Finns det smuts i hakars leder och kan det i så fall läcka ut? Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Karin Johansson Handledare: Maria Hansby 1
Sammanfattning Projektarbete för Sterilteknikerutbildning, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2013. Författare: Karin Johansson Antal sidor: 10 Titel: Finns det smuts i hakars leder och kan det i så fall läcka ut? Handledare: Maria Hansby Datum: 2013-12-13 Adson självhållande hake och Beckman självhållande hake är kirurgiska instrument som används för att hålla operationssåret öppet under olika typer av kirurgiska ingrepp. Hur länge en hake används och hur mycket den förflyttas varierar från operation till operation. För att sterilisera medicintekniska produkter måste de genomgå korrekt rengöring, desinfektion och sterilisering. Steriltekniska enheten på Centralsjukhuset i Karlstad re-processar dessa hakar regelbundet där de genomgår rengöring och desinfektion i en diskdesinfektor. Syftet och målet med detta projekt var att ta reda på om dagens rengöring är tillräcklig och om det finns smuts i Adson och Beckmans hakars nedre leder och om det i så fall kunde läcka ut. ATP- metoden användes för att kunna testa yta och vatten; sex hakar testades ytan på och sex hakar lades i steriltvatten för att testa vattnet. Dessutom öppnades ett instrument för att visuellt se inuti leden. Resultatet visade att det kan finnas smuts inuti lederna som också kan läcka ut i vatten. 2
Innehållsförteckning Sida Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod 5-6 Resultat 7-8 Diskussion 9 Källförteckning 10 3
Bakgrund Adson självhållande hake och Beckman självhållande hake är kirurgiska instrument som används för att hålla operationssåret öppet under ett kirurgiskt ingrepp. Operationstyperna som hakarna används vid varierar stort men de är inte ovanliga i infektionskänsliga implantatoperationer. Hur länge en hake används i operationssåret varierar allt ifrån enstaka minut till någon timme, förflyttningar utav hake under ett ingrepp varierar också beroende på operation. (1) Grundförutsättningarna för att en medicinteknisk produkt ska vara steril är att den genomgått korrekt rengöring, desinfektion och sterilisering. Varje steg i denna process är baserat på att föregående moment fullgjorts, m.a.o. om inte en produkt rengjorts blir det inte heller desinficerad och därmed inte steril. Vid termisk desinfektion används den matematiska formeln A 0 -värde, vilket innebär att parametrarna tid och temperatur ges specifika värden för desinfektion. Formeln utgår från 80 C och i Sverige används minst A 0 värde 600, detta ger då en desinfektion på 80 C i 600 sek eller vanligtvis 90 C i 1 min. A 0 värdet är baserat på att ytan som ska desinfekteras är rengjord. (2) Steriltekniska enheten på Centralsjukhuset Karlstad re-processar Adson och Beckman hakar regelbundet. Dessa genomgår då en process i diskdesinfektor med alkaliskt diskmedel. Därefter granskas och packas instrumenten. Vid granskning utav hakarna ser dessa hakar synligt rena ut men vid smörjning med instrumentolja i lederna och påföljande avtorkning av överflödig olja erfar man på enheten att avtorkningstrasan ofta blir smutsig. Steriltekniska enheten genomför rutinmässigt renhetstester genom Biuret-metoden, denna metod är en utav tre godkända tester av mätning av proteinrester enligt standard SS-EN ISO 15883. Testerna genomförda på hakarnas leder utanpå påvisar inga proteinrester. (3) ATP (adenosintrifosfat) är en energimolekyl som bildas i celler och är avgörande för dess ämnesomsättning. ATP finns i såväl djur- och växtceller som bakterie- och svampceller. (4) Genom att utnyttja den kemiska reaktion som uppstår mellan ATP och enzymet luciferin/luciferas kan nivån av biologiskt material mätas i ett prov. Som ett resultat av reaktionen uppstår ljus som kan mätas med en luminometer, i detta fall en s.k. ATPmätare. Ljuset anges i RLU = relative light units. Desto mer ATP desto mera ljus, ger ett högre RLU. (5) Metoden fungerar inte på synligt smuts eftersom detta hindrar ljusspektrumet och därmed resulterar i ett missvisande lågt RLU. (6) Syfte och Mål Syftet är att ta reda på om dagens rengöring utav dessa hakar är tillräcklig med tanke på hur avgörande adekvat rengöring är för en produkts sterilitet. Målet är att undersöka om det finns smuts i Adson och Beckman hakars nedre leder och om det i så fall kan läcka ut? 4
Metod Metoden som användes för studien var ATPanalys. Utrustningen tillhandahölls av 3M; ATP mätare för avläsning och provtagningsstickor för yt-test respektive vattentest. Metoden valdes p.g.a. sin användarvänlighet, snabbhet och möjlighet att testa både yta och vatten. Dessutom påverkade inte metoden instrumenten, dock med reservation för sista haken som öppnades för att visuellt se inuti leden. Sex hakar testades i vatten och sex hakar testades för ytprov. Hakarna blev slumpvis utvalda eftersom hakarna testades i tur och ordning som de kom in för reprocess på Steriltekniska enheten på Centralsjukhuset i Karlstad. Därmed hade hakarna används till olika typer av kirurgiska ingrepp, tillverkare och om de ligger i galler eller särpackade varierade också. Ålder och antal re-processer instrumenten genomgått är okänt. Det låga antal av hakar som testas berodde på att antalet provstickor var begränsat. Hakarna testades efter process i diskdesinfektor och alla kontrollerades att de var synligt rena innan testet. Hantering gjordes så att risk för kontaminering minimerades, endast delar som befann sig över vattnet berördes. Vattentestet gjordes genom att 40 ml sterilt vatten mättes upp i en sterilförpackad kopp. Vattnet testades genom att doppa provstickan för vattentest i vattnet, därefter placerades stickan i behållaren, skakades och påföljande avläsning utfördes i ATPmätaren. Därefter placerades hakens nedre leder i vattnet. Efter tio minuter togs haken upp och fem böjningar utav lederna genomfördes, haken placerades i vattnet igen. Denna procedur upprepades var 10:e minut. Efter tredje repetitionen testades vattnet igen. Böjningar av lederna fortsatte var 10:e minut ytterligare tre gånger. Totalt sex gånger per hake. Efter 6:e omgången testades vattnet igen. 5
Ytproverna utav hakarnas leder gjordes genom att svabba med provstickan för yt-test på båda sidor om bägge nedre lederna, därefter gjordes tio böjningar av lederna och svabbningen upprepades. Stickan trycktes ner i behållaren och skakades, därefter avlästes testet i ATP mätaren enligt beskrivning. Den sista haken som ytprover togs på öppnades med steril skruvmejsel för att visuellt se om smuts fanns i leden. Höggradigt rent rostfritt stål underskrider följande resultat. Därmed användes dessa gränsvärden för tolkning av värdena. RLU = relative light units. Gränsvärden för ATP vattenprover <100 RLU Godkänt 101 199 RLU Med anmärkning godkänt >200 RLU Ej godkänt Gränsvärden för ATP ytprover < 150 RLU Godkänt 151 299 RLU Med anmärkning godkänt >300 RLU Ej godkänt 6
Resultat Clean-Trace Water Plus Total ATP Test av vatten utan instrument Test av vatten efter 3:e repetitionen av böjningar (ca.30 min) Test av vatten efter 6:e repetitionen av böjningar (ca.60 min) Hake 1 3 RLU 5 RLU 5 RLU Hake 2 4 RLU 3 044 RLU *6 032 RLU Hake 3 1 RLU 1 712 RLU 4 478 RLU Hake 4 3 RLU 11 RLU 11 RLU Hake 5 2 RLU 429 RLU 853 RLU Hake 6 5 RLU 5 RLU 6 RLU *Synlig smuts i kopp 7
ATP Clean-Trace Surface Test Test av yta Hake 7 Hake 8 Hake 9 Hake 10 Hake 11 Hake 12 26 RLU 26 RLU 26 RLU 25 RLU 25 RLU 31 RLU Hake 12 efter öppnade. Visuellt smutsig, gick därför inte att testa med ATP yt-test. Vid vattentestet klarade tre av sex hakar gränsvärdena för godkänt medans övriga tre öveskred gränsvärden för godkänt redan efter 3:e repetionen av böjningar. Vid test av hake 2 läckte smuts synligt ut i koppen vilken också uppvisade de högsta RLUvärdena. Alla hakar som testades med ytprover klarade gränsvärdena för godkänt. Så även hake 12 som sedermera öppnades och var uppbenbart smutsig. 8
Diskussion Av resultaten att döma kan man inte garantera att haken är ren enbart genom visuell kontroll. Trots att endast sex hakar testades i vatten visade ändå tre utav dessa på att smuts läckte ut. Dessutom att man med blotta ögat kunde se smuts i vattnet vid test utav en av hakarna är illavarslande. Haken var uppenbarligen inte ren oavsett eventuella felkällor. Proverna på ytan visade att hakarna är rena vilket skulle kunna ses som en bekräftelse på de biuret tester som Steriltekniska enheten själv genomfört. Problemet är vad som finns inuti leden. Resultatet är mycket oroväckande med tanke på patientsäkerheten. Man kan ifrågasätta om dessa instrument verkligen blir sterila? Trots att denna metod inte speglar en operation påvisar detta att det kan finnas smuts i leder som kan komma ut. Kan det komma in bör det kunna komma ut. Den rengöring som görs idag tycks inte vara tillräcklig. Det vore intressant och se om kompletterande rengöringsrutiner med t.ex. väteperoxid och/eller ultraljudsbad skulle kunna ge ett annat resultat. Företrädesvis vore en produktutveckling där man monterar isär haken innan rengöring på sin plats. Idag finns också engångshakar på marknaden som ett möjligt alternativ. Ytterligare studier vore att se om man kan uppfatta mönster för vilka instrument som har större risk att vara smutsiga inuti t.ex. långa operationer, ålder på instrument eller operationer som tenderar att vara mycket blodiga. Med större kunskap har man större möjlighet att förhindra, förbättra och eliminera risker. Ett stort tack till: Stefan Lindström Maria Hansby Kjell Rehn Gun Frid 9
Källförteckning 1. Rundqvist, Åke, Operationssjuksköterska på Centralsjukhuset Karlstad, Intervju 4 oktober 2013 2. Hansby, Maria, Utbildningsledare Sterilteknikerutbildningen, Kurs Rengöring och Desinfektion, Föreläsningar v.40 2012 3. Lindström; Stefan, Undersköterska Steriltekniska enheten Centralsjukhuset Karlstad, Samtal 30 september 4 oktober 2013 4. http://www.ne.se/lang/atp/120198, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-10-11. 5. http://www.jti.se/uploads/jti/r-287cb.pdf, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, hämtad 2013-10-11 6. Rehn, Kjell, Key Account Manager 3M, Telefonkontakt 11 oktober 2013 10