Årsredovisning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Helår 2017
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Verksamhet... 5 2.1 Viktigaste händelserna under perioden...5 2.2 Verksamhetens miljöarbete...6 2.3 Folkhälsa...6 2.4 Mänskliga rättigheter och jämlik vård...6 2.5 Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete...8 2.6 Redovisning av genomförd intern kontroll 2017...8 2.7 Systematiskt förbättringsarbete...8 2.8 Inköp...8 3 Mål och fokusområden... 10 3.1 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter...10 3.1.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras...10 3.1.1.1 Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin...10 3.1.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna...11 3.1.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa...12 3.1.2 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas...12 3.1.2.1 Uppfylla vårdgarantin...13 3.1.2.2 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården...14 3.1.2.3 Förbättra akutvårdskedjan...15 3.1.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras...16 3.1.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner...18 3.1.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser...19 3.1.3.3 Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården...20 4 Ekonomiska förutsättningar... 22 4.1 Ekonomiskt resultat...22 4.1.1 AR01 RR-rapport Beställare hälso- och sjukvård...27 4.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans...27 4.3 Eget kapital...27 4.4 Investeringar...28 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 2(39)
5 Bokslutsdokument och noter... 29 6 Övrig rapportering... 33 6.1 Särskild återrapportering enligt beslut av regionfullmäktige...33 6.2 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse...33 6.2.1 Intern kontroll...33 6.2.1.1 Kontrollområde/Risk: Systemansvar för vårdgaranti och tillgänglighet...33 6.2.1.2 Kontrollområde/Risk: Ansvar för regionalt analys-, uppföljnings och utvärderingsarbete...34 6.2.1.3 Kontrollområde/Risk: Uppföljning av beslutade medicinska riktlinjer...34 6.2.1.4 Kontrollområde/Risk: Genomförandekraft...35 6.2.1.5 Kontrollområde/Risk: Omsättning av styrelsens beslut går för långsamt, för sent fattade beslut...35 6.2.1.6 Kontrollområde/Risk: Kortsiktigt ekonomiskt tänkande/ettårsplaner...36 6.2.1.7 Kontrollområde/Risk: Bristande samordning av nationell och regional process för ordnat införande av läkemedel...36 6.2.1.8 Kontrollområde/Risk: Förtroendevalda drabbas av hot och våld...37 6.2.2 Regionalt Cancercentrum Väst...37 6.2.3 Registercentrum Västra Götaland...38 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 3(39)
1 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsstyrelsens årsredovisning för 2017 innehåller uppföljning av de mål, fokusområden och större frågor som hälso- och sjukvårdsstyrelsen arbetat med samt en uppföljning av hälso- och sjukvårdsstyrelsens ekonomi. Årsredovisningen innehåller även en genomgång av de kontrollmoment som finns med i HSS plan för intern kontroll och säkerhet. I budget 2017 valde HSS ut de tre av regionfullmäktiges mål som inriktas mot hälso- och sjukvård. Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Till dessa tre mål kopplas nio fokusområde med tillhörande aktiviteter. Majoriteten av aktiviteterna är klara. Bland de indikatorer som är knuta till målen som ska mäta måluppfyllelsen visar merparten på en positiv utveckling. Under året har mycket gjorts för att VGR ska närma sig målen. Trots en i flera fall positiv utveckling, kan målen inte sägas vara helt uppfyllda. Det har delvis sin förklaring i att målen är komplexa och av långsiktig karaktär. Bland de aktiviteter som pågått under året kan särskilt nämnas. Beslut om handlingsplan för omställningen av hälso- och sjukvården Uppstart av närakut på SU/Östra Pilotprojekt inom psykiatri med förstärkt första linje vid sex vårdcentraler Lyckat breddinförande av Mobil närvård Ett trendbrott gällande tillgängligheten kan också konstateras med ökad andel patienter som får besök inom 90 dagar samt ökad andel patienter med total genomloppstid inom fyra timmar på akutmottagningarna. Det ekonomiska utfallet för januari-december uppgår till +- 0 mnkr. Resultatet förutsätter kompensation från moderförvaltningen på 8 mnkr för kostnader för tillgänglighetssatsningen brutna tak. I årsredovisningen redovisas också vad som skett under 2017 inom Regionalt cancercentrum väst och Registercentrum Västra Götaland eftersom HSS är uppdragsgivare till dessa båda verksamheter. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 4(39)
2 Verksamhet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har ett övergripande ansvarar för strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. Det handlar bland annat om invånarnas tillgång hälso-och sjukvård och dess innehåll, kvalitet och tillgänglighet. Under nedanstående avsnitt beskrivs de viktigaste händelserna under 2017 samt vad som har varit de största utmaningarna. 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Beslut om Handlingsplan för omställning av hälso- och sjukvården I enlighet med den av regionfullmäktige beslutade strategin för hälso- och sjukvårdens omställning ska en årlig handlingsplan fastställas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Den 31 maj beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen ( 145) att anta handlingsplan 2017-2018 för omställning av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Handlingsplan har tagits fram i samverkan mellan de åtta partier som finns representerade i hälso- och sjukvårdsstyrelsen och listar de åtgärder och initiativ som är prioriterade fram till 2018-12-31 inom respektive omställningsområde.en fördjupad genomgång om vad som har genomförts inom de fyra omställningsområdena håller på att tas fram och planeras att presenteras för HSS den 28 februari. Uppstart av närakut på SU/Östra HSS tog den 31 maj 2017 beslut om att finansiera start av pilotprojekt för förbättrat akut omhändertagande vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/östra/drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus under 2017 och 2018 med sin omställningsbudget. Den 9 november fattade HSS beslut om godkänna tilläggsöverenskommelse med styrelsen för beställd primärvård om närakut vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra och Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus. Närakuten är i drift sedan senhösten 2017. Pilotprojekt inom psykiatri med förstärkt första linje vid sex vårdcentraler Sedan årsskiftet har ett pilotprojekt varit igång med syfte att förstärka första linjens omhändertagande för barn och unga med psykiska ohälsa. Pilotprojektet genomförs vid sex vårdcentraler fördelade i de 5 nämndområdena. I oktober tog dessa 6 vårdcentraler emot 1400 besök från 670 individer. Den preliminära utvärderingen visar att både barnen och ungdomarna och deras vårdnadshavare är nöjda eller mycket nöjda med den vård och behandling de fått och anser att väntetiderna har varit rimliga. De känner sig också delaktiga och välinformerade samt tycker att behandlingen hjälpt. I maj fattade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om att utöka projektet med ytterligare 5 vårdcentraler.se även fokusområde 3.1.3. Lyckat breddinförande av mobil närvård Breddinförandet av Mobil närvård har varit mycket framgångsrikt. Vårdcentralsansluten Mobil närvård, dvs hemsjukvårdsläkare hade vid årsskiftet etablerats i alla kommuner förutom Öckerö, dessutom inte i Lundby, Östra Göteborg och Mölndal. Från och med 2018 ingår kravet på hemsjukvårdsläkare i Krav- och Kvalitetsboken och beräknas etableras och få full täckning under första halvåret 2018. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 5(39)
Sjukhusansluten Mobil närvård, dvs närsjukvårdsteam finns med full täckning i Västra Götaland förutom i Norra Fyrbodal och Göteborgsområdet. Under 2018 kommer det att bli full täckning i Norra Fyrbodal, även om det kan dröja längre innan det blir full täckning i Göteborgsområdet. En generisk uppdragsbeskrivning och ersättningsmodell för närsjukvårdsteamen kommer att tas fram under början av 2018. I Skaraborg håller man på att utveckla mobil närvård för demenssjuka. Ett pilotprojekt med mobila team för palliativ vård av barn och unga kommer att startas i Göteborg under 2018. Se även fokusområde 3.3.3. 2.2 Verksamhetens miljöarbete Styrelsens ledamöter omfattas av de policys (ex. resepolicy) och rutiner som gäller för miljöarbetet i Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen får sitt tjänstemannastöd av Koncernkontoret. Under hösten 2017 har arbetet med Koncernkontorets handlingsplan kring miljö dragit igång. Arbetet kommer att samordnas av miljöavdelningen på koncernstab regional utveckling tillsammans med lokalansvariga på respektive arbetsort. Västra Götalandsregionens miljöarbete syftar till att vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling. De gemensamma övergripande miljömålen finns i vår miljöplan 2017-2020. Genom Koncernkontorets uppdrag att ge ett samordnat, effektivt och kraftfullt stöd till ägare, beställare och utförare har vi en stor möjlighet att minska VGR:s miljöpåverkan tillsammans. Koncernkontorets miljöarbete utgår från koncernkontorets miljöledningssystem med tillhörande handlingsplan som beslutades av förvaltningsledningen i mars 2017 2.3 Folkhälsa Den handlingsplan för omställningen som HSS beslutat om syftar bland annat till att skapa en mer jämlik vård med god tillgänglighet och ökad kvalitet. I den strategi som regionfullmäktige har beslutat om framhålls även viken av ett sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser för att skapa ökad hälsa och minska framtida vårdbehov. Regionfullmäktiges mål att minska skillnader i hälsa har manifesterats i Handlingsplan för fullföljda studier 2917-2020 som Koncernkontoret tagit fram på uppdrag av regionstyrelsen. En fördjupad samverkan mellan VGR och andra aktörer har inletts. Aktivitetsplanen som tydliggör nämnders och styrelsers arbete har följts upp och rekommendationer inför verksamhetsprioritering 2018 har beslutats. Här kommer HSS under 2018 få en mer uttalad roll kring folkhälsofrågorna. På möte den 26 april ( 98) ställde sig HSS bakom Cancerpreventionsplan - Evidensbaserat kunskapsstöd för cancerprevention i Västra sjukvårdsregionen. Denna plan innehåller i stora delar levnadsvanor och delar som rör folkhälsoområdet. 2.4 Mänskliga rättigheter och jämlik vård I VGR finns Sveriges enda regionala plan för mänskliga rättigheter. Den nya handlingsplanen för mänskliga rättigheter För varje människa har konkreta mål och åtgärder för till exempel fysisk tillgänglighet, barnets rättigheter, delaktighet, icke-diskriminering och jämlikhet för Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 6(39)
både medarbetare och invånare. Planen gäller från den 1 januari 2017 till och med 2020 och har beslutats av regionfullmäktige. Enligt planen ska till exempel alla förtroendevalda, chefer och medarbetare i VGR ha god kännedom om de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen för mänskliga rättigheter är ett viktigt steg för att samla åtgärder som bidrar till att VGR närmar sig sin vision om det goda livet för varje människa. I planen finns ett uttalat ansvar riktat till HSS för 3 av planens 12 mål. Mål 3: Systematiskt arbete för rätten till frihet från våldhss ska: Implementera de regionala medicinska riktlinjerna om våld i nära relationer samt om barn som far illa eller riskerar att fara illa Den 14 september ( 224) beslutade HSS att fördela statsbidrag avseende våld i nära relationer. Avsikten med de fördelade medlen är att de ska användas till insatser som underlättar efterlevnaden av gällande regler, lagstiftning och föreskrifter från nationell nivå samt för införande av följande regionala medicinska riktlinjer: Våld i nära relationer, Barn som far illa eller riskerar att fara illa inklusive barn som har bevittnat/upplevt våld och Omhändertagandet vid akuta sexuella övergrepp. Mål 10: Nollvision för användning av tvångsåtgärder inom psykiatriska verksamheter HSS ska: Arbeta strategiskt för att minimera användning av tvångsåtgärder. Detta ingår som e del i två regionala utvecklingsplanerna i psykiatri som HSS har fastställt. Riktat till utbildning i bemötande har genomförts till all personal i öppenvård och i heldygnsvård (HDV). HSS har fattat beslut om utökat vårdutbud till patienter med svårt självskadebeteende som är den grupp som ofta hamnar i tvångsvård och med tvångsåtgärder. HSS ska: Öka delaktigheten för rättighetsbärare inom psykiatriska verksamheter. Detta har regelbundet mätts och redovisats till psykiatriberedningen. Mål 12: Tillgänglig, begriplig och inkluderande information till invånarna HSS ska: Utarbeta en tydlig gemensam struktur för målgruppsanpassad och begriplig patientinformation.kopplat till detta mål har arbetet med Förstå mig rätt varit en insats. Under 2017 har Koncernkontoret presenterat verktyget Förstå mig rätt i tolv olika verksamheter runt om i Västra Götalandsregionen. Förstå mig rätt har under 2017 utvärderats med hjälp av en webbenkät och intervjuer med företrädare för enskilda verksamheter. Foldern har fått en ny design under 2017 och olika stödverktyg för egen introduktion har tagits fram och publicerats på Kunskapscentrum för jämlik vårds webb. Arbetet med att stärka patienters delaktighet har genomförts inom ramen för Budget 2017 och Förändringsagendan 2017. I båda dokumenten betonas att ett personcentrerat arbetssätt ska genomsyra regionens hälso- och sjukvård. Ett personcentrerat arbetssätt stärker patients delaktighet, ställning och involvering i den egna vården. Arbetet med att införa ett mer personcentrerat arbetssätt pågår. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 7(39)
2.5 Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete HSS ansvarar inte för en egen förvaltning har därmed inget eget säkerhets- och beredskapsarbete. På regional nivå hanteras säkerhets- och beredskapsarbetet framförallt av regionstyrelsen ur ett ägarperspektiv. På tjänstemannanivå sker arbetet inom koncernkontoret. På regionövergripande nivå kan nämnas: Nytt reglemente för krisledningsnämnden har beslutats. Nya styrande dokument har beslutats: Kriskommunikationsplan för VGR 2017-2018 samt Riktlinje mot korruption, mutor och jäv Funktionsgrupp säkerhet och beredskap har startats upp. Gruppen ska ansvara för att på en övergripande strategisk nivå samordna det regiongemensamma arbetet inom säkerhet- och beredskapsområdet. Består av personer från förvaltningar och bolag i Västra Götalandsregionen. HSS har beslutat om en lokal krishanteringsplan för hälso- och sjukvårdsstyrelsen för 2017-2018. Syftet med den lokala krishanteringsplanen för HSS är att klargöra roller, ansvar och uppgifter före, under och efter en händelse som påverkar HSS. Planen bygger bland annat på Lagen om extraordinära händelser (SFS 2006:544). 2.6 Redovisning av genomförd intern kontroll 2017 Samtliga kontrollmoment, åtta stycken, har genomförts i enlighet med planen för intern kontroll och säkerhet. Genomförandet av kontrollmoment är fördelat under året och rapporteras i anslutning till delårsrapporter och årsredovisning. En genomgång av respektive kontrollområde i internkontrollplanen görs i avsnitt 6.1 i den fördjupade rapporteringen till egen styrelse. HSS hade två seminariedagar i september som bla fokuserade särskilt på arbetet med intern kontroll. 2.7 Systematiskt förbättringsarbete HSS har genomfört flera förbättringsåtgärder under året. HSS har vid två tvådagastillfällen under året haft särskilda seminarier som bland annat syftat till fördjupa styrelsens kunskaper inom vissa områden samt att förbättra styrelsens arbete med intern kontroll och målstyrning. Rutin för HSS presidium Systematisk återkoppling till styrelsen från de gemensamma presidieöverläggningarna med HSN. 90-dagarsgaranti för politiska uppdrag har införts Ny rutin för hantering av statsbidrag har införts Översyn av processen för ordnat införande 2.8 Inköp Vid en sammanställning av statistik från Västra Götalandsregionens avtalsdatabas, Amesto, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 8(39)
uppvisar hälso- och sjukvårdsstyrelsen en avtalstrohet på 37,5 procent vilket är något bättre jämfört med augusti då avtalstroheten uppgick till 36 procent. Detta är en låg nivå men vid en genomgång av statistiken tycks denna låga nivå till stor del kunna förklaras av många av avtalen med leverantörer inom vårdvalen fortfarande inte är inlagda i avtalsdatabasen. För att komma tillrätta med detta kommer den administrativa processen ses över så att samtliga befintliga avtal kommer in i databasen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 9(39)
3 Mål och fokusområden 3.1 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 3.1.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Trots att flera insatser har gjorts under 2017 för att uppnå målet om att minska den psykiska ohälsan och förbättra omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom har detta mål inte uppnåtts fullt ut under 2017. Utvecklingen av psykisk ohälsa är en samhällstrend som kommer att ta lång tid att vända. Flera av faktorerna som påverkar den psykiska ohälsan i samhället ligger utanför hälso- och sjukvårdens möjlighet att påverka.den psykiska ohälsan är fortsatt hög både bland barn, ungdomar och vuxna. För vuxna är diagnospanoramat stressrelaterad ohälsa; utmattningssyndrom samt ångest och depression. De som drabbas är framförallt unga kvinnor där detta är den vanligaste grunden till sjukskrivning. Även för ungdomar ökar både självrapporterad psykisk ohälsa men även förskrivning av antidepressiva läkemedel och inläggning i heldygnsvård. Antalet nyanlända har kraftigt minskat som en följd av den tillfälliga gränskontroll som Sverige införde i november 2015. Däremot har det stora antal asylsökande som anlände innan dess nu kommit vidare i sin asylprocess och inte minst bland ensamkommande barn har nu många åldersuppskrivningar skett och avslag på ansökningar om uppehållstillstånd har kommit. Detta har lett till förtvivlade och desperata handlingar med självmordsförsök samt även har några fullbordade självmord skett i VGR inom gruppen. Detta påverkar barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin. Bland de som erhållit uppehållstillstånd finns en grupp på ca 30 procent från krigsdrabbade länder som behöver och kommer att behöva kvalificerad behandling för Posttraumatiska stressyndrom. Av de indikatorer som ska mäta måluppfyllelse ses nedan en viss positiv utveckling även om det fortfarande är en bit kvar till att nå tillgänglighetsmålet. Andel garantipatienter som väntat högst 30 dagar på första besök till barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Var i november 2017 69 % att jämföra med november 2016 då nivån uppgick till 67 % Andel listade individer med diagnos depression som erhållit psykosociala/terapeutiska insatser Uppgick under andra halvåret 2017 till 20 % att jämföra med motsvarande period 2016 då nivån uppgick till 21 %. 3.1.1.1 Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Tillgängligheten har fortsatt att vara ett stort problem inom barn- och ungdomspsykiatrin. Tyvärr syns inte heller något trendbrott i de tillgänglighetsmätningar som gjorts.omkring två tredjedelar av patienterna tas emot för bedömning inom den regionala vårdgarantin om 30 dagar. Måltalet för fördjupad utredning uppfylls för var tionde patient medan motsvarande andel för behandling är var fjärde. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 10(39)
Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Skapa färre, större mer robusta BUP-mottagningar som möjliggör specialisering och mobila insatser.under hösten 2017 har kunskapsstöd för psykisk hälsa besökt samtliga BUP-verksamheter för att understödja utvecklingsarbetet. Status: PÅGÅR Öka antalet barn- och ungdomspsykiatriker, psykologer och sjuksköterskor och tillgodose tillgång till yrkeskategorier som arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logopeder och dietister. Ett samarbete med HR håller på att etableras för att understödja arbetet Status: PÅGÅR Klara det ökade antalet flyktingar med traumarelaterade och andra psykiska problem.en andra omgång med Traumafokuserad KBT startar i samarbete med Linköpings universitet under våren 2018. Status: PÅGÅR Införa internetbaserade behandlingsprogram.internetförmedlad KBT för ungdomar med ångest är under uppstart på två BUP-mottagningar samt fem vårdcentraler med tilläggsuppdrag Ungas Psykiska Hälsa Status: PÅGÅR 3.1.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Den vuxenpsykiatriska utvecklingsplanen som antogs av Regionfullmäktige 2014 är nu i stora delar genomförd. Förstärkning av befintlig verksamhet och uppstart av ny har kunnat ske i olika takt i olika delar av VGR på grund av rekryteringsproblem framförallt i områdena utanför Göteborg. I början på april invigdes den nystartade Psykiatrimottagning utmattningssyndrom med regionalt uppdrag. De två regionala mottagningar för svåra tvångstillstånd som ska startas upp inom NU-sjukvården respektive SÄS har kommit igång med rekrytering av personal och planerar att starta sin första behandlingsgrupp tidigt 2018. Den regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin antogs av Regionfullmäktige 31 januari. Under senvåren rekryterades en processledare som implementeringsstöd. Inom ramen för ungdomspsykiatriplanen kan följande aktiviteter särskilt lyftas fram. Kunskapsstöd för psykisk hälsa har haft dialogmöten med BUP s verksamhetsledning vid de fem förvaltningarna. Fokus var att diskutera de konsekvenserna av utvecklingsplanen särskilt avseende lokalt omställnings- och utvecklingsarbete. Utbildning i suicidriskbedömning har genomförts. Ett förslag med koncentration av heldygnsvårdens utbudspunkter har tagits fram. Kunskapsnoder har konstituerats på områdena utredningar, flöden och trauma. Tillgången till kompletterande kompetenser såsom arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped och dietist har ökat för att tillgodose behoven hos patienter med neuropsykiatriska funktionshinder. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 11(39)
detaljbudget. För att uppnå en ökad kvalitet och mer jämlik vård ska under 2017 insatser göras för att koordinera, stödja och facilitera det arbete som behöver bedrivas inom varje förvaltning. Syftet är dels att arbeta med att lyfta fram förbättringsområden men samtidigt identifiera goda exempel och stimulera lärande. Status: PÅGÅR Under 2017 ska en plan för kompetensförsörjning att tas fram plan i linje med de regionala psykiatriplanerna. Målsättningen är att kunna presentera en sådan plan för psykiatriberedningen och HSS i slutet av året.aktiviteten är inte genomförd 2017 och kvarstår som en av 2018 års aktiviteter. Status: PLANERAD 3.1.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Vid årsskiftet startade ett pilotprojekt med förstärkt första linje för barn och ungas psykiska hälsa som tilläggsuppdrag till 6 vårdcentraler fördelade i de 5 nämndområdena. Sedan i månadsskiftet februari/mars tar alla emot patienter. Snabbt märktes ett stort söktryck. Projektet återrapporteras regelbundet till Psykiatriberedningen. I oktober tog dessa 6 vårdcentraler emot 1400 besök (preliminära data) från 670 individer. Den preliminära utvärderingen visar att både barnen och ungdomarna och deras vårdnadshavare är nöjda eller mycket nöjda med den vård och behandling de fått och anser att väntetiderna har varit rimliga. De känner sig också delaktiga och välinformerade samt tycker att behandlingen hjälpt. Projektet kommer att med en första utvärdering när statistiken för 2017 är kvalitetssäkrad. I maj fattade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om att utöka projektet med ytterligare 5 vårdcentraler och vid dessa pågår nu aktiviteter för uppstart succesivt from januari 2018. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Utvärderingen av projektet sker med start nov 2016 och pågår 2017. Delrapporter lämnas regelbundet till Psykiatriberedningen. Status: PÅGÅR Under 2017 skapas ett nätverk där dessa sex vårdcentraler hålls ihop för att öka förutsättningarna till ett kvalitetsmässigt jämlikt utbud och delat lärande. Nätverket har utökats med de 5 nya vårdcentralerna. Status: PÅGÅR 3.1.2 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Det arbete som gjorts under 2017 för att VGR ska uppnå vårdgarantin har gett resultat, i form av ett trendbrott i antal väntande. Antal besök som klaras inom vårdgarantin har ökat. Att fler får sina besök inom 90 dagar kan vara en av förklaringarna till att andelen behandlingar inom 90 dagar minskat eftersom patienterna går från kön till besök till att hamna i kön till behandling istället. Arbetet med att uppfylla vårdgarantin har fortsatt högsta prioritet med inriktning mot att klara vårdgarantin vid utgången av 2018. En viss förbättring kan ses i andel patienter med en total vistelsetid inom 4 timmar på Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 12(39)
akutmottagningarna. Inget av akutsjukhusen i VGR når upp till de delmål som är definierat av respektive sjukhusstyrelse och som strävar efter att 90 procent av besöken till akutmottagningen ska ha en vistelsetid på under 4 timmar till årsskiftet 2018/2019. Utvecklingen av ett mer personcentrerat arbetssätt i Västra Götalandsregionen fortsätter inom samtliga förvaltningar. Förbättringsledare inom förvaltningarna har tagit fram handlingsplaner för det fortsatt arbetet. Införandet följs genom bland annat genom mätningar av patienternas uppfattning av delaktighet och involvering. Av de indikatorer som ska mäta måluppfyllelse visar fyra av fem av indikatorerna nedan en positiv utveckling även om det fortfarande är en bit kvar till att nå tillgänglighetsmålen. Andel vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på första besök eller behandling Besök: Var i november 2017 79 % att jämföra med november 2016 då nivån uppgick till 72 %. Behandling: Var i november 2017 66 % att jämföra med november 2016 då nivån uppgick till 69 % Andel patienter där total vistelsetid 4 timmar vid besök på akutmottagning Var i november 2017 64 % att jämföra med november 2016 då nivån uppgick till 61 %. Antal inkomna ärenden i 1177 Vårdguidens e-tjänster. Var under 2017 487 553 st att jämföra med 2016 då antalet uppgick till 296 461 st. Andel listade individer med diagnos diabetes, hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt eller KOL som besökt vårdcentralen Var i november 2017 90 % att jämföra med november 2016 då nivån uppgick till 88,1 %. 3.1.2.1 Uppfylla vårdgarantin För första gången på flera år har trenden med försämrad tillgänglighet till specialistsjukvården brutits och antalet patienter som väntat mer än 90 dagar under minskat under 2017. Minskningen av antal väntande beror främst på ökad produktion i egen regi samt ökad köpt vård och hänger samman med de resursförstärkningar och extra beställningar av volymer som gjordes 2016 samt de ytterligare förstärkningar motsvarande drygt 25 000 (+10 procent) besök och 12 000 (+10 procent) behandlingar som gjordes inför 2017. De egna förvaltningarna har producerat mer än 2016 (ca: 5 procent inom besök), men inte i nivå med planerade volymer. Volymen köpt vård har stadigt ökat under 2017 genom nyttjande av egna avtal och andra landstings avtal. Tidigare har VGR haft en strukturell obalans mellan planerade volymer och inkommande remisser/operationsanmälningar. Nu är volymerna på planerat antal första besök och behandlingar på en nivå som gör att vårdgarantin ska uppnås vid utgången av 2018. Tillgängligheten inom primärvården mäts, under två veckor på våren och två veckor på hösten, genom andel läkarbesök hos specialist i allmänmedicin som genomförts inom 7 dagar. Patienterna i VGR får dessa besök inom 7 dagar i 92 procent av fallen, vilket är bättre än riksgenomsnittet som ligger på 89 procent. Resultatet var detsamma såväl vår som höst under 2017. Även telefontillgängligheten är något bättre i VGR (91 procent) jämfört med riket (88 procent). Trots att tillgängligheten är bättre än riksgenomsnittet nås inte vårdgarantimålen som anger att 100 procent av patienterna ska omhändertas inom de stipulerade garantitiderna. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Följa upp och stödja förvaltningarnas arbete för att säkerställa att de volymer inom Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 13(39)
egenregiverksamheten som är del av basvolymer och tilläggsuppdrag utförs.arbetet är i nivå med förväntad aktivitet 2017 (även om förvaltningarna inte producerat i nivå med plan) men kräver fortsatt fokus under 2018. Säkerställa att de upphandlade avtal som finns för att stötta där egenregiverksamheten inte räcker till nyttjas fullt ut. Säkerställa arbetet med att nyttja den samlade regionala kapaciteten för att förbättra tillgängligheten. Arbetet är i nivå med förväntad aktivitet 2017 men kräver fortsatt fokus under 2018. Säkerställa etableringen av den regiongemensamma samordningsfunktionen och följa upp funktionens fortsatta arbete vad gäller stöd till såväl invånare som förvaltningar. Följa upp arbetet med att förbättra information och omhändertagande av väntande patienterarbetet är i nivå med förväntad aktivitet 2017 men kräver fortsatt fokus under 2018. Stötta och stödja förvaltningarna i deras interna förbättringsarbete vad gäller produktion av planerad vård Arbetet är i nivå med förväntad aktivitet 2017 men kräver fortsatt fokus under 2018. Följa upp arbetet med översyn och utveckling av remissrutiner, av rutiner för planeringslistor samt rutiner för tidsbokning. Arbetet är i nivå med förväntad aktivitet 2017 men kräver fortsatt fokus under 2018. Följa upp arbetet med rutiner för att kontinuerligt arbeta med att minska antalet uteblivna besök inklusive säkerställa genomförandekraft i det regiongemensamma arbetet med genomföra sms-påminnelser och möjligheter till tidsbokning på nätet.arbetet är i nivå med förväntad aktivitet 2017 men kräver fortsatt fokus under 2018 3.1.2.2 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården Under året har handlingsplaner för genomförande tagits fram och styrgrupper har bildats i nästan alla verksamheter. Flera verksamheter har påbörjats och fler är på väg att starta upp. Under 2016 startade 19 enheter, vid 6 förvaltningar NU sjukvården, Södra Älvsborgs sjukhus, Skaraborgs sjukhus, Närhälsan, Alingsås lasarett och Kungälvs sjukhus. Vid dessa enheter har kontinuerliga mätningar skett i varierande grad, av patienternas upplevelser av vården för att få fram uppföljningsdata som kan driva på i förbättringsarbetet. Under 2017 har ytterligare förvaltningar anslutit till arbetet, Sahlgrenska Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 14(39)
Universitetssjukhuset, Angereds närsjukhus, Frölunda specialistsjukhus, Habilitering & Hälsa och Folktandvården. I nuläget så har antalet avdelningar, mottagningar eller liknande som påbörjat arbetet ökat till ca 75 st. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som HSS lyft fram i sin detaljbudget Under 2016 initierades ett personcentrerat arbetssätt vid ett antal pilotavdelningar. Under 2017 ska antalet avdelningar och enheter successivt att öka. Uppföljning av insatserna vid pilotavdelningarna kommer att utvärderas via en så kallad värdekompass; mätning av patientrelaterade utfallsmått, medelvårdtid samt oplanerade återinläggningar. Handlingsplaner för fortsatt arbetet vid respektive utförarförvaltning ska tas fram. Ett personcentrerat utfallsmått för primärvård och ett regionalt mätetal kring patienters upplevelse av delaktighet ska tas fram. Ett regionalt nätverk för spridning av erfarenheter, kompetens och goda exempel ska etableras. Under hösten kommer även en spridningskonferens att anordnas. 3.1.2.3 Förbättra akutvårdskedjan HSS fortsatte satsningen på att förbättra akutsjukvården 2017 då ytterligare 200 mnkr tillfördes med målet att 90 procent av patienterna på regionens akutmottagningar ska ha en vistelsetid (TVT) på max 4 timmar. Under slutet av året har en viss förbättring kunnat ses vad gäller TVT. Alla inplanerade pilotprojekt med syfte att se över arbetssätt har nu avslutats.i koncernledning hälso- och sjukvård har man i samråd med akutsjukvårdsrådet påpekat att det är viktigt att behålla målet (90 % med TVT inom 4h) men att tidplanerna för när målet ska vara uppnått bör revideras då förvaltningarna inte klarat de mål som de satt upp. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Gemensam regional målbild för införande av akutläkare Status: PÅGÅR Pilotprojekt med förändrade arbetssätt utifrån VGR:s operativa modell vid Alingsås lasarett, Kungälvs sjukhus och Södra Älvsborgs sjukhus Fördjupad analys av akutmottagningarna i VGR Platsbesök hos förvaltningarna Införa och säkra effekt av VGR:s operativa modell anpassad efter lokala förutsättningar Status: PÅGÅR Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 15(39)
Inför inläggningsrätt för akuten på avdelning Dedikerat arbete för att öka hanteringstakten av patienter hos läkarearbete pågår för att minska administrationen och därmed skapa mer patientnära tid. Status: PÅGÅR 3.1.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Även om vården i Västra Götalandsregionen i många delar håller en hög kvalitet så nås inte målsättningen med fokusområde 3.3.2 om att samtliga verksamheter ska vara bättre än riksgenomsnittet vid nationella jämförelser. Figuren visar hur resultaten för Västra Götalandsregionen och sjukhusen i regionen skiljer sig mot riksgenomsnitten. Resultaten innefattar enbart indikatorer från avsnittet medicinsk kvalitet i Verksamhetsanalys 2017. Vid mörkblå stapel är resultatet för Västra Götalandsregionen bättre än riksgenomsnittet, vid mellanblå stapel ser vi inte någon säker skillnad och vid ljusblå stapel är resultatet sämre än riksgenomsnittet. Målet är att andelen mörkblå och mellanblå indikatorer skall vara så stor som möjligt, men också att det bör vara fler bättre (mörkblå) än sämre (ljusblå) indikatorer. Ser man till de offentligt finansierade sjukhusen i regionen är deras resultat i allmänhet bättre än det sammantagna resultatet för Västra Götalandsregionen. För Alingsås lasarett, Angereds Närsjukhus, Frölunda specialistsjukhus, Kungälvs sjukhus, Skaraborgs sjukhus, Sahlgrenska sjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus är resultaten bättre än riksgenomsnitten då andelen indikatorer med statistiskt bättre resultat (mörkblå) är fler än andelen med statistiskt sämre resultat (ljusblå). Vid NU-sjukvården och Capio Lundby är andelen indikatorer sämre än riket (ljusblå) fler än andelen som är bättre (mörkblå). Att det sammantagna resultatet för Västra Götalandsregionen är sämre än förväntat utifrån sjukhusens resultat beror bland annat på de regionbaserade indikatorerna. Det är indikatorer som bara redovisas på regionnivå, inte för de enskilda sjukhusen. Inomregionala skillnader Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 16(39)
påverkar resultatet, negativt. I figuren nedan vissas resultat och måluppfyllnad för fem olika kvalitetsindikatorer, där vi ser en oönskad stor spridning eller ett stort avstånd till mål. För kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningshjärtinfarkt är spridningen i måluppfyllnad mellan sjukhusen i regionen mycket stor, endast SU-Sahlgrenska nådde rekommenderat mål (85 %). Vid två av sjukhusen var det bara cirka 30 procent av patienterna som 2016 gjorde undersökningen inom rekommenderad tid, vilket delvis kan förklaras av att alla sjukhus inte har denna verksamhet själva och att patienterna därför skickas vidare till SU. En akut höftfraktur ska i de flesta fall opereras inom 24 timmar, annars ökar risken för komplikationer. Endast ett sjukhus nådde 2016 rekommenderat mål (75 %). Spridningen var relativt stor mellan de övriga sjukhusen där inte heller tidsserier visar någon större förbättring de senaste åren. Vid stroke är det mycket viktigt att patienten snabbt kommer till vård, att blodcirkulationen till hjärnan när det är möjligt återställs (reperfusion) och att vården redan från början sker på strokeavdelning. I diagrammet har vi valt att visa indikatorn reperfusion vid stroke, som markör för de förbättringar av strokesjukvården som föreslagits vid framförallt NUsjukvården. Fotundersökning vid diabetes görs av flera skäl, inte minst för att förebygga framtida komplikationer. Jämfört med riket är vi i Västra Götalandsregionen generellt dåliga på fotundersökningar och spridningen inom regionen är dessvärre stor. Benskörhet drabbar framförallt kvinnor efter menopaus. Upptäcks och behandlas Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 17(39)
benskörheten i tid minskar risken för frakturer. Behandling kan ske med såväl tabletter som med injektioner, där injektionsbehandlingarna blivit allt vanligare. I diagrammet visas endast andelen som får tablettbehandling då vi i våra register och administrativa system ännu inte kan fånga den intravenösa behandlingen. Även om det finns en osäkerhet i redovisade siffror är sannolikt alltför få behandlade och vi befarar att spridningen inom regionen är stor också för den intravenösa behandlingen. Kvalitetsdriven verksamhetsutvecklingregionfullmäktige fastställde den 16 maj en strategi för omställning av hälso- och sjukvården och en HSS har fastställt en årlig handlingsplan för omställningen. Ett område inom omställningen är fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Medarbetarnas kompetens och vilja att utveckla vården ska tas tillvara och kvalitetsarbetet syftar till att säkerställa en kunskapsbaserad, personcentrerad, patientsäker, jämlik, tillgänglig och effektiv vård, samtidigt som produktivitet och effektivitet förbättras. Uppdraget med att ta fram en Regional modell för lärande system startades i januari 2017 och avslutas i december 2017. För att testa modellen, parallellt med att den utvecklas, startades under hösten 2017 en pilot inom programområdet Lung- och Allergisjukdomar med dess regionala processteam för KOL. Piloten kommer att fortsätta under 2018. Utifrån dagens nuläge, erfarenheter från piloten, nationella och regionala tidplaner har en strategi och plan för införandet av modellen. Planen är att de regionala programområdena startas upp under våren 2018 och att även minst ett processteam per programområde startas upp under 2018. De regionala stödfunktionerna och den regionala samordningen behöver etableras under 2018. Av de indikatorer som ska mäta måluppfyllelse visar en av indikatorerna nedan en positiv utveckling och en av indikatorerna en negativ utveckling. Andel indikatorer av alla indikatorer som redovisas på sjukhusnivå som är lika med eller över genomsnittet i Verksamhetsanalys Var 2016 82 % att jämföra med 86,6 % 2015 Andel oplanerade återinskrivningar inom 1-30 dagar efter slutenvård. Avser 65 år och äldre. Var 30 september 2017 9,31 % vilket ska jämföras med utfallet 30 september 2016 som uppgick till 9,79 %. 3.1.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Förvaltningarnas engagemang och utveckling av det systematiska patientsäkerhetsarbetet fortsätter. För att minska vårdskadorna krävs ett intensifierat och långsiktigt arbete på alla nivåer. Inom flera förvaltningar har beläggningssituationen varit oroande hög under året vilket kan påverka patientsäkerheten negativt. Enligt SKL:s senaste sammanställning över skador i vården på akutsjukhusen, mätt med metoden Markörbaserad Journalgranskning har antalet vårdskador ökat i VGR under perioden 2013-2016 från 5,6 procent till 8,7 procent. Den nationellt trenden under samma period är en minskning av vårdskador från 9,6 procent till 8,0 procent. Incidensen av vårdrelaterade infektioner i somatisk vård i VGR, mätt med Infektionsverktyget understiger VGR:s mål på 6 procent[1]. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 18(39)
Stöd till offentligt finansierade vårdgivare inom VGR i genomförandet av patientsäkerhetsplanen genom såväl framtagande av faktaunderlag, utbildningsaktiviteter som arbete för att öka möjligheten att fortlöpande följa upp flera typer av vårdskador. Status: PÅGÅR Framtagande av faktaunderlag och utbildningsaktiviteter pågår och återkommer med vissa intervall. För att fortlöpande följa uppkomsten av trycksår på inneliggande patienter inom den somatiska slutenvården har en trycksårsindikator fastställts. Skapa samarbetsytor med bredare perspektiv samt samordna och stödja samverkan för ökad effektivitet och uthållighet i patientsäkerhetsarbetet och för att integrera patientsäkerhet som en aspekt i helheten. Status: PÅGÅR Exempel på ovanstående är samordning av årets medarbetarenkät och patientsäkerhetsenkät. Samordningen förutsatte aktiv samverkan med HR, Kommunikation och externa relationer, Institutet för stressmedicin, Hälsan och Arbetslivet och VGR-IT. För ett helhetsperspektiv på säker vård sker ett ökat samarbete inom flera förvaltningar mellan HR och patientsäkerhetsfunktionen i det fortsatta systematiska förbättringsarbetet avseende arbetsmiljö och patientsäkerhet. [1] Det är svårt att skilja på samhällsförvärvade infektioner (SFI) och vårdrelaterade infektioner (VRI), viket medför att siffran för VRI kan var falskt för låg. Från och med våren 2017 finns en webbaserad utbildning för i första hand läkarna, vars syfte är att öka kunskapen kring att skilja på SFI och VRI. 3.1.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Koncentration för bättre tillgänglighet och kvalitet. Respektive sektorsråd har lämnat förslag till möjlig koncentration inom det egna området. Förslaget har sammanställt och är på remiss hos förvaltningarna. Kvalitetsförbättrande indikatorer från respektive område/sektorsråd.de medicinska och odontologiska sektorsråden har tagit fram förslag på ett flertal kvalitetsförbättrande indikatorer. Förslagen har bearbetats av indikatorgruppen och ett slutligt förslag har sammanställts för beslut i HSS under september. Modell för kvalitetsdriven utveckling av hälso-och sjukvården.under våren 2017 har en kartläggning gjorts av befintlig regional struktur för kunskapsstyrning. Arbete pågår för att ta fram förslag till ett regionalt lärande system, en ny modell för kunskapsstyrning som ska knyta an till den nationella modell som utvecklats och bygger på samverkan mellan regioner och landsting. Projektledare och styrgrupp arbetar med att ta fram ett förslag till modell och en plan för införande, vilket beräknas Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 19(39)
vara klart till årsskiftet. Arbete pågår för att starta ett pilotområde (KOL), där rekrytering av ämnesföreträdare pågår. Kvalitetsportal lanserasutformningen av en analysportal för uppföljning och redovisning av kvalitetsregister blev klar i början av 2017. I portalen samlas alla interaktiva presentationsverktyg som relaterar till hälso- och sjukvård. Analysportalen innehåller också länkar till externa källor. Portalen är tillgänglig på Västra Götalandsregionens externa webbplats sedan juni 2017. Analysportalen är även tillgänglig från mobilen i anpassat format. 3.1.3.3 Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Utveckla den Nära vården Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har i maj fastställt en första övergripande regional handlingsplan för utvecklingen av den Nära vården i Västra Götalandsregionen 2017/2018. Det pågående arbetet med handlingsplanens olika delar återrapporteras successivt till HSS. I linje med handlingsplanen för utveckling av den Nära vården har HSS 2017 beslutat om fortsatt finansiering under 2018 av projektet Närsjukvård i Norra Skaraborg. Projektet med mobila hemsjukvårdsläkare i primärvården avslutas och omfattas och regleras från och med 2018 i Krav och Kvalitetsboken inom ramen för vårdval vårdcentral efter beslut av HSS under 2017. Samverkan vid utskrivning I juni antogs den nya lagen Samverkan vid utskrivning. Lagen ersätter tidigare betalansvarslag, och reglerar utskrivningsprocessen för patienter i alla åldrar som när de skrivs ut från sluten hälso- och sjukvård behöver fortsatta insatser. Lagen uppmanar också huvudmännen att komma överens länsvis om när kommunernas betalansvar ska infalla. Det finns goda förutsättningar att samverka och samarbeta kring utskrivningar i Västra Götaland. Redan innan lagen beslutades påbörjades arbetet med att komma fram till en överenskommelse kring betalansvaret och en övergripande riktlinje genom att en beredningsgrupp med representanter från delregional vårdsamverkan tillsattes. Under hösten 2017 har beredningsgruppen lämnat föreslag på en riktlinje som på ett övergripande sätt reglerar in- och utskrivningsprocessen i Västra Götaland. Beredningsgruppen har också föreslagit att vi i Västra Götaland förlänger 2017-års regler och belopp för betalansvaret till september 2018. Dessa två förslag är under beslut i slutet på 2017 och början på 2018. Implementerings- och förberedelsearbete pågår i verksamheter, på förvaltningsnivå och i delregional vårdsamverkan. En liten projektgrupp håller ihop arbetet på länsnivå. Nedan återrapporteras status för de åtgärder som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lyft fram i sin detaljbudget. Flera av aktiviteterna nedan har fått status pågår, men betyder inte att arbetet med aktiviteten inte gått enligt plan under 2017 utan att aktiviteten inte slutförts helt under året. Målen i handlingsplanen Det goda livet för de mest sjuka äldre 2016-2018 ska följas Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 20(39)
upp. Bristande måluppföljning ska analyseras och åtgärdas. Status: PÅGÅR Fortsatt breddinförande av Mobil närvård med sikte på förbättrad tillgång på läkarinsatser i kommunal hemsjukvård i hela Västra Götaland, samt att närsjukvårdsteam ska vara införda i alla delregioner. Status: Läkarinsatser mobil hemsjukvård: KLAR Status: Närsjukvårdsteam i alla delregioner: PÅGÅR Utvärdering och förslag till framtida organisation av Mobil närvård kommer att tas fram. Status: PÅGÅR Omsorgskoordinatorer på alla somatiska akutmottagningar för vuxna övergår till i ingå i rutinsjukvård efter två års introduktionsfinansiering. Status: PÅGÅR Uppdrag till 1177 att fungera som en ingång, dvs första kontakt, för äldre invånare för alla typer av icke-akuta vård- och omsorgsfrågor. Status: PLANERAD Trygg och effektiv utskrivning - lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård kommer med största sannolikhet att antas i Riksdagen och behöver därefter implementeras i Västra Götalandsregionen.Lagen har antagits och implementeringsarbetet pågår. Status: PÅGÅR Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 21(39)
4 Ekonomiska förutsättningar 4.1 Ekonomiskt resultat Utfallet för januari-december uppgår till +- 0 mnkr. Resultatet förutsätter kompensation från moderförvaltningen på 8 mnkr. Avvikelsen per delområde framgår i tabellen nedan och kommentarer ges främst där avvikelser föreligger. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 22(39)
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 23(39)
Verksamheter Kostnaderna för ambulanshelikoptern har överskridit budget med drygt 1 mnkr. Positiv avvikelse föreligger inom det reformerade tandvårdsstödet främst med anledning av att det inom nödvändig tandvård har arbetats fram bra kontrollfunktioner och att reformen kring F-tandvården (F=funktionsnedsättning) ännu inte fått det genomslag som förväntats. En negativ avvikelse förekommer för den fria barn- och ungdomstandvården 20-24 år. En minskning av budgeten gjordes inför 2017 jämfört med 2016. Avvikelsen hänger också ihop med att det för 2017 träffades en överenskommelse med Folktandvården om att för 20-21åringar ersätta tandreglering vid behandlingsstart i stället för behandlingsslut samtidigt som det fortsatt betalats ut ersättning vid behandlingsslut för personer i åldrarna 22-24 år. Under ett par år kan vi utifrån detta vänta oss ökade kostnader, som därefter bör minska. Utfallet för vård för asylsökande är i balans. Intäkterna är mindre än vad som budgeterats för året då antalet asylsökande vid årets början var högre (18 364 personer) än vid årets slut (12 857 personer), vilket motsvarar en minskning på cirka 30 %. Schablonen för asylsökande som VGR erhåller från Migrationsverket har utifrån det minskade antalet asylsökande minskat med motsvarande. Intäkter för kostnadskrävande vård har däremot ökat 2017 jämfört med 2016. Vårdkostnaderna har minskat med ca 35-40% jämfört med föregående år. Kostnaderna för personer som visas i Sverige utan tillstånd var i december 2016, 43,3 mnkr och motsvarande belopp i december 2017 uppgår till 51,8 mnkr. HSS erhåller dock motsvarande intäkter från HSN vilket gör att det inte blir resultatpåverkande på HSS. Flera landsting/regioner har en liknande kostnadsutveckling men det finns också tendenser i vissa landsting att kostnaderna minskar för personer utan tillstånd. FOU-området Området kring FOU-medel och organisationsbidrag har en positiv avvikelse på 3 mnkr. Alla medel för BOIC på SU har avropats på 140 mnkr. Läkemedel En positiv avvikelse föreligger inom läkemedelsområdet på +9 mnkr. Detta beror främst på lägre kostnader för solidariskt finansierade läkemedel. Vårdval VG Primärvård har en ekonomi i balans för året och avvikelsen uppgår till cirka +3 mnkr. Stora poster som påverkar resultatet är minskad intäkt från patient-avgifter som uppgick till 200 mnkr (250 mnkr budgeterat). Samtidigt har listningspoängen inte ökat i samma omfattning som beräknat och därmed har en positiv avvikelse uppstått, täckningsgraden blev lägre än vi hade räknat med i budget samt har mindre medel utbetalts för målrelaterad ersättning för kvalité. En förklaring är att enheterna inte hunnit anpassa sina verksamheter efter nya krav i KoK-boken. Avvikelsen för vårdval rehab uppgår till -65 mnkr vilket beror på att poängpriset höjdes inför 2017, högre produktion än beräknat samt att fler vårdenheter har startat. Utvecklingsanslaget I budget 2017 har 200 mnkr avsatts för satsningar inom akutmottagningar och större delen av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 24(39)
dessa medel har fördelats ut till förvaltningarna efter hur många besök som sker på akutmottagningarna. Dessutom satsas 250 mnkr inom området psykiatri för arbetet med den regionala utvecklingsplanen psykiatri. Dessa medel går till en rad satsningar inom psykiatriområdet. Medel för psykiatri får avropas från förvaltningarna i takt med att personal anställs och att övriga kostnader uppstår. Det har inte avropats medel fullt ut enligt budget för psykiatrisatsningen. Budgeten och besluten för ordnat införande inklusive Hepatit C uppgår till 461 mnkr 2017. Avvikelsen för ordnat införande är för helåret +160 mnkr. Avvikelsen hänförs främst till läkemedel men även en del till metoder och nationella riktlinjer. En större differens avser nya läkemedel mot hepatit C. Utfallet var lägre än beräknat på SKAS, NU och i viss mån SÄS. Detta beror på att färre patienter hittades som uppfyllde kraven för behandling samt att kostnad per patient blev lägre än jämfört mot när budget gjordes. För läkemedlen som ingick i de olika etapperna har utfall för vissa underskridit avsatt belopp medan andra överskridit. Det som underskridit mest är Zytiga och Xtandi för behandling av prostatacancer. Anledning är långsammare införingstakt samt lägre patientantal. Utfallet för biologiska läkemedel inom rörelseorganens sjukdomar var något högre än beräknat. Detta berodde främst på att fler nya patienter startade behandling på SU under våren, istället för jämt fördelat på året. På hösten sjönk insättningstakten och priserna för läkemedlen gick ner vilket dämpade utfallet på årsbasis. Avvikelsen på metoder o riktlinjer förklaras främst av försenat införande av RMR kring hårborttagning och ett antal metoder (LARO, HRMS[1] ). I budgeten för 2017 satsades 100 mnkr kopplat till arbetet med omställning av hälso- och sjukvården. Av dessa fördelades 38 mnkr till satsningar inom närsjukvården (mobil närsjukvård) och 34 mnkr av dessa till satsningar inom VG PV (fast ssk-kontakt). Resterande medel har gått till olika satsningar inom områdena digitalisering, koncentration och kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Alla medel har inte använts under året och en positiv avvikelse på 13 mnkr föreligger. Beslut har tagits på HSS om satsningar inom närsjukvårdsområdet. Dessa har inte avropats fullt ut i takt med årsbudgeten och därför redovisas ett plus på 9 mnkr. Utvecklingsanslaget - Tillgänglighetssatsningar I budget för 2017 tillfördes 140 mnkr för satsningar inom tillgänglighetsområdet för interna och externa köp av vård. Avvikelsen för utfall mot budget uppgår till -19 mnkr. Tillgänglighetsteamet (Utförarstyrning och samordning) har jobbat aktivt med att utnyttja volymerna på VGR:s egna tillgänglighetsavtal med externa leverantörer samt även försöka Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 25(39)
hitta kapacitet hos externa leverantörer på andra landstings avtal inom de områden där det finns långa köer till besök och behandling. Kostnaderna för externt köpt vård har släpat efter, vilket gjort att utfallet varit lågt tidigare under året. Mycket kostnader har kommit in från sjukhusen de sista månaderna 2017. I slutet på året har även utökade beställningar lagts på ett par sjukhus, främst SU, inom områden ögon och övrig ortopedi. På HSS bokförs också kostnader för den beslutade modellen med brutna-/ öppna takersättningar. Kostnaderna för detta uppgår för helåret till 182 mnkr. Dessa kostnader är inte budgeterade på HSS. Utfallet har blivit lägre än prognosen i augusti på sjukhusen SU, NU och SÄS. Övriga utvecklingsresurser visar en avvikelse på -53 mnkr. Detta beror främst på beslut som är tagna om satsningar efter att budgeten lades fast. I utfallet ingår finansiering för utökade kostnader för SU vad gäller dyra cancer- och MS läkemedel på upp till 31 mnkr samt barnsjukvården på DSBUS på 30 mnkr. HSS har tillförts 190 mnkr för medel kopplat till ökad flyktingström. Förklaringen till avvikelsen på 15 mnkr är främst minskade antal hälsoundersökningar då antalet nya asylsökande nu är färre. Vidare är det projektet Hälsa i Sverige som står för lägre kostnader då alla anställda inte började 1 januari och där av minskade kostnader. Statsbidrag Sedan 2016 föreligger en ny hantering kring statsbidragen. Denna innebär att alla statsbidrag landar initialt på moderförvaltningen. Dessa utbetalas därefter i 12 delar varje månad enligt budgeterade belopp till HSS oavsett om det har funnits beslut eller kostnader ännu på HSS. De flesta statsbidragen beslutades om på HSS redan i september 2016. Ett av statsbidragen är kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Dessa medel har mestadels fördelats till HSN för att teckna s.k. tilläggsöverenskommelser (TÖK). Kostnader genereras inte fullt ut enligt budget. Kostnaderna är också lägre inom statsbidraget för psykiatri än vad som är budgeterat. Statsbidraget för försäkringsmedicinska utredningar har genererat kostnader som överstiger det erhållna statsbidraget för 2017. Detta har dock kunnat hanteras genom att statsbidraget för kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess har överskott. Under hösten har utökade statsbidrag utöver budget utbetalts till HSS inom områdena förlossningsvård, psykiatri, kroniskt sjuka och vård för traumatiserade asylsökande och nyanlända. Sammantaget uppgår avvikelsen för helår vad gäller statsbidragen till +65 mnkr. I detta belopp ingår 35 mnkr som avser gamla balanserade statsbidrag/beslut som nu lyfts in på resultatet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 26(39)
[1] 1) HRMS= Högupplösande masspektrometri för analys av droger i saliv med särskild inriktning mot nya psykoaktiva substanser (High resolution mass spectrometri) LARO = Läkemedelsassisterad behandling med buprenorfin-naloxon för patienter beroende av opioidanalgetika 4.1.1 AR01 RR-rapport Beställare hälso- och sjukvård Årsvärden Resultaträkning (mnkr) Utfall 1712 Budget 1712 Utfall 1612 Statsbidrag Övriga erhållna bidrag Patientavgifter Såld vård Försäljning av tjänster Hyresintäkter Försäljning av material och varor Övriga intäkter Verksamheten intäkter Personalkostnader, inkl. inhyrd personal Köpt vård, internt Köpt vård, externt Läkemedel Driftbidrag till utförare inom regionen Övriga lämnade bidrag Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor, inkl förbrukningsmaterial Lokal- och energikostnader Övriga tjänster, inkl konsultkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Regionbidrag Finansiella intäkter/kostnader m.m. Resultat 4.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Ekonomin är i balans. Avvikelse årets budget/utfall Förändring utfall/utfall % 4.3 Eget kapital HSS avser inte att använda eget kapital 2017 då HSS förutsätter få kompensation från moderförvaltningen på 8 mnkr för ökade kostnaderna till följd av brutna/öppet takersättningarna till sjukhusen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 27(39)
4.4 Investeringar HSS har gjort en investering under året på en gemensam programvara för maskinerna kopplat till slutenvårdsdos och sjukhusapoteket på 1,5 mnkr. Avskrivningskostnaderna debiteras förvaltningarna. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 28(39)
5 Bokslutsdokument och noter Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 29(39)
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 30(39)
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 31(39)
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Årsredovisning 32(39)