UPPSATSER: Kulturgeografiska institutionen

UPPSATSER: Kulturgeografiska institutionen Den sociala omgivningens påverkan på ungdomars inställning till skolan En studie om grannskapseffekter Maria Nilsson och Charlotta Sahlström

ABSTRACT Nilsson, M. & Sahlström, C. 2017. Den sociala omgivningens påverkan på ungdomars inställning till skolan. Kulturgeografiska institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala universitet. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse den sociala omgivningen har för ungdomars inställning till skolan. Målet är att studera eventuella grannskapseffekter samt undersöka vilken påverkan det sociala arvet har på ungdomars inställning till skolan. I uppsatsen studeras ungdomar i de högre årskurserna i grundskolan i Uppsala. Syftet besvaras med hjälp av kvantitativ metod. Datainsamlingen består av en enkätundersökning samt inhämtning av statistik från Uppsala kommun. Resultaten visar att bland ungdomarna som bodde i områden med låg andel vuxna med eftergymnasial utbildning, hade de med lågutbildade vårdnadshavare signifikant lägre inställning till skolan än de med högutbildade vårdnadshavare. Bland de ungdomar som bodde i områden med högre andel vuxna med eftergymnasial utbildning, visar resultaten inte någon skillnad i deras inställning till skolan mellan ungdomar med lågutbildade respektive högutbildade vårdnadshavare. Slutsatserna är att det genom denna undersökning inte går att visa att ungdomar påverkas av sitt bostadsområde. Därmed kan inte grannskapseffekter påvisas. Vidare kan undersökningen inte visa att ungdomar påverkas av sitt sociala arv, i form av vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Slutligen dras slutsatsen att det i denna undersökning inte går att skilja på kontextuella och kompositionella effekter. Nyckelord: grannskapseffekter, bostadsområde, socialt arv, skola, enkätundersökning Handledare: Karin Nibon

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 4 1.1 Syfte och frågeställningar 4 1.2 Disposition 5 2. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISKA BEGREPP 6 2.1 Grannskapseffekter 6 2.2 Definition av bostadsområde 8 2.3 Socialt arv och socialt kapital 8 3. METOD 10 3.1 Datainsamling 10 3.2 Beskrivning av skolornas områden 11 3.3 Wilcoxon rangsummetest 12 3.4 Analys av data 13 3.5 Metodkritik 16 4. RESULTAT 17 4.1 Elevernas inställning till skolan beroende på bostadsområde 17 4.2 Elevernas inställning till skolan beroende på vårdnadshavarnas utbildningsnivå 18 4.3 Elevernas inställning till skolan beroende på vårdnadshavarnas utbildningsnivå inom olika områden 19 4.4 Sammanfattning av resultaten 20 5. DISKUSSION 21 5.1 Bostadsområdets betydelse 21 5.2 Vårdnadshavarnas betydelse 22 5.3 Vårdnadshavarnas betydelse i olika bostadsområden 23 5.4 Begränsningar med datainsamlingen 24 5.5 Fortsatt forskning 25 6. SLUTSATSER 26 REFERENSLISTA 27 BILAGA 1: Enkät 29 BILAGA 2: Brev till vårdnadshavarna 31

1. INLEDNING I mitten av 1960-talet beslutades det att en miljon nya bostäder skulle byggas på tio år runt om i svenska städer. Detta projekt fick namnet miljonprogrammet (NE, Miljonprogrammet, 2016) och kort därefter blev boendesegregationen, sett som en konsekvens av miljonprogrammet, ett inom politikens värld, frekvent omdiskuterat ämne (Andersson et al. 2010, s. 237). Boendesegregation innebär att olika grupper av individer bor åtskilda utifrån kategorier som exempelvis etnicitet, ekonomiska resurser eller ålder. Inom en stad kan det finnas både resursstarka och resurssvaga områden. De individer som bor i resurssvaga områden, som bland annat karaktäriseras av hög arbetslöshet och fattigdom, riskerar sämre välfärd och begränsade karriärmöjligheter (Kölegård Stjärne et al., 2007, s. 155-156). Detta kan ses som en följd av boendesegregation, vilken kallas grannskapseffekter. Detta innebär att individer påverkas av sin omgivning och att boendemiljön har betydelse för hur de formar sina liv (Bergsten, 2010, s. 15). Grannskapseffekter kan medföra att en arbetslös individ kan ha svårare att komma in på arbetsmarknaden om många andra inom samma område också är arbetslösa. Grannskapseffekter kan även ha påverkan på barn och ungdomars möjligheter genom att de som bor i ett område med få utbildade och arbetande vuxna har sämre tillgång till positiva förebilder (Kölegård Stjärne et al., 2007, s. 157). På motsvarande sätt kan barn och ungdomar påverkas positivt av sitt grannskap om de växer upp i ett område där de vuxna stimulerar dem till att exempelvis satsa på skolan (Sundlöf 2008, s. 181). Utöver den sociala omgivningen från grannskapet, påverkas barn även hemifrån, bland annat genom det sociala arvet (R Andersson, 1998, s. 98-100). Då tidigare forskning har visat att grannskapseffekter kan ha betydelse för ungdomars framtida socioekonomiska karriär är det ett intressant ämne att studera. Vidare är det av intresse att undersöka hur ungdomar influeras av sin sociala omgivning, både hemifrån och från bostadsområdet. I denna uppsats undersöks därför hur ungdomars inställning till skolan påverkas av eventuella grannskapseffekter och av det sociala arvet hemifrån. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse den sociala omgivningen har för ungdomars skolgång. Målet är att studera eventuella grannskapseffekter i olika bostadsområden samt undersöka vilken påverkan det sociala arvet har på ungdomars inställning till skolan. I uppsatsen studeras ungdomar i de högre årskurserna i Uppsala. För att besvara syftet har följande två frågeställningar utformats: Hur skiljer sig ungdomars inställning till skolan beroende på bostadsområde? Hur skiljer sig ungdomarnas inställning till skolan beroende på vårdnadshavarnas utbildningsnivå? 4

1.2 Disposition Uppsatsens inledande kapitel följs av ett kapitel som innehåller en översikt av tidigare forskning samt en förklaring av teoretiska begrepp som är relevanta för undersökningen. Det tredje kapitlet återger uppsatsens metod och inleds med att presentera val av källmaterial. Därefter beskrivs vilket tillvägagångssätt som använts vid inhämtning av materialet samt hur detta kommer att analyseras. Avslutningsvis följer ett avsnitt med metodkritik, där metodens begränsningar återges. I det fjärde kapitlet presenteras undersökningens resultat. Detta presenteras med avseende på tre olika utgångspunkter. Vidare sker, i det femte kapitlet, en diskussion av resultaten utifrån teoretiska begrepp. Där jämförs även undersökningens resultat med tidigare forskning. Kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning inom området. Slutsatserna som besvarar uppsatsens syfte och frågeställningar redovisas i det sista kapitel. 5

2. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISKA BEGREPP I detta avsnitt beskrivs de teoretiska begrepp som är relevanta för uppsatsen. Dessa förklaras och exemplifieras med hjälp av tidigare forskning inom området. I kapitlet ges även en översikt av tidigare forskning som skildrar hur individer på olika sätt kan påverkas av sin omgivning. 2.1 Grannskapseffekter Grannskapseffekter är en konsekvens av boendesegregationen och innebär att de miljöer som människor lever i har betydelse för hur de formar sina liv (Bergsten 2010, s. 15). Boendesegregation betyder att grupper av individer bor geografiskt åtskilda från varandra, vanligen i bostadsområden med olika fysisk och social status (NE, Boendesegregation, 2017). Dessa grupper har liknande egenskaper som bland annat kan vara i form av ekonomiska resurser, etnicitet och ålder (Kölegård Stjarne et al., 2007, s. 155). Ett område kan inte vara segregerat i sig men kan vara det när det jämförs med andra områden (Sundlöf, 2008, s. 19). Inom en stad kan det finnas både resursstarka och resurssvaga områden. De individer som bor i resurssvaga områden, där det bland annat är hög arbetslöshet och fattigdom, kan få sämre välfärd och begränsade karriärmöjligheter (Kölegård Stjarne et al., 2007, s. 155-156). Sedan början av 1900-talet har boendesegregationens konsekvenser studerats i Sverige och i och med att boendesegregationen ökade i de svenska städerna ökade också forskningen inom ämnet (Van der Burgt 2006, s. 16). Redan under 1800-talet ifrågasattes områdets betydelse för individen, och konsekvenser av att bo i olika områden började diskuteras (Bergsten, 2010, s. 51). Intresset för grannskapseffekter som forskningsområde växte i Sverige fram under 1990 talet (Sundlöf 2008, s. 43). Att forska på grannskapseffekter är betydelsefullt eftersom individers livschanser kan bero på området där individen bor och växer upp. Kunskap om grannskapseffekter kan även ligga till grund för områdesbaserade politiska beslut som syftar till att minska segregationen (R. Andersson 2009, s. 41-65). Grannskapseffekter kan förklaras med flera olika modeller, som alla beskriver på vilket sätt individer påverkas av sin omgivning. Den kollektiva socialisationsmodellen förklarar hur framför allt barn och ungdomar påverkas av de vuxna i samma område. De barn som växer upp i områden där grannarna är av medelklass, kan genom dem tillägna sig betydelsen av att ha ett arbete eller utbilda sig (Sundlöf, 2008, s. 45). Vidare kan barn som växer upp i områden där de vuxna är välutbildade se dem som förebilder och på så vis stimuleras till att exempelvis satsa på skolan (Sundlöf, 2008, s. 181). På samma sätt kan grannskapseffekter ha en negativ påverkan på barns och ungdomars möjligheter genom att de som bor i ett område med få utbildade och arbetande vuxna har sämre tillgång av positiva förebilder (Kölegård Stjärne et al., 2007, s. 157). I motsats till den kollektiva socialisations-modellen, talar den sociala jämförelsemodellen för att det inte behöver vara till fördel att växa upp i områden med välbeställda grannar. Detta då individer jämför sina framgångar eller misslyckanden med sin omgivning och ger upp till följd av att de anser att konkurrensen i området är för hög. På så sätt kan utsatta individer omgivna av välbeställda grannar påverkas negativt av sin omgivning (Sundlöf, 2008, s. 46). 6

Grannskapseffekter kan vara problematiskt att mäta, då det kan vara svårt att skilja så kallade kontextuella effekter från kompositionella effekter. Kompositionella effekter är individuella och innebär att en individ påverkas av sina egenskaper samt faktorer såsom inkomst- och sysselsättningsstatus och föräldrars utbildning. Kontextuella effekter däremot är grannskapseffekter som kan uppstå i ett bostadsområde. Det kan även vara svårt att undersöka om grannskapseffekter är unika för ett område, eller om de är strukturella på en högre samhällsnivå (Bergsten, 2010, s. 196-197). Nedan följer en kortare sammanställning av en del av den forskning som tidigare gjorts på grannskapseffekter. Med den tidigare forskningen som utgångspunkt, analyseras längre fram i uppsatsen huruvida grannskapseffekter kan påvisas i vår undersökning. De resultat som undersökningen visar, jämförs med de resultat som tidigare forskare har visat. Eva Andersson (2001) ställde sig i sin avhandling frågan om bostaden och området kan påverka vad en individ blir utbildnings- och yrkesmässigt. Syftet med hennes forskning var att analysera betydelsen av omgivningen för individens socioekonomiska karriär i form av utbildning, sysselsättningsstatus och inkomst. Andersson använde sig bland annat av en intervjuundersökning, och enligt den tyckte föräldrar att det är av betydelse för barnens utbildning att bo i ett område med en bra skola för att barnen ska få en bra utbildning samt framtida möjligheter inför arbetslivet. Dessa familjer hade flyttat ifrån eller ville inte flytta till miljonprogramsområden då de trodde att barnen kunde påverkas negativt av sådana områden. Resultaten som lyftes fram från avhandlingens kvantitativa del visar att omgivningen har betydelse för människors socioekonomiska karriär, och den karriär som påverkas mest är utbildning (E. Andersson, 2001). Zara Bergsten är ytterligare en forskare som har skrivit om betydelsen av grannskapseffekter med syftet att bland annat undersöka vilka effekter blandade boendemiljöer har på individers socioekonomiska karriärer, som utbildning, inkomstutveckling och risk för arbetslöshet. Med blandade boendemiljöer menas att både fysiska aspekter såsom bostadsstruktur, och sociala aspekter såsom befolkningssammansättning är blandade. Resultatet visade att ungdomar som har vuxit upp i blandade bostadsområden har generellt högre studieresultat på gymnasiet jämfört med de som har vuxit upp i resurssvaga miljöer. Däremot har de som vuxit upp i blandade områden inte lägre studieresultat jämfört med de som har vuxit upp i resursstarka områden. Vidare, visade forskningen att barn påverkas olika av sitt bostadsområde beroende på deras föräldrars utbildningsnivå. Bostadsområdet har en större betydelse för barn med lågutbildade föräldrar och de påverkas i större utsträckning av grannskapseffekter. Hon menar att det kan bero på att de är mer lokalt bundna till sitt område och därför påverkas mer av sin boendemiljö (Bergsten, 2010). Likaså visade Sundlöf en existens av grannskapseffekter, då hon undersökte hur individers socioekonomiska karriär beror på var individen vuxit upp. Sundlöf visade att vissa områdestyper, framför allt resursstarka, är mer gynnsamma än andra för individers socioekonomiska karriärer (Sundlöf, 2008). 7

2.2 Definition av bostadsområde Vid studier av grannskapseffekter kan det vara problematiskt att definiera ett bostadsområde. Vad som utgör ett bostadsområde kan baseras på fysiska kännetecken, såsom hustyp, men även på befolkningens sammansättning och sociala nätverk. Då den sociala sammansättningen används för att definiera ett bostadsområde är det problematiskt att människors sociala relationer oftast inte är begränsade till detta område. Bostadsområdets betydelse för människors sociala liv, i och med en allt mer globaliserad värld har också blivit ifrågasatt (Bergsten, 2010, s. 181-182). Kommunikation via telefon och datorer kan även kan motverka att människor blir socialt begränsade till sitt bostadsområde (E. Andersson 2001, s. 38). Hur man uppfattar sitt bostadsområde kan också skilja sig mellan olika individer. Bergsten beskrev hur bostadsområdets betydelse kan skilja sig beroende på individens ålder. Barn spenderar ofta mer tid i sitt bostadsområde i jämförelse med vuxna, men det behöver inte betyda att barn känner till sitt bostadsområde bättre eller att de har en närmare relation till sitt område (Bergsten, 2010, s. 181-182). Även Sundlöf (2008, s. 67) påpekade att det, vid studier av grannskapseffekter, kan vara problematisk att använda befintliga uppdelningar av bostadsområden då de inte alltid överensstämmer med invånarnas egna uppfattningar av bostadsområdena. Eva Andersson (2001, s. 115) använde sig av intervjumetod för att få en uppfattning om hur individer ser på sina grannar och på sitt område. Liknande information har Van der Burgt istället inhämtat genom en dagboksstudie. Med denna metod har hon undersökt barns sociala nätverk, och kunnat samla in information över barnens rumsliga utbredning, samt kunnat avgöra hur mycket tid barnen tillbringar på olika platser och vem eller vilka de träffat. Denna metod är dock krävande, då det tar mycket tid både för deltagarna att föra dagbok och för den som ska analysera materialet (Van der Burgt, 2006, s. 56). Befintligt definierade områden kan även grupperas genom så kallad klusteranalys. Detta är en metod som både Eva Andersson (2001) och Sundlöf (2008) använde sig av vid studier av grannskapseffekter. Syftet med klusteranalys är att gruppera områden i homogena kategorier som har något gemensamt. Områden inom ett och samma kluster ska därför vara så lika varandra som möjligt (E Andersson, 2001, s. 65). Av det följer även att områden som inte ingår i samma kluster ska vara så olika varandra som möjligt (Sundlöf, 2008, s. 92). 2.3 Socialt arv och socialt kapital En individs socioekonomiska karriär har i tidigare forskning studerats med avseende på inkomst, utbildning och karriär (E. Andersson, 2001) (Sundlöf, 2008). Den socioekonomiska karriären kan vara av betydelse för individers livsmöjligheter, vilket gör det intressant att studera de bakomliggande faktorerna som påverkar denna. Vidare kan faktorerna delas upp i icke-rumsliga och rumsliga faktorer (E. Andersson 2001, s.16-17). Till de icke-rumsliga faktorerna hör bland annat konceptet socialt arv. Det sociala arvet är ett begrepp som myntades av Gustav Jonsson på 1960-talet som påvisar vilken betydelse familjen spelar för barns framtida liv (NE, Socialt arv, 2016). Det sociala arvet kan bestå av pengar, makt och egendom, men lika gärna av fattigdom, vanmakt och egendomslöshet (R. Andersson, 1998, s. 98-100). Exempel på icke-rumsliga faktorer som kan påverka den socioekonomiska karriären är föräldrarnas utbildningsnivå samt traditioner inom släkten, 8

vilka har sina ursprung i det sociala arvet (E. Andersson 2001, s. 16). Även fler faktorer än föräldrarnas utbildningsnivå påverkar barns studieresultat och studiemotivation. Hur mycket hjälp barnet får hemifrån och vilka förväntningar föräldrarna har på barnet, kan påverka barnets prestationer i skolan (Skolverket, 2012, s. 17). Ytterligare en aspekt som kan vara av betydelse för vilken bild barnen har av skolan är relationen mellan föräldrarna och skolan (Bunar 2001, se Dahlstedt, 2014, s. 241). Utöver det sociala arvets påverkan, har Behtoui, Nygård och Neergaard (2014, s. 262) skrivit att barns och ungdomars framgångar i skolan kan bero på individens sociala kapital. Ett socialt kapital kan beskrivas som en tillgång till ett socialt nätverk. Detta har genom tidigare forskning visat sig ha betydelse för en individs möjligheter på arbetsmarknaden (Behtoui, Nygård & Neergaard, 2014, s. 283). Till skillnad från det sociala arvet, behöver det sociala kapitalet inte komma hemifrån. Människors sociala omgivning skapas av de individer som bor i samma bostadsområde (E. Andersson 2001, s.16). Vidare innebär detta att till exempel individer vars föräldrar står utanför arbetsmarknaden, istället kan tillgodose sig sina kompisar eller sitt grannskap som en positiv resurs och därigenom erhålla ett socialt kapital (Tovatt, 2014, s. 328). Det sociala kapitalet kan genom området därmed liknas vid en rumslig faktor som påverkar individen. Då tidigare forskning visar att individens sociala bakgrund är av betydelse för såväl framgångar i skolan som på arbetsmarknaden, är det intressant att närmare studera detta, både med avseende på det sociala arvet och det sociala kapitalet. I uppsatsen ses det sociala arvet som en icke-rumslig faktor och den symboliseras av vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Det sociala kapitalet däremot, återspeglas i den generella utbildningsnivån i individernas olika grannskap och är därmed en rumslig faktor. Viktigt att poängtera är individens sociala arv och sociala kapital inte enbart beror på en viss utbildningsnivå, utan att detta endast är en avgränsning inom uppsatsen. 9

3. METOD I detta avsnitt beskrivs vilken metod som använts vid inhämtning av källmaterialet samt vilket tillvägagångssätt som tillämpats. Därefter följer en beskrivning av de skolområden som studerats. Sedermera återges de statistiska metoder som använts och därefter beskrivs hur data har analyserats. Avslutningsvis följer ett avsnitt med metodkritik. 3.1 Datainsamling I denna uppsats har kvantitativ metod använts. Data har samlats in genom en enkätundersökning som bidrar med svar från skolelever i Uppsala om deras inställning till skolan. Även befintlig data från Uppsala kommun har använts som innehåller statistik över kommunens geografiska områden. 3.1.1 Enkätundersökning Enkätundersökning är en tidseffektiv metod som möjliggör inhämtning av större mängder data. Det är viktigt att enkäten är tydligt utformad för att minimera risken för att respondenten inte lyckas fylla i enkäten korrekt eller inte kan svara på frågorna. Utelämnade eller ofullständiga svar bidrar till bortfall i undersökningen. Enkätundersökning som metod jämförs ofta med intervjumetod, och de båda medför olika för- och nackdelar. En begränsning med enkätundersökning, till skillnad från intervjumetod, är att det inte ges möjlighet att ställa följdfrågor. Respondenten har vanligtvis inte heller möjlighet att ställa frågor kring oklarheter med enkäten (Bryman, 2011, s. 227-230). För att undvika detta, var vi närvarande på skolorna när eleverna fyllde i enkäten och därmed kunde vi svara på frågor om eleverna var osäkra på hur de skulle besvara enkäten. Cedering (2016, s. 128) påpekade innebörden av den maktbalans som råder mellan skolungdomar som deltagare och den som utför undersökningen. Cederings resonemang av maktbalans avsåg intervjuer mellan henne som forskare och skolungdomar, men diskussionen går även att applicera på vår undersökning. I likhet med Cedering var vi vuxna som besökte skolmiljön och då vi, tillsammans med lärarna, hade bestämt när och hur undersökning skulle äga rum, måste vi tydliggöra för eleverna att deltagande i undersökning var frivillig och att de hade möjlighet att avbryta sitt deltagande när de ville utan vidare förklaring. Då samtliga ungdomar som besvarade enkäten var omyndiga informerades deras vårdnadshavare inför undersökningen. De fick ett informationsbrev med en kortare beskrivning av undersökningens syfte och hade dessutom möjlighet att kontakta oss för vidare frågor, se bilaga 1. Enkäterna delades ut till ungdomar i årskurserna 6, 7, 8 och 9 på fyra skolor i Uppsala. Samtliga grundskolor med klasser i de högre årskurserna i staden kontaktades och det var fyra skolor som tackade ja till att delta i undersökningen. Dessa skolor kan därmed ses som ett slumpmässigt urval. Årskurserna har valts ut för att vi tror att dessa elever var tillräckligt gamla för att veta vilken utbildningsnivå deras vårdnadshavare hade och även för att inställningen till skolan kan skilja sig mer mellan eleverna i grundskolan jämfört med elever i gymnasiet. Elever i en och samma gymnasieklass har alla valt ett visst gymnasieprogram och kan därför antas redan ha en mer homogen inställning till skolan som är beroende av vilket 10

gymnasieprogram de valt att studera, vilket skulle göra det svårt att motivera vilka program vi i så fall skulle undersöka. I enkätundersökningen svarade ungdomarna på påståenden gällande vad de hade för inställning till skolan, vad deras vårdnadshavare hade för utbildningsnivå samt i vilket område de bodde i, se bilaga 2. För att utforma enkätfrågorna studerades Skolinspektionens skolenkät som utförs en gång per termin av grundskoleelever i årskurs 5 och 9 samt årskurs 2 på gymnasiet (Skolinspektionen, 2017). Svarsalternativen till påståendena gällande deras inställning till skolan bestod av en fyrgradig skala, vilket tvingade dem att ta ställning. Värdet 1 på skalan innebar att de inte höll med påståendet och värdet 4 innebar att de höll med påståendet. Totalt svarade eleverna på tio olika påståenden, vilket gav varje elev ett snitt över deras inställning till skolan med värden mellan 10,0 och 40,0. Vilket område de bodde i besvarades genom att de angav sitt postnummer. Vidare, besvarade eleverna ytterligare några frågor men dessa togs sedan inte med i undersökningen. Dessa frågor fanns med ifall studiens syfte skulle komma att ändras. Tre av fyra skolor besöktes vid undersökningstillfället, medan en av skolorna valde att utföra undersökningen själva då de inte hade möjlighet att ta emot oss. Enkäten delades ut till 376 elever och genererade totalt 364 svar. Av dessa svarade åtta elever inte seriöst och räknades därmed genomgående som bortfall för uppsatsens samtliga delar. Enkätsvaren analyserades med avseende på tre olika utgångspunkter, och dessa presenteras i avsnitt 3.4 Analys av data. 3.1.2 Områdesfakta För att avgöra hur den generella utbildningsnivån såg ut i de bostadsområden där skolungdomarna bodde, användes tillgänglig data från Uppsala kommun som visade vilken utbildningsnivå som dominerade inom olika områden i Uppsala (Uppsala kommun, 2015). Denna statistik kallas områdesfakta och innehöll även statistik över bland annat andelen utrikesfödda i varje område, samt områdenas medelinkomst. Områdesfakta var indelad efter 47 geografiska områden i kommunen och eleverna som deltog i enkätundersökningen bodde i 36 av dessa områden. 3.2 Beskrivning av skolornas områden De fyra skolor som deltog i enkätundersökningen var utspridda i staden och låg i områden med olika social karaktär. Två av skolorna låg i områden där medelinkomsten var samma som medelinkomsten i kommunen, medan övriga två låg i områden där medelinkomsten var lägre än kommunens genomsnitt. Områdena där skolorna var belägna hade alla olika utbildningsnivå, där andelen vuxna med eftergymnasial utbildning sträckte sig från 22 % till 55 %. Detta kan jämföras med ett riksgenomsnitt där 42 % av befolkningen har eftergymnasial utbildning (SCB, 2016). De fyra områdena var även olika med avseende på flera andra parametrar, som arbetslöshet och etnisk tillhörighet. Arbetslösheten var mellan 1,5 % och 3,3 % i de olika områdena medan andelen utrikesfödda inom varje område varierade mellan 18 % och 34 %. Den första skolan som besöktes låg i den sydöstra delen av staden, i ett område där 26 % av den vuxna befolkningen hade eftergymnasial utbildning. Majoriteten av de elever som deltog i undersökningen bodde även i skolans närområde. En tredjedel av eleverna bodde i ett 11

närliggande område som skiljde sig något från det område där skolan låg. I detta område var så väl andel vuxna med eftergymnasial utbildning som medelinkomsten högre. Ett fåtal elever bodde utspridda längre ifrån skolans närområde. Den andra skolan som besöktes var belägen i den östra delen av staden, i ett område där andelen vuxna med eftergymnasial utbildning var 22 %. Även på den här skolan bodde majoriteten av de elever som deltog i undersökningen i skolans närområde. Den tredje skolan som besöktes låg i innerstaden. Området hade en hög utbildningsnivå, där 44 % av de vuxna hade eftergymnasial utbildning. Till skillnad från föregående skolor, bodde endast ett fåtal av de elever som deltog i undersökningen i skolans närområde. Majoriteten av eleverna bodde mycket utspritt i staden och var inte koncentrerade till en viss stadsdel. Den fjärde och sista skolan som deltog i undersökningen var belägen i stadens nordvästra del. Området som skolan låg i hade en hög utbildningsnivå, där 55 % av de vuxna hade eftergymnasial utbildning. Skolan låg därmed i det område som hade högst andel vuxna med eftergymnasial utbildning bland de undersökta och knappt en tredjedel av de elever som deltog i undersökningen bodde i skolans närområde. 3.3 Wilcoxon rangsummetest I denna uppsats användes en statistisk metod vid framtagning av resultaten, vilken förklaras nedan. Excel användes för datahantering samt för beräkningar av elevernas inställning till skolan. Därefter användes Matlabs inbyggda kommando ranksum, som returnerar ett p-värde, vid beräkning av Wilcoxon rangsummetest (Mathworks, 2017). Enkäten i denna undersökning hade påståenden på en ordinalskala där eleverna svarade på hur väl de höll med olika påståenden på en skala mellan 1 och 4. Vid ordinaldata kan användandet av medelvärdet bli missvisande och istället bör medianen undersökas. Ett test som undersöker om det finns någon statistisk skillnad mellan medianerna av två dataset är Wilcoxon rangsummetest. Wilcoxon rangsummetest är ett icke-parametriskt test som undersöker om två dataset kommer från samma fördelning. I testet används hypotesprövning där en nollhypotes och en mothypotes ställs upp. Wilcoxon rangsummetest testar huruvida nollhypotesen kan förkastas eller inte. Detta avgörs genom att studera det p-värde som testet ger. Detta värde anger hur stor sannolikheten är att nollhypotesen är sann, vilket innebär att om p-värdet är mindre än den valda signifikansnivån kan nollhypotesen förkastas (Wahlin, 2011, s. 285-298). Nedan följer ett exempel på hur Wilcoxon rangsummetest har använts i denna uppsats. H 0 : Inställningen till skolan skiljer sig inte mellan de elever som har högutbildade respektive lågutbildade vårdnadshavare. H 1 : Inställningen till skolan skiljer sig mellan de elever som har högutbildade respektive lågutbildade vårdnadshavare. Signifikansnivå: α = 0,05 Beräknat p-värde = 0,067 p-värde > α 12

På nivån 5 % kan nollhypotesen inte förkastas. Det går alltså inte att påvisa att det finns någon skillnad mellan ungdomars inställning till skolan beroende på deras vårdnadshavares utbildningsnivå. 3.4 Analys av data Enkätsvaren analyserades med avseende på tre olika utgångspunkter. Först studerades hur ungdomars inställning till skolan skiljer sig beroende på vilket bostadsområde de bor i. Därefter studerades hur inställningen skiljer sig mellan ungdomar med högutbildade respektive lågutbildade vårdnadshavare, oberoende av bostadsområde. Till sist undersöktes hur inställningen skiljer sig mellan ungdomar med högutbildade samt lågutbildade vårdnadshavare inom olika bostadsområden. Metoden som användes för att undersöka respektive del presenteras nedan. 3.4.1 Elevernas inställning till skolan beroende på bostadsområde För att undersöka om elevernas inställning till skolan skiljer sig beroende på vilken typ av bostadsområde de bor i delades de in i olika grupper. Detta gjordes genom att först koppla det postnummer som varje elev hade angivit i enkäten till ett bostadsområde. Trots att en befintlig indelning av bostadsområden kan vara problematiskt, användes områdesfakta från kommunen, för att definiera vad som utgör ett bostadsområde i denna uppsats. Detta då denna metod ansågs vara genomförbar inom tidsramen. Indelningen tar inte hänsyn till hustyper eller sociala nätverk, utan baseras enbart på en geografisk indelning. Utifrån områdesfakta delades dessa bostadsområden sedan in i tre olika områdesgrupper utifrån andel vuxna med eftergymnasial utbildning, vilket innebär att de områdesgrupper som bildades i första hand utgick ifrån en geografisk indelning och sedan ifrån en social indelning. Den första områdesgruppen som bildades, hädanefter refererad som områdesgrupp A, bestod av de områden där 13-25 % av den vuxna befolkningen hade eftergymnasial utbildning. Den andra områdesgruppen, kallad områdesgrupp B, bestod av de områden där 26-38 % av de vuxna hade eftergymnasial utbildning. Den sista områdesgruppen, kallad områdesgrupp C, bestod av de områden där 40-58 % av den vuxna befolkningen hade eftergymnasial utbildning. Gränserna för andel vuxna med eftergymnasial utbildning i respektive områdesgrupp kan avläsas i tabell 1. De bildade områdesgrupperna A, B och C bestod i sin tur av 17, 12 och 7 olika områden. Utifrån enkätsvaren angav 124 elever att de bodde i områdesgrupp A, 112 elever bodde i områdesgrupp B och 48 elever bodde i områdesgrupp C. Då områdesgrupperna A, B och C bildades, testades andra gränser för hur stor andel vuxna med eftergymnasial utbildning som skulle vara i respektive grupp, men en annan indelning av områden gav en ojämnare fördelning av antalet elever i varje områdesgrupp och ansågs därför inte vara bättre. De elever som inte angett sitt postnummer eller som angett ett ofullständigt postnummer räknades som bortfall. De elever som bodde på två ställen och som därför angav två postnummer samt de som bodde utanför Uppsala kommuns gräns togs också bort. På grund av detta togs 85 elever bort. Tillsammans med de åtta elever som inte hade svarat seriöst blev det totala bortfallet 93 elever i denna del. 13

Områdesgrupp Andel vuxna med eftergymnasial utbildning A 13-25 % B 26-38 % C 40-58 % Tabell 1. Andel vuxna med eftergymnasial utbildning i respektive områdesgrupp. Därefter beräknades hur stor andel av eleverna i varje områdesgrupp som hade positiv respektive negativ inställning till skolan. Inställningen baserades på varje elevs sammanlagda snitt, som kunde anta värden mellan 10,0 och 40,0 med en median på 25,0. De som hade ett snitt under medianvärdet ansågs ha en negativ inställning och de som hade ett snitt på eller över medianvärdet ansågs ha en positiv inställning. Ytterligare ett medianvärde för inställningen till skolan inom varje områdesgrupp beräknades. Dessa värden jämfördes sedan med hjälp av Wilcoxon rangsummetest för att statistiskt undersöka om inställningen till skolan skiljde sig mellan de olika områdesgrupperna. Figur 1 visar en schematisk bild över indelningen av elever i de olika grupperna. Elever Områdesgrupp A Områdesgrupp B Områdesgrupp C Figur 1. Indelning av eleverna utifrån områdesgrupper. 3.4.2 Elevernas inställning till skolan beroende på vårdnadshavarnas utbildningsnivå För att undersöka elevernas inställning till skolan beroende på deras vårdnadshavares utbildningsnivå användes alla enkätsvar där eleverna hade svarat ja eller nej på att minst en av vårdnadshavarna hade studerat på universitet. De som hade svarat vet ej på båda vårdnadshavarna togs inte med. De elever som hade svarat att minst en av vårdnadshavarna hade studerat på universitet räknades till gruppen med högutbildade vårdnadshavare, övriga elever tillhörde gruppen med lågutbildade vårdnadshavare. Figur 2 visar en schematisk bild över uppdelningen av elever med hög- och lågutbildade vårdnadshavare, där 259 elever svarade att minst en av vårdnadshavarna var högutbildad och 32 elever svarade att ingen av vårdnadshavarna var högutbildade. Det var 74 elever som svarade vet ej eller blankt och det 14

totala bortfallet blev därmed 82 elever eftersom 8 elever redan hade plockats bort. Även här beräknades, på samma sätt som i föregående del, hur stor andel elever med positiv respektive negativ inställning till skolan det fanns i de två grupperna. Vidare beräknades medianen för inställningen till skolan inom de två grupperna och jämfördes sedan med hjälp av Wilcoxon rangsummetest för att undersöka om det fanns någon statistisk skillnad mellan de två grupperna. Elever Lågutbildade vårdnadshavare Högutbildade vårdnadshavare Figur 2. Indelning av eleverna utifrån vårdnadshavarnas utbildningsnivå. 3.4.3 Elevernas inställning till skolan beroende på vårdnadshavarnas utbildningsnivå inom olika områden För att undersöka elevernas inställning till skolan beroende på vårdnadshavarnas utbildningsnivå inom de olika områdena användes de enkätsvar där både postnummer och vårdnadshavarnas utbildningsnivå hade angivits. Eleverna delades in i samma områdesgrupper som tidigare. Vidare delades eleverna in i olika grupper baserat på deras vårdnadshavares utbildningsnivå, likt föregående fråga. I områdesgrupp A svarade 89 elever att de hade högutbildade vårdnadshavare och 12 elever att de inte hade det. I områdesgrupp B var det 81 elever med högutbildade vårdnadshavare och 6 elever med lågutbildade vårdnadshavare. I områdesgrupp C svarade 35 elever att de hade högutbildade vårdnadshavare och 6 elever svarade att de inte hade det. Det totala bortfallet blev 127 elever i denna del. Figur 3 visar en schematisk bild över hur eleverna delades in i olika grupper. Med hjälp av Wilcoxon rangsummetest undersöktes sedan om det fanns någon statistisk skillnad i inställning till skolan mellan de elever med högutbildade vårdnadshavare och de med lågutbildade vårdnadshavare inom varje områdesgrupp. 15

Elever Områdesgrupp A Områdesgrupp B Områdesgrupp C Lågutbildade vårdnadshavare Högutbildade vårdnadshavare Lågutbildade vårdnadshavare Högutbildade vårdnadshavare Lågutbildade vårdnadshavare Högutbildade vårdnadshavare Figur 3. Indelning av eleverna utifrån områdesgrupp och vårdnadshavarnas utbildningsnivå. 3.5 Metodkritik Att säkerställa att eleverna fyllde i enkäten korrekt var svårt. Först och främst var det svårt att veta om eleverna var seriösa i sitt deltagande. Några enkätsvar var uppenbart oseriösa då de exempelvis hade fyllt i felaktig skola och skrivit opassande kommentarer. Det kan dock ha funnits oseriösa svar som vi inte upptäckte. Vi upplevde dessutom att många elever var osäkra på sina vårdnadshavares utbildningsnivå, och de kan därmed ha svarat felaktigt. Detta hade kunnat undvikas genom att de hade kunnat få i läxa att fråga sina vårdnadshavare om deras utbildningsnivå. Vi valde dock att inte göra det på grund av att det kan vara en känslig fråga och även för att inte behöva ta tid från lärarna. Vidare kan även en del elever ha angivit fel postnummer, men detta gick inte att upptäcka. Det finns också en risk att några av eleverna nyligen hade flyttat och därmed kan de i första hand ha påverkats av sitt tidigare bostadsområde. För att undersöka detta hade de kunnat svara på hur länge de bott i sitt område och var de hade bott tidigare. Då elevernas sociala relationer inte har undersökts i denna studie, har vi, likt Eva Andersson (2001, s. 36) antagit att det finns sociala relationer inom bostadsområdena. Vid sammanställning av enkätsvaren gjordes antagandet att en elev som hade svarat att en av vårdnadshavarna hade studerat på universitet räknades till gruppen med högutbildade vårdnadshavare. Hade dessa elever istället placerats i gruppen med elever med lågutbildade vårdnadshavare, hade resultatet eventuellt påverkats. Vi kunde inte avgöra vilken vårdnadshavare eleven influerats mest av och det var därför svårt att avgöra vilken grupp dessa elever skulle ha placerats i. Samtliga resultat analyserades utifrån enkätsvaren som eleverna själva angav, vilket innebär att felaktiga svar kan ha påverkat resultatet och därmed studiens trovärdighet. 16

4. RESULTAT Nedan presenteras uppsatsens resultat, vilka följer samma ordning som avsnitt 3.4 Analys av data i metodkapitlet. Resultatets två första delar visar delvis hur stor andel av eleverna som hade positiv respektive negativ inställning till skolan i respektive studerad grupp. Därtill visar resultatets samtliga tre delar vad medianen till inställningen till skolan var inom respektive studerad grupp samt om skillnaderna grupperna emellan var signifikant. Utöver en förklarande text, åskådliggörs resultatet med hjälp av figurer och tabeller. Avslutningsvis innehåller kapitlet en kortare sammanfattning av resultatet. 4.1 Elevernas inställning till skolan beroende på bostadsområde Figur 4 nedan illustrerar hur stor andel av eleverna i varje områdesgrupp som hade positiv respektive negativ inställning till skolan. Inställningen baserades på varje elevs sammanlagda snitt, där de som hade ett snitt under medianvärdet ansågs ha negativ inställning och de som hade ett snitt på eller över medianvärdet ansågs ha en positiv inställning. Snittet kunde anta värden mellan 10,0 och 40,0, vilket gav en median på 25,0. I områdesgrupp A, B och C hade 86 %, 82 % respektive 81 % av eleverna positiv inställning till skolan. Vidare visade resultatet att det inte fanns någon signifikant skillnad på signifikansnivån 5 % mellan elevernas inställning till skolan beroende på vilken områdesgrupp de bodde i. Tabell 2 visar medianvärdet till elevernas inställning till skolan i varje områdesgrupp. Mellan vardera grupp översteg p-värdet signifikansnivån, vilket innebar att nollhypotesen om lika medianvärde inte kunde förkastas. I tabell 3 visas p-värdena mellan respektive områdesgrupp. 100 80 60 40 Negativ inställning Positiv inställning 20 0 Områdesgrupp A Områdesgrupp B Områdesgrupp C Figur 4. Andel elever med positiv respektive negativ inställning till skolan i varje områdesgrupp. I Områdesgrupp A, B och C hade 13-25 %, 26-38 % respektive 40-58 % av den vuxna befolkningen eftergymnasial utbildning. 17

Områdesgrupp Median A 31 B 30 C 30 Tabell 2. Medianen för inställningen till skolan i respektive områdesgrupp. Områdesgrupp p-värde A-B 0,1108 A-C 0,4215 B-C 0,7161 Tabell 3. p-värde mellan varje områdesgrupp. 4.2 Elevernas inställning till skolan beroende på vårdnadshavarnas utbildningsnivå Figur 5 visar hur stor andel av eleverna som hade positiv respektive negativ inställning till skolan för elever med högutbildade respektive lågutbildade vårdnadshavare. Huruvida inställningen ansågs vara positiv eller negativ avgjordes på samma sätt som i föregående avsnitt. Bland de elever som hade högutbildade vårdnadshavare hade 85 % positiv inställning till skolan och bland de elever med lågutbildade vårdnadshavare hade 81 % positiv inställning. Resultaten visade dessutom att elevernas inställning till skolan inte skiljde sig beroende på vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Medianvärdet för respektive grupp samt p-värdet mellan grupperna presenteras i tabell 4. Då p-värdet var större än signifikansnivån gick det inte att påvisa någon signifikant skillnad på nivån 5 % mellan dessa grupper. Nollhypotesen om lika medianvärde kunde därmed inte förkastas på denna nivå. Däremot var p-värdet mindre än signifikansnivån, då denna var på 10 %. Detta innebar att nollhypotesen om lika median kunde förkastat med en sannolikhet på 90 %. 18

100 80 60 40 Negativ inställning Positiv inställning 20 0 Elever med högutbildade vårdnadshavare Elever med lågutbildade vårdnadshavare Figur 5. Andel elever med positiv respektive negativ inställning till skolan bland de som hade högutbildade respektive lågutbildade vårdnadshavare. Median för elever med lågutbildade vårdnadshavare Median för elever med högutbildade vårdnadshavare p-värde 30 31 0,0832 Tabell 4. Medianen över inställningen till skolan för elever med högutbildade respektive lågutbildade vårdnadshavare samt p-värdet mellan grupperna. 4.3 Elevernas inställning till skolan beroende på vårdnadshavarnas utbildningsnivå inom olika områden Resultatet visade att det inte var någon signifikant skillnad i inställning till skolan beroende på om eleverna hade högutbildade eller lågutbildade vårdnadshavare bland de elever som bodde i områdesgrupp C. Likaså visade resultatet att det inte var någon signifikant skillnad i inställning till skolan beroende på vårdnadshavarnas utbildningsnivå bland de elever som bodde i områdesgrupp B. Däremot visade resultatet att det fanns en signifikant skillnad i inställningen till skolan mellan de elever med högutbildade respektive lågutbildade vårdnadshavare bland de elever som bodde i områdesgrupp A. Medianen för respektive grupp kan avläsas i tabell 5. I tabell 5 anges även p-värdet mellan de med högutbildade och lågutbildade vårdnadshavare i respektive områdesgrupp. I områdesgrupp A understeg p-värdet signifikansnivån, vilket innebar att nollhypotesen om lika inställning till skolan kunde förkastas. I de övriga två områdesgrupperna var p-värdet större än signifikansnivån och motsvarande nollhypotes kunde därmed inte förkastas. 19

Områdesgrupp A Områdesgrupp B Områdesgrupp C Median för elever med lågutbildade vårdnadshavare Median för elever med högutbildade vårdnadshavare p-värde 28 27,5 30,5 32 30 30 0,0451 0,1963 0,9410 Tabell 5. Medianen över inställningen till skolan i varje grupp samt p-värdet mellan medianen i respektive områdesgrupp. 4.4 Sammanfattning av resultaten Resultatets två första delar visade att en övervägande majoritet av eleverna hade positiv inställning till skolan. Detta gällde för samtliga grupper som undersöktes, det vill säga både då eleverna delades in grupper baserat på den områdesgrupp de tillhörde samt då eleverna delades in i grupper baserat på deras vårdnadshavares utbildningsnivå. Vidare visade resultatets två första delar att det varken fanns någon signifikant skillnad i inställningen till skolan mellan elever i olika områdesgrupper eller mellan elever med högutbildade respektive lågutbildade vårdnadshavare. Den tredje och sista delen av resultatet visade en signifikant skillnad i inställning till skolan mellan de elever som hade lågutbildade respektive högutbildade vårdnadshavare, bland de som bodde i områdesgrupp A. Motsvarande resultat för eleverna i områdesgrupp B och C, visade däremot inte någon signifikant skillnad. 20

5. DISKUSSION Nedan presenteras uppsatsens diskussionskapitel. I avsnittet analyseras först resultatets tre huvudsakliga delar. Därefter följer en vidare analys av datainsamlingens påverkan av resultatet. Avslutningsvis ges ett par exempel på hur studien kan utvecklas vid fortsatt forskning inom området. 5.1 Bostadsområdets betydelse Resultatets första del visade att en stor majoritet av eleverna i samtliga områdesgrupper hade en positiv inställning till skolan. Endast 14 %, 18 % och 19 % av eleverna angav att de hade en negativ inställning till skolan i respektive områdesgrupp. Vidare visade resultatet att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan medianerna i de olika områdesgrupperna. Detta innebar alltså att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan elevernas inställning till skolan beroende på vilken områdesgrupp de tillhörde. Antalet elever i varje områdesgrupp skiljde sig åt, vilket kan ha påverkat resultatet. I områdesgrupp A placerades drygt dubbelt så många elever som i områdesgrupp C. Dock tillåts populationerna vara av olika storlek vid användande av Wilcoxons rangsummetest och därför kan resultatets beräkningar anses vara trovärdiga. Skillnaden i antalet elever inom vardera grupp kan däremot ha fått större effekt vid beräkning av andel elever med positiv respektive negativ inställning till skolan. I områdesgrupp C, med färst antal elever, var det endast nio elever som ansågs ha negativ inställning till skolan, trots det representerade de 19 % av hela områdesgruppen. Då denna grupp var påtagligt mindre än de övriga två, innebar det att varje enskilt svar i gruppen gav större påverkan på procentsatsen. De ovan nämnda resultaten skiljer sig från Bergstens (2010, s. 226), som visade att det fanns ett positivt samband mellan gymnasieelevers studieresultat och utbildningsnivån i bostadsområdet samt att det fanns en signifikant skillnad i studieresultat mellan de som vuxit upp i områden med låg utbildningsnivå och de som vuxit upp i områden med högre utbildningsnivå. Till skillnad från Bergsten (2010, s. 220) fokuserade vår undersökning på elevernas inställning till skolan, medan Bergsten bland annat undersökte om elevers betyg skiljer sig mellan elever som vuxit upp i olika miljöer och som har olika familjebakgrund. Inställningen till skolan kan till viss utsträckning tänkas återspeglas av elevens betyg, men de behöver inte ha något samband då inställningen till skolan kan bero på mer än enbart betyget. En elev med höga betyg, men som lider av utanförskap skulle trots sina höga betyg kunna ha en negativ inställning till skolan. På samma sätt kan en elev med låga betyg ha en positiv inställning till skolan om denna tycker att skolan är viktig och trivs bra, men har svårigheter med att få höga betyg. Ytterligare en skillnad mellan vår och Bergstens undersökning är att Bergsten studerade gymnasieelever, medan vi studerade elever i grundskolans högre årskurser. Om vår studie hade genomförts på gymnasieelever, skulle resultatet kunnat bli annorlunda och eventuellt överensstämt med Bergstens. Ungdomars framgångar i skolan kan bero på individens sociala kapital (Behtoui, Nygård & Neergaard, 2014, s. 262). Det sociala kapitalet behöver inte komma hemifrån, utan kan komma från kompisar eller grannskapet (Tovatt, 2014, s. 328). Utifrån resultatet gick det inte att konstatera huruvida eleverna påverkades av sitt sociala kapital, 21

eftersom det inte gick att påvisa någon signifikant skillnad i inställningen till skolan mellan de olika områdesgrupperna. Behtoui, Nygård och Neergaard (2014) undersökte elevers framgångar i skolan och inte deras inställning till skolan vilket utgör en skillnad mellan studierna. Men med samma argument som tidigare, kan inställningen till skolan tänkas speglas av framgångarna, även om det inte behöver vara så. Trots att resultaten visade att inställningen till skolan inte skiljer sig beroende på vilket område eleverna bor i, vore det förenklat att dra slutsatsen att ungdomarna inte påverkats av det sociala kapitalet eller av rumsliga faktorer. Det är möjligt att elevernas inställning till skolan har påverkats av rumsliga faktorer, men att detta inte syns i undersökningen, då några ytterligare rumsliga faktorer utöver utbildningsnivå inte studerades. Vid användande av klusteranalys, hade flera rumsliga faktorer tillsammans lagt grunden för de olika områdesgrupperna, vilket eventuellt hade givit ett annat resultat som hade kunnat förklara den rumsliga faktorns påverkan. Vidare kan eleverna ha påverkats av sitt sociala kapital, men om detta inte var begränsat till bostadsområdet har det inte kunnat påvisas i undersökningen. Eleverna kan även ha påverkats av sina kompisar, både inom och utanför området, men detta kunde inte heller visas. Då resultatet inte visade någon signifikant skillnad i inställning till skolan mellan områdesgrupperna var det inte möjligt att visa att grannskapseffekter existerade och därmed påverkade elevernas inställning till skolan. Det fanns inget som pekade på att elevernas inställning till skolan skulle ha påverkats av hur stor andel av den vuxna befolkningen i området som hade eftergymnasial utbildning. Om resultatet hade visat att eleverna i områdesgrupp C hade haft en mer positiv inställning till skolan än övriga två områdesgrupper, hade detta eventuellt kunnat förklaras genom grannskapseffekter. En tänkbar förklaring, hade då varit att eleverna i områdesgrupp C influerats av sitt område och sett de vuxna med eftergymnasial utbildning som förebilder. På liknande sätt, hade grannskapseffekter kunnat vara en möjlig förklaring om eleverna i områdesgrupp A hade haft en mer negativ inställning till skolan, än övriga områdesgrupper, vilket i så fall hade kunnat bero på avsaknad av positiva förebilder. Viktigt att poängtera är att undersökningens resultat inte med säkerhet kan utesluta att grannskapseffekter finns samt utesluta att de har påverkat ungdomarna, trots att resultatet inte visade någon skillnad mellan grupperna. Ytterligare en förklaring till att resultatet inte har kunnat påvisa några grannskapseffekter, kan vara för att de är svåra att mäta då en individs sociala nätverk inte är begränsat till ett område (Bergsten, 2010, s. 181). 5.2 Vårdnadshavarnas betydelse I studiens andra del, undersöktes hur elevernas inställning till skolan påverkades av deras vårdnadshavares utbildningsnivå. Enligt resultatet var medianvärdet för inställning till skolan bland de elever med högutbildade vårdnadshavare något högre än motsvarande värde bland de elever med lågutbildade vårdnadshavare. Trots det, var denna skillnad inte signifikant på nivån 5 %, vilket innebar att inställningen ansågs vara oberoende av vårdnadshavarnas utbildnings-nivå. På nivån 10 % fanns det däremot en skillnad mellan grupperna, och inställningen till skolan visade sig vara lägre bland elever med lågutbildade vårdnadshavare. Denna signifikansnivå ansågs dock vara för låg för att slutsatser skulle kunna dras. Detta innebar alltså att det sociala arvet, enligt resultatet, inte har någon betydelse för elevernas inställning till skolan, då det sociala arvet endast syftar till vårdnadshavarnas utbildningsnivå. 22