas av konkreta, operativa mål. Under det 21:a århundradet har Järfälla verkligen bidragit till RUFS 2010:s vision, Europas mest attraktiva storstadsregion en vision som Företagarna ställer sig bakom. Hur skulle det kunna se ut mot slutet av seklet, låt oss använda vår fria fantasi: 1. Under den mandatperiod som började år 2015 togs ett djuptag i den strategiska planeringen som resulterade i en reviderad fördjupad FÖP omfattande hela Järfälla storstad, samt en ny ÖP med sikte inte bara på 2030, utan också 2050 och 2100. 2. Järfälla storstad blev centrum i en storkommun större än det ursprungliga Järfälla kommun. 3. I den strategiska planeringen och uppföljningen av Järfälla storstads utveckling lade man tidigt till flera viktiga nyckeltal: Andel kunskapsintensiva företag. Andel nya jobb i små ägarledda företag. Andel kommunskatt från små ägarledda företag och deras anställda. Andel av Järfällas befolkning och verksamma som har max 1 km till närmaste spårstation. 4. Man lät entreprenörskap genomsyra all undervisning i både grundskolan och gymnasiet. 5. Den ökade kreativiteten och innovationskraften bidrog kraftfullt till ökat socialt kapital och förverkligade livschanser Järfälla upplevdes som tryggt. 6. På det college/högskola som växte fram i Järfälla storstad etablerades forskningsprogram om de små ägarledda företagens roll och betydelse för samhällsutveckling där Järfälla självt var ett bra exempel på framgång. 7. Projektet Program för platsutveckling Stockholm Väst blev en framgångsrik plattform för samarbetet med bland annat näringslivet. 8. Det utvecklades kluster för alla typer av företag, där ägarledda små företag av olika karaktär fanns med i nätverk och samverkan. 9. Järfälla storstads innovationssystem utnyttjade verkligen tankarna i Vinnovas studie, Uppfinningars betydelse för Sverige hur kan den svenska innovationskraften utvecklas och tas tillvara bättre? (VI 2013:03). I Järfälla tog man till sig och konkretiserade idén om Det nionde innovationskontoret, bestående av fem komponenter: regionala noder, kompetenslyft, kompetens- och resursbank, problem- och lösningsbörs samt projektfinansiering. 10. Kommunen lyckades att utveckla den offentliga upphandlingen, i linje med intentionen i RUFS 2010: Använda offentlig upphandling för att främja innovationer. 11. Det utvecklades en kulturinfrastruktur som matchade Järfälla storstad, och som attraherade långt utanför dess gränser. 12. Det byggdes spårbunden trafik, pendeltåg och tunnelbana, parallellt med Förbifart Stockholm, från Stockholm Syd via Stockholm Väst till Häggvik. 13. Direkttåget från Järfälla storstad till Arlanda blev en succé. 14. Det byggdes betydligt mer tunnelbana och fler tunnelbanestationer i Järfälla storstad än tunnelbaneavtalet stipulerade på 2010-talet. För att matcha kravet på max 1 km till närmaste spårstation skapades ett T-banenät utifrån Järfälla storstads villkor. 15. E18 och Mälarbanan grävdes ned och överdäckades så att det stora stadsområdet på ett naturligt sätt kunde hänga samman (Citybanan på sin tid var 6 km Mälarbanstunneln blev ca 3,5 km). Fantasin hjälper oss att se in i framtiden. Är det så här det kommer att se ut? Med tanke på de risker som Järfälla kommun tar upp i sitt yttrande om RUFS 2010, så är sådana här och andra funderingar viktiga. Oavsett om Järfälla blir en riktig storstad så menar Företagarna att i synnerhet pkt 3-11 är mycket viktiga att utveckla och uppnå. Då blir det en bra näringslivsutveckling för Järfälla.