Nyhetsblad kvinnohälsa

Relevanta dokument
KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA. 18 mars Andreas Vilhelmsson, (PhD) Folkhälsovetare/utvecklare

Föräldrastöd och föräldraförberedelse

Uppföljning Kunskapscentrum kvinnohälsa

Nyhetsblad kvinnohälsa

Uppföljning av Kunskapscentrum kvinnohälsa

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner

Kunskapscentrum kvinnohälsa. Sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne årsrapport 2017

Regionala riktlinjer för särskilt förlossningsstöd inom mödrahälsovården

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård. Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektör HANDLINGSPLAN

INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning

SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS Regionkansliet, Region Örebro län

23 Fosterdiagnostik RS160306

Erbjudande om fosterdiagnostik

Regional riktlinje för arbete med förlossningsrädsla - identifiering och vägledning

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården

Regionala riktlinjer för provtagning och behandling av mykoplasma på barnmorksemottagningen

Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Regionala riktlinjer för mödrahälsovården gällande kvinnor som genomgått viktminskningskirurgi

Gynekologiska cellprovskontroller KUNGSÖRS VÅRDCENTRAL

Verksamhetsbeskrivning

Kunskapscentrum migration och hälsa

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Hälso- och sjukvårdsnämnden

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationellt programområde för Kvinnosjukdomar och förlossning Masoumeh Rezapour, ordförande

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Psykisk ohälsa under graviditet

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

6.3 Mödrahälsovård Primärvårdsprogrammet 2017

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT,

Regionrapport 2012 Fostermedicin

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Verksamhetsbeskrivning

Närsjukvårdsberedningen

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor

Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits

GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT

Välfärds- och folkhälsoprogram

Minskade fosterrörelser

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Övervakning av fosterskador januari juni Preliminär sammanställning

Rutin Dokument-id i Barium Dokumentserie Giltigt t.o.m. Version Innehållsansvarig: Granskad av: Godkänd av: Publicerad för:

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN

8 Justering av ersättning samt uppdrag att revidera vårdval barnmorskemottagning HSN

Vaccination mot influensa

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Välkomna till ultraljudsmottagningen

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV

Sammanträde i programberedningen för barn, unga och förlossningsvård

BASPROGRAM FÖR VÅRD UNDER GRAVIDITET. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Maj 2011

PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV.

Aktuellt om vaccinationsprogrammet

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Specialiserade överviktsmottagningar

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Definition föräldraskapsstöd

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Kommunikationsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal om Humant papillomvirus (HPV)

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier

BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral

Barnhälsovård i Skåne

1177 Vårdguiden för dig som jobbar på en barnmorskemottagning

Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet

Stina Lasu leg psykolog

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland

Diarienummer: 2016/00739 Dokumentnummer: 2016/ Redovisning Statsbidrag - Förstärkt förlossningsvård och kvinnors hälsa

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Regional riktlinje för Minskade fosterrörelser - rekommendationer för handläggning

Pressmeddelande

Transkript:

Nyhetsblad kvinnohälsa April 2018 Hej! Här kommer vårens andra nyhetsblad från Kunskapscentrum kvinnohälsa. De senaste veckorna har vi arbetat intensivt med att färdigställa årsrapporten och nu är den här. Målet med rapporten är att ge en bild av det sexuella och reproduktiva hälsoläget i Skåne samt att beskriva de hälsovårdsinsatser som erbjudits på barnmorskemottagningarna under det gångna året. Vi kan konstatera att den sexuella och reproduktiva hälsan är god för de allra flesta kvinnor i Skåne men att det finns skillnader mellan grupper, både vad gäller hälsoutfall och vård. I år ger vi i samarbete med Kunskapscentrum barnhälsovård också ut en fördjupad rapport som handlar om föräldrastöd i grupp. Årsrapporten släpptes den 19 april. Siffror från Socialstyrelsen visar att Skåne sticker ut när det gäller rökning under graviditet. Skånska kvinnor röker mer än det nationella genomsnittet. I nyhetsbladet kan ni ta del av en kartläggning av hur det tobaksförebyggande arbetet ser ut på barnmorskemottagningarna i Skåne. Vi tipsar även om ett nytt kunskapsunderlag från barnmorskeförbundet som handlar om hur man kan arbeta med levnadsvanor i samband med graviditet. Som vanligt ryms också en hel del annan information i bladet som vi hoppas ska vara av intresse. Trevlig läsning! Anna Kjellbom Teamledare Kunskapscentrum kvinnohälsa 1

Ny årsrapport om den sexuella och reproduktiva hälsan i Skåne Kunskapscentrum kvinnohälsa har släppt ny årsrapport om den sexuella och reproduktiva hälsan utifrån det arbete som görs på Skånes barnmorskemottagningar. Den sexuella och reproduktiva hälsan är god för de allra flesta kvinnor i Skåne men det finns skillnader mellan grupper, både vad gäller hälsoutfall och vård. I år har vi tillsammans med Kunskapscentrum barnhälsovård lagt särskilt fokus på föräldrastöd i grupp och här ser vi en ojämlik fördelning av stödet från hälso- och sjukvården. De senaste årens minskade deltagande i föräldragrupper ses framförallt i områden där många av familjerna har knappa socioekonomiska resurser. Det finns också stora skillnader inom flera områden. Gravida med längst utbildning får fyra gånger så ofta stöd som de gravida med kortast utbildning. Ungefär dubbelt så stor andel av de gravida födda i Sverige får extra stöd jämfört med gravida födda utanför Europa. De stora skillnader som finns mellan grupper baserat på födelseland och utbildningslängd tyder på att vårdutnyttjandet vad gäller psykisk ohälsa och förlossningsstöd inte är jämlikt fördelat i befolkningen. - Vi ser att ojämlikheten är stor inom flera områden, vilket är djupt bekymrande. Tillgången till mödraoch barnhälsovård kan ha stor påverkan på ett barns hälsa över tid. Samtidigt vet vi att fortbildning och kompetenshöjande insatser kan göra skillnad, säger Marie Köhler, enhetschef för Kunskapscentrum kvinnohälsa. Möjligt trendbrott - förlossningsrädsla och psykisk ohälsa De senaste åren har Skåne legat under rikssnittet när det gäller andel som behandlas för psykisk ohälsa under graviditeten. Statistik från det senaste året tyder på att något fler (6,5 %) får behandling under sin graviditet jämfört med tidigare år. Kvinnor födda utanför Sverige behandlas dock i mindre utsträckning för psykisk ohälsa under graviditeten. Skåne har även legat under rikssnittet och haft en nedåtgående trend vad gäller andelen som får extra stödåtgärder vid förlossningsrädsla. Statistik från 2017 tyder möjligen på ett trendbrott. En ökning noteras från 6,5 procent till 7,3 procent jämfört med föregående år. Högutbildade väljer oftare att göra KUB-test Av de som erbjöds KUB-test valde fler högutbildade och svenskfödda personer att tacka ja. Skillnad i deltagande är störst mellan de som har högst respektive lägst utbildning cirka 41 procentenheter. Färre kvinnor med födelseland utanför Sverige genomgår KUBunder-sökning. Bättre informationsmaterial om fosterdiagnostik till blivande föräldrar med varie-rande förkunskaper och språkförståelse skulle underlätta för barnmorskorna i mödrahälso-vården och möjliggöra ett mer jämlikt erbjudande om KUB-test. Fler gravida är överviktiga vid inskrivning Barnmorskan har en viktig roll i arbetet med levnadsvanor. Övervikt och fetma ökar bland dem som skrivs in i mödrahälsovården i Skåne och det finns stora geografiska skillnader. Det skiljer som mest 34,3 procentenheter mellan kommunen med högst andel överviktiga/feta och den med lägst andel överviktiga/ feta. Fyra rapporter med fokus på jämlik hälsooch sjukvård Kunskapscentrum kvinnohälsas årsrapport släpptes den 19 april och samtidigt släpptes även nya rapporter från Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum migration och hälsa. Alla med fokus på jämlik hälso- och sjukvård i Skåne. Ta del av alla rapporter via länkarna nedan. Text: Anna Kjellbom och Emelie Svensson Länkar till rapporterna: Sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne - årsrapport 2017 Barnhälsovården i Skåne - årsrapport 2017 Föräldrastöd i grupp inom mödra- och barnhälsovården i Skåne 2017 Jämlik hälso- och sjukvård ur ett migrationsperspektiv 2

På gång Kunskapscentrum kvinnohälsa Fortsatt fokus på föräldrastöd Socialstyrelsen har tidigare identifierat föräldrastöd som ett område i behov av utveckling. Det finns också indikationer på att föräldrastödet ser olika ut på barnmorskemottagningarna runt om i Skåne. Därför vill vi satsa på föräldrastödet i år. Ett av temana för vårens utbildningsdagar har varit just föräldrastöd: Vad vill blivande föräldrar ha? Hur möter vi föräldrarnas önskemål och behov? Vilka upplevelser har medarbetare inom mödra- och barnhälsovården av att arbeta med föräldrastöd? I samarbete med Kunskapscentrum barnhälsovård har Kunskapscentrum kvinnohälsa under april gett ut en fördjupad årsrapport som handlar om föräldrastöd i grupp. Rapporten släpptes och presenterades i samband med releasen den 19 april. Tillsammans med Kunskapscentrum för barnhälsovård vill vi nu fortsätta arbetet med att utveckla föräldrastödet bland annat genom fortbildningsinsatser i gruppledarskap. Text: Petra Pålsson Regional riktlinje om psykisk ohälsa i samband med graviditet Mödrahälsovården har en viktig roll i arbetet med psykisk hälsa hos blivande föräldrar. Tidigare i vår publicerades riktlinjen Psykisk ohälsa i samband med graviditet. Den riktar sig främst till barnmorskor inom mödrahälsovården och är tänkt att fungera som ett stöd i arbetet för att främja psykisk hälsa och uppmärksamma psykisk ohälsa. Det är första gången som en regionövergripande riktlinje publiceras inom detta område. Du hittar den tillsammans med övriga riktlinjer som rör barnmorskans arbete på skane.se/barnmorska Har du kommentarer eller frågor får du gärna höra av dig till oss på kunskapscentrum.kh.pv@skane.se Text: Alexander von Schuppler Kommande regionala riktlinjer för mödrahälsovården Inom kort publiceras flera reviderade regionala riktlinjer för barnmorskemottagningarna i Skåne. Nedan följer en sammanfattning av vad som är på gång och hur arbetsprocessen ser ut när nya regionala riktlinjer tas fram för mödrahälsovården i Skåne. Riktlinje för anemiscreening inom mödrahälsovården Vi är glada att meddela att riktlinjen för anemiscreening inom mödrahälsovården är klar för publicering. Föregående riktlinje byggde på ett analyspaket som gick under namnet anemiutredning på laboratorieremissen. Analyspaketet är inte längre tillgängligt och därför specificeras nu vilka prover som gäller när anemiutredning är indicerad vid graviditet. Fördjupad information om hemoglobinopatier Nytt i riktlinjen är ett lite längre avsnitt med fördjupad information om hemoglobinopatier. Efter möte med Expertgrupp för hemoglobinopatier framkom önskemål om ett förtydligande kring när man bör misstänka dessa sjukdomar i samband med graviditet och vägledning för utredning. Arbetsgruppen som arbetat med riktlinjen för anemiscreening har varit Marie Lindroth, verksamhetschef för BMM Sund och specialistläkare i obstetrik och gynekologi, Róbert Pálmason, specialist i hematologi och onkologi samt Annika Sonesson, specialistläkare i klinisk kemi som kom med många värdefulla synpunkter. 3

Trombosprofylax, tvillinggraviditet, viktminskningskirurgi och STI Övriga riktlinjer som publiceras i vår gällande graviditet är trombosprofylax under och efter graviditet, handläggning av tvillinggraviditet samt handläggning av gravida kvinnor som genomgått viktminskningskirurgi. På STI-området har revision skett vad gäller provtagning och handläggning av gonorré, klamydia och mykoplasma infektion. Arbetsprocess riktlinjearbete Kunskapscentrum kvinnohälsa ser kontinuerligt över befintliga riktlinjer för mödrahälsovården vad gäller både giltighetstid och aktualitet. När revidering är indicerad sammankallas berörda ämnesexperter för att gå igenom och uppdatera riktlinjen. När faktainnehållet är klart görs en språklig och strukturell översyn på Kunskapscentrum kvinnohälsa och riktlinjerna skickas därefter på remissrunda till berörda parter, primärvård och till kvinnoklinikernas verksamhetschefer. Remissrundan kan komma att innebära ytterligare justeringar. Slutligen går riktlinjen till medicinsk rådgivare på koncernkontoret och efter presentation för Hälso-och sjukvårdsdirektören sker fastställande och publicering. Text: Anna Kjellbom Kartläggning av det tobaksförebyggande arbetet på barnmorskemottagningarna i Skåne För att uppmärksamma vikten av att arbeta tobaksförebyggande inom mödrahälsovården har Kunskapscentrum kvinnohälsa initierat en enkät till samtliga barnmorskemottagningar i Skåne med frågor kring hur de hanterar tobaksfrågor i de enskilda mötena inom basprogrammet. Syftet med enkäten var att: Kartlägga tidpunkter under graviditetsövervakningen då samtalen med den gravida kvinnan om tobaksanvändning vanligtvis äger rum. Inventera vilka pedagogiska material mödrahälsovårdens medarbetare använder sig av. Undersöka vilka stödjande åtgärder rökande gravida kvinnor erbjuds om de bestämmer sig för att sluta röka. För att nå alla 86 barnmorskemottagningar med totalt ungefär 295 barnmorskor skickades enkäten ut till samtliga barnmorskemottagningars verksamhetschefer. Det var en svarsfrekvens på 17 procent (50 barnmorskor och två läkare) och en bra fördelning av svarande från de olika förvaltningarna. Överlag råder stor skillnad mellan svarande BMM gällande hur man arbetar tobaksförebyggande med den gravida och eventuell partner. Sammanfattningsvis visar svaren på att: Det råder stor skillnad mellan svarande BMM gällande när de tar upp tobaksinformation med den gravida kvinnan. Det används olika strategier och tidpunkter för uppföljning av tobaksvanor. Svarande uppger att de har olika kunskap kring vilken hjälp man kan erbjuda rökande gravida, vilket i tur påverkar vilken hjälp som faktiskt erbjuds. Det finns olika sätt att remittera vidare samt kunskap om var remittering kan ske. Svarande uppger varierande kompetens i att hålla MI-samtal beroende på vilken utbildning man erbjudits och när. MI-utbildning är även något som efterfrågas. Text: Andreas Vilhelmsson 4

Nya medarbetare på Kunskapscentrum kvinnohälsa Petra Pålsson Samordningsbarnmorska Efter att ha arbetat som barnmorska och utvecklare på Kunskapscentrum kvinnohälsa sedan hösten 2017 går nu Petra Pålsson in en ny roll som samordningsbarnmorska. Helén Simonsson Samordningsbarnmorska Vad gör du Kunskapscentrum kvinnohälsa? Rollen som samordningsbarnmorska fungerar som en stödjande länk mellan basmödravård och kvinnoklinikerna. En annan viktig del är att arbeta med omvärldsbevakning nationellt och att samverka med andra kunskapscentrum för att främja hälsa och jämlik vård. Berätta något om vad du gjort tidigare Just nu är jag också doktorand på institutionen för hälsovetenskaper på Lunds universitet och forskar om föräldraförberedelse under graviditeten. Tidigare har jag arbetat som barnmorska inom mödrahälsovård samt på förlossnings- och perinatalavdelning. Varför har du valt att jobba med det du gör? Jag tycker att det är spännande att vara med och utveckla mödrahälsovården och föra forskningen och den kliniska verksamheten närmare varandra. Berätta något om vad du gjort tidigare Jag har jobbat inom kvinnoklinik i jättemånga år och 15 år inom mödrahälsovården. Jag började som undersköterskestudent på gyn och sedan har jag provat på det mesta. Jag har också varit samba innan och deltagit i olika utvecklingsprojekt, nu senast Självtest HPV. Varför har du valt att jobba med det du gör? Jag har alltid varit nyfiken och intresserad av frågor som rör kvinnors rättigheter och hälsa. Som samba har jag förmånen att få arbeta för att familjer ska få det bättre. Det är också utvecklande att få vara del av ett tvärprofessionellt sammanhang. Jag tror att det är en bra väg att gå för att vi ska kunna jobba effektivare med frågor som rör livsstil och hälsa. 5

Aktuellt om sexuell och reproduktiv hälsa Färre barn föds med Downs syndrom i Sverige fler aborteras Det föds allt färre barn med Downs syndrom. På bara ett par år har antalet minskat kraftigt, det visar en ny rapport från Socialstyrelsen som sammanställt uppgifter om fosterskador och kromosomavvikelser som rapporterats till myndigheten via tre register. Rapporten visar bland annat det har skett ett trendbrott vad gäller andel barn som föds med Downs syndrom under perioden 2015-2016. Under lång tid har det fötts mellan 200 och 300 barn om året med kromosomavvikelser, nu är antalet nere i 160. Detta beror på en ökande frekvens aborter av foster med trisomi 21. Andelen barn som föddes med Downs syndrom i förhållande till det förväntade antalet skiljde sig kraftigt åt beroende på i vilket län kvinnan var bosatt. I Östergötland, Stockholm och Örebro föddes 20 procent av det förväntade antalet. Motsvarande andelar var under samma period 80 procent i Gävleborg, och 70 procent i Blekinge och Västerbotten. Fosterskador och kromosomavvikelser 2016 (Socialstyrelsen) Åtta av tio flickor är vaccinerade mot HPV Nästan åtta av tio flickor är vaccinerade mot HPV, humant papillomvirus. Det visar Folkhälsomyndighetens senaste statistik för flickor som är födda år 2004 och 2005. Studier visar att HPV-vaccin är säkert och ger en god skyddseffekt mot allvarliga cellförändringar. De första fynden om effekt på invasiv cancer, har också rapporterats. För att öka skyddet mot cancer i befolkningen har Folkhälsomyndigheten bedömt att även pojkar bör erbjudas HPV-vaccination inom det allmänna vaccinationsprogrammet. Åtta av tio flickor vaccinerade mot HPV (Folkhälsomyndigheten) Behövs bättre patientinformationen om kopparspiral En tydlig information om förväntade biverkningar behöver ges till kvinnor inför beslutet att använda kopparspiral som preventivmetod. Det är slutsatsen av den utredning som Läkemedelsverket nyligen genomfört mot bakgrund av ett stort antal inkomna biverkningsrapporter från enskilda personer. Utredningen har inte visat att det skulle finnas ett orsakssamband mellan kopparspiral och de inrapporterade allmänna symtomen. Det är viktigt att den som upplever någon typ av besvär vid användning av kopparspiral vänder sig till hälso- och sjukvården för rådgivning om alternativa preventivmetoder. Förbättra patientinformationen om kopparspiral (Läkemedelsverket) Kopparpåverkan går inte att utesluta (Läkemedelsvärlden) Värktabletter kan påverka barnets fertilitet Om blivande mammor tar värktabletter under graviditeten kan det minska barnets chanser att själv bli förälder i vuxen ålder. Det visar en ny studie på paracetamol och ibuprofen. Forskare vid Edinburghs universitet tittade på hur bland annat äggstocksvävnad och spermieproducerande celler reagerade på paracetamol och ibuprofen. Om paracetamol hade använts under graviditeten fann forskarna att äggstocksvävnaden innehöll 40 procent färre äggproducerande celler. Ibuprofen halverade antalet celler. När det gäller spermieproducerande celler minskade dessa med cirka 25 procent. Upptäckten stöttas av tidigare forskning där en laboratoriestudie på vävnad från foster visat att ibuprofen kan minska antalet äggceller i äggstockarna. I studien fann forskarna att äggstockarna i foster som exponerats för ibuprofen hade färre utvecklade celler, färre könsceller och en ökad celldöd. Effects of Exposure to Acetaminophen and Ibuprofen on Fetal Germ Cell Development in Both Sexes in Rodent and Human Using Multiple Experimental Systems (Environmental Health Perspectives) Ibuprofen is deleterious for the development of first trimester human fetal ovary ex vivo (Human Reproduction) Ibuprofen kan försämra fertilitet hos flickfoster (Läkemedelsvärlden) 6

Aktuellt om sexuell och reproduktiv hälsa Ytterligare åtgärder för att undvika valproat under graviditet Läkemedel som innehåller valproat har funnits länge för att behandla epilepsi och bipolär sjukdom. Det är en känd risk att missbildningar och försenad utveckling kan förekomma hos barn som har exponerats för valproat i livmodern. Tidigare åtgärder för att undvika valproatexponering under graviditet har inte varit tillräckligt effektiva. Läkemedelsmyndigheterna i EU:s olika medlemsstater stöder Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) säkerhetskommitté PRAC:s rekommendation att införa ytterligare åtgärder för att undvika valproatexponering under graviditet. Detta stärker tidigare restriktioner för valproatanvändning till fertila kvinnor och innebär tydligare information till kvinnor i riskgruppen. Ytterligare åtgärder för att undvika valproat under graviditet (Läkemedelsverket) Många kvinnor föder långsammare än "normalt" I en ny forskningsrapport ifrågasätts dagens normalmått, det vill säga att livmoderhalsen öppnar sig en centimeter i timmen. Som en del i ett WHO-projekt för att förbättra förlossningsvården har forskare undersökt mönster i progressen vid spontana vaginala förlossningar. Forskarna anser att Friedmans kurva över en normal förlossning som används i förlossningsvården över hela världen - visar på en snabbare öppningsfas än normalt och att det inte tas hänsyn till hur olika snabbt kvinnors cervix öppnar sig. Forskarna konstaterar att förlossningsvården bör fundera en gång extra innan ingrepp görs för att skynda på en förlossning, särskilt om den födande inte är öppen mer än fem centimeter. Vården är för snabb med att bedöma vaginala förlossningar som för långsamma, anser WHO. Både i Sverige och internationellt ifrågasätts nu det utbredda användandet av interventioner för att skynda på förlossningar. I Göteborg har barnmorskor och läkare aktivt minskat användandet av oxytocin. Många kvinnor föder långsammare än normalt (Vårdfokus) Länk till studien: Progression of the first stage of spontaneous labour» Lancet: Too much, to soon» Amning minskar risken för diabetes En 30-årig amerikansk prospektiv kohortstudie visar att amning i sex månader halverar risken bland kvinnor för att utveckla diabetes typ 2 genom deras barnafödande år. Lactation Duration and Progression to Diabetes in Women Across the Childbearing Years. (JAMA Internal Medicine) Tips! Nytt kunskapsunderlag om barnmorskans samtal om levnadsvanor Svenska barnmorskeförbundet har sammanställt ett kunskapsunderlag som rör barnmorskans samtal om levnadsvanor och riktar sig direkt till barnmorskor i mödrahälsovården. Kunskapsunderlaget ger rekommendationer om prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Syftet är att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva metoder inom området. Skriften är ett bra dokument att jobba med för hälsosammare graviditeter men också vad gäller livsstilsfrågor vid andra tillfällen i mötet med kvinnor. Hållbar livsstil nytt kunskapsunderlag om levnadsvanor (Barnmorskeförbundet) 7

Hanna Möllås - med lust och glädje i fokus Hanna Möllås var en utav föreläsarna under vårens utbildningsdagar för mödrahälsovården. Hon är barnmorska och auktoriserad specialist i klinisk sexolog med vidareutbildning inom teologi och religionsvetenskap. Hanna Möllås driver en samtalsmottagning och möter där par/familjer och individer kring sexualitet och relationer. Fokus för hennes föreläsning under utbildningsdagarna var att inspirera barnmorskor att arbeta med sexuell hälsa. - Här är lust och glädje i fokus. Det gäller både i mötet med våra patienter och oss själva som behandlare. Barnmorskan har en specifik och kärnfull uppgift i svensk hälso- och sjukvård. För många är det naturligt att ta upp frågor om lust, sexualitet och hälsa med sin barnmorska. Därför behöver vi fördjupa dessa viktiga arbetet, förklarar Hanna Möllås. Sedan hösten 2015 läser Hanna Möllås till psykoterapeut med familjeinriktning och vid mastersprogrammet i sexologi på Malmö universitet. Hanna håller i kurser vid Högskolan i Jönköping kring ämnet Religion och sexualitet. Hon föreläser också mycket i skolor, kyrkor och andra sammanhang där hon talar om sexualiteten och dess viktiga funktion för hälsa och välmående. Text: Monica Netterheim Åhörarkopior på webben Åhörarkopior från föreläsningen med Hanna Möllås finns nu på skane.se/kunskapscentrumkh Där hittar du även åhörarkopior från Petra Pålssons föreläsning om Föräldrastöd i grupp från vårens utbildningsdagar för mödrahälsovården i Skåne. Läs mer av Petra Pålsson på temat Föräldrastöd i grupp på sidan 3. 8

Kommande utbildningar Introduktionsutbildning: nya barnmorskor och läkare på barnmorskemottagning För första gången erbjuder Kunskapscentrum kvinnohälsa en introduktionsutbildning för nyanställda på barnmorskemottagningar i Skåne. Fortbildningen består av två heldagar och riktar sig till barnmorskor och läkare inom mödrahälsovården. Datum: 21 och 29 maj (alla deltagare ) Plats: Kunskapscentrum kvinnohälsa, Ängelholmsgatan 1C, Malmö Anmäl dig till introduktionsutbildningen via denna länk (sista anmälningsdag är 4 maj) Höstens utbildningsdagar för mödrahälsovården i Skåne Tema: Prenatal diagnostik, etik och kommunikation Till hösten 2018 arrangerar Kunskapscentrum kvinnohälsa utbildningsdagar för medarbetare på barnmorskemottagningarna i Skåne med temat Prenatal diagnostik, etik och kommunikation, med fokus på tolkade samtal. Sedan 1 mars i år erbjuds alla gravida personer i Skåne KUB-undersökning (kombinerat ultraljud och blodprov) i tidig graviditet. Färsk statistik visar att det finns skillnader vad gäller deltagande i fosterdiagnostiska undersökningar utifrån utbildningsnivå och födelseland. Fosterdiagnostik kan innebära svåra etiska överväganden. Att ge god information om fosterdiagnostik ställer därför höga krav på vårdgivarens kommunikativa kompetens. Syftet är att på ett icke-styrande sätt ge gravida och eventuella partners tillräcklig information så att de kan fatta beslut som stämmer överens med egna behov och värderingar. Med avstamp i dessa utmaningar kommer höstens utbildningsdagar för mödrahälsovården ha prenatal diagnostik, etik och kommunikation i fokus. Mer information om föreläsarna kommer inom kort. Välkommen med din anmälan! Datum: 9 oktober och 14 november Plats: Jubileumsaulan, Malmö Anmäl dig till Utbildningsdagarna för mödrahälsovården via denna länk 9

Nytt samtalsmaterial om föräldrarelationen Nu finns ett helt nytt material som syftar till att uppmuntra föräldrar som lever i en parrelation att prata med varandra om sin relation. Materialet består av 14 bilder som är tänkta att fungera som utgångspunkt för samtal i föräldragrupper eller för föräldrars besök på BMM eller BVC. Till bilderna finns en handledning som riktar sig till dig som i arbetet möter blivande och nyblivna föräldrar. Materialet heter Tillsammans samtal om förhållandet och föräldraskapet och är ett samarbete mellan familjerådgivningen i Göteborgs stad och Kunskapscentrum för jämlik vård i Västragötalandsregionen. Det är gratis och finns att ladda ner här: vgregion.se/jamlikvard Text: Ida Ivarsson Louise Winblad/Tillsammans samtal om förhållandet och föräldraskapet Prenumerera på nyheter om kvinnohälsa I Nyhetsblad kvinnohälsa delar vi på Kunskapscentrum kvinnohälsa med oss av information om pågående arbete och aktuella frågor rörande sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne. Bladet samlar även viktiga nyheter och aktuell forskning inom området kvinnohälsa. Vill du få nyhetsbladet direkt till din inkorg skickar du ett mejl till kunskapscentrum.kh.pv@skane.se och anger prenumeration nyhetsblad i ämnesraden. Du hittar också alla nyhetsblad på vår webbsida. Skane.se/kunskapscentrumKH Redaktör: Emelie Svensson emelie.a.svensson@skane.se 10