Yrkesutbildning för bättre matchning

23 APRIL 2014 REFORMAGENDAN Yrkesutbildning för bättre matchning Mia Liljestrand # 16

Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Bakgrund...4 3. Företagens kompetensutmaningar....5 4. Ungdomsarbetslösheten i siffor...7 5. Vägar från utbildning till jobb....9 6. Gymnasial yrkesutbildning för vuxna....13 7. Eftergymnasial yrkesutbildning yrkeshögskolan...15 8. Nationellt ramverk för kvalifikationer NQF/EQF...16 1

1. Sammanfattning Fortsatt satsning på gymnasial yrkesutbildning för vuxna och fler utbildningsplatser till yrkeshögskolan. En avgörande faktor för svensk tillväxt och konkurrenskraft är att företagens kompetensförsörjning fungerar. Det är därför oroväckande att vart femte rekryteringsförsök misslyckas, enligt Svenskt Näringslivs återkommande rekryteringsenkät. När det dessutom kommer signaler att det är svårt för den som vill yrkesutbilda sig efter gymnasiet, till vissa yrken nästan omöjligt, finns anledning att se över systemet för utbildning av vuxna och föreslå ett antal reformer för att underlätta de kompetensutmaningar som dagens och morgondagens arbetsliv står inför. I denna rapport efterlyser Svenskt Näringsliv fler vägar in i jobb och att de hinder som finns för den som i vuxen ålder vill yrkesutbilda sig elimineras. För detta krävs bland annat en bättre samordning mellan statens arbetsmarknadspolitiska samhällsuppdrag och kommunernas utbildningspolitiska uppdrag. Svenskt Näringsliv gör bedömningen att en ökad tillgänglighet och ett ökat utbud av korta efterfrågestyrda utbildningar kommer att vara kostnadseffektiva då de i stor utsträckning leder till jobb. Huvudprincipen i Svenskt Näringslivs reformförslag är att bygga vidare på befintlig infrastruktur och beprövad erfarenhet inom det befintliga utbildningssystemet. Gymnasieskolans yrkesprogram är utformade i nära samarbete med branscher och ger idag en eftertraktad kompetens. Det samma gäller för de eftergymnasiala yrkesutbildningarna inom yrkeshögskolan. Svenskt Näringsliv skulle därför vilja se fortsatta satsningar på gymnasial yrkeutbildning för vuxna och bygga vidare på den verksamhet som idag kallas yrkesvux. För likväl som att den som valt ett yrkesprogram ska ha möjlighet att senare i livet karriärväxla genom en högskoleutbildning, måste möjligheten finnas för personer som valde en mer teoretisk gymnasieutbildning att växla om till ett icke-akademiskt yrke. Dessutom föreslås fler utbildningsplatser till yrkeshögskolan för att bättre möta näringslivets behov av eftergymnasial icke-akademisk yrkeskompetens. 2

För att företagens kompetensförsörjning ska kunna säkerställas föreslår Svenskt Näringsliv följande reformer: Fortsatta satsningar på gymnasial yrkesutbildning för vuxna (idag yrkesvux) Stärk yrkesvux status genom att permanenta den inom det reguljära utbildningssystemet, med en egen förordning och lägg ansvar för tillsyn och granskning på staten. Ge yrkesvux en tydligare roll för kompetensförsörjningen genom att samordna den med gymnasieskolans yrkeprogram och ge den samma uppdrag att matcha arbetsmarknaden. Tillgängligheten till yrkesvux bör öka för såväl personer som av eget initiativ vill byta yrkesbana som för arbetssökande inom arbetsförmedlingen och personer i omställningsprogram. Studerande inom yrkesvux bör både kunna utbilda sig till ett yrke och läsa in behörighet till yrkeshögskolan. Fortsatta satsningar på eftergymnasial yrkesutbildning inom yrkeshögskolan Antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan behöver bättre matcha efterfrågan på arbetsmarknaden, och därför behöver fler platser kunna erbjudas. Underlätta övergången mellan gymnasieskola och yrkeshögskola genom att möjlig göra behörighetsgivande kurser inom såväl yrkesvux som yrkeshögskolan. Möjliggör för mer långsiktighet för vissa yrkeshögskoleutbildningar. Inför ett öppet nationellt ramverk för kvalifikationer, som erkänner lärandet i arbetslivet. 3

2. Bakgrund Vart femte rekryteringsförsök misslyckas samtidigt som det är snårigt för den som vill yrkesutbilda sig i vuxen ålder. Det har Sverige inte råd med. I takt med en ökad globalisering och en skarpare internationell konkurrens ser Svenskt Näringsliv ett ökat behov av kvalificerade och specialiserade kompetenser, både på bredden och på djupet, i näringslivet. Vi ser bland annat att automatiseringen och digitaliseringen av vissa moment gör att anställda behöver klara av allt mer komplexa arbetsuppgifter. Detta sker inte bara inom industrin, utan även inom servicesektorn. Samtidigt finns påtagliga matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden. För många arbetsgivare är det en stor utmaning att kunna anställa personer med rätt kompetens. Inte minst avgörande är det för små och medelstora företag, där kompetensbrist kan få stora konsekvenser. Det leder till att företag inte kan göra nödvändiga investeringar, att planerad expansion förhindras och att företag tvingas tacka nej till uppdrag. Den enskilt största förklaringen till företagens svårigheter att rekrytera är brist på personer med relevant erfarenhet och utbildning för jobbet. I Svenskt Näringslivs återkommande rekryteringsenkät framkommer att nära fyra av tio företag tvingas skjuta upp planerad expansion på grund av svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Samtidigt är det många, inte minst bland unga, som saknar jobb. Vi har alltså ett läge med både arbetslöshet och kompetensbrist. Det har Sverige inte råd med. Företagens kompetensförsörjning är därför en viktig strategisk fråga inte bara för näringslivet, utan för hela samhället. En viktig pusselbit för matchningen på arbetsmarknaden är yrkesutbildningen. Yrkesutbildning ska utformas med syfte att möta de kompetensbehov företag och andra arbetsgivare har. Det är därför en oroväckande utveckling att söktrycket till gymnasie skolans yrkesutbildningar har sjunkit de senaste åren. En tendens som vi kan se är att ungdomar väljer generella högskoleförberedande gymnasieutbildningar framför ett yrkesprogram. Ungdomar ger uttryck för att de vill hålla alla dörrar öppna för att senare bestämma sitt val av yrke. Men trots intentionen kommer en hel del av eleverna på gymnasieskolans högskoleförberedande program inte läsa vidare på högskolan. De söker sig i många fall ut på arbetsmarknaden direkt, eller så har de identifierat en intressant bransch eller yrkesroll som kräver en specifik yrkesutbildning. Det flera av dessa personer då blir varse är att möjligheterna är begränsade för den som önskar yrkesutbilda sig senare i livet, efter gymnasiet. Svenskt Näringsliv vill med denna rapport visa på ett antal utbildningsvägar till jobb och de begränsningar som finns i systemet. Dessutom vill Svenskt Näringsliv lämna förslag på reformer inom yrkesutbildningen som skulle få gynnsamma effekter på såväl företagens kompetensförsörjning som att möjliggöra minskad ungdomsarbetslöshet, i synnerhet i gruppen 18 24 år. 4

3. Företagens kompetensutmaningar Felmatchningen får konsekvenser. Våra medlemsföretag vittnar om utebliven tillväxt på grund av att nyckelkompetenser inte finns att tillgå. Vartannat år genomför Svenskt Näringsliv en rekryteringsenkät som kartlägger medlemsföretagens rekryteringsbehov, och utfall av rekryteringsförsök. Den senaste är från våren 2014. Resultatet visar att uppemot vart femte rekryteringsförsök misslyckas. Detta trots att det finns ganska många personer som står till arbetsmarknadens förfogande och söker jobb. Det finns således en betydande matchningsproblematik på svensk arbetsmarknad. Denna felmatchning får konsekvenser. Våra medlemsföretag vittnar om utebliven tillväxt på grund av att nyckelkompetenser inte finns att tillgå. Detta gäller såväl företag inom den inhemska tjänste- och servicesektorn som för de svenska exportföretagen. Diagram 1. Konsekvenser för företaget på grund av rekryteringssvårigheter Planerad expansion förhindrades 30 Fick tacka nej till order 25 Fick dra ned på produktionen/servicen 23 Inga konsekvenser alls Fick lägga ut order/uppdrag till annan utförare/leverantör Annat 14 19 22 Källa: Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2014 0 5 10 15 20 25 30 35 Tillgången på rätt kompetens är många företags största utmaning. För att företagen fortsatt ska satsa på investeringar och forskning måste vi klara kompetensförsörjningen till produktionen, och till infrastrukturen av tjänster som dessa företag är beroende av som leverantörer och för kringtjänster. 5

De signaler som Svenskt Näringsliv får via den återkommande rekryteringsenkäten är att efterfrågan på yrkeskompetens är stor, såväl den gymnasiala som den eftergymnasiala. 1 Rikssnittet visar att en tredjedel av företagen svarade att de gärna sett att den sökande hade en högskoleutbildning. Vilket är lika många som svarat att de sökte personer med eftergymnasial yrkeskompetens (motsvarande yrkeshögskoleutbildningar) och lika många som sökte personer med gymnasial yrkeskompetens. På vissa ställen i landet hittar vi en efterfrågan långt över rikssnittet på kompetenser motsvarande gymnasial yrkesutbildning. Diagram 2. Eftersökta utbildningsnivåer Inga särskilda utbildningskrav 27 Gymnasieskola, praktisk 34 Gymnasieskola, teoretisk Eftergymnasial yrkesutbildning/ specialutbildning t ex YH Högskola/ Universitetsutbildning Forskarutbildning 1 23 30 32 Källa: Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2014 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Andel företag som har försökt rekrytera medarbetare med respektive utbildingsnivå. 1 Svenskt Näringsliv, Rekryteringsenkäten 2014 6

4. Ungdomsarbetslösheten i siffor Enligt SCB var 161 500 ungdomar mellan 15 24 år arbetslösa i februari 2014. Detta motsvarar en ungdomsarbetslöshet på 25,8 procent. Detta innebär dock inte att var fjärde ung är arbetslös eftersom arbetslöshet mäts som andel av arbetskraften. Många unga studerar på heltid och bara knappt hälften av de unga är med i arbetskraften. 2 Diagram 3. Andelen av arbetskraften 15-24 år i arbetslöshet 35 30 25 20 15 10 jan-01 sep-02 maj-04 jan-06 sep-07 maj-09 jan-11 sep-12 Källa: SCB AKU Procent Procent, säsongsrensat Not: Ungdomsarbetslösheten har stora säsongsvariationer och jämförelser mellan olika månader ska göras med försiktighet. Dock kan man använda sig av en säsongsrensad serie för att avgöra trenden. Säsongsrensad statistik tar nämligen hänsyn till säsongsvariationer. Ska man jämföra arbetslösheten mellan olika månader, annat än med samma månad tidigare år, borde därför den säsongsrensade statistiken användas. Det är angeläget att unga får goda förutsättningar att rustas för arbetslivet. Här kan vi inte nog poängtera vikten av tidiga insatser för att fler ska klara av grundskolans mål. Idag går nästan var femte elev i årskurs ett på gymnasiet på ett introduktionsprogram. Det betyder att nästan 20 procent inte har behörighet att komma in på ett nationellt program. 3 Därtill ska beaktas att drygt 30 procent av eleverna i gymnasieskolan inte slutför sin utbildning inom tre år. 4 Hårdast drabbas de som saknar gymnasieexamen. Enligt SCB har arbetslösheten bland personer med endast grundskoleutbildning legat högt under flera år. Dock har den ökat sedan 2007, och ligger idag på 20 procent. Svenskt Näringsliv anser därför att reformer som innefattar vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning skulle vara särskilt gynnsamma för denna målgrupp. 2 En person räknas som arbetslös om hen saknar sysselsättning men vill och kan ta ett arbete inom 14 dagar och har sökt arbete under de senaste fyra veckorna, alternativt väntar på ett jobb som startar inom tre månader. 3 Skolverket, Skolor och elever i gymnasieskolan läsår 2013/14. http://skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-itabeller/gymnasieskola/skolor-och-elever/skolor-och-elever-i-gymnasieskolan-lasar-2013-14-1.215752 4 Sveriges kommuner och landsting, Motverka studieavbrott, kapitel 6 Vad säger statistiken? 7

Diagram 4. Arbetslöshet uppdelat efter utbildningsnivå. Procent av arbetskraften uppdelat på utbildningsgrupper, 15-24 år 25 20 15 10 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB AKU förgymnasial gymnasial eftergymnasial Not: Nivåklassificeringen är gjord enligt Svensk Utbildningsnomenklatur (SUN). Yrkesutbildning spelar en central roll för länders kapacitet att hantera snabba förändringar i förutsättningar och villkor på arbetsmarknaden, konstaterar OECD, och forskning har visat att yrkesutbildning ger god samhällsekonomisk avkastning. 5 Länder som har en högre andel yrkesutbildade i gruppen 25 34-åringar än genomsnittet har alla en arbetslöshet i den gruppen på under åtta procent, medan länder där färre än var fjärde person har yrkesinriktad gymnasieutbildning hade en arbetslöshet i samma grupp på 12 procent eller mer. För personer som går ut i arbetslivet efter gymnasiet har de med yrkesinriktad utbildning bättre chanser på arbetsmarknaden än de med generell/mer akademiskt inriktad utbildning. 6 OECD har också, inom ramen för projektet Skills beyond school, granskat Sveriges eftergymnasiala yrkesutbildningssystem. Sveriges styrkor ligger enligt OECD i bland annat den nära kopplingen mellan utbildningarna och arbetsgivare, att lärandet sker i stor grad på arbetsplatser och god kvalitetssäkring. 7 Inom EU har myndigheten Cedefop 2012 konstaterat samma samband som OECD framhåller, nämligen att personer med yrkesinriktad gymnasieutbildning har högre sannolikhet att ha jobb än personer med generell gymnasieutbildning. De finner också jobb snabbare, och behåller sitt första jobb längre, vilket indikerar god matchning mellan utbildning och kompetenskrav. Ju mer arbetslivsanknytning som finns i utbildningen, desto bättre blir chanserna på arbetsmarknaden. 8 5 OECD, Education at a glance 2013, s. 80 6 Ibid., s. 14 7 OECD, A skills beyond school commentary on Sweden, Reviews of Vocational Education and Training, 2013, s. 7 8 Cedefop, From education to working life, 2012, s. 9 8

5. Vägar från utbildning till jobb Det vore olyckligt att hålla igen på efterfrågestyrda korta yrkesutbildningar, som ger goda matchningseffekter. Det svenska utbildningssystemet har under de senaste åren genomgått ett stort reformarbete. En ny skollag har antagits och både grundskola och gymnasieskola har fått nya läro- och kursplaner. Fokus har legat på tydliga kunskapskrav, i syfte att höja kvaliteten i undervisningen och därigenom resultaten i skolan. Det har också blivit ett tydligare fokus på de gymnasiala yrkesprogrammens koppling till arbetsmarknaden, genom bland annat införandet av nationella programråd. Båda fokus är nödvändiga för att rusta eleverna på bästa sätt inför inträdet i arbetslivet efter skolan. Regeringen har också inrättat Myndigheten för yrkeshögskolan och gjort satsningar på yrkesutbildningar inom ramen för vuxenutbildningen, yrkesvux. Det finns också skäl att anta att arbetsmarknadsutbildningarna kommer att genomgå en översyn i samband med omformuleringen av Arbetsförmedlingens uppdrag. Därutöver finns även initiativ mellan arbetsmarknadens parter såsom yrkesintroduktionsanställningar, där anställningar med tydliga utbildningsinslag förväntas bereda plats för unga på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv anser dock att det krävs ytterligare justeringar för att underlätta matchningen på arbetsmarknaden. Vi anser att tillgången till gymnasial yrkesutbildning och att antalet platser i yrkeshögskolan behöver öka. Det vore olyckligt att hålla igen på efterfrågestyrda korta yrkesutbildningar, som ger goda matchningseffekter då notan i annat fall bara dyker upp någon annanstans, och dessutom blir högre. Illustration 1 visar olika utbildningsvägar idag. Efter varje utbildningsväg finns en procentsats som motsvarar efterfrågan på just den kompetens som utbildningsvägen leder till. Procentsatsen bygger på de svar som Svenskt Näringsliv fått in i den senaste rekryteringsenkäten, där företagen fått ge svar på vilken bakgrund de gärna sett att den sökande har vid det aktuella rekryteringstillfället. Som vi kan se i illustration 2 svarade alltså 34 procent av företagen i rekryteringsenkäten att de gärna sett att den sökande hade haft en utbildningsbakgrund motsvarande gymnasialt yrkesprogram. 30 procent svarade att de sökte personer med utbildningsbakgrund motsvarande yrkeshögskolan, 23 procent högskole förberedande program och 32 procent högskoleutbildning. Att siffran inte summeras med 100 procent beror på att det finns möjlighet att ange fler alternativ i enkäten. Många företag söker flera personer under undersökningsperioden, och personer med olika utbildningsbakgrund. 9

Illustration 1. Utbildningsvägar till jobb. Källa: Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2014 Illustration 2. Övergången mellan yrkesprogram och högskola. Källa: Svenskt Näringsliv Enligt Skolverkets statistik har antalet sökande till gymnasieskolans yrkesprogram stadigt sjunkit de senaste åren. En del kan förklaras med att det populära medieprogrammet, som kategoriserades som ett yrkesprogram, försvann i och med gymnasiereformen Gy11. En annan faktor som kan ha haft betydelse för yrkesprogrammens attraktion är att den allmänna högskolebehörigheten försvann som obligatorium i och med gymnasiereformen. Oavsett anledning är det en oroande utveckling att söktrycket till yrkesprogrammen sjunker, särskilt med tanke på den stora efterfrågan på just denna kompetens och svårigheterna att i vuxen ålder få tillgång till dessa utbildningar. Det är viktigt att säkerställa att även de elever som valt en icke-akademisk utbildningsväg ges möjlighet att senare i livet yrkesväxla genom en högskoleutbildning. 10

Svenskt Näringsliv menar att samma möjligheter bör säkerställas för den som på gymnasiet valt ett högskoleförberedande program och som senare önskar karriärväxla till ett icke-akademiskt yrke. För även om intensionen finns visar det sig att långt ifrån alla som valt ett högskoleförberedande program läser vidare på högskolan. Några av dem söker jobb direkt och hittar intressanta potentiella yrken men många av dessa kräver särskilda förkunskapskrav i form av gymnasial- och/eller eftergymnasial yrkesutbildning. Illustration 3. Övergången mellan yrkesprogram och högskola. Källa: Svenskt Näringsliv. Illustration 4. Övergången mellan högskoleförberedande program och yrkeshögskolan. Källa: Svenskt Näringsliv 11

De elever som mycket målmedvetet har hitta sitt drömyrke och identifierat behovet av att skaffa sig de förkunskaper som krävs genom en yrkesutbildning, stöter i många fall på patrull. Flera av dem söker sig till kommunernas vuxenutbildning, men där verkar det bli stopp. När kommunerna prioriterar utbildningssatsningar kommer de personer som bedöms stå långt från arbetsmarknaden först. Och dit hör inte elever som tagit examen från ett högskoleförberedande program. Samma sak gäller för unga som ångrar sitt val av yrkesprogram de saknar möjligheter att byta till ett annat yrkesinriktat program. Det här är en olycklig situation. För likväl som att den som valt ett yrkesprogram ska ha möjlighet att senare i livet karriärväxla genom en högskoleutbildning, måste möjligheten finnas för personer som valde en mer teoretisk gymnasieutbildning att växla om till ett icke-akademiskt yrke, alternativt läsa in behörighet till yrkeshögskolan. 12

6. Gymnasial yrkesutbildning för vuxna Svenskt Näringsliv menar att det är av yttersta vikt att möjligheten att yrkesutbilda sig på gymnasial nivå senare i livet även kan garanteras i framtiden, såväl i lågkonjunktur som i högkonjunktur. Sedan 2009 finns ett riktat statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial yrkesutbildning inom ramen för vuxenutbildningen som kommuner kan ansöka om. Yrkesvux, som detta kallas, har möjliggjort för personer som är över 20 år att läsa gymnasiala yrkeskurser inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen. Yrkesvux kom till som en konjunkturåtgärd i samband med det allvarliga finansiella läget under 2008. Flest antal utbildningsplatser inom yrkesvux fanns 2010, då det tilldelades cirka 25 000 platser. Efter 2011 sjönk tillgången med hela 20 000 platser, till 5 000. Idag finns utrymme i statsbidragen för cirka 14 000 utbildningsplatser. Tilldelningen av antalet platser har varit oförutsägbar, och många kommuner har vittnat om hur svårt det har varit att planera för denna verksamhet. En yrkesutbildning med kvalitet förutsätter långsiktighet och nära dialog med den bransch man utbildar för. Enligt budgetpropositionen går det att utläsa hur kommande års anslag föreslås falla ut om inga nya beslut tillkommer. Om man tolkar siffrorna här nedan finns anledning att tro att yrkesvux sakta men säkert kommer att fasas ut till 2016. Men i praktiken kommer detta att ske redan från och med höstterminen 2014, då antalet platser minskar med nästan 90 procent. Tabell 1. Antalet helårsplatser inom yrkesvux, lärlingsvux och yrkeshögskolan. 2012 2013 2014 2015 2016 Yrkesvux* 5500 17650 14650 1125 375 Lärlingsvux 1300 3600 4000 2000 2000 Yrkeshögskolan** 21700 23000 28000 28000 26500 * inkl särskilda platser för arbetslösa ungdomar 20 24 år Källa: Budgetpropositionen 2013 Det är dock svårt att överblicka exakt hur många platser de facto som finns i landet då vissa kommuner använder statsbidraget fullt ut medan andra växlar upp bidragen med egen finansiering. Det är också svårt att få en övergripande bild över etableringsgraden för de studerande på arbetsmarknaden efter utbildningen då den saknar ett matchningsuppdrag och ingen nationell statistik samlas in kring detta område. Svenskt Näringsliv menar att det är av yttersta vikt att möjligheten att yrkesutbilda sig på gymnasial nivå senare i livet även kan garanteras i framtiden, såväl i lågkonjunktur som i högkonjunktur. 13

Förutom att yrkesvux kan få en betydelsefull roll för den lokala kompetensförsörjningen så kan den också fylla en viktig roll för den som behöver komplettera med kurser för att bli behörig till de utbildningar inom yrkeshögskolan som anger särskilda förkunskapskrav. Svenskt Näringsliv anser att en översyn bör ske av gränsdragningen mellan gymnasieskolan och yrkeshögskolan för att underlätta övergången mellan de båda skolformerna. I Sverige brukar vi tala om hur viktigt det är att det inte ska finnas någon återvändsgränd på gymnasiet. Men i praktiken är det betydligt lättare för den som vill gå från yrkesutbildning till en akademisk bana, än för den som önskar gå från ett högskoleförberedande program till en icke akademisk karriär. Utan yrkesvux kan dörren till ett icke akademiskt yrke vara stängd för elever från högskoleförberedande program. Samma sak gäller för unga som ångrar sitt val av yrkesprogram. Det här är en olycklig utveckling. Även om det finns ett värde i att ungdomar gör medvetna utbildningsval och inte förlitar sig på möjligheten att välja om senare, behöver möjligheter finnas för dem som av olika anledningar behöver byta karriär inte bara till en akademisk. Utan rätt kompetens riskerar de annars att hamna i statistiken över arbetslösa. Genom att göra gymnasieskolans yrkesutbildningar tillgängliga för vuxna kan man i större utsträckning säkerställa att de yrkesutbildningar som är efterfrågade av arbetslivet men som idag har lågt söktryck bland unga finns kvar. Alternativet är högre kostnader för stat och kommuner, i form av högre arbetslöshet och sämre matchning. På så vis blir yrkesvux en viktig pusselbit i den lokala och regionala kompetensförsörjningen. Yrkesvux är alltså, rätt hanterat, en samhällsekonomiskt kostnadseffektiv utbildningsform. 14

7. Eftergymnasial yrkesutbildning yrkeshögskolan Trots ökat intresse och behov på arbetsmarknaden har myndigheten för yrkeshögskolan bara resurser att bevilja en fjärdedel av utbildningarna. Yrkeshögskoleutbildningar, eller yh-utbildningar, är ett samlingsbegrepp på eftergymnasiala icke akademiska yrkesutbildningar med stark arbetslivsanknytning. Det handlar om korta utbildningar som löper över ett till två år och leder till en tydlig yrkesroll. Ett signum för dessa yh-utbildningar är att de är efterfrågestyrda av arbetsmarknaden. Det är myndigheten för yrkeshögskolan som beslutar om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan har visat sig fungera mycket väl och utgör en viktig roll för företagens kompetensförsörjning. Den möjliggör även en betydelsefull karriärväg för den som vill vidareutbilda sig inom sitt yrke. En avgörande framgångsfaktor är att utbildningarna inom yrkeshögskolan sker i nära samarbete med arbetslivet och bygger på efterfrågade kompetenser i näringslivet. Resultatet talar sitt tydliga språk. Drygt sju av tio hade ett arbete redan innan utbildningen avslutats eller senast inom en månad och nio av tio hade ett arbete inom ett halvår. 9 Dessa goda resultat har också bidragit till en kraftig ökning av söktrycket från 3,9 till 4,2 under de senaste fyra åren. Intresset för att bedriva yrkeshögskoleutbildningar slår än en gång nytt rekord med en ökning med nästan tio procent från 2013. Problemet är att utbildningsformen trots sina goda resultat, enligt Svenskt Näringslivs uppfattning, hittills inte har prioriterats tillräckligt av regeringen. Myndigheten för yrkeshögskolan har bara resurser att bevilja en fjärdedel av utbildningarna, trots att både underlag och efterfrågan finns att bevilja dubbelt så många ansökningar om det fanns resurser. Detta rimmar dåligt med ambitionerna att öka matchningen på arbetsmarknaden. För att möta dagens matchningsproblem och framtida kompetensutmaningar bedömer Svenskt Näringsliv att antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan behöver fördubblas de kommande åren. Utbudet borde i högre grad möta den efterfrågan som finns. Så länge yrkeshögskolans utbildningar är så pass effektiva och levererar goda resultat i form av jobb efter examen, är det en satsning som ger tydlig avkastning i form av förbättrad matchning, kompetensförsörjning och konkurrenskraft. En underdimensionerad yrkeshögskola får allvarliga konsekvenser för svensk tillväxt. Enligt Svenskt Näringslivs uppfattning bör regeringen därför anta en långsiktig strategi för att bygga ut yrkeshögskolan. Det vore en klok politik för fler jobb och stärkt internationell konkurrenskraft för svenska företag. Övergången mellan gymnasieskola och yrkeshögskola behöver underlättas. Det är därför angeläget att göra en översyn av gränsdragningen mellan yrkeshögskolan och gymnasieskolan för att de olika skolformernas kursutbud bättre ska kunna matcha arbetslivets behov. 9 Myndigheten för yrkeshögskolan, Studerandes sysselsättning 2013 året efter yrkeshögskolan. 15

8. Nationellt ramverk för kvalifikationer NQF/EQF European Qualification Framework (EQF) är en gemensam europeisk referensram som knyter samman olika länders kvalifikationssystem. Den ska fungera som ett översättningsverktyg som ska göra kvalifikationer från olika länder och system i Europa lättare att förstå. Myndigheten för yrkeshögskolan fick i slutet av 2009 i uppdrag att ta fram ett underlag för ett nationellt ramverk för kvalifikationer (NQF) för Sverige. Myndigheten föreslog att såväl akademiska som icke-akademiska kvalifikationer i det formella utbildningssystemet ska kunna kopplas till alla åtta nivåer i det svenska ramverket. Därutöver har myndigheten lagt förslag till en modell för att göra det möjligt att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet till NQF. I en tid där den internationella konkurrensen ökar blir utbildning och fortbildning allt viktigare för att hålla jämna steg med omvärlden. Många företag och branscher skräddarsyr därför nödvändiga kurser och utbildningar till sina anställda. Dessa kurser och utbildningar skulle med ett nationellt ramverk kunna synliggöras och erkännas på ett tydligare sätt. De skulle dessutom kunna relateras till europeiska ramverket för kvalifikationer och på så vis underlätta för en ökad rörlighet inom EU. Myndigheten för yrkeshögskola redovisade sitt uppdrag i november 2012 och sedan dess har ingenting hänt. Svenskt Näringsliv vill att regeringen går vidare med det förslag som myndigheten redovisat och inför ett öppet ramverk för kvalifikationer med möjlighet att koppla såväl formell som icke formell utbildning till ramverkets samtliga nivåer. 16

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00