GRÖNATAKHANDBOKEN. Vägledning

Relevanta dokument
GRÖNATAKHANDBOKEN. Vägledning GRÖNATAKHANDBOKEN. Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak

09:30 Registrering och Fika 10:00 Introduktion om projektet 10:20 Betong, Tätskikt och Isolering 10:40 Växtbädd och Vegetation 11:20 Fallstudier

CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage

Vägledning GRÖNATAKHANDBOKEN

Gränsen mellan AMA Hus och

Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage

Forskare och gruppchef vid SP Hållbar Samhällsbyggnad, sektionen för Byggnadsfysik

Carl Magnus Capener, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage

Gröna ytor på byggnader från holistiskt stadsplaneringsverktyg till detaljerad kvalitetssäkring av gröna tak

Steg 1: Steg 2: Bärigheten hos det underliggande taket/bjälklaget avgör hur tunga och tjocka växtuppbyggnader som kan tillåtas.

BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion

Principritningar och allmänna anvisningar. Växtbäddsuppbyggnad med bevattningssystem SAVAQ

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

Gröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner

Fuktcentrumdagen, Stockholm ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell. Fuktsäkerhet i byggprocessen

Fuktbegrepp - definitioner

Principritningar och allmänna anvisningar

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell

ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess

Icopal Inbyggda tätskikt. Inbyggda tätskikt Säkra system för tuffa påfrestningar

PLANERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte

ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN. Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA

för fuktsäker byggprocess

Betong, tätskikt och isolering

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

Rapportmall för case-ägare

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

Verktyg och metoder för att bygga Fuktsäkra, Lufttäta och Energieffektiva byggnader. Thorbjörn Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektivitet och innemiljö, VBFF ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Lars-Erik Harderup (Kristina Mjörnell)

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

Introduktion 7 Redigeringsprincip 7 Vägledningstext 7 Översikt över innehållet i denna byggvägledning 8 Hänvisning till standard 9

Utredning om gröna tak

BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

PRODUKT OCH SYSTEMBESKRIVNING Inbyggda tätskikt. Gröna tak Takterasser Parkeringsdäck Innergårdar PIR/Cellglas

TEKNISK HANDBOK. Del 0 - Inledning

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BIOTOPTAK - BIOLOGISK MÅNGFALD

Produkt och systembeskrivning

THORSELL KONSTRUKTION AB KONSULTERANDE I BYGGFACKET

Kontrollplan enligt plan- och bygglagen 10:6

Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

SPRICKBILDNING I BETONGGOLV

SYSTEMLÖSNINGAR FÖR GRÖNA ANLÄGGNINGAR/TAK Minnesanteckningar från en studieresa till Londons taklandskap i maj 2015

Grönytefaktor Tillämpning

PROJEKTPLAN Mörbybadet renovering

Tekniska anvisningar Energi

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DAGGKÅPAN 2 M.FL. YSTAD KOMMUN. PM GEOTEKNIK

Metodbeskrivning ByggaE Metod för kvalitetssäkring av energieffektiva byggnader

Branschstandard ByggaF metod för fuktsäker byggprocess

Question today imagine tomorrow create for the future

PLANERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK

Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster. Karolina Brick

Rapportering av BiodiverCity övergripande frågor

Bilaga 1. Akademiska Hus generella krav för fuktsäkert byggande

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik Eva Sjödahl

Gröna Gårdar och Takträdgårdar

UPPDRAGSLEDARE. Kristina Nitsch UPPRÄTTAD AV

Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE

RAINGARDENS i Munka-Ljungby. Ängelholms kommun

Hur säkerställer man funktionen hos ett brandlarm över tid?

Simhallar i behov av renovering Alberto León

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

TEKNISKA SYSTEM EL. Ämnets syfte

Fuktcentrums informationsdag

Solceller. Råd och regler för elinstallationen. SEK Handbok 457 Utgåva 1

Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun

Kompensation av ekosystemtjänster i Lomma kommun processen. Helena Björn, miljöstrateg, Lomma kommun

Genomgång av styrande dokument och förutsättningar. Beräkning av dagvattenflöden före och efter nyexploatering

HUSBYGGNAD. Ämnets syfte

BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018

Översiktligt geotekniskt PM

NATUREN I STADEN TIPS OCH RÅD FÖR FLER EKOSYSTEMTJÄNSTER

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

RAMBESKRIVNING-Förnyelse av vattenledning DN 400 och DN 300

Översiktligt geotekniskt PM

1. Dagvattenutredning Havstornet kv.6 Ångsågen

Växtbädd och Vegetation GRÖNATAKHANDBOKEN

CBI Betonginstitutet

Trema TM.3/TM.5. Professionell membranisolering. Trema TM.3/TM.5

LOD vid nyproduktion av bostäder. Principlösningar för

Väderskydd GODA EXEMPEL

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Geoteknisk deklaration Fastighet GD016 Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning

Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Fuktcentrums informationsdag

arbetstillfällen

Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning

ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35

Transkript:

GRÖNATAKHANDBOKEN Växtbädd och Vegetation Vägledning MEDVERKANDE Carl-Magnus Capener, RISE Anna Pettersson Skog, SWECO Jonatan Malmberg, SGRI Tobias Emilsson, SLU Tove Jägerhök, WHITE Hans Månsson, Icopal AB Ylva Edwards, CBI Betonginstitutet

Vegetation Växtbädd & substrat Bevattning, dränering & avvattning Tätskikt, isolering & skyddande lager

Vägledningen inleds med en introduktion där fördelar och eventuella risker med gröna tak/ anläggningar lyfts fram. Principer för gröna taks uppbyggnad beskrivs och kopplas till hur dessa presenteras i denna vägledning. Den tekniska vägledningen till gröna tak följer arbetsprocessen, från planering till förvaltning och hänvisar till aktuella kapitel i handböcker för överbyggnad och underbyggnad.

Teknisk vägledning Vid projektering och anläggning av gröna tak är många discipliner inblandade och det är lätt att information går förlorad i kommunikationen mellan dessa. Målet med vägledningen tillsammans med de handböcker och checklistor som tagits fram är att alla inblandade parter ska få en god förståelse för vad som krävs för att uppnå ett önskat resultat.

Teknisk vägledning Grundläggande för ett lyckat grönt tak är information och kommunikation, men framförallt att det finns en tydlig bild eller idé om vad man vill att det gröna taket skall leverera i form av utseende alternativt social eller ekologisk funktion. En anläggning som primärt är installerad för att ta om hand om dagvatten kan t ex se väldigt annorlunda ut jämfört med en som ska fungera som vistelseyta för boende i ett flerfamiljshus.

Arbetsprocessen 1. Introduktion till arbetsprocessen och kravställande I detta kapitel presenteras arbetsprocessen och de huvudskeden som identifierats där. Här ges även en introduktion till aktuell lagstiftning, bygg- och branschregler och projektspecifika krav samt till ekosystemtjänster och miljöklassningssystem som ofta ligger till grund för val av gröna tak.

2. Utformning idé- och programskede Gröna tak kan anläggas av olika anledningar och med olika målbilder. Anläggningen ska också stå för en specifik funktion i relation till byggnadens användare eller för staden i stort. Innan ett grönt tak projekteras och anläggs är det viktigt att platsspecifika förutsättningar kartläggs och utvärderas, både för befintliga konstruktioner och nybyggnation. Kapitlet introducerar viktiga aspekter som ska beaktas vid en platsanalys och föreslår tidiga kravformuleringar.

2. Utformning idé- och programskede PLATSANALYS OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Innan ett grönt tak projekteras och anläggs är det viktigt att platsspecifika förutsättningar kartläggs och utvärderas, både för befintliga och nya byggnader. Klimatfaktorer (ex vind, nederbörd och snölaster, men även solstrålning, skuggning och mikroklimat) Laster på byggnadskonstruktioner Dränering (utifrån dimensionerande regn och utformning med dränerings- och avvattningsmöjligheter) Befintlig byggnadskonstruktion (tillståndsbedömningar, ex fungerande tätskikt) Tillgänglighet (tomt/läge utifrån tillgänglighet och framkomlighet för eventuella maskiner, även för framtida skötsel)

Ekosystemtjänster & Grönytefaktor (GYF) GYF GYF GYF GYF GYF GYF GYF GYF GYF GYF GYF GYF ECODISTR-ICT project - Funded by the 7th Framework Programme of the European Union - Grant Agreement

2. Utformning idé- och programskede Leverans av det gröna takets funktion kan optimeras genom att välja rätt växter: Växtval för rekreation eller specifika estetiska värden Växtval för ekologisk kompensation och biologisk mångfald Växtval för urbant klimat och reduktion av dagvatten Växtval för lågt underhålls- och skötselbehov Beroende på syftet med det gröna taket kan vissa funktionskrav för egenskaper tas fram, inklusive möjligheter för tillträde för tillsyn, skötsel och bevattning. Beställaren bör formulera krav som sedan följs upp.

3. Projektering GRÖNATAKHANDBOKEN I detta kapitel beskrivs viktiga delar kring projektering som ska beaktas vid anläggning av gröna tak. Fokus för den tekniska vägledningen finns även här. Vägledningen utgår från vegetationen eftersom valet av vegetationstyp kommer att ha stor betydelse för kravställningen på samtliga underliggande lager såsom växtbädd, dränering, tätskikt, isolering och bjälklag.

3. Projektering GRÖNATAKHANDBOKEN Vid projektering beskrivs överbyggnaden enligt AMA anläggning, medan anläggningen under överbyggnaden beskrivs i AMA hus. Utformningen av gröna tak bör utgå från vegetationen vid projektering och anläggning eftersom vegetationstypen kommer att ha stor betydelse för kraven på alla underliggande lager såsom växtbädd, dränering, tätskikt och betongbjälklag. Utifrån målbild och de kravformuleringar som togs fram i programskedet kommuniceras information till projektörer om byggherrens krav och metoder för uppföljning. Underlag för uppföljning i produktionsskedet tas fram. Kontroller och verifieringar som krävs i produktionsskedet utifrån valda konstruktioner, system och material ska redovisas och dokumenteras.

Projektering av överbyggnad Vegetation Substrat Växtbädd Laster Bevattning Dränering Avvattning Rotspärr Brandsäkerhet GRÖNATAKHANDBOKEN Projektering av betong, isolering och tätskikt Bjälklag och lutningar Konstruktionstyper Tätskiktssystem Avvattning och avvattningsanordningar Takbrunnar Skyddsanordningar Solcellsanläggningar Plåt Takbeklädnad, inredning och brandkrav Även kravställningar för fuktsäkerhetsaspekter tas upp

4. Byggskedet GRÖNATAKHANDBOKEN Kapitlet tar upp viktiga aspekter kring iordningsställande och planering inför installation av gröna tak och lyfter fram kontrollpunkter och rutiner för överlämnande.

4. Byggskedet GRÖNATAKHANDBOKEN Förberedande arbeten Betong, Isolering och Tätskikt Avslutande arbete vid installation av vattentätande skikt Installation av rotskydd/dräneringslager/mattor Dränering/avvattning Installation av substrat Etablering av vegetation/växtbädd Kravställningar för fuktsäkerhetsaspekter

5. Drift och underhåll God skötsel och drift är viktigt, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. För att säkerställa funktion och kvalitet på det gröna taket ges rekommendationer för tillsyn, skötsel och underhåll.

5. Drift och underhåll Tillsyn och skötsel av vegetation Skötsel och underhåll av bevattningssystem Tillsyns- och underhållsåtgärder tätskikt/avvattning Drift- och underhållsanvisning för inbyggda (dolda) tätskikt Kravställningar för fuktsäkerhetsaspekter

GRÖNATAKHANDBOKEN Växtbädd och Vegetation Tack för uppmärksamheten! Carl-Magnus Capener, RISE E-post: carl-magnus.capener@ri.se