Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete

Relevanta dokument
IT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.

Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet

HR, digitalisering och arbetsmiljö

IT i arbetet kognitiva arbetsmiljöproblem

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digitaliseringen och ledarskap

Arbetsmiljö vid IT-stött arbete. En kort introduktion

Kursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? Människa-datorinteraktion 1MD016, 5hp. T ex:

Användbarhet vem bryr sig?

Checklista för god arbetsmiljö vid datorstött arbete

Digital Arbetsmiljö. Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl fysisk, psykosocial

Kursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? T ex: Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Kursen: Sjukvårdsarbete. Människa-datorinteraktion 5hp. IT-inst. / MDI-avd. Anders Jansson Lars Oestreicher Bengt Sandblad Bengt Göransson Thomas Lind

Åtgärder för en väl fungerande IT-arbetsmiljö. Sacos policy

Jan Gulliksen Gulan Vicerektor för Digitalisering Professor i Människadatorinteraktion

Arbete vid bildskärm. Arbetsmiljöverket

AKTUELL FORSKNING FÖR STATSFÖRVALTNINGEN NR 8. IT-stöd i arbetet utveckling, införande och arbetsmiljö BENGT SANDBLAD

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Ser ni utvecklingen?

Befintligt regelverk och framåtblickande om digital arbetsmiljö

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Litteraturvetenskapliga institutionen läsåret 2013/2014

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Företagshälsovården behövs för jobbet

en metod för att utveckla det framtida IT-stödda arbetet

Tillgänglig arbetsmiljö

Ekonomiadministratörernas IT- relaterade arbetsmiljö vid Uppsala universitet

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Så skapar du en god digital arbetsmiljö

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2

Stressbarometern 2013

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

IT och användbarhet. KIA-projektet. Kvalitet i (IT-)användning Uppsala universitet

Arbetsmiljö och utformning av datorstöd

Belasta rätt vid personförfl yttning

Tillgänglig arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

DIGITAL ARBETSMILJÖ Jonas Söderström Vårmöte Arbets- och miljömedicin Uppsala 10 april 2014

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.

Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB

Examensarbete Karlstads Teknikcenter. Belastningsbesvär hos vårdadministratörer. Karlstads Teknikcenter

Användarcentrerad Systemutveckling

ADA metoden. Sammanfattning. En metod för bedömning av datasystems användarvänlighet och kognitiva arbetsmiljöproblem

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

IT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Ekonomiskhistoriska institutionen läsåret 2010/2011

Avdelningen för Människadatorinteraktion

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Människa-datorinteraktion 1MD016, hösten 2011 Användarcentrerad systemdesign september 2011

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 2

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Avdelningen för Människadatorinteraktion

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Chaos om IT-projekt..

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016


Människa-datorinteraktion i hälsooch sjukvård. Lokal anpassning. Automatiserade processer. Mänskligt minne

VIHO-projektets arbetsmetoder

Användarcentrerad systemdesign

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Förstudierapport: Införande av verksamhetsstödjande IT-system

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få!

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet. Version: 1. Ansvarig: Björn Ahlnäs

Kränkande särbehandling

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

STRESS- höna eller ägg?

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

ARBETSMILJÖPLAN för institutionen för Tillämpad informationsteknologi (ITIT)

Chaos om datorprojekt..

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Personalavdelningens PA-handbok

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan.

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Avdelningen för Människadatorinteraktion. Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc

Användarcentrerad systemdesign

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Transkript:

Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se IT i svenskt arbetslivet 70% använder IT dagligen. 35% använder IT minst halva dagen. Inom kontor (25% av totala arbetskraften) använder c:a 95% datorer, många 100% av dagen. Negativa hälsoeffekter ökar ständigt! Vilka får del av den nya tekniken? UsersAwards IT-karta visar bl a: IT-användning per sektor: Industri 50% Livs 30% Metall 60% Industritjänstemän 100% Ingenjörer 100% 1

Datorstött arbete......innebär inte att man ska hantera en dator, utan att man ska utföra ett arbete med hjälp av en dator (=ett verktyg), som ska stödja, inte störa. Datorstöd inte datorstörd! I många datorstödda arbetssituationer blir man utsatt för flera höga krav, samtidigt som det finns problem i förutsättningarna för att klara uppgifterna. Vi är, biologiskt sett, till viss del fortfarande samma gamla urtidsmänniska.. 2

blir belastade och reagerar med stress, men ofta utan att kunna eller få avreagera oss. Arbetsmiljö i stort Fysisk arbetsmiljö Bra riktlinjer och metoder finns Dessa används inte alltid. Psykosocial arbetsmiljö Mycket är känt, ibland svårt att vidtaga bra åtgärder. Kognitiv arbetsmiljö Man tillåts inte jobba effektivt Är viktiga att förstå i samband med ITstött arbete Ett bra arbete Karasek & Theorell: starkt hög Stöd Kontroll Ett bra arbete Krav höga 3

Ett dåligt arbete svagt Stöd Kontroll låg Krav höga Ett farligt arbete! Viktiga arbetsmiljöproblem vid datorstött arbete Bundenhet Styrning Stress Ögonbesvär. Belastningsbesvär Stressrelaterade psykosomatiska besvär Kognitiva arbetsmiljöproblem......uppstår när något i arbetssituationen förhindrar oss från att använda våra kunskaper och färdigheter på ett effektivt sätt, t ex en dålig arbetsorganisation, ett dåligt IT-stöd fel funktionalitet dåligt användargränssnitt dålig teknisk funktion 4

Undersökningar visar T ex: 70% av (kvinnliga) kontorsarbetare uppvisar regelbundna belastningsbesvär. Handled-, arm-, skuldra-, rygg-, ögonproblem är vanliga. Sådana problem leder till sjukfrånvaro och produktionsbortfall. Ny IT leder till ökade (upplevda) krav. Upplevd egenkontroll minskar ofta. Hur mår man på jobbet? Ökad datorisering leder oftast till (upplevda) ökade krav. Detta måste mötas med ökad egenkontroll, socialt stöd m.m. Vi ser idag i många verksamheter att det är tvärt om: upplevd och verklig kontroll och stöd minskar!! Detta vet vi leder till stora arbetsmiljöproblem!! Är dagens IT-stöd effektiva? Många jobbar med datorstöd 100% av dagen. C:a 20 min. teknikstrul per dag är inte ovanligt. I en del arbeten har 70% dagliga belastningsproblem. Ökad datorisering leder ofta till ökade krav, belastningar och upplevd stress 5

Ett påstående. Dålig IT kostar idag samhället och arbetslivet flera 10-tals miljarder kronor om året! Nyttoeffekterna är säkert större än de negativa kostnaderna men man borde kunna minska på problemen rejält!! Vad är det som kostar? Störningar i arbetet pga krånglande teknik Förlorad arbetstid pga dålig användbarhet Ineffektiv systemutveckling Sjukskrivning m.m. pga belastningsskador av olika slag Vägar till minskad ohälsa Mindre tid vid datorn (?) Bättre teknik Bättre utformade IT-stöd, funktion, utformning, gränssnitt Ökad delaktighet i hela utvecklingsoch införandeprocessen Beakta arbetsmiljö och hälsa, i alla dess aspekter, vid systemutveckling Ökad kompetens om att arbeta effektivt med de nya verktygen 6

Användarcentrerad utveckling, bl a Beställ användbarhet och nytta, inte bara funktion Verksamhetsutveckling inte systemutveckling Aktiv användarmedverkan (användarstyrning) Beakta användbarhet, nytta och arbetsmiljö under hela utvecklingsprocessen En iterativ process, med successiva prototyper och utvärderingar Vad säger lagen? Arbetsmiljölagen säger att vi ska skapa ett arbete präglat av: variation, social kontakt och samarbete, sammanhang mellan arbetsuppgifter, möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling, självbestämmande, yrkesmässigt ansvar Lagar och förordningar Arbetsmiljöverkets (AV) föreskrift ASF 1998:5, Arbete vid bildskärm : Regler och råd avseende fysiska och psykosociala faktorer vid bildskärmsarbete, inklusive krav på programvara och IT-system. 7 i föreskriften lyder: Arbete vid bildskärm som är starkt styrt eller bundet i fysiskt eller psykiskt avseende eller är ensidigt upprepat får normalt inte förekomma. 7

ASF 1998:5 forts. 10 säger att system och program skall: vara lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgifter och användare, vara lätta att använda, kunna anpassas till användarens kunskaps- och erfarenhetsnivå, ge återkoppling om det utförda arbetet, visa information i format och takt som är anpassad till användaren, särskild hänsyn skall tas till ergonomiska principer som gäller förmågan att uppfatta, förstå och bearbeta information, kontroll av arbetstagarens arbetsinsats via systemet får inte utföras utan dennes vetskap. Standarder: ISO 9241 innehåller principer för utformningen av människa datordialog. Dialogen ska vara: lämplig för uppgiften, självbeskrivande, kontrollerbar, förutsägbar, feltolerant, individuellt anpassningsbar. ISO 13 407 behandlar principer och metoder för användarcentrerad systemutveckling. ISO 9241: Definition av användbarhet: Den utsträckning i vilken en specificerad användare kan använda en produkt för att uppnå specifika mål, med ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredsställelse, i ett givet användningssammanhang 8

Hur ska morgondagens teknik se ut? Det vet vi inte! Det viktiga är att skapa: Kunskapsgrunder Processer Maktfördelning Kunskapsgrunder Vi vet mycket om vad man borde göra. Om detta tillämpades skulle många problem lösas. Så görs inte! Utgå från kunskaper om människor och deras arbete. IT ska effektivt stödja och utveckla. Processer Verksamhetsutveckling, inte systemutveckling. Hur bedrivs teknikutveckling, som del av detta? Hur beställs IT-stöd? Systemutvecklingsmodeller måste stödja användbarhet, arbetsmiljö... Användarstyrd utveckling i praktiken. 9

Makten över utvecklingen Beställarkompetens Användarstyrd utveckling Konsumentrörelser Användarcertifiering Myndighetsutövning - inspektion 10