Vinstsyftet i 3:3 ABL -Är det en skyldighet för aktiebolag att skatteplanera?

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jesper Cato Vinstsyftet i 3:3 ABL -Är det en skyldighet för aktiebolag att skatteplanera? HT2017 Internationell skatterätt JUDN18 Antal ord: 3690

Innehåll FÖRKORTNINGAR 1 INLEDNING 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte och frågeställningar 1 1.3 Avgränsningar 2 1.4 Metod och material 2 1.5 Disposition 2 2 RÄTTSLÄGET 3 2.1 3 kap 3 ABL 3 2.2 Verksamhetsföremål 4 2.3 Uppenbarhetsrekvisitet 4 2.4 Aktiebolag som associationsform 5 2.5 CSR i förhållande till vinstsyftet 6 2.6 Skatteupplägg 8 2.7 Sammanfattade kommentarer 9 3 DEBATTEN I SAMHÄLLET 10 3.1 CSR i företagsbeskattning Svenskt Näringsliv 10 3.2 Syftets betydelse i bolagstyrning - Ny Juridik 4:12 11 4 SLUTSATS 13 4.1 Är skatteplanering en skyldighet? 13 4.1.1 Egen reflektion 15

4.2 Andra bolagsformer 15 KÄLLFÖRTECKNING 17 Offentligt tryck 17 Artiklar 17 Rapporter 17 Lagkommenter 17 Litteratur 18

Förkortningar CSR ABL SN Corporate Social Responsibility Aktiebolagslagen Svenskt Näringsliv

1 Inledning 1.1 Bakgrund Svenskt Näringsliv och andra yrkessamma jurister har kritiserat den nuvarande regleringen av ett aktiebolags verksamhetsyfte, som i de flesta av fallen är vinstsyftet. Kritik som uppstått grundar sig i den utveckling på området som rör företagens samhällsansvar, CSR. En av de stora frågorna är huruvida skatt ska räknas in i detta samlingsbegreppet och hur CSR påverkar rättsläget. Tidigare har ABL tydligt förevisat att handlingar som åsidosätter vinstsyftet kan kritiseras och klandras med skadestånd som följd. Detta är numera med införandet av CSR omdiskuterat och har skapat stor förvirring och oklarhet. Skatteverket har också valt att uppmana företagen att ta sitt samhällsansvar utan att det faktiskt finns någon laglig grund som kan kräva detta av företagen. 1 1.2 Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att utreda det gällande rättsläget och på ett tydligt sätt problematisera förhållandet mellan aktiebolagens vinstsyfte och CSR. För att uppnå detta syfte finns två övergripande frågeställningar som följer av varandra. - Måste aktiebolagens ledning bedriva skatteplanering för att i största möjliga mån minska skattekostnader i förmån för vinstsyftet? - Om så är fallet, hur förhåller detta sig till andra associationsformer som t ex handelsbolag? 1 Österman Persson, Svernlöv, s. 40ff. 1

1.3 Avgränsningar För att kunna fokusera på argument gällande verksamhetssyftet och hur man förehåller sig till CSR är uppsatsen avgränsat i den mån att andra områden endast introduceras kortfattat utan att tydligt och fördjupat redogöra för området. Skillnaden mellan privata och offentliga bolag faller på grund av platsbrist också utanför uppsatsen. 1.4 Metod och material Rättsdogmatisk metod har använts för att redogöra för rättsläget och materialet har begränsats till några få artiklar och rapporter för att kunna på ett djupare plan möta argument och resonemang. Viss reflektion har skett huruvida Svenskt Näringsliv som källa är att föredra då de ofta förknippas med en väldigt partisk ställning i frågor rörande skatt. Dock är det ingen som påverkar uppsatsen utan det är, i min mening, något som bidrar till uppsatsen sålänge man är medveten vad Svenskt Näringsliv står för. 1.5 Disposition Uppsatsen börjar med att redogöra för de olika bedömningar som sker vid en bedömning om en ledning agerat oförenligt med vinstsyftet. Därefter presenteras två texter, en artikel och en rapport, som står för kritik mot dagens gällande rätt. Dessa texter ställs sedan sida vid sida i en analyserande del som avser att svara på uppsatsens övergripande frågeställningar. 2

2 Rättsläget 2.1 3 kap 3 ABL I 3 kap 3 aktiebolagslagen (2005:551), vidare ABL, regleras verksamhetssyftet i ett aktiebolag. Detta genom att stadga att alla aktiebolag som inte tydliggör sitt syfte ska anses ha vinstsyftet som sitt bakomliggande syfte. Kortfattat innebär detta att ledningen hos ett aktiebolag med vinstsyfte måste i sina beslut se till att vinstsyftet följs i största möjliga mån. 2 Vinstsyftet gäller i förhållande till aktieägarna och således är det deras investering som ska, om möjligt, bli lönsam. Det ställs däremot inga krav på att verksamheten i verkligheten ska gå med vinst utan det är i själva beslutsfattandet som verksamhetssyfte får sin betydelse. I ett aktiebolag med vinstsyfte finns endast en intressent och det är aktieägarna. Enkelt beskrivet måste beslut som fattas vara i intressentens riktning. Ett exempel kan vara om en styrelse står inför ett vägskäl, där ena valet är att stänga ner sin verksamhet omgående eller fortsätta med den trots att lagstiftaren tydligt framfört att sådan verksamhet inom snar framtid ska förbjudas. När styrelsen värderar för- och nackdelar med dessa två beslut är det viktigt att argumentera utifrån verksamhetssyftet, dvs om inget annat stadgats vinstsyftet. Argumentet att följa lagstiftarens önskan redan innan lagen träder i kraft måste befästas med tankar kring hur det gynnar vinsten i bolaget. Är det ekonomiskt försvarbart att lägga ner verksamheten långt innan det blir olagligt eller är det riktiga beslutet att hålla igång sålänge det går? Beslutet måste tas i hänsyn till aktieägarnas eventuella vinst som uppstår från den här verksamheten. Däremot är det inte helt uteslutet att 2 Samuelsson, Lagkommentar nr 132 till ABL. 3

det med framgång kan argumenteras för att avvecklingen i det långa loppet skapar goodwill och därmed ökat förtroende och vinst för bolaget som helhet i framtiden. Även här är det viktigt att det inte är den verkliga effekten som är avgörande utan själva beslutsfattandet och dess grunder. 3 En styrelse som fattat ett sådant beslut som istället för att gynna aktieägarna gynnar en annan intressent t ex samhället utan en långsiktig positiv effekt för aktieägarna kan bli skadeståndsskyldig. Tröskeln för att bli skadeståndsskyldig är dock hög och sålänge beslutet är affärsmässigt grundat med vinstsyftet i beaktning är skadeståndsanspråk osannolikt. 4 2.2 Verksamhetsföremål Till skillnad från verksamhetssyftet måste ett aktiebolag specificera sitt verksamhetsföremål. Verksamhetsföremål kan vara i princip vad som helst och det är där man tydliggör vad bolagets verksamhet går ut på. Tillsammans med verksamhetssyftet skapas således den yttersta ramen som bolaget och dess ledning har att utgå ifrån när den leder bolaget framåt. 5 2.3 Uppenbarhetsrekvisitet Uppenbarhetsrekvisitet är det sätt som använts för att kunna klandra ett beslut, men numera är det omdiskuterat om stöd för uppenbarhetsrekvisitet som helhet finns i erkända rättskällor. I samband 3 Sandström, s. 268ff. 4 I 29 kap ABL finns regler om ersättning för aktieägarna. 5 Sandström, s. 22. 4

med den nya aktiebolagslagen ansåg lagstiftaren att uppenbarhetsrekvisitet var överflödigt i lagstiftningen vilket ledde till att den försvann från lagstiftningen. Istället menade lagstiftaren att bolagsordningen som sådan säkerställer att bolagets ledning inte bortser från verksamhetssyftet i sitt beslutsfattande. För att förstå verksamhetssyftets innebörd på ett övergripande plan är det min uppfattning att man förstår konsekvenserna av verksamhetssyftet och framförallt vad som sker om man i sitt beslutsfattande inte tillgodoser aktieägarnas intressen. 6 Uppenbarhetsrekvisitet som nämnt tidigare har sitt ursprung i tidigare gällande lag på området och fokuserar på handlingar som är uppenbart främmande för verksamhetssyftet och verksamhetsföremålet. Är en handling uppenbart främmande för verksamhetssyftet kan ledningens eller VD:ns handling klandras och ett skadestånd till aktieägarna kan bli aktuellt. Då bedömning huruvida något är uppenbart främmande för verksamhetssyftet förtjänar en egen uppsats får en grundläggande genomgång anses tillräckligt. 7 2.4 Aktiebolag som associationsform Aktiebolag har funnits länge och till skillnad mot andra associationsformer som kan te sig väldigt lika har denna associationsform några delar som skiljer den mot t ex enskild firma, handelsbolag med mera. Det är också dessa olikheter som gör att aktiebolag är ett önskvärt sätt att bedriva verksamhet på. I stora drag innebär aktiebolag en ansvarsfrihet för aktieägarna, dvs en aktieägare kan aldrig förutom vid få undantag bli personligt ansvarig för t ex obetalda skulder. Således är deras eventuella 6 Arvidsson, s. 87. 7 Ibid. 5

förlust endast begränsad till deras investering. Detta skapar en trygg miljö för personer och företag att investera i nya och samhällsutvecklande företag. Det som föregående beskriver är en kapitalistisk syn på aktiebolag som associationsform. Det är dock omdebatterat huruvida detta är en förlegad syn på samhället som inte lever upp till dagens samhälle där man borde se till flera aspekter än den vinstdrivande aspekten. 8 Med verksamhetsföremålet och verksamhetssyfte ges en tydlig ram för ett aktiebolags ledning att försöka förverkliga den vinst som aktieägarna vill åstadkomma med sin investering. Aktieägarna har således en i teorin bra möjlighet att kontrollera bolagets riktning utan att egentligen själva bidra till det dagliga arbetet. Tillsammans med olika regler som ger aktieägare insyn i bolaget har man skapat en vänlig miljö för investeringar. 9 Förutom att ge aktieägarna en säker plattform är reglerna i ABL ofta omnämnda som regler som skyddar borgenärer och minoriteten bland aktieägarna. Det är möjligt för aktieägarna att trots verksamhetssyftet ta beslut som är uppenbart främmande för syftet men då endast med full konsensus bland aktieägarna, detta för att skydda minoriteten. 10 2.5 CSR i förhållande till vinstsyftet I dagens doktrin är det omtvistat hur andra värden påverkar bedömningen när man avgör om ett aktiebolags ledning agerat uppenbart främmande för verksamhetssyftet. Längre fram i uppsatsen presenteras olika åsikter utförligare men den stora frågan ligger i huruvida man ska se till andra 8 Arvidsson, s. 80ff. 9 Prop. 1975:103, s. 248f. 10 Sandström, s. 20. 6

värden, t ex miljö och skatt. 11 Viktigt att poängtera är att det egentligen endast är situationer där man inte kan visa att ett beslut som till synes gynnar miljön istället för vinstsyftet, dvs är uppenbart främmande för verksamhetssyftet, som blir aktuella för diskussion. Situationer där man kan visa att t ex en miljöpolicy faktiskt kan tänkas skapa långsiktig vinst är således inte främmande för vinstsyftet och kan inte klandras. 12 Ett annat frågetecken är också hur man ska tolka situationen när en ledning står framför ett val som innebär förbättring för något annat än just vinstsyftet men som samtidigt inte påverkar vinsten negativt. Är det uppenbart främmande för en ledning att ta ett beslut i den riktningen? Den internationella doktrinen presenterar också den olika sätt att se på aktiebolag, i en internationell kontext presenterar Avi-Yonah olika sätt att se på aktiebolag. Han presenterar tre olika typer av aktiebolag som har olika sätt att se på förhållandet mellan CSR och vinstsyftet. Första synsätt kan förklaras som att företaget har mycket stark förknippning med staten vilket torde leda till stora incitament för bolaget att ta sitt samhällsansvar och således i viss mån åsidosätta vinstsyftet. Det andra synsättet bygger på bolaget som en individ i sig som är fristående från både stat och aktieägare, det menar han skapar en skyldighet, liknande den som finns hos medborgare, att bidra till samhället och skatteplanering borde inte vara aktuellt av den anledningen. Den tredje och sista är förknippad med aktieägarna och deras önskan, dvs vinstsyftet. Skatteplanering bör ses som en självklarhet med ett sådant synsätt. 13 11 Se avsnitt 3:2. 12 Prop. 2004/05:85, s. 219f. 13 Avi-Yonah, s. 2ff. 7

2.6 Skatteupplägg Som nämnt tidigare sätter verksamhetsföremålet och verksamhetssyftet de yttre ramarna som en ledning måste följa i sitt arbete. Till detta kommer även den lagstiftningen som berör bolaget. Detta innebär att utifrån lagens ramar och verksamhetsföremålet ska ledningen jobba för att tillgodose verksamhetssyftet. När det gäller andra frågor än skatt kan således lagstiftaren med framgång stifta nya lagar som styr bolagens verksamhet och ser till att mål gällande t ex miljö når framgång. Däremot när det gäller skatt kan man med framgång kringgå nationella reglerna genom skatteplanering. Med det som grund kan man således resonera sig fram till att det är uppenbart främmande för verksamhetssyftet att inte skatteplanera sålänge skattupplägget i sig inte är olagligt. Skatteflykt och dess definition är omdiskuterat men kortfattat innebär det ett upplägg som t ex placerar vinsten i ett bolag eller koncern i ett land med väldigt låg skatt och man därmed uppnår en lägre effektiv skatt än om man hade avstått från transaktionerna. Skatteflykt regleras i skatteflyktslagen(1995:575) och ger utrymme för att tolka om en situation och bortse från vissa transaktioner. Huruvida en viss situation faller under skatteflykt är svårt att förutse och gråzonen är stor. Det finns stor möjlighet, genom framförallt internationella transaktioner, att uppnå mycket låg effektiv skatt utan att riskera att bli fälld för skattebrott. Det torde således skapa stora incitament för aktiebolagens ledningar att uppnå en så låg effektiv skatt som möjligt för att säkerställa maximal vinst för aktieägarna. 8

2.7 Sammanfattade kommentarer I ett aktiebolags bolagsordning framgår verksamhetsföremål och eventuellt ett verksamhetssyfte, finns inget sådant stadgat kommer det antas att bolaget har vinstsyftet som sitt verksamhetssyfte. Verksamhetssyftet blir underlaget för alla beslut som ett aktiebolags ledning och VD ställs framför. Skulle en ledning ta beslut som är uppenbart främmande för vinstsyfte kan en klandertalan och skadestånd bli aktuellt. Lägger man till CSR och dess förhållande med verksamhetssyftet i beslutfattandet skapas vissa problem med omdiskuterade svar. Följande är exempel på sådana frågeställningar som resoneras kring senare i uppsatsen. - Måste en ledning i största möjliga mån skatteplanera för att uppnå maximal vinst för aktieägarna? - Kan ett beslut som uppenbart gynnat ett annat intresse än vinstsyftet, utan att påverka eventuell vinst negativt, klandras? 9

3 Debatten i samhället 3.1 CSR i företagsbeskattning Svenskt Näringsliv I sin rapport undertecknad av Roger Person Österman och Carl Svernlöv ger Svenskt Näringsliv, vidare SN, sin syn på CSR och skatt. I stora drag står de bakom idén att skatt ska betalas i den utsträckning som följer av lag och att ett aktiebolag som betalar mer än vad lagen kräver bryter mot vinstsyftet. SN riktar stor kritik mot Skatteverkets uppmaning till svenska företag att betala mer i skatt och därmed uppfylla sitt samhällsansvar. 14 För att komma fram till sin slutsats börjar de inledningsvis att försöka avgöra huruvida skatt ens är en del av begreppet CSR. Deras egna slutsats är att doktrin verkar acceptera skatt som en del av CSR men de själva är osäkra och finner att argumentationen i sig är långt från omfattande och självklar. De konstaterar också att CSR innebär att gå utöver vad lagar stadgar, oavsett om det är miljöfrågor eller det gäller skatt. 15 Detta kritiserar SN genom att hänvisa till legalitetsprincipen och lagkravet som innebär att ett skatteanspråk från staten kräver lagstöd. SN menar att detta också innebär att det föreligger en skyldighet för bolagen att betala den skatt som stadgas i lag men inte mer än så. I artikeln öppnar SN upp för olika scenarion där man förehåller sig till CSR och skatt olika, i vissa fall kan det genom att betala högre skatt resultera i en långsiktig vinst och då är ju vinstsyftet uppfyllt. I de andra fallen där en högre skatt inte resulterar i 14 Österman Persson, Svernlöv, s. 40-44. 15 Ibid, s 6-9. 10

goodwill uppstår problemet med CSR och skatt i förhållande till vinstsyftet. Kan en ledning som tar ett sådant beslut kritiseras? SN menar att även om det vore osannolikt i praktiken är man ändå ute på djupt vatten. 16 Istället bör Skatteverket jobba på, vad SN menar är deras traditionella arbetssätt, med processföring och att försöka reda ut rättsläget för att sedan låta lagstiftaren stifta nya lagar som uppnår de nya kraven på samhällsansvar. De framför också att det rent faktiskt vore att gå emot ABL:s grunder gällande verksamhetssyftet om man menar att det är riktigt att ta samhällsansvar på bekostnad av vinstsyftet. 17 3.2 Syftets betydelse i bolagstyrning - Ny Juridik 4:12 Artikeln i fråga är skriven av Göran Ohlson, som med sin artikel problematiserar vinstsyftet i förhållande till företagens samhällsansvar, dvs CSR. I artikeln presenterar han en mer dynamisk syftesbestämning än vad den annars delade debatten förespråkar. Till att börja med konstaterar han att systemet som det ser ut idag har skapat många bolag där verksamheten drivs med diskutabla syften som skapar osäkerhet för aktieägarna och andra intressenter. Eftersom hela systemet bygger på en trygghet i att ett aktiebolag drivs i en tydlig linje är detta inte önskvärt. Detta menar han är resultatet av en lagstiftare som ger uppmaningar till företagen att ta samhällsansvar utan att ändra regleringen som finns idag, dvs vinstsyftet som huvudregel. För en ledning som måste förhålla sig till en sådan situation är den förknippad med stor risk för klander och skadestånd. 18 16 Österman Persson, Svernlöv, s. 40-44. 17 Ibid, s. 44. 18 Ohlson, s 27-36. 11

Vidare presenterar han den stora utvecklingen som har skett i företagsvärlden, inte längre drivs företag endast med vinst i åtanke. Som exempel på situationer som måste få en lösning ger han skolor som drivs som bolag och hur de ska förhålla sig till vinstsyftet samtidigt som en hög kvalité på utbildningen säkerställs. Syftet bakom företagsamhet har således gått från att nästan uteslutande bara beröra ett syfte och en intressent, aktieägarna, till ett pluralistiskt samhälle i förhållande till verksamhetsyftet. Göran ger exempel på t ex strukturer där arbetstagare äger viss del i bolaget och marknader där statligt monopol funnits som en del i denna utveckling. Bolagen numera har ofta fler än aktieägarna som intressenter vilket skapar konflikt mellan syftena. Vinstsyftet får således konkurrera med andra syften vilken enligt Göran inte lagstiftningen klarar av i dagsläget utan det skapar stora risker för alla intressenter, framförallt aktieägarna och ledningen själva. 19 För att lösa detta problem menar Göran att lagstiftaren måste skapa förutsättningar för en mer nyanserad syftesbestämning och att syftet bör vara transparent för allmänheten. På det sättet menar Göran att utvecklingen med samhällsansvar kan fortsätta. Om det ställs krav på ett tydligt verksamhetssyfte kan också ledningen utan risk leda bolaget framåt mot målen. Viss kritik ges också mot den oklara definitionen vinst, som kan innebära allt från kortsiktig och långsiktig vinst till att förknippa vinst med riskbedömningar. Det behövs således en precisering av verksamhetssyftet som inte bara beskriver vilken vinst och med vilken risk utan också förhållandet till andra intressen. Slutligen är det enligt Göran viktigt för debatten att man i diskussionen ser till skillnaden mellan olika verksamheter och därmed får en bättre debatt. 20 19 Ohlson, s. 36. 20 Ibid. 12

4 Slutsats 4.1 Är skatteplanering en skyldighet? Trots olika bakgrunder kommer både SN:s representanter och Göran Ohlson fram till liknande slutsatser men med olika argument. SN tar, till skillnad från Göran, ställning till huruvida CSR innefattar skatt vilket, enligt min uppfattning, får betydelse mer på ett principiellt plan. Viss reflektion bör göras till hur Görans artikel står sig till frågor som gäller skatt men då skatt och t ex miljöfrågor kan likställas när man diskuterar hur andra syften ska kombineras med vinstsyftet. Båda artiklarna konstaterar att rättsläget idag är oklart och kräver handling, SN menar att Skatteverket bör reda ut situationen och detta genom att driva fram förhandsbesked medan Göran ställer kraven direkt på lagstiftaren. När det gäller frågeställningen hur omfattande skatteplanering ett bolag bör utöva gör SN samma konstaterande som nämns tidigare i uppsatsen, dvs att en distinktion mellan olika scenarion är viktiga. Göran, utan att nämna skatt, gör också denna reflektion och menar likt SN att stor skillnad mellan situationer kan utrönas. Sammanfattat måste man skilja på situationer där (a)en viss skattepolicy som innebär högre effektiv skatt skapar goodwill och potentiell vinst längre fram mot (b)situationer där ett bolags ledning utifrån CSR och samhällsansvar väljer en viss skattepolicy som rent faktiskt påverkar vinsten i negativ riktning, och i sådana situationer en skillnad mellan de som påverkar vinsten negativ och de där vinsten inte påverkas i någon riktning. Svaret på (a) är att i sådana situationer agerar ledningen helt i enlighet med verksamhetsyftet och det blir således ingen talan om ansvarskrävande från aktieägarna. I (b) får man dela svaret i två delar, första situationen där 13

eventuell goodwill inte täcker upp ökade skattekostnader och andra situation där goodwill och ökade skattekostnader tar ut varandra. En strikt tolkning av rättsläget torde innebära att om ett beslut eller annan handling är uppenbart främmande för verksamhetssyftet kan den klandras. SN:s ställning är tydlig och säger att som rättsläget ser ut nu är en sådan handling oförenlig med syftet och trots att det är osannolikt att det blir en talan är man ute på djupt vatten. Göran stärker också den ställning i sin artikel och menar att för att en sådan handling ska vara förenlig med syftet måste syftet preciseras och kombineras med andra tydliga intresse och tydliga mål. Svaret blir således att en eventuell talan från aktieägarna kan tänkas bli aktuell. Situationen där effekten varken är positiv eller negativ är lite mer komplicerad och väcker en ny fråga huruvida det måste finnas ett positivt värde i beslutet som man tar. Svaret är inte självklart, SN hänvisar till ett synsätt som innebär att ett bolags ledning är skyldig att ta alla beslut som leder till ett positivt värde, dvs intäkterna överstiger kostnaderna. Med det som grund blir troligtvis svaret att besluten inte är förenligt med vinstsyftet. Dock påpekar SN att det främst rör investeringar och kanske inte alla de andra besluten som tas i verksamheten. Ser man till uppenbarhetsrekvisitet är det möjligt att argumentera för att ett beslut som inte får effekt för vinsten därmed klassas som uppenbart främmande för verksamhetssyftet. En aktieägarskara kan tänkas kritisera en ledning som istället för att jobba för vinsten beslutar om annat, oavsett om det påverkar vinsten eller inte. Svaret blir därmed att ett sådant beslut förknippas med viss risk men sannolikheten att det blir något av det får, enligt min uppfattning, anses osannolik. Efter att ha resonerat kring olika situationer återstår att svara på frågan huruvida ett bolags ledning är skyldig att bedriva skatteplanering. Svaret, 14

enligt gällande rätt, är att skatteplanering som inte går över till att bli olaglig ligger i vinstsyftets riktning. Det finns situationer när detta kan bli annorlunda om företagets anseende är värt mer än den ökning av skattekostnaderna som uppstår utan skatteplaneringen. Dock företer det sig rimligt att bolagen bedriver skatteplanering med viss marginal på grund av skatterättens osäkra element, som framförallt uppstår vid internationella transaktioner. Som SN nämner i sin rapport riskbedömer bolagen alla sina beslut och därmed även de beslut som rör skatteplanering. 4.1.1 Egen reflektion Efter att ha studerat området är det min uppfattning att argumenten oftast talar för en liknande bedömning som den i föregående avsnitt. Dock har alla sin egna lösning på problemet men i någon mån tycker alla att lagstiftningen måste ses över och ändras i grunden. Det är inte längre aktuellt med endast en intressent utan det måste finnas utrymme för företag att ta sitt samhällsansvar utan att ledningen riskerar att bryta mot verksamhetssyftet. Men som det ser ut nu är det ledningens ansvar inte bara bli kostnadseffektiva gällande t ex produktion utan även att i den största möjliga mån skatteplanera. 4.2 Andra bolagsformer Med uppsatsen som grund avser jag att med egna tankar och resonemang svara på frågan huruvida enskilda bolag och andra bolagsformer skiljer sig i förhållande till vinstsyftet och CSR. Den stora skillnaden är just att i aktiebolag är aktieägarna sällan med i den löpande verksamheten på samma sätt som en delägare i t ex ett handelsbolag. Effekten blir att delägarna i handelsbolag har en avsevärt större kontroll hur bolaget styrs 15

vilket aktieägarna saknar om det inte vore för regler om verksamhetssyfte med mera. Frågan om ett handelsbolag måste bedriva skatteplanering blir således ett majoritetsbeslut bland ägarna som får respekteras av de andra ägarna. Möjligheten att klandra och kräva skadestånd finns således inte för en sådan situation. Delägarna kan därför själva välja sin skattepolicy utan, men troligtvis sker en liknande bedömning som i ett aktiebolags ledning om skatteplaneringen är värd det eller inte i förhållande till vinsten men också i förhållande till andra värden som de själva värdesätter. Handelsbolag och andra bolagsformer får ett helt annat förhållningssätt gentemot CSR och skatt i alla fall förutom när aktiebolagen endast består av fåtal ägare som enkelt kan besluta om en policy som inte är förenlig med vinstsyftet. I de fallen har man eliminerat det som annars är kännetecknet för aktiebolag, dvs att de som leder företaget har ett förtroendeuppdrag gentemot ägarna. I handelsbolag existerar inte ett sådant förhållande då ägarna själva beslutar om den vardagliga verksamheten. Det går således inte att argumentera med ABL:s grundtankar som grund för att handelsbolag och andra associationsformer ska skatteplanera och detta som en skyldighet. 16

Källförteckning Offentligt tryck Prop. 1975:103, Regeringens proposition med förslag till ny aktiebolagslag, m.m. Prop. 2004/05:85, Ny aktiebolagslag. Skatteverket, Uppdrag till Skatteverket om att uppmuntra att skattepolicyfrågor diskuteras i företagens ledning, 2016, Dnr 131 311279-16/113. Artiklar Ohlson, Göran, Syftets betydelse i bolagsstyrning, Ny Juridik 4:12 s 27. Avi-Yonah, S Reuven, Corporate Social Responsibility and Strategic Tax Behavior, University of Michigan Law School, 2006. Rapporter Österman Persson, Roger och Svernlöv, Carl, CSR i företagsbeskattning, Svenskt Näringsliv, 2016. Lagkommenter Samuelsson, Per, Lagkommentar nr 132 till 3:3 ABL, Karnov. 17

Litteratur Sandström, Torsten, Svensk aktiebolagsrätt, Femte upplagan, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2015. Arvidsson, Niklas, Aktieägaravtal Särskilt om besluts- och överlåtelsebindningar, Första upplagan, Thomson Reuters Professional AB, Stockholm, 2011. Bergström, Clas och Samuelsson, Per, Aktiebolagets Grundproblem, Fjärde upplagan, Norstedts Juridik AB, Stockholm 2012. 18