2014 Anna Maria /Mia/ Westlund Barnmorska IBCLC Li#eratur! Breastfeeding: A Guide for the Medical Profession Ruth Lawrence, Robert Lawrence! Human Lactation Jan Riordan! Immunobiology of Human Milk Lars-Åke Hansson! Amningsboken Kristin Svensson! Att amma Nanna Bylund! Amning idag Gothia Förlag! Amning i vardagen Marit Olanders! Att flaskmata Petra Jankov Picha Internetresurser! www.amningshjalpen.se på länksidan hittar ni allt Alfabet.reg: V vårdprogram AMSAK! www.breastfeedinginc.ca/! www.breastfeeding.com videoclips! www.ammehjelpen.no instruktionsfilmer! www.janusinfo.se amning och läkemedel! http://www.attflaskmata.se/! Till dig som inte ammar Karolinskas skrift http://www.karolinska.se/upload/verksamheternas%20filer/kvinnokliniken/kk %20Solna/Inte%20ammar.pdf Förväntningar och tankar hos mammorna/föräldrarna A.tyder 1ll amning! Stark tillit och motivation! Svag tillit stark motivation! Ej så motiverad väljer annat Inte amma! Vet inte/vågar inte/vill inte! Vet/vågar/vill 1
Alla arter har sin egen mjölk Perfekt anpassad till den egna avkommans behov Stödet vik1gt! Nära och kära partner viktigast..! BVC! Amningshjälpen!.. Mjölkproduk1on Laktogenes I (mitten av grav till ett par- tre dgr pp) Endokrin reglering. Mjölksyntesen startar. Bröstet förändras. (Kan ej förhindras...) Laktogenes II När placenta lossat faller östrogen o progesteron så att prolaktin inte längre hämmas Prolaktin stiger till högsta nivå. Mjölkproduktionen tar fart när nivåerna av östrogen och HPL efter ett par dagar minskat ordentligt. Denna tid karatäriseras av en stängning av passagen mellan de mjölkproducerande cellerna. Mjölkproduktionen skiftar från endokrin regulering till att handla om stimulans och tömning av bröstet. Stimulering av bröstet i starten gynnar utveckling av prolaktinreceptorer, antalet receptorer viktigare för mjölkproduktionen är mängden prolaktin Därefter sjunker prolaktinnivåerna, men om mamman ammar får hon ett prolaktinpåslag vid varje amning och nedtrappningen sker på så vis långsammare. Om brösten inte stimuleras sjunker prolaktin till normal nivå efter ca 1-2 veckor. Lactogenes III ( galactopoes) /Lacta1on upprä#hållande av mjölkproduk1onen Produktionen styrs från hypotalamus via en Prolaktin- Inhibiting Factor (PIF), som hämmar utsöndringen av prolaktin (autokrin regulering). Då bröstvårtan stimuleras och bröstet töms hämmas PIF detta är alltså förutsättningen för att etablera och upprätthålla produktionen. Själva tömningen av bröstet har stor betydelse, - mjölken innehåller ett protein: Feedback Inhibitor of Lactation (FIL), som hämmar produktionen när bröstet blir fullt. Utdrivningsreflex Oxytocinfrisättning Oxytocin i blodet Sensoriska impulser från bröstvårtan Före och under amningen, mor släpper mjölken Lugn och ro-hormon Stresskänslig Barnet diar/ suger Betingad reflex Livmodern drar ihop sig 2
Mjölkproduktion Mjölkflöde Prolaktinfrisättning Prolaktin i blodbanan Barnet diar/suger Sensoriska impulser från bröstvårtan Högre prolaktinnivåer på natten Stiger vid amning för att producera Undertrycker ägglosning Hur spelar mammas självförtroende in? Kärlek till barnet Tillförsikt Barnets ljud Åsynen av barnet Smärta Oro Stress Tvivel Mjölkproduk1on Mjölkproduk1on /mjölkmängd Produktionen påverkas av hur fyllt bröstet är. Ju mindre mjölk i bröstet, ju mer produceras. Mjölkproduktionen är därför störst direkt efter amning och det har betydelse för mjölkproduktionen från den ena måltiden till den andra. Barn inte äter lika mycket vid alla måltider så det har inte så stor betydelse sett över dygnet. Fullt Bröst = långsammare mjölkproduktion Tomt Bröst = snabbare mjölkproduktion Mjölkproduktionen fortsätter så länge bröstet töms. När produktionen avtar (involution) tillbakabildas de mjölkproducerande cellerna och mjölkkörtlarna, men aldrig helt. Tänk på mängden mjölk i brösten / lagringskapaciteten som en kopp! Man kan lätt dricka en stor mängd vatten under dagen, vilken storlek man än har på koppen liten medium eller stor. Men använder man en mindre kopp behöver den fyllas på oftare.. Kolostrum! Tjock, klar eller gulaktig finns där direkt efter förlossningen (även före)! Små volymer 2-20ml per amning! Rikt på protein och mineraler, vitamina+d låg halt av fett! Immunoglobuliner skyddar barnet! Fungerar som laxativ! Mkt lättsmält, skonsamt för mage och tarm Op#mal start! Första amningen inom två timmar efter förlossningen /man kan börja om /! Prolaktinnivåer som högst inom 6 tim efter förl. 3
Hud- mot- hud Barnet ini1erar Signalfas/kommunikationsfas sökfas/rootingreflex sugningsfas/snabbsugninglångsamsugning eftersugningsfas bra tag! Barnet tar tag Börja näsan i höjd med vårtan! Gapar stort! Ev. Kan mor stryka med bröstvårtan mot läppen för att stimulera rootingreflexen så att barnet gapar stort! När barnet gapar som störst, förs barnet emot bröstet - överläppen behöver bara precis nå över bröstvårtan låt barnet ligga tätt intill mors kropp. Bild NHS uk Överläppen precis över vårtan Laid back Bild NHS uk Bild LLL 4
Olika beteenden de första dygnen! Dygn 1 - sover mkt. Hud- mot- hud - ev handmjölka! Dygn 2 vid bröstet hela tiden. Viktigt : BRA TAG! Bra a# veta/självkontroll! Titta på bröstvårtan efter amning! Den ska vara utsugen och rund som ett geléhallon! Ej tillplattad = för nätt tag! Ej peka åt ovanligt håll = barnet har legat för långt åt det hållet! Sugblåsor normalt första veckan.! Sår som inte läker behöver hjälp!! Dygn 3-5 mogen mjölk Svullna bröstkörtlar Amningsbeteende första 1den! Suger släpper, behöver börja om för att få bra tag.! Suger aktivt - slösuger / somnar! Paus inte färdig!! Förrätt huvudrätt efterrätt! Max 1 tim för att :! Bättre med fler än få och låånga amningar Goda tecken! Barnet diar villigt (minst) 8-12 ggr /dygn! Bajsar varje dag de första 3 veckorna! Kissar ca 5-6 våta blöjor! Verkar nöjd emellan amningarna Hur ofta?! Natt : medeltal amningstillfällen vid 2v 2.9ggr vid 12v 1.3ggr vid 20v 1.8ggr! Variation antal amningstillfällen vid 2v 2.9 10.8 dagtid och natten 1.0 5.1ggr! De första 6 mån endast 2% som inte ammas nattetid Acta Paediatr. 1999 Feb;88(2):203-11 5
Hur länge?! WHO rekommenderar helamning i 6 månader och delamning i 2 år eller längre! Annan kost bör introduceras i skydd av amning tidigast vid 4 mån ålder Undvik a#! Forcera barnet till bröstet! Trycka eller hålla fast barnets huvud mot bröstet! Skrik vid bröstet! Ge nappflaska i tidigt skede Vanliga företeelser Många sä# a# amma hobbyamma?! Ca 2mån innan amning är etablerad- trygg mor..! 4 mån planar i vikt oro för lite mjölk! 5 mån inte tid att dia! 6 mån äälskar mamma, mys o lugn! kan sitta med vid bordet och plocka i sig smakprov själv..! 9 mån utforskar världen återvänder för en slurk! Övergång- 1 år.äter bra med annat.! 1,5 år vill dia oftare. Amningsnapp! Individuell bedömning utifrån mammans situation. Viktigt att mammans välbefinnande runt amningen förbättras.! Få behöver amningsnapp. Orsaken till önskan/rekommendation? Rund bröstvårta efter avslutad amning! Hjälp få bort nappen? Fördelar + Lätt att föra in i barnets mun, stimulerar sugreflex lättare behålla taget (prematurer) Kan ge visst skydd och lindring vid sår/smärta Nackdelar - Kan ge skavsår Kan ge minskad mjölkproduktion/dålig viktuppgång Ökad risk för infektioner (svamp o bakterier) Barnet vänjer sig och har svårt att ta bröstet Naturellt Sammanfattning! Initiera amning vid barnets vakenhetsperiod i anslutning till förlossningen om inte det går börja om då tillfälle ges.! Ge inte barnet ersättning före amning! Använd inte flaska och tröstnapp. Amningsnapp först vid mjölkflöde om det är indicerat! Amma fritt minst 8-12 ggr per dygn, även på natten! Amma i en bra amningsposition och med bra tag! Bygg upp mammas självförtroende och tilltro till sin förmåga att producera tillräckligt med mjölk. Tvivel ger stress ger mindre mjölk..! Hur vill denna mamma amma? 6
Bröstmjölk under andra levnadsåret % Dagligt behov som erhålls från 500 ml bröst- mjölk Referenser! Breastfeeding patterns in exclusively breastfed infants: a longitudinal prospective study in Uppsala, Sweden. Acta Paediatr. 1999 Feb;88(2):203-11! Colson SD, Judith H. Meek, Jane M. Hawdon, Optimal positions for the release of primitive neonatal reflexes stimulating breastfeeding, Early Hum Dev (2008), doi:10.1016/j.earlhumdev.2007.12.003! J Obstet Gynecol Neonatal Nurs. 2004 Sep- Oct;33(5):580-8. Links! Interaction between feeding method and co- sleeping on maternal- newborn sleep.! Breastfeeding and Human Lactation. Riordan /Auerbach.! Breastfeeding for the Medical profession. R.Lawrence! WHO From: Breastfeeding counselling: A training course. Geneva, World Health Organization, 1993 (WHO/CDR/93.6). Bilder : privata, NHS och www.breastfeeding.com, biologicalnurturing.com LLL 7