Likhetsprincipen och generalklausulerna: en del av minoritetsskyddet i ABL Kandidatuppsats handelsrätt, 15 hp HARH12 VT 2016

Transkript

1 Likhetsprincipen och generalklausulerna: en del av minoritetsskyddet i ABL Kandidatuppsats handelsrätt, 15 hp HARH12 VT 2016 Författare: Louise Söderqvist Handledare: Niklas Arvidsson

2 Förkortningar ABL EU NJA HD HovR Prop. SOU Aktiebolagslagen (2005:551) Europeiska unionen Nytt Juridiskt Arkiv Högsta Domstolen Hovrätten Proposition Statens offentliga utredningar

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning INLEDNING Ämne Bakgrund Syfte Frågeställning Metod Material Avgränsning Disposition AKTIEBOLAGSLAGEN Lagstiftningens utveckling Aktiebolaget som associationsform Majoritetsprincipen Introduktion till minoritetsskyddet Begränsning av minoritetsskyddet Skyddet för individuella minoritetsägare Insynsregler Jäv på bolagsstämma Diktatsregler Villkorade stoppregler - minoritetens vetorätt i vissa fall Separationsregler LIKHETSPRINCIPEN & GENERALKLAUSULERNA Likhetsprincipen Generalklausulerna Generalklausulernas utformning Rättsläget Generalklausulernas rekvisit och tillämpning Bolagsbeslut Rekvisitet otillbörlighet Rekvisitet ägnat att Rekvisitet annan Samspelet och förhållandet mellan likhetsprincipen och generalklausulerna Pluralitetskraven

4 4. PREJUDIKAT NJA 2013 s Bakgrund Bedömning i HD NJA 2000 s Bakgrund Bedömning i HovR Bedömning i HD NJA 1977 s Bakgrund Bedömning i HD NJA 2009 s Bakgrund Bedömning i HovR och HD ANALYS OCH SLUTSATS Minoritetsskyddet i ABL Likhetsprincipen Generalklausulerna Förhållandet mellan likhetsprincipen och generalklausulerna Slutsats Abstract Källförteckning

5 Sammanfattning Denna uppsats kommer att behandla två regler i ABL vilka finns till i syfte att skydda de ägare i ett aktiebolag som utgör minoritet. Regelverket kring skydd för minoriteter i aktiebolagslagen är tämligen omfattande och jag har därför valt att begränsa mitt arbete till att endast fokusera på två av dessa; likhetsprincipen och generalklausulerna. Det är idag omstritt hur dessa två regler hänger ihop vilket är anledningen till att jag finner det intressant att undersöka dessa reglers inbördes förhållande. Syftet med denna uppsats är att undersöka likhetsprincipen samt generalklausulernas syfte och funktion. Vidare önskar jag undersöka hur förhållandet mellan dessa ser ut samt hur de kompletterar varandra. För att uppsatsens syfte ska uppnås ämnar jag i min uppsats besvara följande frågor: - Vad innebär likhetsprincipen och generalklausulerna? - Hur förhåller sig likhetsprincipen och generalklausulerna till varandra? - På vilket sätt kompletterar likhetsprincipen och generalklausulerna varandra? Det är idag omstritt hur likhetsprincipen och generalklausulerna ska tolkas och hur det är tänkta att komplettera varandra. Grundtanken är att generalklausulerna är tänkta att fungera som ett komplement till likhetsprincipen. Likhetsprincipen likställer alla aktieägare i ett aktiebolag genom att stadga att alla aktier äger lika rätt. Generalklausulerna syftar till att säkerställa att minoritetens intresse inte åsidosätts på ett sätt som för dem innebär en otillbörlig nackdel. 5

6 1. INLEDNING I detta kapitel redogörs för bakgrunden till mitt val av ämne samt den problemdiskussion som ligger till grund för frågeställningen. Vidare presenteras uppsatsens syfte och det finns även ett avsnitt som behandlar den metod som använts samt det material som jag valt att utgå från. I kapitlet ges även en beskrivning av hur uppsatsen är disponerad samt vilka avgränsningar som gjorts. Syftet med detta kapitel är att ge läsaren en grund inför det fortsatta läsandet, samt en övergripande förståelse för bakgrunden till minoritetsskyddet. 1.1 Ämne Denna uppsats kommer att behandla två regler i ABL vilka finns till i syfte att skydda enskilda aktieägare, nämligen likhetsprincipen och generalklausulerna. Syftet är att utreda dessa reglers syften och funktioner samt hur de förhåller sig till varandra. Det är idag omstritt hur dessa två regler hänger ihop vilket är anledningen till att jag finner det intressant att undersöka dessa reglers inbördes förhållande. Regelverket kring skydd för minoriteter i aktiebolagslagen är tämligen omfattande och jag har därför valt att begränsa mitt arbete till att endast fokusera på två av dessa. Minoritetsskyddsreglerna är dock sammanlänkade med varandra och jag kommer därför i uppsatsens inledande kapitel ge en bred beskrivning av området för att sedan smalna av det i senare kapitel. 1.2 Bakgrund Att investera i aktier är något som en stor del av svenska folket har gjort eller kommer att göra någon gång under sitt liv. Det kan röra sig om stora investeringar där omfattande riskanalyser genomförs innan köpet, eller små summor där aktieköpet snarare är att anse som en hobby. I och med att alla inte gör stora investeringar, utan kanske endast köper ett fåtal aktier i ett bolag, medför det att vissa aktieägare genom storleken på sitt ägande utgör en minoritet. Genom sitt aktieinnehav har dessa ägare en del i bolaget, men befinner sig i direkt underläge gentemot de som sett till sitt aktieinnehav utgör majoritet vid en bolagsstämma. Detta skapar en situation där en person har investerat pengar i något för att sedan inte ha någon möjlighet att påverka hur detta kapital förvaltas och används. Detta blir ett problem i det fall då majoriteten 6

7 i bolaget fattar sådana beslut som har en negativ inverkan på en minoritetsägares avkastning på det satsade aktiekapitalet och således dennes utdelning. Det är i dessa situationer som frågan kring huruvida den enskilda aktieägaren som håller en förhållandevis liten del av det totala antalet aktier har någon möjlighet att påverka i vilken riktning majoriteten styr bolaget genom de beslut som fattas vid en bolagsstämma. Aktiebolagslagen har sin grund i majoritetsprincipen. Detta tar sig uttryck i att de ägare i ett aktiebolag som håller flest antal röster också bestämmer i det flesta fallen. Motiveringen bakom denna princip grundar sig i det faktum att den bidrar till en beslutskraftig och effektiv förvaltning. Detta skapar problem för lagstiftaren vad gäller utformning av regler som ger minoritetsägare rätt att styra och ställa i bolaget. Lagstiftaren har mot denna bakgrund fått nöja sig med att införa ett skyddsnät för de ägare som utgör en minoritet i bolag. Detta skyddsnät består av regler som i vissa specifika situationer ger minoritetsägarna skydd gentemot den grupp ägare som kontrollerar flest röster vid en bolagsstämma. Sammanfattningsvis kan man säga att dessa regler inte är till för att förhindra hårda tag aktieägare i mellan, utan att de i stället syftar till att förhindra förtryck och orättvisor. En minoritetsägare i ett aktiebolag är dock inte utan inflytande eftersom denne har samma möjlighet till aktivt deltagande på en bolagsstämma som en ägare med ett stort antal aktier. Man kan se det på så sätt att minoritetsskyddet har sin utgångspunkt i bolagsstämman. Den främsta anledningen till att det inom aktiebolagsrätten finns en princip om att majoriteten ska bestämma är att det inte är rimligt att kräva fullständig enhetlighet vid beslutsfattande i bolag med endast ett fåtal aktieägare och att lösningen på detta problem är att låta den mening som får flest röster gå vinnande ur striden. Det vore näst intill omöjligt att i ett aktiebolag fatta beslut om det krävdes att samtliga ägare var överens i alla frågor. För att ett aktiebolag ska fungera på ett tillfredsställande sätt måste någon typ av bestämd majoritet ta ledningen för bolagets verksamhet. På samma sätt som det finns god anledning att ta tillvara majoritetens åsikter då beslut ska fattas är det viktigt att på motsvarande sätt se till minoritetsägarnas intresse. Det är viktigt att även minoritetsägare har en skälig ställning i bolaget, eftersom det annars skulle innebära en allt för stor risk för en person som väljer att satsa pengar i ett aktiebolag där denna kommer att inta en minoritetsställning. Skulle det inte finnas någon typ av skydd för de ägare som innehar en minoritetsställning vore det inte värt 7

8 risken att som ägare till endast ett fåtal aktier gå in och investera kapital i ett aktiebolag. Med andra ord kan man beskriva det som att minoritetsskyddets existens är avgörande för aktiebolaget som en fungerande samarbetsform. 1 Basen i aktiebolagens skydd för minoritetsägare återfinns i likhetsbestämmelserna genom likhetsprincipen och generalklausulerna. Likhetsbestämmelserna finns till för att förhindra en majoritetsägare i ett aktiebolag från att genom sin maktposition kunna fatta beslut som ger dem själva en uppenbar fördel. Likhetsbestämmelserna är inte helt okomplicerade när det kommer till dess tillämpning. Detta eftersom det i många situationer är tämligen svårt att bevisa att en kritiserad transaktion hänger samman med en ägares aktieinnehav, utan att det i stället rör sig om ett affärsmässigt kontraktsförhållande. 2 Den så kallade likhetsprincipen är en allmänt vedertagen grundsats inom associationsrätten. Principens funktion utgör en kontrast till den huvudregel som ger majoriteten rätten att bestämma vid en bolagsstämma. Likhetsprincipen inom aktiebolagsrätten likställer de aktier som finns inom bolaget och återfinns i 4 kap 1 aktiebolagslagen (2005:551) och har som central funktion att säkerställa förbud mot särbehandling. Likhetsprincipen stadgar att samtliga aktier har lika rätt i bolaget, men regeln är allt annat än vattentät och brister på många sätt när det kommer till dess funktion och tillämpning. Likhetsprincipen är en dispositivregel vilket betyder att denna kan avtalas bort om detta stadgas i bolagsordningen. 3 Generalklausulerna återfinns i 7 kap 47 samt 8 kap 41 1 st. ABL och förbjuder sådana beslut eller verkställighetsåtgärder som riskerar att medföra ofördelaktig särbehandling för en aktieägare. 4 1 Skog, Rodhes Aktiebolagsrätt, 2014, s Sandström, Svensk Aktiebolagsrätt, 2012, s Sandström, Svensk Aktiebolagsrätt, 2012, s Sandström, Svensk Aktiebolagsrätt, 2012 s

9 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka likhetsprincipen och generalklausulernas syften och funktioner. Vidare önskar jag undersöka hur förhållandet mellan dessa ser ut. 1.4 Frågeställning För att uppsatsens syfte ska uppnås ämnar jag i min uppsats besvara följande frågor: - Vad innebär likhetsprincipen och generalklausulerna? - Hur förhåller de sig till varandra? 1.5 Metod I framställningen av detta arbete kommer den rättsvetenskapliga metoden att tillämpas, vilket är ett såväl omfattande som vitt begrepp. Metoden bygger på rättskälleläran, men utöver detta faller även andra sätt att analysera rätten in under detta begrepp, exempelvis den komparativa metoden. En viktig del i den rättsvetenskapliga arbetsprocessen är förmågan att kunna identifiera och utforma relevanta problem som sedan lämpar sig för fortsatt bearbetning. Ett rättsvetenskapligt arbete kännetecknas av att argumentationen står i centrum men det är även möjligt att empiriska- och kvantitativa metoder förekommer, även om detta inte är så vanligt. Vidare kan även kunskaper från andra vetenskaper ingå i syfte att få ytterligare förståelse för rätten. Man kan sammanfatta det på så vis att alla metoder som bidrar till ökad kunskap och förståelse för rätten kan anses som rättsvetenskapliga, eftersom alla faller in under och kan ses ur ett juridiskt perspektiv. 5 Ett annat ord för rättsvetenskaplig metod är rättsdogmatisk metod. Syftet med den rättsdogmatiska metoden kan sägas vara arbetet med att rekonstruera en rättsregel. Ett annat uttryck för att på ett vitt sätt beskriva syftet med denna metod är arbetet med att lösa ett rättsligt problem med hjälp av att applicera en redan gällande rättsregel. Den rättsdogmatiska metoden utgår från att man i arbetet använder sig av de accepterade 5 Sandberg, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 2011, s

10 rättskällorna. Detta innebär att man som författare eller forskare söker svar på de problem man ställs inför i lagstiftning, rättspraxis, förarbeten och doktrin. En stor del i den rättsdogmatiska metoden är lagtolkning. Exempel på verktyg för att vidga den språkliga tolkningen är motsatsslut, ändamålsinriktad tolkning samt bokstavstrogen tolkning och det krävs vanligen flera år av träning och erfarenhet för att kunna avgöra vilken tolkningsmetod som faktiskt är bäst lämpad. 6 Den rättsdogmatiska metoden har sin utgångspunkt i rättskällorna där deras inbördes ordning är av stor vikt. Generellt sett ses lagar och andra författningar som de främsta rättskällorna varför dessa bör behandlas och bearbetas i första hand då ett rättsligt problem ska lösas. Vidare återfinns rättspraxis och uttalanden gällande förarbeten bland rättskällorna. Centralt för rättspraxis som källa är de avgöranden som kommer från Högsta Domstolen och Högsta Förvaltningsdomstolen, så kallade prejudikat. Det faller sig naturligt att efter studier av lagtext sedan gå vidare till att söka svar i förarbeten och rättspraxis, eftersom dessa ger en djupare och bredare syn på det aktuella rättsområdet. Jämfört med internationell rätt ges de svenska lagförarbeten en förhållandevis stor roll som rättskälla. Detta har sin grund i att den svenska lagstiftningen många gånger är kortfattad, men att en mer grundlig förklaring till motivet återfinns i lagens förarbete. Ett lagförarbete är mer betydelsefullt desto nyare lagen är men det är mycket viktigt att kunna särskilja dessa två och inte låta det som står i förarbetet gå före vad som står i den faktiskt lagen. Rättspraxis å andra sidan är en central rättskälla på sätt att, särskilt när det är fråga om prejudikat, det är ett mycket värdefullt komplement i sådana situationer där lagstiftning saknas, är föråldrad eller allt för allmänt hållen. Det kan även vara till stor i hjälp i fall då ingående lagstiftning redan finns men att rättspraxisen då kan hjälpa till med att belysa lagstiftningens betydelse i vissa specifika fall samt klargöra grundläggande principer. Vidare är den juridiska litteraturen, som dock har en lägre rang än de ovan nämnda, en erkänd rättskälla som har två olika huvudfunktioner. Den syftar dels till att fungera som ett vägledande verktyg när det kommer till att ta till sig juridisk material, men är även en fristående rättskälla i form av den juridiska doktrinen. Vad gäller flertalet rättsliga problem är det framför allt doktrinen som för utvecklingen framåt genom utarbetning av nya lösningar där dess främsta vapen är förmågan att 6 Kleineman, Juridisk metodlära, 2014, kap. 2 10

11 övertyga genom de argument som presenteras. Det är i HD vanligt att det i domarna hänvisas till vad som finns skrivet i doktrinen. Utöver dessa är även handelsbruk och annan sedvänja en rättskälla. 7 I det allra flesta fall utgår rättsdogmatiken från en konkret frågeställning. En stor del i ett arbete där rättsdogmatisk metod används går åt till att analysera och utvärdera den valda frågeställningen för att försöka avgöra om den är konkret utformad och viktigast av allt; om den är relevant. Anledningen till att så stor vikt läggs vid utformandet av frågeställningen beror på att en felaktigt vald sådan riskerar att resultera i såväl överraskande som hårt kritiserade slutsatser. För att kunna analysera hur gällande rätt tillämpas i ett enskilt fall krävs det att man som författare är väl insatt i lagen och innehar goda kunskaper vad gäller dess utformning, innebörd och karaktär. Vidare är det viktigt att utöver detta ha kunskap i andra allmänna principer vilka kan inhämtas genom att sätta sig in i lagmotiv, rättspraxis och den litteratur som finns på det specifika området. En person som på ett tillfredsställande sätt behärskar att hantera dessa tolkningsmetoder med hjälp av de accepterade rättskällorna som rättsdogmatiken tar sig utgångspunkt i kan sägas vara definitionen av vad som anses vara en god jurist. 8 Det finns två aspekter av förmågan att tolka gällande rätt vilket ligger till grund för den rättsdogmatiska metoden. Det är dels fråga om en rent abstrakt uppgift på så sätt att den generella regeln för ett specifikt område ska fastställas och en redogörelse ska även göras där dess relevans i ett visst sammanhang förklaras. Den andra delen när det kommer till tolkning utgörs av att förklara på vilket sätt rättsregeln ska tillämpas i den specifika situationen, vilket alltså är att anse som en mer konkret och handfast uppgift. Den möjligen viktigaste delen när det kommer till tolkning inom rättsdogmatiken är förmågan att fastställa vad det rättliga problemet egentligen är samt hur man ska gå till väga i form av vilka argument som kan användas. Anledningen till att detta är så viktigt grundar sig i att det finns betydande skillnader när det kommer till vilka argument som kan användas i olika situationer. Argumenten skiljer sig exempelvis åt vad gäller hur en viss rättsregel ska tillämpas respektive hur en viss rättsregel bör utformas inför framtiden. Skillnaden ligger i att man i det första 7 Bernitz et al., Finna rätt, 2012, s Kleineman, Juridisk metodlära, 2014, kap. 2 11

12 fallet använder sig av den rättsvetenskapliga metoden på ett mer inrutat sätt, medan det i det andra fallet finns utrymme för mer fristående argumentation. Ett centralt problem inom rättskälleläran är att det inte finns något enhetligt angreppssätt inom samtliga juridiska discipliner vilket medför att man som författare tvingas utreda om det är ett straffrättsligt, offentligrättslig eller privaträttsligt problem man önskar besvara Material För att på bästa sätt kunna besvara min frågeställning kommer att jag att utgå från lagtext, förarbeten, rättspraxis samt doktrin. Vad gäller lagtext kommer jag primärt att använda mig av aktiebolagslagen, men kommer i den mån det är nödvändigt även titta på andra lagar. Beträffande förarbeten är det endast det som ligger till grund för aktiebolagslagen som kommer att användas och detsamma gäller rättspraxis, där jag kommer att fokusera på de rättsfall där likhetsprincipen och generalklausulerna utreds samt där en diskussion förs rörande hur dessa två regler förhåller sig till varandra. De propositioner som jag kommer att söka svar på min frågeställning i är Prop. 1973:93 och Prop. 2004/05:85. Beträffande rättspraxis finner jag att prejudikatet NJA 2013 s. 1250, NJA 2000 s.404, NJA 1977 s.393 och NJA 2009 s.550 kommer att vara relevanta för mitt arbete eftersom dessa rättsfall behandlar och diskuterar såväl likhetsprincipen som generalklausulerna. Den doktrin som jag kommer att använda mig utav har valts med utgångspunkt i dess relevans för uppsatsen ämne. Jag kommer till stor del att använda mig av Rodhes Aktiebolagsrätt av Rolf Skog samt Svensk aktiebolagsrätt av Torsten Sandström. I metodavsnittet har jag utgått från Juridisk Metodlära av Fredric Korling och Mauro Zamboni (red.), Rättsvetenskap för uppsatsförfattare av Claes Sandgren samt Finna rätt av Ulf Bernitz, Lars Heuman, Madeleine Leijonhufvud, Peter Seipel, Wiweka Warnlings-Nerep och Hans-Heinrich Vogel. 1.7 Avgränsning Det finns en rad minoritetsskyddsregler i aktiebolagslagen. Jag kommer i min uppsats endast att fokusera på det skydd för minoritetsägare som återfinns i likhetsprincipen 9 Kleineman, Juridisk metodlära, 2014, kap. 2 12

13 samt i generalklausulerna. Övriga regler berörs endast kort och ytligt i syfte att ge läsaren en bra grund inför den kommande analysen och slutsatsen. Detta görs med anledning av uppsatsen storlek samt den tid som finns för genomförandet. Vidare kommer jag inte att undersöka eller jämföra vad som gäller på det EU-rättsliga planet, varför det inte finns någon del om EU-rättslig respektive komparativ metod i uppsatsens metodavsnitt Disposition Uppsatsen inledande del utgörs av ett kapitel där bakgrunden som ligger till grund för problemformuleringen presenteras. Vidare presenterar jag även mitt syfte, val av frågeställning, vilken metod som kommer att användas samt vilket material jag kommer att utgå ifrån. Kapitlet innehåller även ett avsnitt där jag redogör för de avgränsningar som jag har valt att göra i mitt författande. Avslutningsvis finns även ett dispositionsavsnitt i syfte att ge läsaren en överblick över uppsatsens olika kapitel samt hur dessa förhåller sig till och kompletterar varandra. I uppsatsens andra kapitel görs en övergripande redogörelse av hur aktiebolagslagen är uppbyggd samt vilka regler som finns i syfte att skydda minoritetsägare. Även om min uppsats endast kommer att fokusera på två av dessa regler, likhetsprincipen och generalklausulerna, finner jag det relevant för läsaren att få en inblick i samtliga regler som finns på detta område. I uppsatsen tredje kapitel redogör jag för minoritetsskyddsreglerna likhetsprincipen och generalklausulerna för att ge läsaren en bred bild av hur dessa regler är utformade. I uppsatsen fjärde kapitel tar jag upp de rättsfall som är relevanta för att kunna besvara uppsatsen syfte och frågeställningar. Uppsatsen avslutas med ett kapitel innehållande analys och slutsats där jag diskuterar det jag redogjort för i tidigare kapitel. 13

14 2. AKTIEBOLAGSLAGEN I detta kapitel görs en redogörelse för den lagstiftning som är gällande på det aktuella området. Kapitlet har en trattliknande struktur där inledningen utgörs av en beskrivning av hur lagstiftningen för aktiebolag har utvecklats över tiden. Därefter följer en kort beskrivning av aktiebolag som associationsform samt en övergripande redogörelse för hur aktiebolagslagen är utformad. Vidare ges en beskrivning av vilka minoritetsskyddsregler som finns inom aktiebolagsrätten i syfte att förstå detta skyddsnät som helhet. 2.1 Lagstiftningens utveckling Sveriges och Nordens första aktiebolagslag hette Kungl. förordningen angående aktiebolag den 6 oktober 1848, men redan långt före dess uppkomst fanns det företag i Sverige som påminde om strukturen i ett aktiebolag. Den allra första inspirationen till aktiebolagsformen som vi känner den idag var de handelskompanier som tillkom under 1600-talet, vilka i sin tur föranleddes av det nederländska Ostindiska kompaniet. Under 1600-talets senare del utvecklades kompanierna till att få en mer privaträttslig karaktär på så sätt att de enskilda ägarna i kompanierna fick möjlighet att välja direktörerna och i vissa fall även fatta beslut. I takt med att utvecklingen fortsatte framåt bildades fram till dess att 1848 års förordning bolag som var grundade i aktier där några av dem saknade statligt tillstånd års förordning var starkt influerad av Code de commerce, kortfattad och innehöll endast 15 paragrafer. Lagen stadgade att bildande av aktiebolag krävde att bolagsordningen fastställdes av kungen för att aktieägarna skulle vara fria från ansvar vad gällde bolagets förbindelser och förpliktelser. Det fanns dock inget direkt förbud emot bildande av aktiebolag utan att detta fastställdes av kungen och trots införande av lagen bildades det även efter dess tillkomst tämligen många osanktionerade aktiebolag i Sverige. 10 Den 28 juni 1895 ersattes 1848 års förordning av lagen om aktiebolag. Lagen kom att utvecklas till ett klart normativt system med ett antal regler rörande innehållet i bolagsordningen samt processen vid bolagsbildning, exempelvis att bolaget skulle registreras i det centrala aktiebolagsregistret. Lagen blev dock inte särskilt varaktig då 10 SOU 1971:15 s

15 det kring sekelskiftet lades fram önskemål från bl.a. riksdagsmotioner och riksdagsskrivelser om att ändringar behövde göras. Dessa ändringar var tänkte att syfta till att utöka skyddet för allmänheten beträffande tvivelaktiga bolagsföretag. Ändringar skulle ge aktieägarna större trygghet mot att styrelsen inte missbrukade sin ställning samt att de aktieägare som utgjorde minoritet i ett aktiebolag skulle få skydd i en sådan situation då de utsattes för förtryck från majoritetens sida. Med anledning av detta tillsattes en kommitté vars uppdrag var att ta fram ett förslag om ändring av aktiebolagslagen, vilket de gjorde och lämnade fram 1908 och den 12 augusti 1910 tillkom den nya lagen om aktiebolag. 11 I samband med vidare lagändringar och därmed nya lagar den 2 juni 1922 och 28 mars 1924 tillkom betydande förändringar vad gäller nedsättning av aktiekapitalet och därmed ändring av bolagsordningen. Genom ändringen av skuldebrevslagen 1936 ändrades även aktiebolagslagen gällande regler kring godtrosförvärv av aktier. Senare, genom lag den 30 juni 1944, stadgades att avtal som upprättats i strid mot lagens bestämmelser om att det inte är tillåtet för bolag att förvärva egen aktie skulle vara ett ogiltigt sådant föll Kreuger-koncernen vilket resulterade i att det svenska moderbolaget Kreuger & Toll gick i konkurs och i utredningen kring detta framkom det att koncernenens redovisning var bedräglig i stor utsträckning. Kraschen innebar svåra konsekvenser för Sverige och andra länder och medförde även att de brister som fanns i den svenska aktiebolagslagen blottades. I samband med detta påbörjades förarbeten till vad som skulle komma att bli den nya aktiebolagslagen vilket i stor utsträckning påverkades av Kreugerkraschen. Den nya lagen trädde i kraft 14 september 1944 och innehöll en del förändringar av betydelse. För det första infördes tydliga och väl utförliga bestämmelser rörande vad som gäller för formerna för bolagsbildning, publicitet samt krävda kapitalinsatser och även kapitalökning. Vidare infördes regler kring bolagets konsolidering avsättning från årsvinsten till reservfonden gällande hur stor del av aktiekapitalet som detta ska utgöras av och även i vilka situationer detta ska ske. Utöver detta preciserade även den nya lagen ansvarsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktör samt att deras skyldighet att avge årsredovisning 11 SOU 1971:15 s SOU 1971:15 s

16 utvidgades väsentligt. Det infördes även helt nya regler angående särskild redovisning i koncernförhållanden. Bland annat gav ändringen möjlighet för en minoritet att kräva en särskild revisor utsedd av länsstyrelsen. Vidare utökades rätten för minoriteter i ett aktiebolag på så sätt att de genom denna lag fick möjlighet att kräva att viss del av utdelnings-bar vinst delas ut Aktiebolaget som associationsform Aktiebolag är en unik associationsform i jämförelse med andra bolagsformer på så sätt att dess ägare inte är personligt ansvariga för bolagets förpliktelser. 14 Detta innebär att bolagets borgenärer primärt måste söka betalning i bolagets tillgångar eftersom de inte kan vända sig till aktieägarna. Som kompensation för denna frihet finns ett antal regler som syftar till att skydda bolagets borgenärer. Dessa regler syftar framför allt till att säkerställa att det i ett aktiebolag som säkerhetsåtgärd finns en marginal mellan tillgångar och skulder. Det är denna marginal som utgörs av ett aktiebolags aktiekapital. Genom att bedriva verksamhet i form av ett aktiebolag kommer en ägare aldrig att riskera att förlora mer kapital än vad som från början sattes in i bolaget. En annan viktigt funktion med reglerna kring borgenärsskydd i ABL är att dessa fungerar som en säkerhet för den som upprättar en rättshandling med ett aktiebolag. Ett annat utmärkande karaktärsdrag för ett aktiebolag är att dess aktier fritt kan överlåtas och att de dessutom kan fördelas på ett stort antal aktieägare. Föredelningen över ett stort antal aktieägare är något som gynnar aktiebolagets finansiering eftersom man på detta sätt innehar ett stort kapital som är fördelat på flera små poster. Detta medför även en trygghet för aktiebolagets investerare eftersom det säkerställer att om så önskas finns möjlighet att dra sig ur aktiebolaget för att i stället investera sitt kapital på annat sätt. Dessa utmärkande drag för aktiebolaget som associationsform gör att det passar sig väl för investeringar i form av nysatsningar eller mer omfattande ekonomisk verksamhet SOU 1971:15 s kap. 3 ABL 15 Prop. 2004/05:85 s

17 2.3 Majoritetsprincipen Det överordnade bolagsorganet i ett aktiebolag utgörs av bolagsstämman. Detta organ fungerar även som ett forum för samverkan mellan ägarna i bolaget. Det skulle rent praktiskt vara möjligt att fastslå att, genom aktiebolagslagen eller bolagsordningen, alla beslut som fattas i ett aktiebolag måste vara enhetliga på så sätt att samtliga aktieägare är överens i frågan. Detta hade dock haft en negativ påverkan på aktiebolaget eftersom ingen hade velat placera kapital i ett bolag där konsensus krävs mellan samtliga aktieägare för att beslut ska kunna fattas. 16 Reglerna kring de beslutsfattande som i ett aktiebolag återfinns i bolagsstämman stadgas i 7 kap. 40 ABL. Dessa regler innebär att de beslut som fattas vid en bolagsstämma har sin grund i den mening som majoriteten av aktieägarna står bakom. När det i stället rör sig om val av styrelseledamot eller revisor ser det lite annorlunda ut. I detta fall gäller det i stället att den person som fått flest röster också är den som blir vald, 7 kap Vad gäller själva röstningen gäller enligt 7 kap. 8 att varje aktieägare får rösta för det antal aktier som denne håller i bolaget. Vidare gör likhetsprincipen i 4 kap. 1 gällande att alla aktier i bolaget är att anse som likvärdiga och att de därmed även ska ha samma röstvärde. Detta mynnar ut i den så kallade beslutsprincipen som innebär att en aktie också är en röst då beslut ska fattas. 18 Rösträtten vid bolagsstämman i ett aktiebolag kan dock komma att begränsas i form av andra regler som förs in i bolagsordningen. Ett exempel på en regel som potentiellt skulle kunna föras in i bolagsordningen är att ingen aktieägare ska kunna rösta för mer än 20 procent av det totala antalet aktier. Majoritetsprincipens betydelse kan också minska på så sätt att aktier har olika röstvärde, så kallade röstdifferenser. Dessa kan emellertid inte vara obegränsat stora och de får heller inte skapas mellan aktier som tillhör olika aktieslag, 4 kap Aktiebolagets grundproblem s Aktiebolagets grundproblem s Aktiebolagets grundproblem s Aktiebolagets grundproblem s.42 17

18 2.4 Introduktion till minoritetsskyddet I associationsformen aktiebolag ligger maktens tyngdpunkt hos de ägare som utgör majoritet. Huvudargumentet till detta är att det rent praktiskt skulle vara omöjligt att i ett bolag som inte har få ägare fatta beslut om det krävdes att samtliga aktieägare alltid var överens i samtliga frågor. Detta har alltså lett fram till det faktum att det är majoriteten i aktiebolag som har befogenheten att avgöra vad som är bäst, då detta möjliggör en effektiv förvaltning 20. En annan viktigt anledning till att minoritetsskyddsreglerna har införts är det faktum att det är mycket vanligt att privatpersoner investerar i ett aktiebolag. Även om en aktieägare som ovan nämnts aldrig kan bli personligt betalningsansvarig för aktiebolagets förpliktelser kvarstår dock risken att det investerade kapitalet går förlorat. Det är därför viktigt att poängtera att minoritetsskyddsreglerna även är gynnande för näringslivet, eftersom avsaknad av dessa regler skulle minska antalet placeringar som görs i svenska aktiebolag. 21 Mot denna bakgrund har det för lagstiftaren varit svårt att motivera att makten i stället skulle ligga hos de aktieägare som utgör minoritet i bolaget. En risk som lagstiftaren däremot uppmärksammat och i viss mån försökt eliminera är det faktum att det finns en möjlighet att minoritetsägarna utsätts för förtryck när makten som huvudprincip helt och hållet ligger hos majoritetsägarna. I syfte att tillgodose minoritetsägarna och skapa ett slags skyddsnät för dem, har lagstiftaren formulerat ett antal regler som i vissa specifika situationer skyddar minoritetsägarna mot de som utgör majoritet. 22 Det är viktigt att poängtera att en aktieägare som endast håller ett litet antal aktier inte är att anse som maktlös. Som utgångspunkt skulle man kunna säga att centrum för minoritetsskyddet återfinns i ett aktiebolags bolagsstämma, eftersom varje enskild ägare har rätt att delta och uttala sig vid en bolagsstämma Rodhes aktiebolagsrätt s Rodhes aktiebolagsrätt s Svensk aktiebolagsrätt s Svensk aktiebolagsrätt s

19 2.5 Begränsning av minoritetsskyddet Reglerna kring minoritetsskydd är emellertid någonting som kan skilja sig åt från aktiebolag till aktiebolag beroende på hur de är utformade genom aktieägaravtal och bolagsordning. Detta eftersom ABL är en dispositiv lag vilket betyder att dess bestämmelser kan disponeras bort genom vad som stadgas i bolagsordningen. Det finns med andra ord aktiebolag som upprättar aktieägaravtal som gör gällande att samtliga aktieägare måste vara överens i en fråga för att beslut ska kunna tas. En annan möjlighet är att det i ett aktieägaravtal skrivs in att en viss regel kring minoritetsskydd aldrig ska kunna tillämpas i ett aktiebolag. Begränsningar eller utökning av minoritetsskyddet har dock ingen konsekvent slagkraft, detta eftersom ett aktieägaravtal inte kan göras gällande gentemot ett aktiebolag i sådant fall att det uppstår en konflikt mellan dess ägare. Detta möjliga scenario är ett starkt argument för att dispositioner kring minoritetsskyddet är något som bör skrivas in i bolagsordningen. För att ett aktiebolag med framgång ska kunna disponera bort eller utvidga minoritetsskyddet krävs det att en sådan dispositionsrätt särskilt anges i bolagsordningen Skyddet för individuella minoritetsägare Insynsregler I 7 kap ABL återfinns regler som ger minoritetsägare rätt till insyn i bolagets angelägenheter. 7 kap reglerar den frågerätt vid bolagsstämma som en minoritetsägare har rätt. Ett undantag till denna regel finns när det kommer till insyn i sådan information som är att anse som känslig för bolaget 25. En mer konkret regel rörande insyn för minoritetsägare återfinns i 7 kap. 36. Denna regel syftar till insyn i sådana dokument som förvaras hos bolaget och hanteras av företagets ledning. Regeln kan endast tillämpas i aktiebolag med högst tio aktieägare med anledning av att meningsskiljaktigheter och intressekonflikter är mer frekvent förekommande i aktiebolag med ett begränsat antal ägare. Syftet med reglerna kring insyn för de aktieägare som utgör minoritet är att tillgång till dessa dokument förser dem med relevant information inför bolagstämma eller vid en eventuell 24 Svensk aktiebolagsrätt s Svensk aktiebolagsrätt s

20 domstolstalan. Insynsrätten ger endast rätt att ta del av information som berör bolagets redovisning eller dokumentation som är av relevans för ett stämmobeslut Jäv på bolagsstämma Ett sätt för en minoritet i ett aktiebolag att förhindra att majoritetsägarna fattar sådana beslut som innebär en uppenbar fördel för dem själva och som på motsvarande sätt påverkar minoriteten och bolaget negativt är att använda sin rätt att förbjuda majoriteten att delta vid sådana beslut. Denna minoritetsregel har förändrats över tiden i takt med att lagstiftningen utvecklats. I 1944 års aktiebolag, samt de lagar som var gällande innan, fanns en regel med tämligen bred räckvidd då den stadgade att en aktieägare aldrig fick använda sin rösträtt eller uttrycka sig då beslut skulle tas i en fråga rörande ett avtal mellan denne och aktiebolaget, dock endast om det var majoriteten i bolaget som vara att anse som jävig. Denna regel gjorde att man åsidosatte majoritetens vilja till förmån för det som önskades av minoriteten, dock utan att pröva om jäv förelåg eller om det istället var så att yrkandet från minoritetens sida i själva verket var vad som kunde anses som jäv 27. Genom utvecklingen av lagstiftningen kring aktiebolag kvarstår i dagsläget endast en regel rörande jäv vid bolagsstämma vilken återfinns i 7 kap. 46 ABL. Denna regel förhindrar en aktieägare att rösta i en fråga som rör en talan mot denne själv alternativt en fråga rörande befrielse från skadeståndsansvar eller annan liknande förpliktelse. En aktieägare får inte heller rösta i frågor som på motsvarande sätt rör bolagets förhållande till tredje man, om det faller sig så att denna aktieägare har ett uppenbart intresse i frågan som inte stämmer överens med det intresse som finns från bolagets sida. På samma sätt är det förbjudet för en sådan aktieägare att anlita ett ombud som för dennes räkning röstar i frågan Diktatsregler Diktatsregler innebär rätten att som minoritet i ett aktiebolag fatta principbeslut för bolaget. Dessa regler ger alltså minoriteten direkt makt över bolaget genom att 26 Svensk aktiebolagsrätt s Rodhes aktiebolagsrätt s Rodhes aktiebolagsrätt s

21 minoritetsägare i ett mindre antal situationer har rätt att genomdriva, positivt diktera, ett beslut för bolagets räkning. Dessa regler syftar helt enkelt till att förhindra att en kontrollaktieägare missbrukar sin maktställning. Den ojämna fördelningen som finns mellan aktieägare i ett aktiebolag har lett till att det lätt uppstår konflikter mellan dessa, och det har identifierats fyra specifika anledningar till konflikt i ABL. Dessa har sammanställts till; vägran att sammanfalla stämma, att intjänad vinst inte delas ut till bolagets ägare, att bolagsfunktionärers sätt att styra bolaget inte granskas på ett kritiskt sätt samt att den revisor som utsetts av majoriteten inte är att anse som lämplig enligt minoriteten på grund av att denne inte sköter sitt jobb på ett tillfredställande sätt. 29 För att ovan nämnda konflikter ska kunna undvikas i största möjliga mån har ABL gett följande skydd åt minoritetsägare. Dessa regler återfinns i 7 kap , 18 kap 11, 29 kap 7 samt 9 kap 9 ABL och stadgar följande: - Minoritetsägare har rätt att bestämma att en extra bolagsstämma ska utlysas - Minoritetsägare har rätt att bestämma att vissa beslut ska läggas fram vid en bolagsstämma - Minoritetsägare har rätt att bestämma att sådan vinst som redovisas i balansräkningen ska delas ut till bolagets ägare - Minoritetsägare har rätt att fatta principbeslut om skadeståndstalan för bolagets räkning - Minoritetsägare har rätt att kräva att en annan revisor än den som utsetts av majoriteten anlitas, en så kallad minoritetsrevisor Villkorade stoppregler - minoritetens vetorätt i vissa fall Denna grupp av regler är på motsvarande sätt inte till för att få ett beslut fattat utan syftar i stället till att ge minoriteten en möjlighet att stoppa ett beslut. Med andra ord ger dessa regler minoriteten vetorätt mot ett beslut som fattats av majoriteten och som de önskar genomdriva. Det kan uttryckas på så sätt att dessa regler är att anse som 29 Svensk aktiebolagsrätt s Svensk aktiebolagsrätt s

22 kärnan i ABL:s procedurella skyddsnät för minoritetsägare. Dessa stoppregler kan åberopas av aktieägare som utgör minoritet men som tillsammans kontrollerar 1/3 av aktierna i bolaget Separationsregler Ett ytterligare skydd för minoritetsägare i ett aktiebolag återfinns i 25 kap samt 29 kap. 4 ABL. Dessa regler ger minoriteten rätt att bli utlöst ur bolaget eller att bolagsgemenskapen läggs ner helt och hållet. Dessa regler syftar till att lösa sådana situationer då motsättningarna mellan minoritet och majoritet blir så pass starka att den bästa lösningen är att en ägare drar sig ur samverkan eller att företaget likvideras. Anledningen till att det är önskvärt att dessa konflikter inte blir allt för långdragna är att en sådan maktkamp med stor sannolikhet resulterar i en negativ påverkan på bolagets aktiekapital. På grund av rättssäkerhet är kraven för att tillämpa dessa regler mycket höga Svensk aktiebolagsrätt s Svensk aktiebolagsrätt s

23 3. LIKHETSPRINCIPEN & GENERALKLAUSULERNA I detta kapitel beskrivs de minoritetsskyddsregler som uppsatsens frågeställningar och syfte utgår ifrån; likhetsprincipen och generalklausulerna. Kapitlet inleds med en grundläggande beskrivning av hur dessa regler är utformade samt hur dessa fungerar i praktiken och hur de förhåller sig till varandra. Detta syftar till att ge läsaren en grund inför det kommande kapitel där prejudikaten rörande dessa regler behandlas, och även inför uppsatsen avslutande kapitel som utgörs av analys och slutsats. 3.1 Likhetsprincipen Likhetsprincipen som är en del av minoritetsskyddet inom aktiebolagsrätten finns stadgad i 4 kap. 1 ABL. Denna princip stadgar att alla aktier har lika rätt i bolaget med undantag för sådant fall att annat skulle följa av 4 kap. 2-5 ABL. 33 Likhetsprincipen associeras ofta med den så kallade aktierätten eftersom den behandlar de rättigheter som tillkommer varje aktie i ett aktiebolag där den främsta rättigheten är den andel som en aktie har i bolaget rent ekonomiskt. I lagstiftningen har associationsformen aktiebolag alltid beskrivits som ett verktyg för investeringar som sedan växer och genererar vinst i form av avkastning till bolagets ägare och därmed investerare. För att en investering i ett aktiebolag ska anses som en risk värdig att ta krävs det en form av säkerhet på så sätt att den potentiella förlusten inte kan överstiga den summa som satsats i syfte att attrahera riskvilliga investerare. Vidare vill man som investerare vara säker på att investeringen endast kan komma att minska värdemässigt i sådant fall att bolaget går dåligt rent affärsmässigt. Konkret uttryckt vill en investerare veta att den investering som gjorts inte minskar i värde på grund av överföring av aktiekapital aktieägare i mellan eller att kapitalet minskar som följd av att aktiekapital lämnar bolaget av sådan anledning som helt och hållet saknar en affärsmässig grund. Om lagstiftaren inte tagit i beaktande att dessa risker måste tillgodoses skulle den ekonomiska välviljan aktieägare i mellan hamna allt för mycket i centrum. Den ekonomiska framgången för ett aktiebolag hade i sådant fall i allt för stor utsträckning varit beroende av eventuella sammandrabbningar aktieägare i mellan Aktiebolagets grundproblem s Aktiebolagets grundproblem s.40 23

24 Den absolut viktigaste funktionen som likhetsprincipen tillför ett aktiebolag är att det förhållande som råder mellan aktieägarna och deras respektive andel i bolaget kommer att förändras eller kvarstå som oförändrat på ett sådant sätt så att det rör sig i enlighet med aktiebolagen eller annat som stadgats i bolagsordningen, eller alternativt en kombination av dessa. Likhetsprincipens stadgande att varje aktie har lika rätt i bolaget leder till att detta förhållande alltid kommer att vara ett faktum. 35 Rättigheter som enligt lag omfattar aktieägarna i ett aktiebolag kan antingen vara fakultativa eller obligatoriska. En norm i aktiebolagslagen eller annan källa som på något sätt knyter an till lagen är att anse som fakultativ om denna norm kan förändras uteslutande genom att inskränkningar görs genom sådant som följer av och finns stadgat i bolagsordningen. En norm är å andra sidan att anse som obligatorisk om denna bestämmelse inte kan ändras genom sådant som finns stadgat i bolagsordningen och som inte finns angivet i den ordinarie bestämmelsen. Likhetsprincipen är att anse som en fakultativ norm avskärmat av vad som finns stadgat i 4 kap. 2-5 ABL. 36 En avgörande funktion med likhetsprincipen är att den fungerar som en immunitet mot att det görs förändringar vad gäller aktierätten. Innebörden av detta är att aktieägarna inte är behöriga att förändra aktierätten på ett mer omfattande sätt än vad de har behörighet till genom vad som finns stadgat i lagen eller bolagsordningen. Det kan uttryckas på så sätt att likhetsprincipens funktion som tillhandahållare av immunitet till regeln är det som utgör principens formella aspekt. 37 Likhetsprincipen behandlar som ovan nämnts aktierätten i ett aktiebolag och denna rätt kan sägas ha två sidor; dels individuella rättigheter och dels rättigheter som beror på det innehav som en aktieägare har i bolaget. De individuella rättigheterna innefattar sådana rättigheter som varje aktieägare eller ägare av en viss typ av aktie omfattas av. De rättigheter som istället är beroende av det specifika aktieinnehavet för en aktieägare i bolaget innefattar å andra sidan sådana rättigheter som i stället 35 Aktiebolagets grundproblem s Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 4 kap. 1, Lexino Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 4 kap. 1, Lexino

25 tillkommer en aktieägare som håller ett visst antal aktier i bolaget. Dessa rättigheter kallas för individual- respektive innehavsberoende rättigheter. 38 Det råder delade meningar om huruvida likhetsprincipen utöver vad som ovan nämnts även har ett materiellt perspektiv. Meningen att så är fallet beskrivs i lagkommentaren till likhetsprincipen med ett exempel. Låt säga att ett aktiebolag har fyra aktieägare; A,B,C och D där samtliga fyra innehar 25 % var av bolagets aktier. De fyra aktieägarna omfattas av likhetsprincipens rättighet till immunitet på så sätt att aktierätten för en aktieägare inte kan ändras av de övriga om detta inte finns stadgat i lagen eller bolagsordningen. Med andra ord så fungerar likhetsprincipen som ett skyddsnät för den enskilde aktieägarens aktierätt. Om tre av aktieägarna i detta potentiella bolag skulle gå samman och lägga ihop sina respektive i fjärdedelar i bolaget skulle detta resultera i att de tillsammans kontrollerade 75 % av aktierna i bolaget vilket i sin tur skulle ge dem vissa utökade rättigheter som en konsekvens av deras totala innehav. I denna situation utesluter likhetsprincipen att särbehandling sker av den aktieägare som står utanför samarbete med sina 25 % genom att majoriteten då exempelvis inte kan hindra minoritetens aktier att få utdelning. Ett annat exempel som ger minoriteten rätt genom en tvingande individualrätt är de bestämmelser som återfinns i 7 kap vilka ger aktieägarna rätt att delta i aktiebolagets bolagsstämma. Dessa rättigheter kan övriga aktieägares inflytande inte förändra och det är minoritetsskyddet genom likhetsprincipen som möjliggör detta Generalklausulerna Generalklausulernas främsta syfte är att täcka upp på de ställen där likhetsprincipen brister på vissa plan. Dessa klausuler återfinns i 7 kap. 47 samt 8 kap st. ABL och tillfördes aktiebolagen som ett komplement till likhetsprincipen många år efter det att likhetsprincipen stadgades i lagen. De fungerar som viktiga riktlinjer vad gäller förhållningssättet hos bolagsorganens ledamöter och även de särskilda firmatecknarna Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 4 kap. 1, Lexino Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 4 kap. 1, Lexino Svensk aktiebolagsrätt s

26 Generalklausulerna är så kallade förbudsregler som stadgar att det är förbjudet att fatta sådana beslut eller verksamhetsåtgärder som på ett otillbörligt sätt leder till att en enskild aktieägare särbehandlas. Då avgörande ska ske huruvida ett beslut eller verksamhetsåtgärd är att anse som otillbörlig för en aktieägare görs avvägningen med utgångspunkt i intresset för den vidtagna aktionen. Intresset i dessa beslut drar nämligen ofta åt olika håll där hänsyn dels måste tas till den företagsekonomiska aspekten, det vill säga ett intresse förankrat i företagsnyttan. På motsvarande sätt måste hänsyn tas till de aktieägare som i bolaget utgör minoritet och därmed har behov av att trots sin underlägsna ställning behandlas på ett sätt som är att anse som reellt lika. Beträffande intresset som finns hos minoritetsägarna är det även av vikt att hänsyn tas till huruvida och till vilken grad majoritetsägare har agerat på ett sätt som är att anse som utstuderat. Utöver detta täcker generalklausulerna även in sådana situationer då en till en aktieägare närstående person har favoriserats då ett beslut eller verksamhetsåtgärd fattats. 41 Generalklausulerna i ABL är så kallade reciprocitetsregler. Innebörden av detta är att de har sin grund i missförhållandet mellan parter som ömsesidigt ska prestera gentemot varandra. Det är alltså presentationen som står i fokus och inte den faktiska transaktionen som genomförs. Det ekonomiska utfall som ett beslut, en rättshandling eller annan åtgärd resulterar i är det som är avgörande då generalklausulerna ska tillämpas. Den kan självfallet vara så att det ekonomiska utfallet inte är helt och hållet detsamma för samtliga aktieägare men det ska hur som inte röra sig om en fördel som är att anse som otillbörlig Generalklausulernas utformning Generell inskränkning i bolagsstämmans beslutanderätt är titeln på den första av de två generalklausuler i ABL som utgör en del av minoritetsskyddet och lyder: Bolagsstämman får inte fatta ett beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare Svensk aktiebolagsrätt s Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 7 kap. 47, Lexino kap. 47 ABL 26

27 Den andra generalklausulen berör i stället generella inskränkningar i ställföreträdares kompetens och lyder som följer: Styrelsen eller någon annan ställföreträdare för bolaget får inte företa en rättshandling eller någon annan åtgärd som är ägnad att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare. En ställföreträdare för bolaget får inte heller följa en anvisning av bolagsstämman eller något annat bolagsorgan, om anvisningen inte gäller därför att den strider mot denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen 44 De båda generalklausulerna i 7 kap. 47 samt 8 kap st. berör egentligen samma sak. Den andra av de två förbjuder styrelsen eller någon annan ställföreträdare för bolaget att företa en rättshandling eller någon annan åtgärd om effekterna blir som det i texten föreskrivs. Den första innehåller samma stadgande men skillnaden är att det då är bolagsstämman som förbjuds att fatta sådana beslut Rättsläget Generalklausulerna omfattar förhållningsregler för två skilda bolagsorgan, styrelsen och bolagsstämman, rörande att fatta vissa typer av beslut. Dessa två bolagsorgan besitter två olika kompetenser för bolagets räkning, behörighet och befogenhet. Detta medför att det med anledning av denna täckningsgrad inte erfordras någon specifik beskrivning av vad som menas med rättshandling, annan åtgärd eller beslut. De båda bolagsorganens kompetensområde omfattas båda två helt till fullo av stadgandena i generalklausulerna vilket gör att en definition av dessa termer redan finns i beskrivningen av dess behörighet respektive befogenhet. Med andra ord täcker generalklausulerna in sådant som ett aktiebolags styrelse eller bolagsstämma utför inom deras respektive kompetensområde. 46 Under avsnittet om likhetsprincipen beskrevs det att en norm antingen kan vara fakultativ eller obligatoriskt, och att en fakultativ bestämmelse kan avtalas bort medan en obligatorisk sådan inte kan det. Den största skillnaden mellan dessa två är om dess 44 8 kap. 41 ABL 45 Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 7 kap. 47, Lexino Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 7 kap. 47, Lexino