C-uppsats. Uppsats omvårdnad 15 hp. Se mig, inte bara min cancer!

Uppsats omvårdnad 15 hp C-uppsats Se mig, inte bara min cancer! En systematisk litteraturstudie om bröstcancerpatienters upplevelser av möten med vårdpersonal. Författare: Aneta Nääf Examinator: Carina PerssonTermin: VT12 Kurskod:2OM340

Sammanfattning Bakgrund: Kvinnor som drabbas av bröstcancer upplever ett lidande och är i behov av stöd. Det är en del av sjukvårdspersonals ansvar att lindra bröstcancerpatienters lidande. Mötet med och bemötandet av sjukvårdspersonal spelar en stor roll för hur kvinnorna uppfattar stöd i sitt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnliga bröstcancerpatienters upplevelser av möten med vårdpersonal. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie där databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo har använts. Artiklarna analyserades med innehållsanalys vilket innebär att meningsenheter som plockats ur artiklarna har kondenserats och sammanförts till kategorier och teman. Resultat: Fyra kategorier framträdde: information skapar delaktighet, att bli sedd innebar känslomässigt stöd, samarbete skapar partnerskap och att bli lyssnad på skapar en god kommunikation. Två teman utformades utifrån kategorierna: att bli sedd som en egen individ och att uppleva samhörighet med vårdpersonal. Att bli sedd som en egen individ och att uppleva samhörighet med vårdpersonal var genomgående i hela resultatet. Slutsats: Att bli sedd som en egen individ och att uppleva samhörighet med vårdpersonal var viktiga faktorer för upplevelsen av ett gott bemötande. Information, känslomässigt stöd, samarbete och kommunikation bidrog till att patienterna upplevde sig sedda som egna individer och deras lidande kunde då lindras. Nyckelord: Bröstcancer, Patient, Kvinna, Bemötande, Möte,

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Bakgrund 1 Upplevelsen av bröstcancer 1 Katie Erikssons teori om den lidande människan 2 Sjuksköterskans ansvar i mötet med bröstcancerpatienter 3 4. Problemformulering 4 5. Syfte 4 6. Metod 4 Inklusionskriterier: 5 Sökningsförfarande och urval 5 Kvalitetsgranskning 6 Analys 7 Figur 1. Tema i förhållande till kategorier 9 Forskningsetiska överväganden 9 7. Resultat 10 Kategoribeskrivning 10 Information skapar delaktighet 10 Att bli sedd innabar känslomässigt stöd Error! Bookmark not defined. Samarbete skapar partnerskap Error! Bookmark not defined. Att bli lyssnad på skapade en god kommunikation Error! Bookmark not defined. Temabeskrivning 13 Att bli sedd som en egen individ 13 Att uppleva en samhörighet med vårdpersonal 14 8. Diskussion 14 Metoddiskussion 14 Resultatdiskussion 17 Att bli sedd som en egen individ 17 Att uppleva samhörighet med vårdpersonal 20 Förslag till fortsatt forskning 20 9. Slutsats 21 Aneta Karlsson 12-5-30 10.39 Deleted: 11 Aneta Karlsson 12-5-30 10.39 Deleted: 12 Aneta Karlsson 12-5-30 10.39 Deleted: 13 Aneta Karlsson 12-5-30 10.39 Deleted: 15 Aneta Karlsson 12-5-30 10.39 Deleted: 15 Aneta Karlsson 12-5-30 10.39 Deleted: 21 10. Referenser 22

Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Sökning CINAHL Sökning PsycInfo Sökning PubMed Kvalitetsgranskningsmall Artikelmatris

1. Inledning Bröstcancer skapar en stor påfrestning och lidande hos kvinnor som drabbats. I samband med bröstcancerpatienters lidande uppstår ett behov av stöd ifrån omgivningen. Detta behov av stöd i sitt lidande är en central punkt i mötet mellan kvinnorna och sjukvårdspersonal. Jag har genom min tid på sjuksköterskeutbildningen inte stött på kvinnor som drabbats av bröstcancer. Jag vill genom det här arbetet öka min förståelse för hur dessa kvinnor upplever mötet med sjukvårdspersonal. 2. Bakgrund Enligt Cancerfonden (2012) insjuknar varje dag 15-20 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Det gör det till den vanligaste sjukdomen hos kvinnor i Sverige. Majoriteten av dessa kvinnor är äldre eller i medelåldern, färre än 5 % av dessa kvinnor är under 40 års ålder. Bröstcancer är kort beskrivet förändringar i individens arvsmassa som skapar en ogynnsam tillväxt av celler. Vad som orsakar bröstcancer är ännu inte känt men några riskfaktorer är identifierade. Dessa är hormonella faktorer, p-piller och hormonbehandlingar, livsstil och ärftlighet. Genom åren har chansen att bli botad från bröstcancer ökat. Detta beror på att bröstcancern upptäcks i ett tidigare stadie och att behandlingsmetoderna har blivit bättre (Cancerfonden, 2012). Bröstcancer delas in i fem olika stadier. Tumören är mindre än 20 mm i det första stadiet och har spridit sig till någon del utanför bröstkörteln och armhålan i det femte stadiet. Prognosen för 5-årsöverlevnad är 92 % i det första stadiet och 14 % i det femte stadiet. Prognosen blir också allt bättre då opublicerad data visar ytterligare förbättringar (Bergh, Brandberg, Ernberg, Frisell, Furst & Hall, 2007). Upplevelsen av bröstcancer Att få ett bröstcancerbesked kan vara en svår och omvälvande upplevelse som vänder upp och ner på människors liv (Cancerfonden, 2012). Sättet man lever med bröstcancer är högst individuellt och patienter upplever sjukdomen olika. Men gemensamt är att den skapar lidande i den enskilda människans liv (Bergh et al., 2007). Att drabbas av bröstcancer väcker många känslomässiga reaktioner, såsom oro, nedstämdhet och känslor av overklighet (Cancerfonden, 2012). Många kvinnor känner ångest efter att ha drabbats av bröstcancer då den är ett hot för dem som individer. Ilska är en annan känsla som väcks. Ilskan för varför just jag har drabbats (Berg et al. 2007). För att förstå vår omvärld försöker vi många gånger hitta mönster för hur 1

vi kan undvika sjukdomar och olyckor. Förr i tiden var ofta religion sammankopplat med varför saker och ting sker. Numera lägger vi vanligtvis ansvaret hos den enskilda individen. Förebyggande åtgärder för hur vi kan undvika sjukdom är centrala i vårt samhälle. Patienter som drabbats av bröstcancer söker ofta en anledning till varför just de har drabbats av sjukdomen. Många kvinnor lägger skulden på sig själva, att de exempelvis inte motionerade tillräckligt mycket eller hade dåliga matvanor innan de blev sjuka (Sköld Nilsson, 2010) trots att det egentligen inte finns någon känd anledning till varför bröstcancer förekommer. En annan känsla som dyker upp i samband med skuldkänslor är en känsla av skam. Uppfattningen av att själv ha orsakat sin sjukdom kan ses som skamligt. Det är vårdpersonalens uppgift att avlasta patienterna från känslor av skuld och skam då dessa känslor bidrar till ett ökat lidande (Bergh et al, 2007). Katie Erikssons teori om den lidande människan Kvinnor som har drabbats av bröstcancer drabbas av ett lidande i hela sin tillvaro (Bergh et al, 2007). Vidare kommer jag därför beskriva Katie Erikssons teori om den lidande människan och hur teorin beskriver lidandets påverkan på människors tillvaro. Katie Erikssons teori om den lidande människan bygger på att lidandet är en del av det mänskliga livet. Liksom vi finner mening i våra liv kan vi finna mening med vårt lidande. Lidandet beskrivs som en ständig kamp mellan det goda och det onda, det friska och det sjuka, det levande och döda. Lidandet är inte synonymt med varken det onda eller det goda. Lidandet är kampen mellan dessa ting. Katie Erikssons teori har existentiella rötter och bottnar i andlig mening. Eriksson beskriver olika typer av lidande inom vården, ett livslidande, ett sjukdomslidande och ett vårdlidande (Eriksson, 1994). Livslidande berör hela patientens liv och situation. Lidandet tränger igenom hela patientens tillvaro och verklighetsuppfattning. Livslidande kan vara ett hot mot patientens existens men det kan också vara ett fråntagande av något i patientens liv. Livslidande är kopplat till allt lidande som upplevs genom att vara människa och att leva bland andra människor (Eriksson, 1994). Sjukdomslidandet är det lidandet som uppstår i relation till sjukdom och behandling. Detta lidande kan yttra sig som kroppsligt lidande som till exempel smärta men kan också vara ett själsligt och andligt lidande. Ett vårdlidande är det lidande som uppstår till följd av vårdandet eller utebliven vård. Maktutövning, fördömelse och straff eller kränkning av patientens värdighet bidrar alla till ett vårdlidande (Eriksson, 1994). 2

Eriksson (1994) talar också om fenomenet medlidande. Hon beskriver inte medlidande som ett lidande i sig utan som att lida med den andre. Människor som själva lider kan ibland vara oförmögna att uttrycka medlidande. Medlidande är grunden till det sanna vårdandet. Att visa medlidande kräver mod att utlämna en del av sig själv. Medlidande symboliserar en vilja att vilja lindra den andres lidande, för den andres skull. Genom att ge patienten tröst kan vi lindra lidandet, eller leda det i rätt riktning. Tröst och att bli tröstad väcker hopp och tillit hos den lidande människan. Att trösta en lidande patient kräver mod och öppenhet inför patienten. Att i mötet bemöta en lidande patients gråt med respekt, kärlek och vördnad kan vara ett exempel på att ge tröst. En förutsättning för att underlätta lidandet kan vara att det formuleras och berättas för en annan människa. För att patienten ska kunna dela med sig av sitt lidande, sina djupaste tankar, krävs en öppenhet hos den som lyssnar. Öppenhet, ödmjukhet och vördnad för patientens berättelse om sitt lidande är grunden för patientens upplevelse av trygghet och tillit (Eriksson, 1994). Sjuksköterskans ansvar i mötet med bröstcancerpatienter Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) bör sjuksköterskan utgå från en humanistisk människosyn där omsorg och respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet är centrala delar. Sjuksköterskan ska också visa respekt och öppenhet för patientens trosuppfattning och värderingar. Sjuksköterskan ska fungera som patientens ombud, som för dennes talan. Sjuksköterskan ska alltid utgå från patientens önskemål och vilja. Sjuksköterskans uppgift är att så långt det är möjligt lindra patienters lidande. Enligt International Council of Nurses (ICN s) etiska kod (2007) är det sjuksköterskans ansvar att utföra en individanpassad vård och lindra patienters lidande. Detta kan sjuksköterskan göra i mötet med bröstcancerpatienter. Bemötande kan jämföras med ord som uppträdande och mottagande. Hur ett samtal yttrar sig och utförs eller hur ett uppträdande sker är former av bemötande. Bemötande handlar om hur vi använder vårt kroppsspråk, vårt verbala språk och hur vi tar emot patienter (Fossum, 2007). Varje dag sker möten mellan patienter och sjukvårdspersonal. Det är under dessa möten som patienter och sjukvårdspersonal kommunicerar med varandra. Mötet symboliserar den fysiska och den mentala närvaron mellan patienterna och sjukvårdspersonalen. Ett möte kan upplevas som 3

positivt och det kan upplevas som negativt och upplevelsen av ett möte speglas av hur människorna i mötet blir bemötta av varandra Ett gott bemötande, såsom exempelvis en vänlig blick eller ett aktivt lyssnande speglar upplevelsen av ett gott möte (Eide & Eide, 2009). Halldorsdottir (1996) beskriver ett gott bemötande som en professionell omvårdnad där öppenhet för patientens behov är en viktig ingrediens. Ett genuint intresse för patienten, att vara närvarande i mötet och att våga vara involverad som sjuksköterska i patientens situation är alla faktorer som speglar ett gott bemötande av vårdpersonal. Eriksson (1994) menar att det är i mötet med patienterna vårdpersonal kan lindra lidande och att det är vårt yttersta ansvar som sjukvårdspersonal att ta hänsyn till patientens lidande. Arman & Rehnsfeldt (2006) beskriver lidandet som någonting oundvikligt, någonting som tillhör livet. Om patienters lidande ignoreras eller ouppmärksammas blir patientens lidande osett och oönskat. Det bidrar till att sjukvårdspersonalens ansvar gentemot patienten fallerar. 4. Problemformulering Varje år ställs 55000 cancerdiagnoser i Sverige varav 7000 av dessa är bröstcancer. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och är en fysisk sjukdom där orsaken är förändringar i cellen. Samtliga av dessa kvinnor möter under sin sjukdomsperiod vårdpersonal. Bröstcancer skapar otrygghet och ovisshet hos patienter.. Att bli drabbad av bröstcancer är en stor omvälvande upplevelse som skapar lidande hos patienter (Cancerfonden, 2012). En vikig uppgift för vårdpersonal är att lindra lidande i mötet med patienterna. Genom att studera tidigare framtagna resultat av patienters upplevelser av möte med vårdpersonal kan en medvetenhet om mötet och mötets betydelse hjälpa vårdpersonal att bära med sig en förståelse för dessa patienters behov av stöd och på så sätt minska deras lidande. 5. Syfte Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva kvinnliga bröstcancerpatienters upplevelser av möten med sjukvårdspersonal. 6. Metod Allt eftersom det tillkommer mer vetenskapligt material inom ett ämne krävs det att materialet sammanställs och granskas för att skapa en ny förståelse och en ny helhet. Detta kan göras 4

med hjälp av en systematisk litteraturstudie. I den här litteraturstudien har jag sammanställt resultatet från publicerade vetenskapliga artiklar. Resultatet har varit hämtat från en primärkälla, det vill säga att resultatet har varit presenterat från den som har utfört studien(axelsson, 2008). Litteraturstudien innefattar: redovisning av den systematiska metoden, kvalitetsgranskning, beskrivning av urval, redovisning av frågeställning och har ett analyserat resultat. Det presenteras också tydliga inklusion- och exklusionskiterier. Detta i enlighet med Forsberg & Wengströms (2003) beskrivning av hur en en systematisk litteraturstudie bör genomföras. Inklusionskriterier: Kriterier för att artiklarna skulle inkluderas i den systematiska litteraturstudien var att de var vetenskapliga och publicerade mellan år 2000-2012. De skulle utgå från ett patientperspektiv och vara skrivna på svenska eller engelska. Deltagarna i studierna skulle vara kvinnliga bröstcancerpatienter. Sökningsförfarande och urval Sökningen av vetenskapliga artiklar inleddes med några fritextsökningar i olika databaser för att få en inblick i hur mycket material det fanns att tillgå. Jag bestämde mig för att använda mig av databaserna CINAHL (Cumulative Index of Nursing and Allied Health), PubMed och PsycInfo som alla är vetenskapliga databaser inom omvårdnad och där PsycInfo även täcker psykologisk forskning. Detta förfarande beskrivs som en inledande- (Forsberg & Wengström, 2003) eller pilotsökning (Axelsson, 2008). Jag började söka på breast cancer (bröstcancer), meeting (möte) experiences (erfarnheter) och support (stöd). Sökningar med dessa sökord visade att det fanns mycket användbart material som svarade på mitt syfte men också material som inte svarade på mitt syfte. Precision av sökorden krävdes. Vidare vände jag mig då till de olika databasernas tesaurus som är olika ämnesordlistor. I CINAHL benämns dessa som Headings, i PubMed kallas de MeSH (Medical Subject Heading). De orden jag sökte efter i ämnesordlistorna var bröstcancer, bemötande, upplevelse, omvårdnad, möte och stöd. Av dessa ord fanns bara bröstcancer som indexerad och blev då Breast Neoplasms (bröstcancer). Efter att ha läst några artiklar hittade jag nya sökord i artiklarna som fanns tillgängliga i de olika ämnesordlistorna. Dessa var Interpersonal Relationships och Nurse-patient relations. När jag sedan sökte på dessa ord hittade jag användbara sökord i andra artiklar i form av fritextord. Dessa fritextord var encounter (möte), care (vård), 5

nurse (sjuksköterska), experience (erfarenhet), nursing care (omvårdnad) och quality of care (vårdkvalité). Därefter började den egentliga systematiska sökningen där alla resultat har dokumenterats. För att optimera resultatet använde jag mig av den booleska operatorn AND som används genom att kombinera två eller fler söktermer i en sökning (Friberg, 2006). För att få fler träffar användes även så kallad trunkering. Då läggs en asterisk (*) före eller efter sökordet så att fler varianter av ett begrepp utforskas (Forsberg och Wengström, 2003). Efter varje kombinerad sökning lästes alla titlar. Om titlar var relevanta i förhållande till mitt syfte lästes även studiens abstract. För fullständigt sökschema se Bilaga 1, 2 och 3. Visade det sig även att abstractet svarade på syftet lästes artikeln i fulltext. Därefter tog jag ställning till om studiens resultat var relevant för mitt syfte. Visade sig resultatet vara relevant i förhållande till mitt syfte gjordes en kvalitetsgranskning av artikeln. Samma sökprocedur gjordes sedan i databaserna PsycInfo och PubMed. Efter databassökningarna gjordes även en så kallad manuell sökning där jag studerade funna artiklars referenslista för att se om jag kunde hitta ytterligare referenser (Forsberg & Wengström, 2003). De titlar som väckte intresse i referenslistorna söktes upp och abstractet studerades. Den manuella sökningen resulterade ej i ytterligare artiklar. Kvalitetsgranskning Fem artiklar visade sig vara relevanta i förhållande till mitt syfte och kvalitetsgranskades utifrån en modifierad mall för kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar (Willman, Stolz & Bahtsevani, 2011) (se Bilaga 4). I granskningen av fyra av artiklarna exkluderades punkt 10, 11 och 14 då dessa inte var relevanta för artiklarnas metod. I den femte artikeln vars metod var grounded theory inkluderades alla punkter i protokollet. Ett poängsystem utformades då svaret ja gav en poäng och svaret nej eller framgår ej gav noll poäng. Totalt antal poäng var 14 poäng. Ett separat poängsystem utformades för de artiklar som exkluderade punkterna 10, 11 och 14. Totalt antal poäng här var 11 poäng. Ett poängresultat under sju respektive åtta poäng klassades som låg kvalité. Åtta respektive nio poäng eller mer gav medel kvalité och 9 respektive 10 poäng eller mer gav hög kvalité. Fyra artiklar uppföljde 6

kraven för hög kvalité och en artikel var av medel kvalité. Samtliga artiklar som kvalitetsgranskades inkluderades i studien. Analys I systematiska litteraturstudier används ofta innehållsanalys som analysmetod (Forsberg & Wengström, 2003). I den här systematiska litteraturstudien har jag använt mig av innehållsanalys med induktiv ansats. Det innebär att analysen sker förutsättningslöst utan någon bakomliggande teori till grund. Teman, kategorier och mönster växer fram ur analyserad data. Målet med en induktiv innehållsanalys är att utifrån texter formulera förklaringar och teorier (Forsberg & Wengström, 2003). Innan jag började analysera mitt resultat formulerade jag en huvudfråga som jag sedan ställde till artiklarnas resultat. Frågan var, Vad berättar detta om kvinnliga bröstcancerpatienternas upplevelse av mötet med vårdpersonal? Malterud (2009) beskriver att ju tydligare frågeformulering är desto tydligare blir resultatet. Därefter följde jag Lundman och Graneheims (2008) metod för kvalitativ innehållsanalys som innefattar de följande stegen: genomläsning; lokalisering av meningsbärande enheter; kondensering av dessa samt kodning innan sortering i kategorier och tolkning till teman. Jag började med att läsa artiklarna flera gånger för att skapa mig en helhetsbild av alla artiklarna. Jag försökte att lägga min förförståelse och tidigare kunskap om ämnet åt sidan för att tydligt se hur resultaten presenterades. Detta för att så lite av min tolkning som möjligt skulle få träda in i processen vid det här momentet. Därefter började jag att systematiskt läsa materialet i detalj och plocka ut de så kallade meningsbärande enheterna som svarade på mitt syfte. Efter att ha plockat ut dessa översatte jag dem till svenska och sedan lyfte meningsenhetens innehåll till en mer kortfattad version, utan att dess innebörd gick förlorad; en så kallad kondensering. I nästa steg lyfte jag meningsenheternas logiska innebörd till en högre nivå. Lundman & Graneheim (2008) benämner detta som att abstrahera innehållet i en text. Efter att ha kondenserat samtliga meningsbärande enheter kodade jag desamma. I enlighet med Lundman och Graneheim (2008) fungerar dessa koder som etiketter där etiketten talade om vad meningsenheten innehåller. Malterud (2009) beskriver också hur dessa koder kan ses som adresslappar som samlar textavsnitt som har någonting gemensamt. Utifrån koderna och dess innehåll delade jag in meningsenheterna i olika kategorier. Dessa kategorier blev slutligen information, känslomässigt stöd, samarbete och kommunikation (se Tabell 1). Alla kategorierna som framträdde i analysarbetet visade sig sedan vara sammankopplade 7

till två övergripande teman. Dessa teman speglade resultaten i alla artiklarna och löpte igenom kategorierna som röda trådar. Dessa framträdande teman var att bli sedd som en unik individ och att uppleva samhörighet med vårdpersonal. Tabell 1. Exempel på analysförfarande Meningsenheten på engelska All women interviewed talked about the importance of being an informed patient and their own feelings of power and control that accompanied the act of knowledge. Women perceived emotional support when they experienced a friendly individual and holistic encounter. In connected relationships, women perceived that health care professionals were working with them as partners in their cancer care. Communication was usually initiated by the physician and was in the form of questions about current symptoms. In these encounters, Översatt meningsenhet Alla de intervjuade kvinnorna talade om vikten av att vara en informerad patient. Att bli väl informerad bidrog till en känsla av makt och kontroll. Kvinnorna upplevde känslomässigt stöd i form av ett vänligt, individanpassat möte och ett möte som innefattade en helhetssyn. I relationer där samhörighet fanns upplevde patienterna ett samarbete i deras cancervård. Läkaren påbörjade ofta samtalen och de bestod ofta av frågor om patienternas symtom. I Kondensering Kod Kategori Det var viktigt att få information, det bidrog till en känsla av makt och kontroll. Känslomässigt stöd uttrycktes som vänligt och individanpassat möte. Samarbete upplevdes när det fanns en samhörighet. Samtalen bestod ofta av frågor om symtom, i dessa möten upplevde patienterna sig Information som maktmedel Individanpassat känslomässigt stöd Samhörighet i samarbete Osäkerhet i kommunikation Information skapar delaktighet Att bli sedd innebär känslomässigt stöd Samarbete skapar partnerskap Att lyssna skapar en god kommunikation 8

women often described a feeling of hesitancy in asking questions or initiating discussion. dessa möten upplevde patienterna känslor av tveksamhet inför att ställa frågor eller att skapa en dialog. osäkra till att skapa en dialog. Tema Kategorier Tema Att bli sedd som en egen individ - Information skapar delaktighet - Att bli sedd innebär känslomässigt stöd - Samarbete skapar partnerskap - Att lyssna skapar en god kommunikation Att uppleva samhörighet med vårdpersonal. Figur 1. Tema i förhållande till kategorier Forskningsetiska överväganden Att göra forskningsetiska övervägande av en systematisk litteraturstudie är bland det första en författare bör betänka (Forsberg & Wengström, 2003). Forskning inom vårdvetenskap syftar ofta till att undersöka mänskliga fenomen, såsom upplevelser eller erfarenheter av någonting. Det är därför viktigt att studien har godkänts av en etisk kommitté eller har haft ett tydligt etiskt resonemang kring studiens olika delar och att all data som framkommit redovisats (Malterud, 2009). Ett krav för min litteraturstudie har varit att författarna till artiklarna ska ha haft ett etiskt resonemang kring sin studie eller blivit granskade av en etisk kommitté. Fyra av artiklarna i litteraturstudien har varit granskade och godkända av en etisk kommitté. Författarna i den femte artikeln har haft ett tydligt etiskt resonemang kring sin studie i sin artikel och tidskriften artikeln är publicerad i har tydliga riktlinjer på sin hemsida för hur det etiska resonemanget ska ha bearbetats för en publikation. Jag har under arbetets gång försökt att ta avstånd från min förförståelse inom ämnet för att i lägsta grad färga mitt resultat av mina tidigare kunskaper och erfarenheter. Samtliga resultat som svarade till mitt syfte i de 9

fem utvalda artiklarna har presenterats i översiktens resultat. Jag har alltså inte medvetet uteslutit något i resultatet för att det inte överensstämmer med min egen åsikt. 7. Resultat Efter att ha analyserat fem kvalitativa artiklar med hjälp av innehållsanalys har fyra olika kategorier varit framträdande. Dessa kategorier är information, känslomässigt stöd, samarbete och kommunikation. Vidare i analysprocessen visade det att två teman löpte igenom kategorierna. I kommande avsnitt beskriver jag först de fyra kategorierna. Sedan beskrivs de två teman som utformades av de innehåll i kategorierna som kontextuellt bildade ett sammanhang och som på en övergripande nivå svarade på syftet att beskriva kvinnliga bröstcancerpatienters upplevelser av möten med vårdpersonal. Dessa två teman var att bli sedd som en egen individ och att uppleva samhörighet med vårdpersonal. Kategoribeskrivning Information skapar delaktighet Vilken information och på vilket sätt den gavs spelade en central roll i mötet mellan patienterna och vårdpersonalen och var en speciellt viktig del av upplevelsen av bemötande för de flesta patienter. Att vara en informerad patient bidrog till att patienterna upplevde makt och kontroll över sin situation (Bakker, Fitch, Gray, Reed & Bennet, 2000; Lilliehor, Hamberg, Kero & Salander, 2009). När patienterna upplevde brist på information upplevdes en sorts maktutövning från vårdpersonalens sida. När däremot vårdpersonalen delade med sig av den information som fanns tillgänglig och skapade en diskussion med patienterna om den så upplevdes en delaktighet och en gemensam kontroll över situationen. Patienterna upplevde då en samhörighet med vårdpersonalen och en relation kunde växa mellan dem. Patienterna upplevde det underlättande när vårdpersonal uppskattade och värdesatte att patienterna själva sökte information. Maktlöshet upplevdes av patienterna när vårdpersonalen inte uppskattade eller ignorerade att patienterna själva hade sökt information om deras situation (Bakker et al., 2000). Samtidigt som information skapade känslor av makt och kontroll hos patienterna kunde de skapa ett inre kaos, om för mycket information gavs vid fel tidpunkt. En patient beskriver hur hon inte kunde ta in all information just vid den tidpunkten, för hon var så chockad över beskedet hon gavs (Lilliehorn et al., 2009). En annan patient beskriver hur hon inte kunde ta 10

in så mycket information under en så kort period, då hon var inlagd på sjukhus endast över ett dygn för att opereras (Saares & Suominen, 2004). I studien gjord av Lilliehorn med medarbetare (2009) beskrev flertalet patienter att väl balanserad och återkommande information motverkade känslan av ett inre kaos. Repetitiv information bidrog också till att patienterna kände sig delaktiga. I motsats till detta beskrev deltagare i Arman, Rehnsfeldt, Lindholm, Hamrin & Eriksson (2004) att de upplevde upprepande information och fakta som sårande, då patienterna upplevde en känsla av hopplöshet när de ständigt blev påminda om hur det medicinska läget såg ut. Bakker med medarbetare (2000) beskriver att patienterna var medvetna om allvaret kring information de gavs och att det var viktigt att vårdpersonalen lämnade dåliga nyheter. Men patienterna också uttryckte att det var viktigt att den framställdes på ett positivt sätt, detta för att inte släcka patienternas hopp och vilja att kämpa vidare. Lilliehorn med medarbetare (2004) beskriver hur patienterna upplevde trygghet och lugn när de regelbundet blev informerade om vad som låg framför dem och vad som skulle hända härnäst. Bakker med medarbetare (2000) beskriver också hur patienterna upplevde trygghet när vårdpersonal visade sig vara kunnig inom området men också kunde tala om när de inte hade alla svaren. Denna trygghet bidrog också till en känsla av samhörighet med vårdpersonalen. Arman med medarbetare (2004) beskrev i sin studie hur patienterna upplevde ett vårdlidande utifrån tidsbrist och dålig information från vårdpersonalen. En patient beskrev hur hon upplevde att vårdpersonalen inte såg hennes lidande och gav ingen information om hur detta lidande kunde lindras. Detta bidrog till att den här patienten inte upplevde sig sedd som en egen, unik individ utan som ett kroppsligt ting med enbart fysiska symtom Att bli sedd innebar känslomässigt stöd En viktig faktor för hur patienterna upplevde mötet med vårdpersonal var vilket emotionellt stöd de fick (Arman et al., 2004; Bakker et al., 2000; Saares & Suominen 2004; Korberg, Padula, Gray & Powell 2011; Lilliehorn et al., 2011). Saares & Suominen (2004) beskriver hur patienterna upplevde emotionellt stöd när de blev vänligt bemötta. Patienterna beskrev också hur de upplevde emotionellt stöd när vårdpersonalen såg dem som egna individer och såg deras situation i sitt sammanhang och i sin helhet. En patient beskrev ett nära och vänligt möte så enkelt som att vårdpersonalen presenterade sig och tog patientens hand (Saares & 11

Suominen, 2004). Andra patienter beskriver hur de upplevde ett känslomässigt stöd och en samhörighet med vårdpersonalen när vårdpersonalen aktivt lyssnade till dem, hade tid för dem och visade en medkänsla för dem (Bakker et al., 2000). Några patienter beskrev ett känslomässigt stöd genom att vårdpersonalen bara var där, en övergripande närvaro (Korberg et al., 2011). Känslomässigt stöd och samhörighet upplevdes också när patienterna upplevde att personalen ansträngde sig för att se och svara till patienterna som egna individer Detta bidrog också till att de kände sig sedda som egna individer och upplevde sig bekräftade som unika människor (Bakker et al., 2000). Resultatet i studien av Bakker (2000) visade att bli sedd som en egen individ spelar stor roll för hur patienten upplever samhörighet med vårdpersonalen. I ett exempel beskrev patienterna hur de upplevde samhörighet och en känsla av trygghet när vårdpersonalen bekräftade deras känslor och föreställningar genom att vårdpersonalen lyssnade till hur patienterna upplevde sina symtom, och inte förminskade deras symtom och upplevelse av att ha bröstcancer. Lilliehorn med medarbetare (2009) beskriver hur patienterna kände sig sedda och uppmärksammade som egna unika människor när vårdpersonalen visade mer engagemang en vad som krävdes i genomförandet av sina arbetsuppgifter. I ett exempel beskriver en patient hur hon kände sig bekräftad och sedd genom att vårdpersonalen tittade förbi hennes rum ofta för att se hur det var med henne. I motsats till att bli sedda som egna individer och att få ett känslomässigt stöd beskrev patienterna hur de upplevde ett ökat lidande när vårdpersonalen bemötte dem som kroppar, som diagnoser eller som rumsnummer. En patient beskrev att det var väldigt viktigt att hon inte blev uppfattad som ett sängnummer (Arman et al., 2004). Vidare beskriver Arman hur patienterna upplevde en form av skam när deras emotionella lidande ignorerades av vårdpersonal och känslomässigt stöd uteblev. Samarbete skapar partnerskap Patienterna upplevde att samarbetet med sjukvårdpersonalen var av betydelse (Bakker et al., 2000; Korber et al., 2011). Patienterna beskrev att det krävdes ett samarbete mellan vårdpersonalen och dem själva för att de skulle kunna uppleva en samhörighet. Några patienter beskriver relationen mellan vårdpersonalen och dem själva som ett partnerskap där de tillsammans jobbade som partners i deras cancervård (Bakker et al., 2000). Patienterna värdesatta också när de fick möta alla som var inblandade i deras vård. Det ökade patienternas känsla av samhörighet och de upplevde en känsla av trygghet och klarhet (Korber et al., 12

2011). När de arbetade tillsammans upplevde patienterna delaktighet, och de kände sig då sedda och bekräftade som egna individer (Bakker et al., 2000). Att bli lyssnas på skapar en god kommunikation För de flesta patienter spelade sättet att kommunicera stor betydelse för hur mötet med och bemötandet av vårdpersonalen uppfattades (Bakker et al., 2000; Lilliehorn, 2011; Korber et al, 2011; Arman et al., 2004). Patienterna beskrev hur ett gott bemötande innefattade en mer omfattande dialog som berörde patienternas olika bemästringsstrategier (Bakker et al., 2000). Envägs kommunikation där patienterna lyssnade till det vårdpersonalen hade att säga utan att kommentera upplevde patienterna som motsatsen till en god kommunikation (Lilliehorn et al., 2009). Patienterna beskrev också hur personalen kunde använda svårförståeliga facktermer och kallade detta för doktorsnacket (Korber et al., 2011). Bakker med medarbetare (2000) beskriver hur patienterna upplevde en samhörighet med vårdpersonalen när det fanns en dialog mellan dem. Fanns det ingen dialog upplevde sig patienterna ickebekräftade som egna individer och det kunde heller inte uppstå något partnerskap mellan patienterna och vårdpersonalen. En patient beskriver en bristande kommunikation som en osynlig vägg mellan henne och vårdpersonalen. Patienterna beskrev också det som bristande kommunikation när vårdpersonalen hänvisade dem till hjälporganisationer eller psykiatri då personalen inte ville diskutera patienters oro eller upplevelser av sjukdomen. Patienterna upplevde då att de inte fick något stöd, ingen sympati och ingen chans till att diskutera hur de mådde. Detta bidrog till att de inte kände sig uppmärksammade som egna individer (Arman et al., 2004). Temabeskrivning Att bli sedd som en egen individ Patienterna beskriver att betydelsen av att vara en informerad patient spelar stor roll för hur de upplevde mötet med vårdpersonalen. Att vara tillräckligt informerad skapade känslor av trygghet, lugn och delaktighet och bidrog till att patienterna upplevde sig bekräftade som egna individer (Bakker et al., 2000; Lilliehorn et al., 2009 ). En viktig faktor för att bli sedd som en egen individ var också att bli informerad om det lidande som kan uppstå och hur detta lidande kan lindras (Arman et al., 2004). Patienterna beskriver också hur de upplevde sig sedda som egna individer när de upplevde ett känslomässigt stöd i mötet med vårdpersonalen. Detta känslomässiga stöd beskrev patienterna som en mental närvaro av vårdpersonalen eller som 13

att vårdpersonalen bara var där (Saares & Suominen, 2004). Patienterna upplevde ett känslomässigt stöd när vårdpersonalen aktivt lyssnade på vad de hade att säga och visade medkänsla för dem (Bakker et al., 2000). Samarbete var en tredje ingrediens för patienterna skulle känna sig sedda som egna individer. Patienterna uppskattade att få möta alla människor som var inbladade i deras vård. Det skapade en känsla trygghet och delaktighet och de upplevde sig då bekräftade som egna individer (Korber et al., 2011). Att patienterna upplevde en god kommunikation var också av betydelse för patienternas upplevelse av mötet mellan dem och vårdpersonalen. Fanns det ingen dialog mellan de båda parterna kunde inte patienternas behov tillgodoses och de upplevde sig försummade. Att endast fokusera på patienternas symtom och inte till deras upplevelse som helhet bidrog till att patienterna inte kände sig uppmärksammade som egna individer (Bakker et al., 2000). Att uppleva en samhörighet med vårdpersonal Flertalet patienter beskriver hur de upplevde en maktlöshet i mötet med vårdpersonalen när de inte fick tillräckligt med information. Denna maktlöshet bidrog till att patienterna inte kände sig delaktiga i sin vård. Information gav patienterna en känsla av delaktighet och en samhörighet med vårdpersonalen (Bakker et al., 2000; Lilliehorn et al., 2009). Ett känslomässigt stöd upplevde patienterna när vårdpersonalen aktivt lyssnade till de patienterna hade att berätta och inte förminskade de patienterna ville tala om. Lyssnade vårdpersonalen aktivt och bekräftade patienternas känslor upplevde patienterna en samhörighet med vårdpersonalen och en relation kunde växa mellan dem (Saares & Suominen, 2004). En annan viktig faktor för att patienterna skulle uppleva en samhörighet med vårdpersonalen var ett väl fungerande samarbete (Bakker et al., 2000). Patienterna beskrev hur de upplevde ett lugn och en klarhet när det fanns ett väl fungerande samarbete (Korber et al. 2011). Patienterna beskrev också att kommunikation spelade stor roll för hur de upplevde en samhörighet med vårdpersonal. En betydande faktor var att det fanns en dialog mellan patienterna och vårdpersonalen. Fanns det ingen dialog mellan dem upplevde patienterna sig åsidosatta (Bakker et al., 2000; Arman et al., 2004). 8. Diskussion Metoddiskussion Inom kvalitativa metoder används flera komponenter som alla styrker en studies tillförlitlighet. Dessa är i enlighet med Polit och Beck (2010), trovärdighet, överförbarhet, 14

pålitlighet och bekräftbarhet. Lundman och Graneheim (2008) beskriver också tillförlitlighet som en verifiering av forskarens/författarens ställningstagande under forskningsprocessen. Tillvägagångssättet för den här systematiska översikten kommer att diskuteras i förhållande till dess tillförlitlighet. Målet med en studies tillförlitlighet är i enlighet med Polit och Beck (2010) är att dess resultat och metod är sanningsenligt och tydligt beskrivet utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Sökningen av artiklarna till mitt resultat har gjorts i bland annat databaserna CINAHL och PubMed. I enlighet med Polit och Beck (2010) är dessa databaser tillförlitliga inom omvårdnadsforskning. Polit och Beck (2010) beskriver en noggrann beskrivning av en systematisk litteraturstudies sökningsförfarande och analys som en bidragande faktor för att studien ska kunna vara replikerbar, alltså att den ska kunnas göras av vem som helst. Replikerbarhet är alltså ytterligare en punkt som styrker en studies tillförlitlighet. Sökningsförfarande, med sökschema och tillvägagångssätt har tydligt beskrivits under metodavsnittet och som bilagor för att tydligt förmedla metodens tillvägagångssätt och skulle kunna ses som en styrka för översiktens tillförlitlighet. Samtliga inkluderade artiklar har varit skrivna på engelska. Då jag anser mig ha goda läskunskaper i engelska stödjer detta litteraturöversiktens tillförlitlighet då utrymme för tolkning av artiklarna har minskat. Då engelska dock ej är mitt modersmål och de inkluderade artiklarna är skrivna med fackliga termer skulle utrymme för tolkning kunnat påverka översiktens tillförlitlighet. En ytterligare svaghet för översiktens tillförlitlighet skulle kunna vara att jag har varit ensam författare och därmed inte kunnat reflektera över artiklarnas innehåll och språk med någon annan. Forsberg och Wengström (2003) beskriver reflektion och diskussion med övriga medarbetare eller forskargrupper som en styrka för en studies trovärdighet. Faktum att jag är en relativt oerfaren forskare kan också ha påverkat översiktens resultat och därmed tillförlitlighet. En van forskare kanske skulle ha presenterat resultatet på ett annorlunda sätt med andra kategorier och teman som kanske på ett tydligare vis speglade artiklarnas resultat. Samtliga artiklar genomfördes i västerländska länder, nämligen, Sverige, USA, Canada och Finland. Detta är kanske en svaghet då kulturella skillnader, och perspektiv från andra länder och kulturer ej inkluderade i denna översikt går förlorad. Det kan möjligtvis också ses som en styrka då resultatet bli koncentrerat till länder som har en liknande utformning av hälso- och 15

sjukvård sinsemellan. Detta stärker studien överförbarhet till andra patientgrupper, då studierna är gjorda i en liknande kontext (Polit & Beck, 2010). För att kvalitativa studier ska hålla en hög kvalité är det viktigt att författaren har beskrivit en tydlig problematisering kring området där begrepp och teman är förklarade (Willman et al., 2011). Problematiseringen av den här översikten förklarar på ett tydligt vis varför det valda ämnet är intressant att belysa och tillhörande begrepp som återfinns i översiktens syfte och problematisering är på ett logiskt vis förklarade i översiktens bakgrund. Forsberg & Wengström (2003) beskriver vikten av att författaren har en tydlig struktur i sitt arbete och att alla moment hör samman som en röd tråd. Detta stärker trovärdigheten i en studie. Centrala begrepp för litteraturstudien återfinns i översiktens samtliga delar, vilket stödjer översiktens trovärdighet. Jag har använt mig av innehållsanalys och följt stegen som är beskrivna utifrån Lundman och Graneheim (2004). Det finns nackdelar med den här typen av analys. Eftersom att det är människor som delar in och organiserar ett material i kategorier och teman finns det alltid utrymme för personliga tolkningar (Lundman & Graneheim, 2004). Jag är medveten om att min förförståelse och tidigare kunskap om ämnet kan ha satt prägel på resultatet. Jag har så långt det är möjligt försökt att genom arbetets gång ta avstånd från min förförståelse om det valda ämnet, detta för att resultatet inte skulle präglas av just detta. För att färga mitt resultat så lite som möjligt har jag gång på gång återvänt till originalkällorna i analysarbetet för att säkerställa att så lite som möjligt av mina förutfattade meningar har fått ta utrymme. Detta stärker enligt Graneheim och Lundman (2004) översiktens tillförlitlighet. Under analysens gång har jag valt ut meningsbärande enheter, som senare har kondenserats, kodats och sorterats in i olika kategorier. Jag har valt att i Tabell 1 ge exempel för hur meningsenheterna har analyserats och även återge meningsenheterna i originalspråk, dvs. engelska. Detta för att läsaren ska få en förståelse för hur kondensering av texten har gjorts. I enlighet med Malterud (2009) anses det vara en styrka att så tydligt som möjligt beskriva sin analysprocess. Att vara tydlig i sin beskrivning stärker också i enlighet med Polit och Beck (2010) en studies tillförlitlighet. Åter i analysprocessen kan en nackdel ha varit att jag har varit ensam författare och saknat möjligheten till att reflektera och jämföra resultatet av analysen med någon annan, det Forsberg och Wengström (2003) kallar för triangulering. 16

Resultatdiskussion Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av möten med sjukvårdspersonal. I resultatet av de analyserade artiklarna framkom det fyra olika kategorier som beskrev möten med sjukvårdpersonal; information skapar delaktighet, att bli sedd innebar känslomässigt stöd, samarbete skapar delaktighet och att bli lyssnad på skapar en god kommunikation. Resultatet av de fyra kategorierna vävdes också in i två övergripande teman, som löpte igenom de fyra kategorierna. Dessa var att bli sedd som en egen individ och att uppleva samhörighet med sjukvårdspersonal. Jag kommer i min resultatdiskussion att diskutera framträdande punkter i förhållande till punkten att bli sedd som en egen individ och att uppleva samhörighet med vårdpersonal. Att bli sedd som en egen individ Att bli sedd som en egen individ var en framträdande punkt i mitt resultat. Eriksson (1994) beskriver att varje människas livssituation och lidande är unikt. Varje människa har rätt till sitt eget lidande och varje människas enskilda lidande bör ses utifrån den enskilda människan. Att bli sedd som en egen individ var en viktig del för att patienterna skulle känna sig bekräftade. En förutsättning för att lindra patienters lidande är att sjukvårdspersonal tar hänsyn till den enskilda människans lidande. Det är först då det kan lindras (Eriksson, 1994). I studien av Beatty med medarbetare (2008) beskrivs att bli sedd och respekterad som en egen individ med unika tankar, känslor och upplevelser som en bidragande faktor till att bröstcancerpatienter upplever en god omvårdnad av sjukvårdspersonal. Att som sjukvårdspersonal ta sig tid och visa patienten ett genuint intresse för hennes situation och upplevelse bidrar till att patienten upplever ett individanpassat bemötande (Beatty, Oxlad, Koczwara, Wade, 2008) Detta kan också ses i översiktens resultat där ett individanpassat bemötande var viktigt för hur bröstcancerpatienterna upplevde mötet med sjukvårdspersonal. Gustafsson (1997) beskriver hur människan är i behov av att bli bekräftad som en egen individ för att känna sig tillfreds och trygg i sin tillvaro. Sjukvårdspersonal kan med hjälp av olika verktyg använda sig av bekräftande omvårdnad i mötet med patienter. SAUK-modellen är ett verktyg inom bekräftande omvårdnad och dess mål är att uppmärksamma varje människas rätt till självbestämmande och varje människas rätt till att bli sedd som en enskild människa i sig självt och i sin situation. Modellen är uppbyggd av fyra faser som alla bygger på varandra. SAUK-modellens första fas, sympatifasen, bygger på att vårdpersonal skapar en 17

relation med patienten. Vårdpersonalen ska här visa sympati och empati, och inleda en närmast vänskaplig relation med patienten. Efter att S-fasen har uppfyllts kan vårdpersonalen gå vidare till nästa fas, acceptansfasen (A-fasen). I den här fasen är det vårdpersonalens uppgift att lyssna till patientens berättelse och skapa en atmosfär där patienten känner att alla tankar och känslor är välkomna. Vidare följer uppleveslefasen, U-fasen, där sjukvårdspersonalen skapar sig en bild av patientens livsvärd. Då alla människor upplever en sjukdom olika kan det vara svårt för vårdpersonalen att skapa sig en bild av patienten upplevelse av att leva med sjukdomen (Gustafsson, 1997). Gustafsson (1997) skriver här att ett hjälpmedel för att förstå patientens upplevelse av att leva med exempelvis bröstcancer är att i U-fasen återberätta patientens berättelse och fråga om berättelsen är förstådd på ett korrekt sett. Detta bidrar till patienten upplever sig sedd som en egen och unik individ (Gustafsson, 1997). SAUK-modellen skulle kunna användas av vårdpersonal som ett hjälpmedel att på detta sätt uppmärksamma patienters lidande. En patient i en av artiklarna beskrev hur hon kände sig bekräftad och sedd som en unik individ när sjukvårdspersonalen bemötte henne på ett vänligt sett och lyssnade till vad hon hade att berätta. Detta kan liknas vid SAUK-modellens första fas där vänligt bemötande och aktivt lyssnande till patientens berättelse är två viktiga komponenter. Ett annat viktigt medel för att patienterna skulle känna sig bekräftade och sedda som egna individer var en god kommunikation. När kommunikationen med vårdspersonalen var tillfredställande upplevde patienterna sig bekräftade och sedda som egna. Kommunikation mellan två människor behöver inte vara just talet. Kommunikation kan ske med gester, med ljud med ögonkontakt eller genom tystnad. Kommunikationen kan vara verbal eller icke verbal. I hälso- och sjukvård talar vi om en hjälpande kommunikation. Kommunikationen ska vara till för patienten och dess anhöriga. Hjälpande kommunikation innebär att den ska ges med respekt, den ska skapa trygghet och tillit och den ska förmedla information på ett så tillfredställande vis som möjligt (Eide & Eide, 2009). Att vara en väl informerad patient var en av kategorierna som speglade temat att bli sedd som en egen individ mest i mitt resultat. En av punkterna i den hjälpande kommunikationen är att förmedla information på ett klart och begripligt sätt. Att vara en informerad patient skapar känslor av trygghet och bekräftelse. Vårdpersonalen kan genom sina kommunikationskunskaper skapa informativa samtal som både stärker patienten och ger henne nödvändig information. Detta kan ske genom aktivt lyssnande och spegling (Eide & Eide, 2009). Eriksson (1994) menar att vi med hjälp av kommunikation kan lindra patienters lidande. Detta kan göras via samtal och även via icke 18

verbal kommunikation. Sjukvårdspersonal kan också via kroppslig kontakt kommunicera med patienter och på så sätt minska lidandet för patienten. En vänlig blick, en hand på en axel eller en hand att hålla i kan ibland säga mer än ord, och kan göra att patienten känner sig sedd och bekräftad i sitt lidande och som en unik människa i en unik situation. I resultatet blev det tydligt att många patienter beskriver möten med vårdpersonal tillfredställande när de upplevde att de fick ett känslomässigt stöd av vårdpersonalen och att de upplevde sig sedda som egna individer när deras känslor fick ta plats i mötet. Birgegård och Glimelius (1991) beskriver hur patienter i samtalet och i mötet med vårdpersonal uttrycker känslor. Det kan vara känslor som oro, tveksamhet och ensamhet. Människor uttrycker sina känslor på olika sätt och oftast är de känslomässiga reaktionerna dolda i samtalet (Birgegård & Glimelius, 1991). Att som vårdpersonal fånga upp patienters känslor är viktigt. Genom att reflektera och ge gensvar på patientens känslomässiga reaktioner visar vårdpersonalen att patienten är välkommen med sina känslor, vilka de än är. Patienterna upplever då ett stöd i mötet. En förutsättning för att patienters känslor ska bli sedda och bekräftade är en öppen attityd hos vårdpersonalen, ett engagemang och ett aktivt lyssnande (Birgegård och Glimelius, 1991). Eriksson (1994) beskriver hur det är genom våra känslor som vårt lidande tar sin form. I sjukdomslidandet finns ett själsligt och andligt lidande som orsakas av känslor som skam och förnedring (Eriksson, 1994). För att lindra lidandet måste dessa känslomässiga reaktioner uppmärksammas och bearbetas. Att försumma och ignorera patienters känslor bidrar istället till ett ökat lidande. Genom att vårdpersonal uppmärksammar och visar ett engagemang och intresse för patientens känslor upplevs en lindring av lidande och ett känslomässigt stöd. Detta speglas i översiktens resultat där en av kategorierna var, känslomässigt stöd. Att vara en väl informerad patient bidrog till att patienterna upplevde trygghet. Att bli bekräftad som en egen individ och att få känslomässigt stöd bidrog till att patienterna upplevde trygghet. Trygghet och att känna sig trygg i mötet med vårdpersonal var av betydelse för de flesta patienter. Eriksson (1994) skriver om att ge patienter tröst bidrar till att patienterna upplever en trygghet i mötet. Att ge tröst och att lindra lidande menar Eriksson är någonting vårdpersonal alltid kan göra och alltid bör sträva efter. För att göra detta krävs en ödmjukhet, en öppenhet och ett mod. Ett mod att exempelvis våga möta patienters gråt och blödande hjärta. 19