Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Relevanta dokument
Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Om ensamkommande barn

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

asylsökande och flyktingar?

Elevhälsoteam i Göteborg Flyktingbarn i Sverige Flyktingbegreppet. Antal på flykt i världen

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring.

Nyanlända och specialistpsykiatri

Till dig som söker asyl i Sverige

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Den svenska asylprocessen från ansökan till beslut

STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Svensk författningssamling

Hälso- och sjukvårdens ansvar, skyldigheter och möjligheter Lag 2013: 407 Ett etiskt perspektiv

Mars Stockholm 26 september 2016

Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa)

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Bemötande aspekter för nyanlända.

18 april Mottagande av asylsökande

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Flyktingmedicinskt centrum

Vårdstrategier i barntandvården Hur prioriterar vi? 60 miljoner människor på flykt globalt

Mars Mottagande av asylsökande

Svenska Röda Korsets ståndpunkter för medmänsklighet inför riksdagsvalet 2018

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att

Behov av internationellt skydd utlänningslagen

PTSD och Dissociation

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

Svenska Röda Korsets ståndpunkter om Ensamkommande barn och unga

Februari Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Justitiedepartementet Stockholm

Utlänningsrätt 29 mars 2011

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm

Shirin Pettersson Henare. Tel: Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Uppdragpsykiskhälsa.se

Justitiedepartementet Stockholm

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Mot bakgrund av inlämnade identitetshandlingar får du anses ha styrkt din identitet.

Barn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser. Projekt Nya grannar

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm

Mot bakgrund av inlämnade identitetshandlingar får

Justitiedepartementet Stockholm

Stockholm Transkulturellt Centrum Juridiska aspekter; asylprocessen, åldersbedömningar och tillfälliga uppehållstillstånd

Socialtjänstens barnrättsansvar för barn i migration

Justitiedepartementet Stockholm

Ansökan med mera reste in i Sverige den 28 januari 2006 och ansökte två dagar senare om asyl.

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm

Omsorg vid trauma. Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna?

Ensamkommande barns och ungdomars psykiska (o)hälsa

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den , gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier

ASYLRATT, KON OCH POLITIK. En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

TRAUMA OCH MIGRATIONSRELATERAD STRESS. Luleå

Bördan de kom med. Sammanfattning av Rapport från forskningsprojektet: Barn i asylprocessen som utvecklade uppgivenhetssymtom i Sverige

Justitiedepartementet Stockholm

Följande bilaga utgör inte del av ECRI:s analys och förslag beträffande situationen i Sverige

RFSUs remissyttrande över utkastet till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (Ju2016/01307/L7)

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Vi sammanfattar inledningsvis våra viktigaste kommentarer och ger sedan bakgrunden till dessa ställningstaganden:

Ensamkommande barn i asylprocessen Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm

Ensamkommande barns och ungdomars psykiska (o)hälsa

Sammanfattning av utredningens försias

Barn som riskerar att fara illa

Sammanfattning av proposition 1996/97:25

Justitiedepartementet Stockholm

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2017:6

Behov av internationellt skydd individuella grunder

Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG VÄRLDSKULTURMUSEET

Ge papperslösa patienter vård!

Transkript:

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa Mona Lindqvist Fil.dr, leg.psykolog, leg psykoterapeut, psykoterapihandledare Bup asylpsykiatriska enhet mona.lindqvist@sll.se

Barn i familj Ensamkommande och psykiatri Teman idag

Asylbarn, flyktingbarn, ensamkommande Vi möter människor inte kategorier Flyktingbarn och ungdomar kommer från olika bakgrund, social, kulturell, ekonomisk osv Skola eller inte skola Olika uppväxtförhållanden Etc. Alla har sin egen historia att berätta. Alla är unika, men också lika.

En population som är Utåtriktad eller inåtvänd Pratsam eller tyst Lång eller kort. Optimist eller pessimist Och Olika begåvningsnivå Varierande funktionsnivå

ALLA BARN HAR RÄTT TILL VÅRD Asylsökande barn har rätt till vård och tandvård på samma villkor som andra barn som bor i Sverige

Kontaktorsaker till Bup Oro, ångest Sömnproblem- mardrömmar Nedstämdhet/depressivitet Kris: sjukdom, olycka, migration Självmordstankar, självmordsplaner Självskadebeteende och självmordshandlingar

Flyktingbarn i familj Psykisk ohälsa hos flyktingbarn påverkas i hög grad av de påfrestningar som familjen i helhet utsatts för och lever under. Barn är beroende av sina föräldrar. Mindre barn större beroende. Större barn mindre beroende, men kom ihåg att även här finns det stora variationer mellan barn och mellan familjer.

Föräldrar i familjen Föräldrars psykiska och kroppsliga ohälsa skapar otrygghet hos barnet Föräldrarna oroar sig för bestående men hos barn som uppvisar symtom Det är vanligt att föräldrar känner skuld och har bristande tilltro till sin egen föräldraförmåga

Belastnings och riskfaktorer Krig, organiserat våld, sexuella övergrepp, hot, förluster, omänskliga förhållanden tortyr Stress utifrån familjens situation i Sverige; diskriminering, psykosociala svårigheter, relativ fattigdom, bostadsproblem En oviss framtid. Framtiden kan inte planeras. Avslag, tillfälliga uppehållstillstånd Barnets erfarenheter och röst hörs inte. Vissa erfarenheter som barn har kommer inte fram. Barnet bär egna och familjens hemligheter Lång och mödosam flykt med potentiellt traumatiserande händelser

Sammanfattande friskfaktorer En i grunden god anknytning Föräldrar med god föräldraförmåga och psykisk stabilitet Förmåga att ta emot stöd och hjälp En good enough ordnad livssituation Kontextuella faktorer

Barn med uppgivenhets syndrom Förekommer. För närvarande 9 barn i Stockholmsområdet. Kräver relativt lång rehabilitering

Papperslös Gömd Migrant Flykting Asylsökande Andra ord och benämningar Arbetskraftsinvandring Prekariatet Tut och put

Behandling av flyktingbarn och deras familjer Ibland behöver care komma före cure Samtal om hur familjen påverkas av asyltillvaron. Stärka relationerna i familjen Stärka föräldrafunktionerna i familjen Psyko-edukation kring psykisk ohälsa Samverkan mellan olika samhällsinstanser är viktigt för att främja återhämtning ffa i de familjer där både barn och vuxna lider av någon form av psykiskt lidande.

Ensamkommande unga Kategori i juridisk mening och i samhällsdebatten -tillskrivs vissa roller och personlighetsdrag? -offer eller aktörer? Ensamkommande är inte något en person statiskt är Utan mer en situation en ung människa befinner sig i. Varje ensamkommande är en unik person även om de kan ha likartade upplevelser. Vi kan alltså inte veta VAD personen behöver och vilka BEHOV de har utifrån kategorin. Hur kan vi då veta: Fråga.

Före under och efter flykten Varierande bakgrund och upplevelser Under flykt: förlita sig till vuxna under flykt ss smugglare- tilliten till vuxenvärlden kan skadas Våld, utnyttjande, sexuell exploatering, tvångsarbete, tortyr De ensamkommande kan vara utsatta för trauman både innan och under flykt Efter flykt: livet i Sverige

Livet i Sverige Asylprocessen innefattar ansökan, utredning, beslut och eventuella överklaganden From 2015 har lagar som berör asylsökande genrellt och ensamkommande unga specifikt införts. Normen numera är tillfälliga uppehållstillstånd (TUT) -> lagen om tillfälliga begränsningar av möjlighet att få uppehållstillstånd- gäller fram till juli 2019. De som har fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande har inte längre rätt till familjeåterförening

Livssituationen Asylstatus är i högsta grad en del av livssituationen Och har ibland större inverkan på flyktingars psykiska hälsa än svåra upplevelser innan och under flykt. Tillfälliga uppehållstillstånd är en stor riskfaktor för ökad oro, ångest, försämrad återhämtning vid ptsd och övrig psykisk ohälsa Separation och förlust av närstående är en faktor som starkt påverkar den unge negativt

Gymnasielagen Ensamkommande kan i vissa fall få möjlighet att gå klart gymnasiet

ålderuppskrivning God man Nätverk Skola Boende Etc. -> en otrygg miljö. Försämrat tillstånd

Rätt till rättigheter Hanna Arendt: - rätten till rättigheter. Att göra anspråk på sina rättigheter. Mänskliga rättigheter Asylrätt Rätt till skydd Flyktingkonventionen Andra rättigheter Sverige följer Barnkonventionen och barnets bästa

Risk och friskfaktorer Misshandel, sexuella övergrepp, tortyr, fattigdom, krig utsatthet, att förlora nära anhöriga Marginalisering, social utsatthet, diskriminering, utdragen asylprocess, andra svåra livsomständigheter Det stöd de unga får de första åren i de nya landet har avgörande betydelse Friskfaktorer: Tydliga strukturer, trygga miljöer, omsorgsfulla vuxna, aktörs-skap, respektfullt bemötande Uppmärksamma bekräfta förstärka med nyfikenhet och intresse för den unge. Erbjuda anpassat och emotionellt stöd.

professionell hantera osäkerhet I mötet med ensamkommande är det inte ovanligt att du som professionell känner en liknande ovisshet och hopplöshet inför den unges framtid. Det kan kännas meningslöst då din möjlighet att påverka den unges framtid är mycket begränsad. MEN Sträva alltid efter ett omsorgsfullt, respektfullt bemötande med stöd som kan bidra till god psykisk hälsa och utveckling Relation, närvaro, trygghet, tydlighet i språk och agerande. SAMARBETE Visa intresse för den unge och dennes situation

Forts verktyg Våga fråga Erkänn om du gjort fel eller misstag. Be om ursäkt Traumamedvetet förhållningssätt: Psykoedukation/att ge kunskap om trauma och traumatisering Normalisera/bekräfta Känsla av kontroll Empati Ärlighet acceptans( ge pos. Uppmärksamhet) Basala funktioner som äta, sova, träna

Arbetsgruppen Konsultation Handledning Om du kör fast

Flykting Enligt FNs flyktingkonvention är flyktingar personer som har välgrundade skäl att vara rädda för förföljelse pga. av Ras Nationalitet Religiös och politisk uppfattning Kön Sexuell läggning Tillhörighet till viss samhällsgrupp Förföljelsen kan utövas av hemlandets myndigheter, men det kan också innebära att de inte kan skydda och ge trygghet mot förföljelse

Alternativt skyddsbehövande Är en person som riskerar att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Eller Att som civilperson löpa stor risk att skadas pga av väpnad konflikt

Vård som inte kan anstå Måste alltid avgöras i det enskilda fallet. Det är den ansvariga vårdpersonalens omdöme som gäller Enligt socialstyrelsen: Akut vård och behandling Vård och behandling av sjukdomar och skador där även en måttlig fördröjning kan innebära allvarliga följder för patienten Mödrahälsovård, preventivrådgivning och vård vid abort En hälsoscreening Hjälpmedel vid funktionshinder Tolk Vård för personer med särskilda behov ( som utsatts för tortyr eller allvarliga övergrepp) bör bedömas särskilt omsorgsfullt